Kapellet i Finkenwalde 1935 Kyrkan under korset hos Dietrich Bonhoeffer Luthersk kyrkoförståelse i vår tid Föreläsning vid Teolkursus på Menighedsfakultetet i Aarhus 20 januari 2017 Torbjörn Johansson
1. Inledning: Biografisk bakgrund
Biografiska data 1906 Född den 4 februari -1933 Akademisk period 33-39 Kyrkligt arbete i Bekennende Kirche 39-45 Politiskt motstånd 1945 Avrättad den 9 april i Flossenbürg
Akademiska verk: Sanctorum Communio. Eine dogmatische Untersuchung zur Soziologie der Kirche (1927/1930) Akt und Sein. Transzendentalphilosophie und Ontologie in der systematischen Theologie (1929)
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi
Filosofisk tänkande: förnuftet autonomt, förutsättningslöst Teologisk tänkande: förnuftet utgår från Guds realitet Synden som incurvatus in se Det mest centrala problemet i teologisk epistemologi : Hur kan det teologiska tänkandet börja med Guds realitet utan att det blir en tänkt Guds realitet? Tron: Förnuftet: actus directus actus reflexus
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan
Människan, som genom Guds ord är talad in i Kristi död och uppståndelse. Der Mensch, der durch das Wort Gottes in Tod und Auferstehung Christi hineingesprochen ist... (DBW 10, 376f)
Disposition 1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan 4. Christus als Gemeinde existierend. Kyrkans ontologiska struktur
Exegetiskt: Kristi kropp Filosofiskt: Gesamtperson, Kollektivperson Dubbel ansats: Betrakta menigheden utifrån den empiriska verkligheten och utifrån uppenbarelsen. Kyrkan är Christus als Gemeinde existierend, ingen civitas platonica Der heilige Geist Objektiver Geist
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan 4. Christus als Gemeinde existierend. Kyrkans ontologiska struktur 5. Kyrkan är communio; Liv i gemenskap (Fællesskab)
Min huvudbetänklighet mot Berneucharna består däri, att de belastar den kristna tron med en stil, och så låter de inte människorna komma till sin fulla frihet under Guds ord. [ ] Jag värjer mig mot all stilisering. Jag vill inte vara kristen och Berneuchare utan jag vill vara kristen och fri människa
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan 4. Christus als Gemeinde existierend. Kyrkans ontologiska struktur 5. Kyrkan är communio; Liv i gemenskap (fællesskab) 6. Kyrkan som en ny mänsklighet under korset
I Kristus omskapas Adamsmänskligheten till en Kristusmänsklighet, liksom Jesu jordiska kropp dog och uppstod som en uppståndelsekropp. Att få del i (teilnehmen) Jesu vara (Sein) innebär att få del i hans gestalt som: människobliven korsfäst uppstånden Det nya livet präglas av att-vara-till-för-andra ( fürandere-da-sein ): ställföreträdandets mönster
Människoföraktaren föraktar vad Gud har älskat, ja, han föraktar själva den människoblivne Gudens gestalt.
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan 4. Christus als Gemeinde existierend. Kyrkans ontologiska struktur 5. Kyrkan är communio; Liv i gemenskap (Fællesskab) 6. Kyrkan som en ny mänsklighet under korset 7. Kyrkan i den myndigblivna världen: Korsteologi i fängelsebreven
I fängelse 1944.
1. Mennesker kommer til Gud i deres nød, trygler om hjælp, beder om lykke og brød, om frelse fra sygdom, skyld og død. Det gør de alle, kristne som hedninger. 2. Mennesker kommer till Gud i hans nød, finder ham fattig, smædet, uden ly og brød, ser ham tynget af synd, svaghed og død. Kristne står ved Gud i hans lidelser. 3. Gud kommer til alle mennesker i deres nød, mætter deres krop og sjæl med sit brød, for kristne og for hedninger lider han korsets død, og tilgiver dem alle.
1. Inledning: Biografisk bakgrund 2. Frågan om människan: teologisk antropologi 3 Uppenbarelseteologi: Kristus som uppenbarelsen av människan och av kyrkan 4. Christus als Gemeinde existierend. Kyrkans ontologiska struktur 5. Kyrkan är communio; Liv i gemenskap (Fællesskab) 6. Kyrkan som en ny mänsklighet under korset 7. Kyrkan i den myndigblivna världen: Korsteologi i fängelsebreven 8. Avslutning: Bidrag till ecklesiologisk reflektion idag
1. Bonhoeffer är en ontologisk tänkare: Han frågar efter verklighetens, människan och kyrkans väsen, dess djupaste vara (Sein). 2. Hans ecklesiologi bestäms av uppenbarelsen i Kristus som kommer utifrån. Tron beskrivs som en direkt akt och förnuftet som en indirekt akt. Utifrån Kristus är uppenbarat vad människan och kyrkan är. 3. Kyrkan beskrivs utifrån två aspekter som motsvarar trons/uppenbarelsens respektive förnuftets/empirins perspektiv. Trons: Kyrkan är inte en civitas platonica utan den konkreta menigheden är verkligen Kristi kropp som är communio sanctorum och communio peccatorum simul.
4. Kyrkan lever under korset och tar del av Jesu vara, vilket är att-vara-till-för-andra. 5. Kritiken mot religion är kritik mot härlighetsteologi. I en religionslös kristendom är såväl Guds uppenbarelse i Kristus som människans mottagande präglad av korsteologins paradox: styrka under svaghet, liv under död.