För biogas i Gävleborg och Dalarna

M e d g a s i ta n k e n För biogas i Gävleborg och Dalarna

2 B I O G A S M I T T Biogas framtidens bränsle i Dalarna och Gävleborg Innehåll 2 LEDARE 3 BiogasMitt - Biogasplattformen i dalarna och gävleborg 4 Biogasprocessen - från råvara till användning 6 10 saker du kanske inte visste om biogas 7 Gävle Dala Energikontor Kommunal Energioch klimatrådgivning Investeringsstöd till biogas 8 Biogas i tiden 9 Nu ska Dalarna och Gävleborg med på biogaskartan Världens utsläpp av växthusgaser måste minska kraftigt. Detta åstadkommer vi genom energieffektivisering och genom att ersätta fossila bränslen med förnybar energi. Länsstyrelsen ansvarar för strategisk samordning och ledning av det regionala arbetet med att minska klimatpåverkan och klara energiomställningen. En del i det arbetet är att öka produktionen av förnybar energi. Att få fram förnybara bränslen för transportområdet är här speciellt viktigt. Mycket pekar på att 2010 blir ett genombrott för biogas på många håll i landet. Antalet gasfordon ökar nu snabbt. I dag rullar 23 000 gasbilar på våra vägar och allt fler tankställen behövs. Fler och fler stadsbussar och renhållningsfordon drivs nu på fordonsgas. Hittills har vi i Gävleborg och Dalarna saknat tankställen för biogas. Att vi skapat samarbetsorganisationen BiogasMitt visar att vi är fast beslutna att ändra på detta. Vi vill nu med förenade krafter se till att vi tar vara på de möjligheter som produktion och användning av biogas ger. Biogas är ett förnybart bränsle som kan produceras av olika restprodukter från vårt närsamhälle. Produktion av biogas ger nya arbetstillfällen, minskar problemen i hanteringen av restprodukterna, tar vara på lokala resurser och minskar utsläppen av växthusgaser. Att vi kan erbjuda biogas på tankställen i regionen är dessutom viktigt för besöksnäringen, som är en av regionens största näringsgrenar. Biogas är ett bränsle som hör framtiden till och ett bränsle som bidrar till att lösa flera problem samtidigt. Låt 2010 bli ett Biogasens år även i vår region! 10 Minst ett tankställe i Gävle 2010! - Nu faller bitarna på plats för Ekogas 12 Vansbro satsar på egen biogasanläggning - Stora ambitioner i liten kommun 14 Sju dalakommuner samverkar i stort biogasprojekt - Vi är små, men tillsammans kan vi bli stora! 16 Antal biogasfordon i Europa 17 Bilmetro och Gävle Taxi - Den som väntar på något gott... 18 Biogasbilar 2010 Maria Norrfalk Landshövding Dalarna Barbro Holmberg Landshövding Gävleborg 20 klimatkompensera dina resor med BiogasMitt Tidningen Biogas ges ut av Utvecklings projektet Biogas Mitt, www. biogasmitt.se Ansvarig utgivare: Ulla-Karin Enbom, Gävle Dala Energikontor Produktion: Sorrento AB, projektledning: Mike Morris, journalistik: Camilla Eriksson, Per Karlsson Formgivning: Henrik Gustafsson, Baringo Reklam och Kommunikation AB Foto: Madeleine Söderblom, Camilla Eriksson Illustration: Ewa Salmi Tryck: Mitt Media Print Upplaga: 30.000 ex Tidningen trycks på miljövänligt papper. 22 En missnöjd glad miljöamatör 23 Krönika - Av: Erik Forslin 24 Medlemmar

B I O G A S M I T T 3 Projektledningsmöte med Sandra Söderqvist, Ulla-Karin Enbom, Anders Sörell Vill du också medverka till biogasens utveckling i regionen? Kontakta BiogasMitt! www.biogasmitt.se biogaspl at tformen i Dal arna och Gävleborg BiogasMitt är ett samverkansorgan mellan myndigheter, kommuner, organisationer, högskolor, privatpersoner och ett antal företag i Dalarna och Gävleborg. Vi arbetar strategiskt och aktivt för biogasproduktion och biogasanvändning för i första hand fordonsdrift. Biogas är ett förnybart energialternativ som har stor potential, men det innebär inte med automatik framgång på marknaden. Det krävs information, påverkan, nya direktiv, omfattande investeringar och att det finns en stor efterfrågan. Intresseföreningen BiogasMitt Föreningen bildades i januari 2009 med syftet att arbeta långsiktigt för biogasens utveckling i regionen. Föreningen är plattformen som erbjuder support och tillgång till ett brett nätverk av kunskap och erfarenhet inom biogasområdet. Föreningen har medlemmar från alla samhällskategorier. Föreningen driver olika biogasprojekt och bygger nätverk. Föreningen erbjuder möjligheten att klimatkompensera fossila resor pengarna omvandlas till miljöbilspremie vid inköp av biogasfordon i regionen. Föreningen har en styrelse bestående av 12 ledamöter. Utvecklingsprojektet BiogasMitt Ett 3-årigt utvecklingsprojekt med finansiering från Tillväxtverket samt 19 regionala aktörer. Huvudman är Region Gävleborg. Utvecklingsprojektet arbetar utifrån ett paraplyperspektiv för samverkan kring biogasfrågor i Gävleborg och Dalarna. Utvecklingsprojektet bidrar med substratstudier, marknadsundersökningar, stöttar processer. Utvecklingsprojektet arrangerar utbildningar, studieresor, konferenser och mässor. Utvecklingsprojektet genomför informationskampanjer och marknadsföringsinsatser. Utvecklingsprojektet stöttar och initierar nätverk och intressegrupper. Utvecklingsprojektet har en referensgrupp med representanter från alla medfinansiärer. Kontaktuppgifter: Ulla-Karin Enbom, projektledare tel: 026-15 34 03 mob: 070-343 51 69 ullakarin.enbom@gde-kontor.se Sandra Söderqvist, projektledare tel: 026-40 40 236 mob: 070-31 017 36 sandra.soderqvist@gde-kontor.se Anders Sörell, projektmedarbetare tel: 026-40 40 237 anders.sorell@gde-kontor.se

4 B I O G A S M I T T Nu måste vi minska utsläppen av växthusgaser. Lösningen finns runt omkring oss här och nu. Den största boven i dramat är biltrafiken som står för en mycket stor del av alla koldioxidutsläpp i Gävleborg och Dalarna. Men vi har lösningen runt hörnet, nämligen biogas, ett bränsle som inte bara är i det närmaste koldioxidfritt, vi producerar dessutom råvarorna oavbrutet (avfall, gödsel och restprodukter). LANTBRUKSPRODUKTER Gödsel - Energigrödor - Restprodukter Lantbruken i Gävleborg och Dalarna betyder mycket för att skapa kretslopp mellan stad och land. Via lantbruken återför vi även rötresten från biogasanläggningen tillbaks till våra åkrar. BIOGASPROCESSEN AVFALL Hushållsavfall - Industriavfall - Avfallsdeponier Sedan en tid finns ett nationellt mål som säger att 35 procent av vårt matavfallet från storkök, livsmedelsbutiker, restauranger och hushåll ska behandlas biologiskt år 2010. Att ta hand om matrester och matavfall hör alltså framtiden till. Matresterna från exempelvis skollunchen omvandlas till biogas som bilar och bussar kan tankas med. TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL AVLOPPSSLAM Vid biologisk behandling av t e x avloppsvatten tas restprodukten om hand på ett miljöriktigt sätt och sluter näringskretsloppet. Detta ger en miljövinst i sig och är en förutsättning för det uthålliga samhället. RÖTKAMMARE OCH UPPGRADERINGSANLÄGGNING Avfall, gödsel och restprodukter blandas i en rötkammare/biogasreaktor, där biogasen bildas genom att bakterier bryter ner det organiska materialet i en syrefri miljö. Biogas består huvudsakligen av metan. Exempel; Du handlar din mat, som i många fall producerats av våra lantbrukare, sorterar och slänger ditt avfall, som vi sedan behandlar biologiskt. I anläggningen kommer matavfallet att sönderdelas och blötas upp så att det blir pumpbart. Föroreningar som plast och kartong avskiljs. Därefter behandlas matavfallet i en rötkammare/biogasreaktorer.

B I O G A S M I T T 5 Framtidsscenariot Biogas blir en del av regionens energiförsörjning. Vi producerar biogas från avfall, gödsel och restprodukter, men även från jordbruksgrödor i stor omfattning de kommande åren. Vi producerar drivmedel till bussar och bilar och vi producerar värme och grön el. Vi sluter kretsloppet genom att återföra näringen till våra åkermarker. Vi skapar tillväxt och nya arbetstillfällen i Gävleborg och Dalarna. Vi värnar om vår närmiljö! M E D L E M m a r P Å T r å d e n Hur kan biogas gynna regionen Gävleborg-Dalarna? Veronica Henriksson, Christina Åström, Söderhamn Nära: Bland annat innebär det att vi kan erbjuda tankmöjligheter för innehavare av biogasbilar. Dessutom borde det vara en fördel om produktion och nyttjande sker nära. Vi tror också att det innebär att pengar stannar kvar i regionen samt skapar ett ökat antal arbetstillfällen. Mats Hindström, Länsstyrelsen Gävleborg: Vi anser att det är viktigt att vara med i utvecklingen av nya energisystem för att klara energiomställningen och även för att kunna skapa sysselsättning och företagande. Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Dalarna: Produktionen av biogas genererar ett antal arbetstillfällen på landsbygden, tar vara på resurser som finns här och minskar utsläppen av växthusgaser. Att vi kan erbjuda biogas på tankställen i regionen är viktigt för besöksnäringen, som är en av Dalarnas största näringsgrenar. Från råvara till användning BIOGAS Industriprocesser - Värme - El Biogas består huvudsakligen av metan och koldioxid. I dess grundform kan den direkt användas för uppvärmning och för elproduktion. Vanligt är att industrilokaler värms med biogas. Den gröna elen som produceras kan exempelvis användas för att driva elfordon. TRANSPORT PIPELINE TANKBIL LASTBIL UPPGRADERAD BIOGAS FORDONSBRÄNSLE Uppgraderad (renad) biogas består till 98% av metan och används som fordonsbränsle. Vid uppgraderingen höjs energivärdet genom att koldioxiden tas bort. Biogas är alltså ett av det mest miljövänliga fordonsbränslen som finns eftersom det är ett bränsle som produceras av enbart förnybara råvaror. Detta gör att utsläppen av koldioxid som bidrar till växthuseffekten minskar markant. Slutprodukten blir rågas som i huvudsak består av metan och koldioxid. Uppgradering av biogas: När biogasen ska användas som fordonsbränsle krävs rening av korrosiva ämnen, partiklar och vatten samt höjning av energivärdet genom borttagning av koldioxid. Reningsprocessen kallas uppgradering. När biogasen uppgraderats innehåller den omkring 98% metan och endast 2% koldioxid och kvävgas. RÖTRESTER Rötslam - Högkvalitativt biogödsel Efter att biogas utvunnits ur olika typer av biomassa återstår rötrester som i sin tur kan delas upp i olika gödselkvalitéer. Högvärdig biogödsel kan användas vid matproduktion och lågvärdig kan användas t ex vid gödsling av energigrödor. Biogödsel reducerar behovet av konstgödning,som är energikrävande att producera.

6 B I O G A S M I T T 10 saker du kanske inte visste om biogas 1. 2. 3. 4. 5. SÄKERHET KOSTNAD Gaspriser Förmåner Mil jön Gasbilen är minst lika säker som andra fordon! Biogasen är giftfri och har högre antändningstemperatur än bensin och diesel. Risken för brand eller explosioner vid trafikolyckor är därför mindre än med bensin och diesel. En ny fordonsgasbil (personbil) kostar omkring 20 000 kronor mer än vad en bensinbil gör, alltså ungefär lika mycket som motsvarande dieselbil - men du slipper dieselskatten! Det går också att konvertera vissa bilmärken till gasfordon. Priset på fordonsgasen ligger i genomsnitt minst 20 till 30 % lägre än motsvarande bensinpris. Gaspriset är även lägre än dieselpriset. Om du köper en ny gasbil har du fem års skattebefrielse. På en tjänstebil får du dessutom 40 procent lägre förmånsvärde jämfört med motsvarande bensinvariant vid köp av gasbil, dock max 16 000 kr/år. Biogas är en förnybar energigas som huvudsakligen består av metan. I dagsläget är biogas det mest miljövänliga fordonsbränslet på den kommersiella marknaden! En biogasbil släpper ut ca 20g co ² /km medan en normalbil på bensin/diesel släpper ut 170 g co ² /km. 6. 7. 8. 9. 10. Fordonsgas Service Luk tfrit t Bagageutrymmet Tank en Fordonsgas består av biogas blandat med naturgas och är avsevärt mycket renare än bensin och diesel. Bäst för miljön är att köra på endast biogas, som är ett förnybart bränsle, men även naturgas är betydligt bättre än bensin och diesel Då fordonsgas är ett mycket rent bränsle innebär det mindre slitage på motorn. Detta kan tydligt ses på smörjoljestickan som endast blivit svagt missfärgad när bilens ordinarie serviceperiod närmar sig. Likaså kan man se att efter många tusen mils körning så är fortfarande avgasrörets insida fritt från sotpartiklar. Det som bildas när man rötar avfall är metangas. Metangasen är en helt luktfri och ren produkt utan sot, stoft och partiklar. I de allra flesta nyare gasbilsmodellerna har tankarna placerats under bagagerumsgolvet och tar inget kupéutrymme alls. Däremot finns det inget reservhjul det har ersatts med en däcklagningssats. Du kan köra mellan 30 50 mil på en tank beroende av bilmodell och körsätt. Tar gasen slut så har personbilarna även en bensintank som ger ytterligare 20 50 mils drift. Det tar mellan 2 4 minuter att tanka gas i en vanlig personbil Källa: gasbilen.se

B I O G A S M I T T 7 Gävle Dala Energikontor - en naturlig samarbetspartner Claes Rosengren Det finns 13 energikontor i Sverige och över 380 i Europa. Genom medvetna satsningar på förnybar energi, energieffektivisering och miljöanpassade transporter vill vi bidra till miljödriven tillväxt och hållbar samhällsutveckling på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Ska vi lyckas med den tuffa omställningen inom transportsektorn behöver vi samverka mer och i denna process har Gävle Dala Energikontor en viktig roll att spela i Gävleborg och Dalarna. Gävle Dala har uppdraget från Energimyndighetan att vara en sammanhållande länk för regionens kommunala energi- och klimatrådgivare. Rådgivningen ute i kommunerna är opartisk och saknar kommersiella intressen. Du kan alltid rådfråga din lokala energi- och klimatrådgivare. Han/hon kan ge råd om energieffektivisering, uppvärmningsalternativ, transporter m m. Här nedan hittar du kontaktuppgifter till alla Energi- och klimatrådgivare i regionen: Gävleborg Hans Jansson Nordanstigs kommun 0652-361 43 Lennart Wing Ljusdals kommun 0651-183 20 Östen Östman Hudiksvalls kommun 0650-192 92 Annika Ullberg Bollnäs kommun 0278-250 00 - II - Söderhamns kommun 0270-752 28 Olle Berglund Ovanåkers kommun 0271-573 47 Hans Zetterholm Sandvikens kommun 026-24 16 18 Uno Hammarberg Sandvikens kommun 026-24 16 18 - II - Hofors kommun 0290-290 00 - II - Ockelbo kommun 0297-555 41 Dan Engdahl Gävle kommun 026-17 83 05 Dalarna Kerstin Lundvik Älvdalens kommun 0251-801 49 Emma Runeborg Mora, Orsa kommuner 0250-262 54 Leif Löwenberg Leksands kommun 0247-802 19 - II - Rättviks kommun 0248-701 63 - II - Gagnef kommun 0241-151 00 Annika Varghans Leksands kommun 0247-803 29 - II - Rättviks kommun 0248-701 63 - II - Gagnef kommun 0241-151 00 Jan Malm Malung-Sälen, Vansbro kommun 0281-75 253 Lars-Olov Winge Falu kommun 023-827 15 Mattias Ahlstedt Falu kommun 023-831 23 Håkan Andersson Borlänge Energi 0243-746 00 Bo Staaf Ludvika kommun 0240-861 50 Bo Hermansson Avesta, Hedemora, Säter kommun 0226-64 55 53 Kerstin Angberg-Morgården Smedjebackens kommun 0240-66 01 91 Investeringsstöd till biogas Det finns särskilda pengar avsatta inom Landsbygdsprogrammet för investeringar i biogasanläggningar för att leverera el, värme eller fordonsgas. Exempel på stödberättigande investeringar:»» Förbehandlingsanläggning»» Rötkammare»» Gaslager»» Säkerhetsanordningar (t.ex. utrustning för fackling)»» Efterlagring av rötrest»» Efterbehandling av rötrest (t.ex. separering i två faser)»» Kraftvärmeanläggning»» Uppgraderingsanläggning»» Anslutningsledning till befintligt gasnät och/eller uppgraderingsanläggning Sök stöd Investeringsstödet söks hos länsstyrelsen på jordbruksverkets ansökningsblanketter för företagsstöd:.http://www.jordbruksverket.se Det är lantbruksföretag och mikroföretag som kan söka från biogaspotten. Det är möjligt att få upp till 30 % av stödgrundande belopp i bidrag, maximalt 1,8 miljoner kronor för mikroföretagen. Kontakta: Länstyrelsen Dalarna: 023-810 00 Länsstyrelsen Gävleborg: 026-17 10 00 Med förbehandlingsanläggning avses såväl hygieniseringsanläggning som t.ex. blandningsbrunn, rivningsanordning och doseringsutrustning. Utrustning för pumpning, omrörning, mätning osv. ingår i ovanstående punkter. Eftersom målet med stödet är minskade utsläpp av växthusgaser från stallgödselhantering i kombination med produktion av förnybar energi finns två särskilda villkor för stödet: 1. Minst 50 % stallgödsel av rötningssubstratet ska utgöras av stallgödsel (våtvikt) vid samrötning 2. Hög prioritet ska ges till anläggningar där utsläppen från rötresten minimeras genom efterrötning i gastäta behållare med uppsamling av gasen.

8 B I O G A S M I T T Biogas i tiden Trots att gasbilen introducerades först år 1995 i Sverige är biogas inget nytt fenomen. Ända sedan antika Persien tros man ha rötat organiskt material för att få fram gas att värma badvattnet med. Men det var först på sent 1800-tal som biogasen verkligen fick sitt genombrott. Här är biogasens resa i tiden M E D L E M m a r P Å T r å d e n Hur tror du framtiden för biogas som drivmedel ser ut? Hanna Bergman, Dala Avfall: Biogas kommer att vara ett av framtidens drivmedel men det kommer att finnas fler alternativ också. För att ersätta de fossila drivmedlen behöver fler biodrivmedel samverka. Carina Eriksson, Swedbank: Vi hoppas på det som ett framtida konkurrenskraftigt alternativ. Vi måste alla bidra till en bättre miljö. Som bilägare är det enkelt genom att köra så mycket det är möjligt på alternativa bränslen och där har biogasen sin givna plats. 1630 Fysikern och kemisten Jan Baptist van Helmont upptäcker att man kan utvinna gas från organiskt material och erkänns som grundaren av ordet gas (från Grekiskans kaos). 1776 Volta upptäcker metangasen som ämne, men det dröjer ytterligare nästan 100 år innan en koppling mellan mikrobiologisk aktivitet och metanbildning kommer till stånd. 1808 Sir Humphrey Davy upptäcker att metan är en av gaserna som bildas vid rötning av gödsel. 1846 Det första svenska gasverket för gatubelysningen anläggs i Göteborg 1859 Världens första moderna biogasanläggning byggs i Bombay, Indien. 1875 Popov visar på sambandet mellan nedbrytning av organiskt material och bildningen av metan och koldioxidgas. Gasblandningen kallas i detta sammanhang för biogas. 1884 Louis Pasteur presenterar sitt arbete om hur gas kan nyttjas vid uppvärmning och belysning. Hans student, Ulysse Gayon, rötar gödsel med 35-gradigt vatten och för varje kubikmeter gödsel får han ut 100 l biogas. 1893 Den 25 december levereras gas för första gången till gävleborna från det nya gasverket, som ligger centralt i Gävle intill Gavleåns mynning mot havet. 1930-talet Drygt 1 100 gaslyktor finns runt om i Gävle, som är en av de städer som längst håller kvar gasljuset. 1940 Biogasutvecklingen återupptas efter en tids stiltje under Andra Världskriget, då energibrist råder. 1957 Den engelska uppfinnaren Bates modifierar sin bil till att kunna åka på biogas, producerad av grisgödsel. 17 år senare blir Bates erkänd i dokumentären Sweet as Nut där han förklarar biogasprocessen och uppgraderingen till fordonsgas. 1960-tal Biogas börjar produceras i svenska avloppsreningsverk. 1966 Gas levereras för sista gången från Gävle gasverk. Minskningen av gasförbrukningen beror på dålig lönsamhet och konkurrens från elverket. 1970-tal Oljekriser medför ett ökat intresse för biogas i Sverige och man börjar dels röta gödsel inom lantbruket, dels utvinna biogas på avfallsdeponier. 1980-tal Många anläggningar byggs för att utvinna biogas från avfallsdeponier. 1990-tal Anläggningar som behandlar fasta avfall från livsmedelsindustrier och matavfall tillkommer. 1995 De första gasbilarna börjar rulla på de svenska vägarna. 2005 Världens första biogaståg lanseras i Sverige på sträckan Linköping - Västervik. Nu finns också ca 8000 biogasbilar på vägarna. 2008 Fordonsgas blir första bilbränslet att få Svanenmärkning. 2010 Över 23 000 gasbilar, 227 rötningsanläggningar, 35 uppgraderingsanläggningar samt 105 publika tankställen finns i Sverige. Källor: EnergyRevolution, Gasakademien, Wikipedia, Biogasportalen, Biosystem, Gavle.se På Gasverket i Gävle framställdes gas fram till 1966. Idag är de vackra byggnaderna mer kända som Gasklockorna där många evenemang hålls i fem olika arenor.

B I O G A S M I T T 9 Nu ska Dalarna och Gävleborg med på biogaskartan När det kommer till biogas går Gävleborg och Dalarna under namnet stopplän. Här finns inte ett enda tankställe för gas eller en enda uppgraderingsanläggning för fordonsgas. Men nu ska det bli ändring! Boden På följande sidor berättar initiativtagarna om projekten som ska fylla biogasglappet mellan södra och norra Sverige! E4 Skellefteå I Norra Dalarna har sju kommuner gått samman för att se över möjligheten att bygga en av Sveriges största biogasanläggningar. Östersund E14 Sundsvall E4 I Vansbro arbetar man för att paj- och pizzarester tillsammans med lantbrukens gödsel ska resultera i egen biogasanläggning. E4 I Gävle ska en tankstation vara upprättad redan 2010. Uppsala Fakta I Sverige produceras ca 1,4 TWh biogas/år från sammanlagt 227 rötningsanläggningar. Energimängden motsvarar 154 miljoner liter bensin vilket räcker till ca 130 000 bilar med en körsträcka på 1 500 mil/år. Det rullar idag 23 000 biogasfordon på våra vägar. Det finns idag 105 publika tankställen. Trollhättan Göteborg E6 Vänersborg Uddevalla Stenungsund Kungälv Mölndal Kungsbacka E18 Grästorp Partille Varberg Ullared E6 E20 Falkenberg Halmstad Laholm Båstad Ängelholm Höganäs Helsingborg Landskrona Lund Malmö E4 Åstorp E20 Eskilstuna E20 Skövde Linköping Falköping Mjölby E4 Ulricehamn Lerum 40 Jönköping Borås Lilla Edet Alingsås Trelleborg Karlstad Mariestad Lidköping Skara Gislaved Eslöv Gnosjö Hässleholm Ystad Örebro Motala Värnamo Olofström Kristianstad Åhus Västerås Katrineholm Kalmar Karlshamn E22 E18 E4 Nyköping Norrköping Västervik Arlanda Befintliga tankställen Stockholm Södertälje Illustration: Gasföreningen

10 B I O G A S M I T T Foto: Tankstationsbyggarna Nu faller bitarna på plats för Ekogas: Minst ett tankställe i Gävle 2010! Ett nytt länssamarbete är starten på biogasutvecklingen i Gävleborg. Ett tankställe för biogas ska vara i bruk under 2010, och våren 2011 beräknar man bygga en uppgraderingsanläggning för fordonsgas. Vi är en av de vita fläckarna på kartan som vi måste täppa till! Konstaterar Ekogas projektledare Lars-Åke Skjöld. Foto: Tankstationsbyggarna För att täppa till den vita fläcken längs norrlandskusten har man i Gävle valt en annorlunda ingångspunkt. Runt om i landet har man ofta börjat med produktionen, vilket tar några år att färdigställa. Under tiden man har byggt anläggningen, har man också planerat tankställen. Men för att så tidigt som möjligt kunna köra på gas har man valt att göra tvärtom i Gävle. Per Johansson, kommunalråd i Gävle berättar: Vi har under en längre tid fört en diskussion angående biogas. Det blev en Hönan eller ägget -situation där vi tog ställning till att bygga ett tankställe först och biogasanläggning sen. Men på en överhettad biogasmarknad, där gas redan idag är en bristvara, inser man vikten av att ha lokal biogasproduktion. Vi kan inte sätta upp en mack för att köpa in naturgas långsiktigt. Det är inte en rimlig politik eller ekonomi! Hela grejen med biogas är att det ska finnas lokal produktion med ren biogas från organiskt material. Det är viktigt för att man ska få stämpeln att bränslet är förnybart och rent att köra med, säger projektledare Lars- Åke Skjöld. En förutsättning till att man nu har hittat metoder för att kunna producera biogas lokalt, är ett nytt regionalt samarbete. Gävle Energi leder och initierar

B I O G A S M I T T 11 M e d l e m m a r p å t r å d e n Anders Mathiasson, ordförande Svenska Gasföreningen säger att 2010 är biogasens år vad hoppas ni ska hända i regionen under 2010? Ulf Sundblad: Projektering och byggande av nya tankställen i alla städer i regionen. Projektering av sju nya biogasanläggningar i regionen Mats Olsson, Pöyry Sweden AB: Att kollektivtrafik och förvaltningar visar vägen genom att köpa in gasfordon Håkan Sternberg, Länsstyrelsen Dalarna: Vi hoppas att ett eller flera av de projekt för produktion av biogas, som finns i länet, har förverkligats eller kommit betydligt närmare ett färdigställande under 2010, och att minst ett tankställe för biogas kommit till stånd i länet eller är nära ett färdigställande. Kommunalråd Per Johansson. Foto: Gävle kommun Per Laurell, VD Gävle Energi. Foto: Gävle Energi Lars-Åke Skjöld, projektledare. Foto: Madelene Söderblom biogasprojektet och ytterligare åtta företag kommer att ingå i bolaget som ska gå under namnet Ekogas. Sandviken Energi, Bionär, Söderhamn Nära, Bollnäs Energi, Gästrike Återvinnare, Gästrike Vatten, Swedish Biogas International samt BO- RAB är de aktörer som tillsammans med Gävle Energi ska sätta Gästrikland och Hälsingland på biogaskartan. Till sommaren Det blev en hönan och ägget situation där vi tog ställning till att bygga ett tankställe först hoppas man ha det första tankstället klart, vilket kommer att placeras vid den nya bussdepån på Utmarksvägen. Fem stadsbussar ska köra på gas men fler räknas bytas ut inom en femårsperiod. Vid depån kommer det också finnas en pump med möjlighet att tanka personbilar. Men det tar inte slut där. Naturvårdsverket har redan beviljat en ansökan om bidrag till tankställe nummer två, preliminärt vid Preem på Näringen i samarbete med någon av bensinstationerna i Gävle. Vår ambition är att få igång tankstället under 2010. Det är villkoret för att få bidraget, berättar Lars-Åke. Med två tankställen igång är det också viktigt att biogasproduktionen startas upp. Till våren 2011 räknar man med att bygga en uppdateringsanläggning vid Reningsverket Duvbacken i Gävle. Där produceras redan idag biogas för uppvärmning av anläggningen. Nästa steg är dock att se över om man också kan producera biogas vid avfallsanläggningen i Forsbacka. Det är idag möjligt att storskaligt producera biogas från avfall. I Forsbacka skulle vi då kunna få upp till fem - sex gånger högre produktion än på Duvbacken, förklarar Lars-Åke. Även avfall från livsmedelsindustrier som whisky, godis och kaffe, går idag att samröta med det övriga avfallet vilket också kan bidra till större lokalt kretslopp och större volymer. Det är jätteviktigt med hela biogaskretsloppet: att från avfall och andra typer av restprodukter kunna producera gas lokalt. Det stämmer helt med Gävle Energis och regionens klimatambition, säger Per Laurell och fortsätter: Det är alltid svårt i början att få alla klossarna på plats, men omgivningen visar ett stort intresse: industrier och företag i regionen börjar vakna upp och se nya möjligheter. De vill bli av med sina restprodukter och det gör att substratunderlaget och möjligheterna till biogasens utveckling hela tiden växer. Vi måste in i den här marknaden, så enkelt är det. Gävle måste med på kartan! Det blir en stor miljövinst om vi kan få storförbrukare som stadsbussar och sopbilar att gå på gas. Det blir fort effekt när man byter ett antal bilar. Inledningsvis är det kanske bara en droppe i atlanten men det är ändå åt rätt håll. Det gäller att börja någon gång! instämmer Lars-Åke Skjöld. När hela vårt projekt kommer igång spar vi ca 25 000 ton CO ² per år! Från kommunens sida har vi tagit på oss ledartröjan i länet och vi hoppas att fler följer med, avslutar Per Johansson.

12 B I O G A S M I T T Stora ambitioner i liten kommun: Vansbro satsar på egen biogasanläggning! När man kliver in i den ljusa ladugården på Munters Lantbruk KRAV-gård rinner all storstadsstress av. Här finns gårdskatterna som sträcker ut sig på en bädd av halm, pensionärerna som inte kan eller vill släppa högaffeln och kossorna som nöjt går och mjölkar sig själva. Vilket ställe kan vara bättre att starta det ekologiska kretslopp som biogasproduktion utgör? Och här, strax utanför Vansbro, finns ytterligare elva lantbrukare och ett slakteri, som likt Munters gård värnar om djur och natur. Tillsammans satsar de nu på biogasen i det gemensamma bolaget Vansbro Biogas AB!

B I O G A S M I T T 13 Lantbrukaren och miljöentusiasten Anders Munters tog sin idé om att bygga en biogasanläggning till näringslivschef Oskar Lundgren redan 2007. Året därpå ansöktes om förstudiemedel för att undersöka möjligheterna om att lokalt få ihop organiskt material, så att det skulle löna sig med en biogasanläggning. Ansökan gick igenom och förstudien genomfördes på uppdrag av Näringslivskontoret i Vansbro Kommun. Det blev ett förvånansvärt positivt resultat. Förstudien visade att även fast vi håller oss i ett ganska snävt område som Vansbro Kommun, så ser det väldigt positivt ut, säger Oskar Lundgren. De två största faktorerna till en trolig lönsamhet är dels gödselmängderna och de korta transportsträckorna från bönderna till den eventuella anläggningen och dels paj- och pizzafabriken Procordia Food som vill utnyttja sitt spill i biogasprocessen. Att vi från och med i år kommer att ha källsortering i kommunen och på så vis får direkt lokal nytta, passar också som hand i handske, förklarar Oskar. I förstudien kan man läsa att den totala avfallsmängden från de olika komponenterna ger över 20 000 ton avfall/år. Störst mängd ger gödseln från lantbrukarna (15500 ton) men även bröd och degspill från Procordia Food kan ge över 1000 ton/år. Det är anmärkningsvärt att vi får ihop så stora mängder bara i vår kommun, säger Oskar. Utifrån de 20 000 ton avfall som kommer in, kan man efter rötningsprocessen få ut upp till 4670 m3 rågas/dygn, vilket efter uppgradering ger 3225 m3 fordonsgas per dygn. Detta skulle kunna driva ca 540 personbilar, 13 bussar eller 18 lastbilar/år. Gasen kan också användas till att värma Procordias fyra ugnar och restprodukterna kommer att kunna återinföras på böndernas gårdar i form av växtnäring. Med andra ord: ett kretslopp som gynnar samtliga inblandade. För trots att Procordia Food inte kommer att gå in med någon ägarandel är projektet väldigt viktigt för dem. Företaget tvingas annars göra stora Här vid Procordiafabriken vill Vansbro Biogas AB bygga biogasanläggningen. Anders Munters, initiativtagare till biogasprojektet Pizzarester och degspill från Procordia kan ge upp till 1000 ton avfall/år att stoppa in i biogasprocessen. investeringar för att skilja fetterna från sitt avloppsvatten. Fetter som i rötkammaren bara är mumma! Fett och deg ger otroligt mycket energi som är bra för biogasprocessen, säger Oskar. Dessutom är det här något vi kan göra lokalt för att visa varför Procordia ska ha sin fabrik här. Medan Procordia får stora miljönyttor från en liten kommun som Vansbro, får Vansbro behålla en stor arbetsgivare som Procordia. Ungefär 100 av kommunens 7000 invånare sysselsätts av fabriken. Det är också här i närheten som biogasanläggningen är tänkt bli placerad, så att biogasen kan utnyttjas för att ersätta gasolen till fabrikens ugnar. Men än så länge vet man inte om ansökan av anläggningens placering går igenom. Beslutet, som ska fattas av Vansbro Kommun, har dragit ut på tiden. Nu sitter istället Anders Munters och de andra delägarna i Vansbro Biogas AB bara och väntar på ett besked. Vi kan inte göra någonting förrän den planen är klar. Vi kan till exempel inte gå ut till någon långivare och ansöka om pengar när vi inte vet att platsen för anläggningen blir där vi har tänkt oss, säger Anders och fortsätter: Beslutet ska tas i början på 2010 och då får vi se om det har kommit några klagomål. Först då kan vi gå vidare och även Fett och deg ger otroligt mycket energi som är bra för biogasprocessen Oskar Lundgren, näringslivschef, Vansbro kommun ta ställning till om vi ska producera fordonsgas eller syntetdiesel. Vi har siktat på ett tankställe för gas hela tiden, men går det att göra syntetdiesel kan vi ju själva nyttja den på gårdarna. Men det beror också på hur mycket pengar vi får loss vilket vi inte vet förrän vi kan ansöka om några pengar, säger Anders och suckar: Det var det här man var rädd för hela tiden, att sitta fast och bara vänta. Och under tiden forsätter lantbrukarna, slakteriet, Procordia Food, kommunens invånare med flera att skapa organiskt material, som istället för att gå till spillo, snart kan bli del utav det ekologiska kretsloppet.

14 B I O G A S M I T T Naturbruksgymnasiet i Rättvik är en av intressenterna i Biogasprojektet kring SIljan. Sju Dalakommuner samverkar i stort biogasprojekt: Vi är små, men tillsammans kan vi bli stora! Tåget rullar in i ett vinterklätt Dalarna. De faluröda gårdarna är snötäckta och Siljan glänser, nästan lika starkt som under sommartid, under solens strålar. Det här är Sverige iklädd vinterskrud. Och det är här 3,5 miljoner bilar passerar varje år. Till och från de snöklädda fjällen. Men den tunga trafiken färgar marken grå och skvallrar om hur mycket avgaser och koldioxid som spottas ut. En biogasanläggning som kan producera fordonsgas av material från sju kommuner skulle kunna vända den negativa trend som indikerar att snön inte alls kommer att ligga vit på marken här om 10 år. 50 år. 100 år. När jag kliver av tåget i Rättvik möts jag upp av Inge Östlund, Kommunalpolitiker i Rättvik och Markus Svensson, näringslivschef på Rättviks Kommun. Inne på ett lokalt konditori där alla tycks känna alla berättar de om det stora biogasprojektet som än så länge inte hunnit bli så stort och som de egentligen inte kan berätta så mycket om. Men det finns ett hopp och en säkerhet i deras röster som talar för att en av Sveriges största biogasanläggningar kommer att stoltsera i Dalarna inom några år. Inge berättar om hur det hela startade för snart två år sedan: I begynnelsen var det en privat företagare som såg över möjligheten att bygga

B I O G A S M I T T 15 en biogasanläggning i ett mycket mindre koncept. Det fanns då intresse från bland andra Siljan Chark, Naturbruksgymnasiet här i Rättvik och privata lantbrukare. Men när förstudien hade gjorts tippade det på lönsamheten. Redan då var även vi involverade och vi ville inte ge upp utan tog nya friska tag och kom på nya idéer. Det resulterade i ett stort intresse och nu är vi sju kommuner i Dalarna som vill driva projektet vidare. De sju kommunerna: Rättvik, Gagnef, Leksand, Malung/Sälen, Älvdalen, Mora och Orsa har med sig de ursprungliga intressenterna Siljans Chark och Naturbruksgymnasiet samt ytterligare några lantbrukare, vilka kan komma att bli fler under resans gång. Satsningen har också fått ett gott stöd från Biogas Mitt och vi kommer att sträva efter en god samverkan med den föreningen i hela vår process, berättar Markus. Det första man nu kommer att göra är att dra igång en förstudie, där en mängd faktorer måste redas ut innan projektet kan gå vidare. Till den förstudien har samtliga kommuner investerat pengar och under februari beräknas den påbörjas. Men när den ska stå klar vill man inte ta beslut om. Det är många delar i en förstudie och den måste få ta den tid det tar. Vi vill inte investera fel och göra misstag som andra redan har gjort, förklarar Markus. Men med kompostering från sju kommuner, slam från reningsverken samt (förhoppningsvis) mjukt slaktavfall att röta tror man redan nu att biogasanläggningen kan bli en av Sveriges största. Får man dessutom elda ben för att få energi, som man idag gör vid ett flertal anläggningar i Norge, kan konceptet medföra att anläggningen hamnar tvärs över vägen från slakteriet Siljans Chark. Om man kan elda ben slipper man ta energi från processen och då blir vinsten mycket större. Vanligtvis går det åt 10-20% att återinföra biogasen i anläggningen för att kunna producera ny biogas. Då går vinsten förlorad, förklarar Inge. Vart än anläggningen skulle hamna kommer dock samtliga kommuner att tjäna på avståndet. Och det är framförallt den tunga trafiken som kommer att bytas ut när det finns möjlighet att tanka gas. Först och främst i den offentliga sektorn men både Inge och Markus tror också att den privata näringen kommer att hänga på, vilket kan ge stora vinster för såväl miljön som ekonomiskt. Och det är ekonomiskt som det i slutänden måste hålla. Det går inte bara att tänka på miljön, vi måste kunna visa att samtliga sju kommuner tjänar på en biogasanläggning. Men ju större anläggning, ju större lönsamhet. Kan vi få in pengar från kommunernas kompostering, försäljning av fordonsgas och på restprodukterna efter rötningen ja då måste det ju gå! avslutar Inge hoppfullt. Kommunpolitiker Inge Östlund och näringslivschef Markus Svensson i Rättvik är positiva och hoppfulla till det regionala biogassamarbetet. Tåget avgår från perrongen och rullar tillbaka genom ett vinterklätt Dalarna. Skymning faller över snötäckta gårdar och solens sista strålar glänser över Siljan. Det här är Sverige iklädd vinterskrud. Och jag hoppas att det här är Sverige iklädd vinterskrud även om 10 år. 50 år. 100 år.

16 BIOGASMITT M E D L E M m a r P Å T r åde n Hur många biogasbilar tror du/ni att det finns om 10 år? Antal biogasfordon i Europa Ingvar Lind, Hofors Energi AB: Vi har redan nu 22.000 och om det fortsätter så som vi skulle vilja så är det åtminstone 250.000, men allra viktigast är att den tunga trafiken går över till biogas. Veronica Henriksson, Christina Åström, Söderhamn NÄRA: Då enbart jordbruken i Sverige kan driva 290 000 biogasbilar borde minst detta antal finnas i Sverige om 10 år. Förhoppningsvis någonstans mellan 500 000 och 1 000 000 biogasbilar. Olle Alfredsson, miljöchef på SITA: Jag har svårt att bedöma det, men en nödvändig förutsättning är att det produceras tillräckligt med biogas. Förutsatt att man får fram gas kommer SITA att satsa på biogasbilar. Källa: Svenska Gasföreningen

B I O G A S M I T T 17 Mats Öhman, säljchef Bilmetro i Gävle. Sven-Olov Hiller, VD Gävle Taxi Den som väntar på något gott Två företag som ivrigt väntar på att Gävles första tankstation för gas ska sättas i bruk är Bilmetro och Gävle Taxi. Både Mats Öhman, säljchef på Bilmetro och Sven- Olov Hiller, VD Gävle Taxi tror på biogasen som marknadens bästa fordonsbränsle miljömässigt som ekonomiskt. Men så länge tankstationen skyltar med sin frånvaro blir det ingen skjuts på försäljningen. Skattesubventionering Gasbilar Den som köper en ny gasbil har 5 års skattebefrielse. Förmånsvärdet för bilar som kan drivas med naturgas och biogas får sänkas med 40 procent i förhållande till närmast jämförbar bensinmodell. Maximalt tilllåten nedsättning är 16 000 kr per år. Jämkning ska begäras av arbetsgivaren. Sammanlagt såldes det nästan 5500 gasbilar i Sverige 2009. På Bilmetro i Gävle sålde man 25. Det kan tyckas vara en väldigt låg siffra men utan tankställe för gas går det kanske viktigaste argumentet bort att kunna tanka miljövänligt. De 25 bilar man ändå sålde var skattesubventionerade tjänstebilar där köparen arbetat som säljare, som reser landet runt och därför kan tanka gas, eller företagare som nu tålmodigt får köra på bensin tills tankstationen är på plats i Gävle. Gasmodellen som sålde bäst på Bilmetro och som även blev hela Sveriges storsäljare 2009, är Volkswagens Passat. Volkswagengruppen arbetar mycket med biogas och Passaten är den första riktiga familjebilen på marknaden som dessutom är relativt billig, berättar Mats Öhman. Passaten går att köra 45-50 mil på gas och utöver det finns en bensintank som rymmer 32 l. Kör man den helt på biogas släpper den bara ut ca 20g CO ² /km jämfört med normalbilen som släpper ut ca 170g CO ² /km. En utav de nya Passatägarna är Gävle Taxi, som förra året tog beslutet att byta ut alla sina dieselbilar mot miljöbilar när det är möjligt att tanka gas lokalt. Vi köpte en gasbil för att visa att vi ska köra miljöbilar, men då vill vi kunna tanka dem också. Förutom om vi får någon körning till Uppsala så måste vi köra vår gasbil på bensin, säger Sven-Olov Hiller och konstaterar besviket: Så länge vi inte vet när det kommer någon gasmack kan vi inte köpa in fler gasbilar. Gävle Taxi är sedan tidigare miljö- och kvalitetscertifierade och tog miljöbilsbeslutet dels som ett led i sitt miljöarbete, dels för att kraven ökar. Från och med den 1 juli 2011 får exempelvis inte ett Taxibolag hämta och lämna kunder på Arlanda utan miljöbil. Hur skulle vi då göra med våra kunder? Nej, man måste lösa så att det går att tanka! Konstaterar Sven-Olov som anser att biogas är det enda alternativet. Etanol är inte vettigt, dels fungerar inte bilarna särskilt bra när det är kallt, dels går det inte ihop ekonomiskt, säger Sven-Olov som räknar med att etanolen kostar ca 15kr/l jämfört med dieseln 8kr/l och gasen endast 7kr/l. Gasbilarna släpper dessutom bara ut knappt en sjättedel koldioxid jämfört med dieselbilarna. Har man då en flotta på 46 bilar som kör ca 12000 mil/år var, kan man förstå att det finns en hel del pengar och koldioxidutsläpp att spara. Man kan då också räkna ut att tankstället är utav stor betydelse för företag som Gävle Taxi och Bilmetro. Den dagen det går att tanka gas obehindrat finner varken Sven-Olov eller Mats några hinder med biogasbilen: Köparen kan inte se några skillnader med blotta ögat och man märker ingen skillnad när man kör. Bilen startar på bensin och slår sen över till gas. Den sköter sig själv, säger Mats. Att gasbilen inte skulle vara lika säker och att den skulle explodera lättare än bensin- och dieselbilar dementerar han också: Det finns en del fördomar om gasbilar och många av dem som är skeptiska är det utav okunskap. När man får prata med kunden ett tag är det många som ändrar uppfattning. Jag menar biogas är byggt på ett kretslopp: det jag som privatperson konsumerar i form av sopor, toaavfall m.m. det ska vi kunna göra bränsle på och sälja lokalt här i Gävle hur kan det bli fel? Även Bilmetro i Falun ställer sig positiv till biogasen Vi inom bilhandel är enormt positiva till en rejäl utbyggnad av Gasstationer runt om i Sverige. Av naturliga skäl är vi också införstådda med problematiken att det har tagit tid att få det på alla platser i Sveriges inland och i Norrland. Fokusering på miljöbränslen är enorm från kunder, såväl privata som företag och offentliga. De flesta företag har i dag i sin bilpolicy att det måste vara en miljöbil. Vi tror att etanoltiden är förbi, det råder alldeles för mycket tveksamheter kring framtagandet av etanol. Vi har stor efterfrågan på gasbilar, och vi säljer en och annan gasbil i Dalarna trots att det inte finns någon gasstation i dag. Många kunder pendlar till Stockholm och söderut och passar då på att tanka. Med en gasstation i Falun- Borlänge regionen kommer det att explodera av gasbilar i Dalarna. Tydligen så räcker det med ca 100 st gasbilar för att det ska vara lönsamt med en station...? Vi inom Bilmetro ställer gärna upp med att visa gasbilar för politiker och företag samt privatpersoner för att få en ökad förståelse samt kunskap om gasbilar. Att vår närmiljö dessutom blir bättre är ett stort plus! Hasse Östfjord, Key Account Manager

18 B I O G A S M I T T Biogasbilar 2010 Motorn kräver inte tätare serviceintervaller såsom för etanoldrivna bilar. Största skillnaden ligger i insprutningssystemet, som är metangasoptimerat. Motoreffekten vid gasdrift är på nyare bilmodeller lika hög som vid bensindrift. De flesta modeller startas på bensin och slår över automatiskt till gasdrift efter några sekunder. Passat Sedan EcoFuel drar 3,5 kilo gas per 100 km vid landsvägskörning. Maximal räckvidd med gastanken på 21 kilo (135 liter) och bensintanken på 31 liter är över 90 mil. Vid körning på 100 procent biogas är utsläppet ca 20 gram koldioxid per kilometer. De blåa fordonsgastankarna rymmer i det här fallet, en Passat EcoFuel, 21 kg gas. Det finns också en extratank för bensin som rymmer 31 liter. Bilen växlar automatiskt till bensindrift om gasen tar slut. Att tanka gas är lika enkelt som att tanka bensin, du ansluter ett munstycke till bilens gasnippel och fyller tanken på mellan 2 4 minuter för en vanlig personbil. VOLKSWAGEN TOURAN TSI 150 EcoFuel CNG Organisationen Gröna bilister utnämnde biogas till Bästa bränsle 2009. Man tog hänsyn till klimatpåverkan, hälsopåverkan, mark- och vattenanvändning, energibalans, påverkan på biologisk mångfald, arbetsvillkor vid produktion/inverkan på mänskliga rättigheter samt bidrag till fattigdomsbekämpning - allt ur ett livscykelperspektiv. Biogas var alltså det bränsle som slutligen stod som segrare. Gasbilar kan drivas av bensin, biogas eller av så kallad naturgas det sistnämnda ett fossilt bränsle som ändå ger cirka 20 procent lägre koldioxidutsläpp jämfört med bensin. Biogas kan mycket väl bli nästa heta bränsle efter det att etanolboomen avklingat. Gasdrivna bilar har också generellt sett lägre milkostnad än bensindrivna stallkompisar och det har gång på gång visat sig betyda mycket för köplusten. VOLKSWAGEN TOURAN F R Å G A Mats Öhman är försäljningschef på Bilmetro i Gävle, ett företag som ser stor potential i gasbilar. Vad är det som är så bra med just gasbilar? - Att kunna köra bilar lokalt på restprodukter som vi själva förbrukat utan onödiga transporter över hela världen, samt veta att bilen bara släpper ut en bråkdel av koldioxid mot en bil som körs på fossila bränslen. Var tror du att er försäljning blir störst; till privat- eller till företagskunder? - Som det ser ut i dag kommer huvuddelen av gasbilar att säljas till förmånstagare och myndigheter. Hur många gasbilar kommer ni att ta hit 2010-2011 och vilka modeller blir det fokus på? - Vi räknar med att sälja ett femtiotal gasbilar per år bara tankställena kommer upp. Passat Variant kommer det att ligga tyngdpunkt på, men även transportbilar.

B I O G A S M I T T 19 FORD C-MAX 2.0 CNG Titanium Subaru Legacy VOLVO V70 AFV Bi-Fuel FIAT PANDA 1.2 8V Biogas Dynamic MERCEDES B 180 NGT BlueEfficiency CST Inför 2010 kommer ett stort antal bilar på den svenska marknaden att kunna köras på biogas FORD FOCUS 2.0 CNG Titanium FIAT PANDA 1.2 8V Biogas Dynamic OPEL COMBO 1.6 CNG Tour FORD C-MAX 2.0 CNG Trend Källa: www.miljofordon.se och generalagenterna

20 B I O G A S M I T T Klimatkompensera dina resor med BiogasMitt En weekend till Paris? En affärsresa till Malmö? Bilen till och från jobbet? Vart du än åker och hur du än gör det lämnar dina resor avtryck på klimatet. Genom att klimatkompensera med BiogasMitt kan du vara med och göra de avtrycken mindre! Det finns idag många sätt att klimatkompensera där pengarna går till olika projekt i andra delar av världen. Exempelvis, trädplanteringsprojekt, energieffektiviseringsprojekt. Detta är behjärtansvärt men kan kännas lite långt borta ibland. På BiogasMitts hemsida kan du kompensera klimatet på en lokal nivå och låta dina pengar gå direkt tillbaka till Gävleborg och Dalarna. Så hur går det då till? På hemsidan finns en kalkylator där du enkelt kan räkna ut hur mycket pengar du behöver sätta in för att göra dina resor klimatneutrala. Allt du behöver göra är att fylla i hur stor bil du har (hur mycket bensin/diesel den drar), vilket bränsle och hur långt du har kört. Sedan räknar kalkylatorn själv ut hur mycket pengar du bör sätta in. Kalkylatorn räknar också ut hur mycket koldioxid du släpper ut vid en flygresa tur och retur från Stockholm, om du fyller i vilken stad du ska flyga/har flugit till. Klimatkompensera på www.biogasmitt.se Vad händer sen? Alla pengar som kommer in via BiogasMitt fonderas under två år och går sedan oavkortat till miljöbilspremier vid inköp av Biogasbil i Gävleborg och Dalarna! Storleken på miljöbilspremien samt antalet miljöbilspremier som kommer att delas ut beror alltså på hur många som klimatkompenserat i regionen. Ingela Linemar, Gävle Klimatkompenserade en resa till Prag med sin man F R Å G A Varför valde du att klimatkompensera på BiogasMItts hemsida? Jag är en väldigt impulsiv människa och tycker att man måste värna om miljön. Jag hade hört att det inte fanns några tankställen för biogas norr om Uppland så jag ville att gasen skulle börja utvecklas upp mot Norrland. Man måste börja någonstans! Har ni själva tänkt skaffa gasbil? Då vi har eget företag byter vi bil vart tredje år. Nu när det inte fanns några tankställen för gas i regionen köpte vi en dieselbil denna gång. Men man vet ju aldrig vad som hinner hända på tre år. Nästa gång kanske det blir en gasbil. Hur hittade du till BiogasMItts klimatkompensationsmodul? Jag hade sett ett inslag på TV om något biogasprojekt häromkring så jag googlade på biogas och hittade hemsidan. En klimatkompensation till Prag kostar 34 kr/person då resan släpper ut 0,34 ton koldioxid.