Hantering av beställningsbemyndiganden Anna Bengtsson Curt Johansson 2012-10-18 2012-11-02 Sid 1
Innehåll ESV:s uppdrag Utgångspunkter Definitioner Motiv Enkätsvar Problematik Områden att gå vidare med 2012-11-02 Sid 2
ESV:s uppdrag Se över systemet Vid behov lämna förslag på förbättringar ESV:s roll? 2012-11-02 Sid 3
Utgångspunkter Regelverket: Regeringsformen (9 kap. 8 ) Budgetlagen (6 kap. 1-2 ) Anslagsförordningen (17-18 ) 2012-11-02 Sid 4
Varför behövs beställningsbemyndiganden? Regeringsformen (9 kap. finansmakten) Regeringen får inte utan att riksdagen medgett det ta upp lån eller göra andra ekonomiska åtaganden (8 ) Budgetlagen För det ändamål och intill det belopp som riksdagen beslutar för budgetåret för regeringen beställa varor och tjänster som besluta om bidrag, ersättningar, lån eller liknande samt medför utgifter under senare budgetår (6 kap. 1 första stycket) Anslagsförordningen För det ändamål. som regeringen beslutat för budgetåret, får en myndighet beställa varor. (17 första stycket) 2012-11-02 Sid 5
Definitioner Bemyndiganderam: det högsta belopp som en myndighets samlade åtaganden av ett visst slag och för ett visst ändamål får vara vid slutet av budgetåret Beställningsbemyndigande: tillstånd som en statlig myndighet i vissa fall behöver för att få göra åtaganden som medför utgifter som ska finansieras av framtida anslag Ekonomiskt åtagande: När en myndighet har åtagit sig att täcka vissa framtida kostnader 2012-11-02 Sid 6
Grundläggande bestämmelser Bemyndigandet är ettårigt Ett åtagande är ett avtal som är bindande Informerat mottagaren genom beslut eller muntligt Redovisas normalt inte som skulder i balansräkningen Det finns ett slutår i regleringsbrevet för infrianden Beställningsbemyndiganden ska redovisas i årsredovisningen 2012-11-02 Sid 7
Redovisning av beställningsbemyndiganden Om myndigheten tilldelas en bemyndiganderam redovisas Tilldelat bemyndigande Ingående åtaganden Utestående åtaganden Utestående åtaganden ska fördelas med utgångspunkt när de planeras infrias Sid 8 2012-11-02
Utestående åtaganden Ingående åtagande som gjorts tidigare budgetår + Nya åtaganden som görs under året och som medför utgifter under följande budgeter - Infriande av gjorda åtaganden från tidigare år + / - Eventuella omvärderingar av kvarstående åtaganden från tidigare år Utestående åtagande Sid 9 2012-11-02
Regional tillväxt anslag 1:1 År Tilldelat Utfall Sparande 2013 1 542 (BP) 2012 1 560 2011 1 516 1 452 4,2 % 2010 1 496 1 386 7,3 % 2009 1 546 1 516 1,9 % 2012-11-02 Sid 10
Bemyndigandet regional tillväxt År Bemyndiganderam Utestående åtaganden 2013 2 500 (BP) 2012 2 489 2011 2 400 2 084 2010 2 600 1 778 2009 2 600 1 865 2012-11-02 Sid 11
Motiv till systemet Planeringen av regionalpolitiska medel Utnyttja anslaget effektivare Undvika stora anslagssparanden på anslaget Förbättra uppföljningen och prognoserna (Ur BP 1999) 2012-11-02 Sid 12
Enkätfrågor 2012-11-02 Sid 13
Hantering av beställningsbemyndiganden Vilka grundläggande problem anser ni finns i nuvarande hantering av beställningsbemyndiganden? Balansen mellan beslut och utbetalningar Anslagssparandet Sänkta bemyndiganderamar 2012-11-02 Sid 14
Hantering av beställningsbemyndiganden Anser ni att det finns tillräckliga kunskaper om beställningsbemyndiganden inom er organisation? Hälften anser det Sårbarhet med få inblandade Komplicerat system 2012-11-02 Sid 15
Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Vilka problem ser ni vad gäller tidpunkten för när åtaganden beslutas? Senarelagd verksamhet orsakar problem Många beslut i slutet på året 2012-11-02 Sid 16
Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Kan åtaganden ingås vid andra tillfällen än idag? Vilka konsekvenser skulle detta i sådana fall få? Besluten tas löpande Skulle det gå att fatta besluten senare? 2012-11-02 Sid 17
Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Hur påverkas den praktiska ärendehanteringen av storleken på bemyndiganderamen? Beslut tas på kortare sikt Minskat handlingsutrymme Årsskiftet vållar problem 2012-11-02 Sid 18
Bemyndiganderam och utbetalning av bidrag Hur stor andel av de utestående åtagandena bedömer ni inte behöver infrias genom utbetalning av anslag? Ca 10 procent (variation på 0-40 procent) Vad är orsakerna till att ingångna åtagande inte behöver infrias? Överskattade kostnader i projekten Avbrutna projekt 2012-11-02 Sid 19
Planering Kan förutsättningarna för att planera anslagsutfall och utestående åtaganden förbättras på något sätt? Ja, verkar en hel del anse Hur anser ni att detta skulle kunna ske? Verktyg för utbetalningsprognoser i NYPS Tillåta anslagssparande Högre bemyndiganderam Begära in rekvisitionerna regelbundet 2012-11-02 Sid 20
Planering Finns det specifika problem kopplade till EUfinansierade projekt? Långa handläggningstider och sena utbetalningar Volymen i beslut och rekvisitioner varierar stort under en programperiod Företagsstöd är resurskrävande Komplicerade regelverk 2012-11-02 Sid 21
Uppföljning På vilket sätt följer ni upp åtaganden, dvs. infriande av gjorda åtaganden och behov av nya åtaganden? Löpande och regelbundet 2012-11-02 Sid 22
Prognoser Är det vanligt att det finns väsentliga skillnader mellan prognos på anslagsutfall och utestående åtaganden? Ungefär lika många ja som nej 2012-11-02 Sid 23
Prognoser Finns det några specifika skäl till eventuella svårigheter att göra prognoser? Konjunktur Omvärlden Sena projektstarter 2012-11-02 Sid 24
NYPS Ger NYPS ett tillräckligt stöd för att kunna följa upp och redovisa beställningsbemyndiganden? För avancerat för små anslag Komplext system På vilket sätt anser ni NYPS-systemet bör utvecklas? Förenklas Integrera med Agresso 2012-11-02 Sid 25
Regelverket Skulle regelsystemet kopplat till bemyndigande eller andra regler om hantering av bidrag behöva ändras? Ja På vilket sätt? Tillåta anslagssparande Större flexibilitet 2012-11-02 Sid 26
Stöd Skulle ESV kunna erbjuda stöd i de här frågorna? Ja Hur skulle det stödet vara utformat? Handledning Utbildning Kontaktperson 2012-11-02 Sid 27
Specifika frågor från enkäten Varför används så krångliga ord? Varför måste systemet vara kopplat till kalenderåret? Hur ska inbetalda räntor och amorteringar redovisas i systemet? Om EU:s stöd blir lägre än förväntat, hur mycket ska staten stå för? Återbetalningar av bidrag, påverkar det beställningsbemyndigandet? 2012-11-02 Sid 28
Det fortsatta arbetet Förutom att gå vidare med era svar har vi börjat att analysera struktur, villkor, utfall, regeringsbeslut, rapporter från Riksrevisionen m.m. Det har genererat flera frågor som vi måste gå vidare med, vi har dock inte så många svar idag Vi behöver även en förståelse för vilka problem olika stödsystem genererar i framförallt bemyndigandesystemet 2012-11-02 Sid 29
Fördelning av anslaget 1:1 Anslagsposter 21 anlagsposter Länsstyrelser 1 anslagspost Tillväxtverket 1 delpost till Tillväxtverket 17 delposter till samverkansorgan, landsting m.fl. 1 anslagsposter Kammarkollegiet 1 anslagpost till Regeringskansliet 2012-11-02 Sid 30
Anslagsvillkor och övriga bestämmelser Myndigheter får inte disponera anslagssparande Före 2011 fanns vanligtvis en möjlighet att spara 3 procent Myndigheter får använda en anslagskredit på 10 procent Regering har delegerat hela sin befogenhet till myndigheter Utgångspunkt är att endast myndigheter kan disponera anslag 2012-11-02 Sid 31
Det framgår av regleringsbrevet hur olika anslagsposter får användas Registreringar av beslut ska ske i NYPS senast tre veckor efter fattat beslut (med vissa undantag) Därutöver framgår bl.a. hur återbetalningar och räntor m.m. ska hanteras 2012-11-02 Sid 32
Maximala utbetalningar Av regleringsbrevet regleras maximala utbetalningar de två följande åren med höjd för anslagssparande och anslagskredit Vanligtvis finansierar anslaget mellan 30-75 procent av åtaganden från tidigare år Endast ett anslag används uteslutande för att finansiera åtagande från tidigare Normalt är utgångspunkten att regleringsbrevet reglerar verksamhet under året 2012-11-02 Sid 33
Fördelning av anslag 2012 Länsstyrelser 626 Tillväxtverket 370 Samverkansorgan/ Landsting m.fl. 513 Rk/KAM 51 Totalt 1 560 2012-11-02 Sid 34
Av anslagsposter/delposter 2012 är cirka 1/3 understigande 10 miljoner kronor (och 10 milj. är mindre än 0,6 procent av det anvisade anslaget) 2012-11-02 Sid 35
Bemyndiganderamar Är underindelade i samma struktur som anslaget Av bemyndiganderamarna är cirka 40 % understigande 15 milj. kr. (och 15 milj. är mindre än 0,6 % av det totala tilldelade bemyndigandet) Bemyndiganderamarna har minskat 2011 till följd av budgetlagen (outnyttjade ramar) 2012-11-02 Sid 36
Fördelning av bemyndiganderamar 2012 Länsstyrelser 1 022 Tillväxtverket 687 Samverkansorgan/ Landsting m.fl. 755 Rk/KAM 25 Totalt 2 489 2012-11-02 Sid 37
Komplex struktur Anslags- och bemyndigandestrukturen med anslagsvillkor är komplex Regeringen har beslutat om flera ändringar av bemyndiganderamar i regleringsbrevet både 2011 och 2012 Kan en annan struktur underlätta styrningen av anslag och bemyndiganden? 2012-11-02 Sid 38
Anslagsparande Regeringen har i princip dragit in allt sparande sedan 2011 Det innebär att mycket tid går åt för myndigheter att jaga rekvisitioner i slutet av året för att göra slut på anslaget Uppkommer motsvarande problem som fanns för förvaltningsanslag innan ramanslaget infördes 2012-11-02 Sid 39
Senarelagd verksamhet Senarelagd verksamhet som myndigheten ofta har svårt att kontrollera påverkar utestående åtaganden Det förutsätter att det finns luft i systemet för att myndigheter ska kunna ha bra planeringsförutsättningar 2012-11-02 Sid 40
Grundläggande utgångspunkter Normalt är det endast myndigheter som kan ingå åtaganden som ska finansieras från framtida anslag. En myndighet kan delegera rätten att göra åtaganden till andra myndigheter Om organisationer utanför staten hanteras som myndigheter finns oklarheter 2012-11-02 Sid 41
Förståelsen för det statliga regelverket är ofta liten Staten kan få svårt att få in uppgifter från berörda för att göra prognoser och redovisa åtaganden Riksrevisionen har normalt inga möjligheter att revidera kommuner och samverkansorgan 2012-11-02 Sid 42
Fördelning av utfall Vilka skillnader finns mellan utfall per kvartal, varför? Det finns väsentlig skillnader Anslag som uppgår till lägre belopp tenderar att ha en stor del av utfallet sista kvartalet Därutöver finns andra skillnader som kan bero på att hanteringen av betalningar skiljer sig åt På vilket sätt påverkar olika stödsystem utbetalningar? 2012-11-02 Sid 43
Övriga frågor Bör även planerade åtaganden kunna läggas in i NYPS? Hur ska förståelsen för anslag och bemyndiganden förbättras? Fleråriga eller ettåriga avtal? Vilka stöd är speciellt svåra att hantera i bemyndigandesystemet? 2012-11-02 Sid 44
Viktiga aktörer att förankra förslag hos Näringsdepartementet Berörda myndigheter och samverkansorgan, kommuner m.m. Budgetavdelningen på finansdepartementet Riksrevisionen 2012-11-02 Sid 45
Anna Bengtsson Tfn: 08-690 44 86 anna.bengtsson@esv.se Curt Johansson Tfn: 08-690 43 74 curt.johansson@esv.se 2012-11-02 Sid 46