Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!!
Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Svar: Eventuell revidering av miljömålen får Naturvårdsverket, riksdagen och regeringen avgöra. Gärna med hjälp av underlag från SCARP, i synnerhet när det gäller preciseringarna. Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Svar: Att utsläppen av kväve starkt påverkar många miljöaspekter både när det gäller ekosystemen och hälsan och att det finns starka skäl att fortsätta arbetet med utsläppsbegränsningar. De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Exceedance of Eutrophication Critical Loads 2005 2010 GP 2020 Ecosystem area exceeded: 51 (EU27: 73) % 45 (68) % 42 (62) % [2000: 54 (75) %] Källa: CLRTAP ICP M&M, CCE, Max Posch De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Frisk luft, Bara naturlig försurning och Ingen övergödning är de 3 miljökvalitetsmål som arbetet med effekter av kväve inom SCARP är tydligast kopplat till. 1. Frisk luft Kvävedioxid (20/60 µg/m3) 2. Bara naturlig försurning - Påverkan genom atmosfäriskt nedfall, Försurade sjöar och vattendrag, Försurad mark 3. Ingen övergödning - Påverkan på havet, Påverkan på landmiljön, Tillstånd i sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten, Tillstånd i havet De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Hela 12 av de 16 miljökvalitetsmål har tydliga kopplingar till kvävedeposition eller lufthalt. En eller flera preciseringar kopplade till kväveutsläppen Utan preciseringar kopplade till kväveutsläppen 1. Giftfri miljö 2. Skyddande ozonskikt 3. Säker strålmiljö 4. Ett rikt odlingslandskap 1. Begränsad klimatpåverkan 2. Frisk luft 3. Bara naturlig försurning 4. Ingen övergödning 5. Levande sjöar och vattendrag 6. Grundvatten av god kvalitet 7. Hav i balans samt levande kust och skärgård 8. Myllrande våtmarker 9. Levande skogar 10.Storslagen fjällmiljö 11.God bebyggd miljö 12.Ett rikt växt- och djurliv De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Gårdsjön G2 NITREX 0,5 ha avrinningsområde med mogen barrskog NH4NO3 sprayas ca 20 ggr/år totalt input: ca 11 kgn/ha/år från deposition, plus ca 40 kgn/ha/år gödsling Avrinningsområdet var kvävebegränsat vid försöksstart, utan något nitratläckage till grundvatten eller avrinning och med kvävefattig humus (C/N=32) 500 450 400 350 300 250 200 150 100 50 0 Apr 89 - Mar 90 Apr 90 - Mar 91 Apr 91 - Mar 92 Apr 92 - Mar 93 Apr 93 - Mar 94 Apr 94 - Mar 95 Apr 95 - Mar 96 Apr 96- Mar 97 Apr 97-Mar 98 Apr 98-Mar 99 Apr 99-Mar 00 Apr 00-Mar 01 Apr 01- Mar 02 Apr 02 - Mar 03 Apr 03 - Mar 04 Apr 04 - Mar 05 Apr 05 - Mar 06 Apr 06 - Mar 07 Apr 07 - Mar 08 NH4+NO3 meq/m2/yr N addition N deposition
18% 16% 14% 12% 10% 8% 6% 4% 2% 0% 1989-90 1990-91 1991-92 1992-93 1993-94 1994-95 1995-96 1996-97 1997-98 1998-99 1999-00 2000-01 2001-02 2002-03 2003-04 2004-05 2005-06 2006-07 2007-08 % N leaching Fortfarande 90% retention efter 20 år Försurningseffekten från kväve ökade från noll till lika viktigt som från svavel
6 5 4 3 2 1 0-1 Nitrex1 Nitrex2 Nitrex3 Nitrex4 Nitrex5 Nitrex6 Nitrex7 Nitrex8 Nitrex9 Nitrex10 Control 1 Control 2 Control 3 Control 4 Control 5 Control 6 Control 7 Control 8 Control 9 Control 10 µg N2O-N/h/m2
slutsatser Det tar olika lång tid innan olika delar påverkas mätbart Inom ca 10 år påverkas i stort allt som vi tittade på En del negativa förändringar men samtidigt stor kapacitet att kvarhålla och hantera kväve Vilka förändringar som är acceptabla är ett politiskt ställningstagande
Dagens nedfall kan betyda framtida bekymmer! De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Kväveutsläpp i jämförelse med gödsling De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14
Slutsatser Nedfallet av kvävet avtar långsamt och de överenskomna utsläppsbegränsningar räcker inte: överskridandet av CL minskar långsamt och marken lagrar upp kväve. Höga halter av luftburet kväve samt högt nedfall påverkar merparten av miljökvalitetsmålen negativt, tydligast Ingen övergödning Kväve förändrar i stort sett alla undersökta delar av ekosystemen. Forskningen kartlägger hur snabba, hur långtgående och hur utbredda förändringarna är. Framtida effekter av kväve avgörs utifrån samspelet mellan luftföroreningar, markanvändning (skogsbruk inklusive gödsling) och klimatförändring. De kväverelaterade miljömålen SCARP, 2013-03-14