Tekniska åtgärder mot anlagd brand

Tekniska åtgärder mot anlagd brand Patrick van Hees, Nils Johansson Foto: Polisen Gotland Lunds Tekniska Högskola Margaret McNamee, Lars-Gunnar Klason SP Brandteknik

Projektgrupp Lunds Tekniska Högskola: Patrick van Hees, projektledare Nils Johansson, doktorand SP: Margaret McNamee Lars-Gunnar Klason, doktorand Brandskyddslaget: Birger Engström Räddningstjänster Ängelholm Jan Klauser Lerum Skolan Eva Persson

Mål och syfte med projektet Utveckla och utvärdera tekniska system och byggnadstekniska lösningar för att förhindra och minska konsekvenserna av anlagd brand i byggnader. Kvantifiera olika tekniska systems och byggnadstekniska lösningars bidrag till att minska uppkomsten samt skadorna från anlagda bränder.

Statistik (SP rapport) Fallstudier (LTH rapport) Dimensionerande bränder (AP1) Tekniska system (AP2 & 3) Fasadbränder (LTH projekt) Kostnad Nytta (AP4) Rekommendationer och spridning (AP6)

Statistik Gav ett första input till fallstudier och information om plats, objekt, tid. Statistik från Göta Lejon visade att TU-system drastiskt minskar kostnader för anlagd brand.

Fallstudier Studera verkliga händelser Skiljer sig från en analys av statistik genom en större närhet till analysobjektet och att fler variabler kan studeras Brandutredningar 57 fall studerades (mellan 2006 och 2009)

Resultat fallstudier - Tändkällor Skräp utomhus som papper, trä, löv, etc. Olika föremål utomhus som lådor, möbler, containers, fordon. Fyrverkeri. Brännbara vätskor både utomhus och inomhus. Molotovcocktail eller vätskor som kastas in via krossade fönster. Papperskorgar inomhus. Foto: RIB databas, MSB

Resultat fallstudier - Plats Utomhus vid fasaden eller entréer Utomhus vid nischer eller skärmtak där det är svårt att upptäcka folk På vinden eller i krypgrunden Inomhus i korridorer Inomhus på toaletter Foto: RIB databas, MSB

Resultat fallstudier - Spridning Via fasaden till vinden. Osektionerad vind. Från fasaden in i byggnaden. Från vinden till underliggande lokaler. Spridning genom brandcellsgränser som inte fungerar. Foto: Polisen Gotland

Resultat fallstudier Tekniska brister Dåliga brandceller (genomföringar, dörrar som är ej stängda). Dåliga konstruktioner (takfot, vindar, fasadmaterial, ytskikt). Fel släckteknik vid insats t e x vid vindsbränder. Ventilationssystem som sprider rök och brand. Otillräcklig detektion eller automatlarm. Dåligt inbrottsskydd. Dålig belysning. Foto: RIB databas, MSB

Resultat fallstudier Övrigt Få eller ingen närvarande under rasterna. Liten eller ingen uppföljning av bränder. Dåligt SBA. Foto: Polisen Gotland

Fallstudier Fördelar: Enkelt sätt att göra djupstudier av bestämda parametrar Verkliga händelser Tillgängligt underlag Nackdelar: Olika kvalité på brandutredningar Kan vara svårt att generalisera resultaten

Statistik (SP rapport) Fallstudier (LTH rapport) Dimensionerande bränder (AP1) Tekniska system (AP2 & 3) Fasadbrand (LTH projekt) Kostnad Nytta (AP4) Rekommendationer och spridning (AP6)

Resultat - Dimensionerande bränder (AP1) En dimensionerande brand är de förutsättningar och antagande som görs om brandförloppet från antändning till att branden är släckt. Den dimensionerande branden används ofta för analytiskt dimensionering av brandskydd d.v.s. då beräkningar eller kvalitativa resonemang används för att verifiera en särskild brandskyddslösning.

Resultat - Dimensionerande bränder (AP1) No. Beskrivning Effekt (kw) Material 1 Utomhus vid fasad 100-500 Skräp 2 Brännbara vätskor Molotov cocktail 50-800 300-1300 Bensin på brännbart golv Bensin 3 Mindre fordon utomhus 1000-1300 Motorcykel 4 Fyrverkeri 20-100 Fyrverkeriraketer Fotos: Andreas Olsson, SP, Global News

Resultat - Dimensionerande bränder (AP1) Raketen stoppas i ett perforerat rör som är slutet i ena änden. En bit ifrån röret placeras ett platttermoelement som mäter den värme som avges. Denna värme kan sedan jämföras med den värmepåverkan med vilken man normalt provar olika typer av byggnadsmaterial Hållare av fyrverkeripjäs Foto: SP Raket Perforerat rör Cu-platta (plattermoelement)

Inventering Aktiva och Passiva system Inventering av aktiva och passiva system gjordes under våren via intervjuar och litteraturstudie Viktigt eftersom det väljs olika system även i nya byggnader Vi kommer lägga en del fokus på takfot system för kostnad nyttan. Mer information kommer att ges i nästa presentation och finns i rapport LTH 7033: Inventering av tekniska system avsedda att förebygga och begränsa konsekvenser av anlagd brand i skolor och förskolor från Nils Johansson, Lars-Gunnar Klason

Takfot för kostnad nyttan Foto: Jan Emanuelsson

Takfot modellering för kostnad nyttan Genomfört ett försök i skala med syftet att ta reda på om smältkablar kan modelleras i FDS. Kan prediktera bra i lab. miljö men svårare i verklig miljö

Spridning av information - 1 Den nya BBR har tagit upp vind och takfotsproblematik Konferenser NISCAYHA brandskyddsdagar Brandskydd 2010 Den Trygge Kommune Interflam 2010 Fire and Materials 2011 IAFSS konferens 2011 Populär vetenskapligt: Bygg&Teknik LTH nytt Flera tidningar

Spridning av information - 2 Artiklar och rapporter: SFPE Journal of Fire protection Engineering SP rapport 2008:48 statistik SP rapport 2010:15 dimensionerade bränder SP rapport 2011:05 fyrverkeri LTH rapport 3504 fallstudier LTH rapport 7033 inventering passiva och aktiva system

Spridning av information - 3 Examensarbete: Att mäta effekter av åtgärder mot anlagd brand i skola Lotta Gustavsson, Johan Lindbom Analys av olycksutredningsmetoder tillämpade på anlagda bränder i skolor Simon Espenrud, Joel Johansson Studie av sambandet mellan räddningstjänstens förebyggande insatser och anlagda skolbränder : analys av behovet av stöd och vägledning Johan Szymanski, Malin Pettersson

Slutsatser Brister i tekniska system finns i många befintliga skolor och behövs åtgärdas Enbart tekniska lösningar kommer inte att lösa problemet, även icke tekniska!! Viktigt med tidig detektion och skydd för externa bränder Projektet kommer att ge en översikt av tekniska lösningar inklusive ett antal kostnads nytta studier ( t ex handbok) Vindar och takfot har introducerat i nya BBR Slutligen är det viktigt att man har nolltolerans för anlagda bränder i skolor d v s att man alltid agerar oavsett hur stor eller liten incidenten är!

Tack! www.anlagdbrand.se Projektet anlagd brand www.brand.lth.se Brandteknik, Lunds Tekniska Högskola Patrick.van_hees@brand.lth.se Nils.johansson@brand.lth.se