Markförsurning utveckling och status

Relevanta dokument
Bara naturlig försurning. Bilaga 2. Underlagsrapport: Utvärdering av miljötillståndet och trender i skogsmarken

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Övervakning av skogsmiljön i Kronobergs län

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Resultat från Krondroppsnätet

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Värmlands län Reslutat för det hydrologiska året 2009/10

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Nedfall, markvattenkemi och lufthalter i Kronobergs län Reslutat för det hydrologiska året 2010/11

Krondroppsnätets roll i forskningen

Luft- halter Mättes vid 21 ytor i Krondroppsnätet under 2007/08

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Svar och lösningar till tentamen i markkemi/jordmånslära, MV0188

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Ser du marken för skogen?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Nytt från Naturvårdsverket

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Diskussion. Nedfall och effekter av luftföroreningar Program 2007 för regional övervakning. Uppdelningen resultatrapport plus Temarapporter

Inga förändringar i alkaliniteten

Underlagsrapport. Bara naturlig försurning. Lunds Agenda 21

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Försurning. Johan Ahlström

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kronobergs län mätningar och modellering. För Kronobergs läns luftvårdsförbund

Ser du marken för träden?

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i norra Sverige och Dalarna mätningar och modellering

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

MILJÖMÅL: BARA NATURLIG FÖRSURNING. Stiftelsen Håll Sverige Rent E-post: Telefon: Webbplats:

Ekosystemtjänster i svenska skogar. Micael Jonsson, institutionen för Ekologi, miljö och geovetenskap, Umeå universitet

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Varför askåterföring till skog? VÄRMEKS årsmöte 23 januari 2014 Stefan Anderson Skogsstyrelsen

Bara naturlig försurning. underlagsrapport till den fördjupade utvärderingen av miljömålen 2019

Yttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder (dnr.

"ARA FÚRSURNING "),!'/2 2!00/24

För Örebro läns Luftvårdsförbund

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Dalarnas och Gävleborgs län mätningar och modellering. För Länsstyrelserna i Dalarnas och Gävleborgs län

Övervakning av luftföroreningar i

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

3. Bara naturlig försurning

För Jönköpings läns Luftvårdsförbund

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Värmlands län mätningar och modellering. För Värmlands läns Luftvårdsförbund

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Sammanställning av mätdata, status och utveckling

Tillståndet i skogsmiljön i Skåne län

Utpekande och analys av försurningskänsliga områden

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Uppföljning av miljömål för försurning och näringstillstånd i skogsmark i Stockholms län

Tillståndet i skogsmiljön i Hallands län

Biobränsle från skogen bra eller dåligt?

Övervakning av luftföroreningar i Västra Götalands län

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Underlag askåterföring

MÄLARENS BASPROGRAM Dr. Towe Holmborn, vattenmiljökonsult Västerås

RAPPORT. Krondroppsnätets övervakning av luftföroreningar i Norrland mätningar och modellering

Tillståndet i skogsmiljön i norra Sverige

Manual för uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålet BARA NATURLIG FÖRSURNING

SWETHRO. Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Sofie Hellsten & Cecilia Akselsson* IVL Svenska Miljöinstitutet *Lunds Universitet

Övervakning av luftföroreningar i Dalarna och Gävleborgs län

Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Varför har skogsbruket i Norra och Södra Sverige olika intällning till askåterföring?

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Askåterföring -en viktig faktor i skogsbränslets kretslopp

Regler och rekommendationer för skogsbränsleuttag och kompensationsåtgärder

- Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget? Karin Hamnér Inst. för mark och miljö, SLU

Slam som fosforgödselmedel på åkermark

Försurning och övergödning i Stockholms län

Försurning och övergödning i Stockholms län

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Skagersvik, Gullspångs tätort samt Otterbäcken

Ökat nyttjande av skoglig biomassa Är det bra för klimatet?

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Södermanlands län mätningar och modellering. För Södermanlands läns Luftvårdsförbund

Kvicksilver utveckling i kalkade vatten, vid kalkavslut och i okalkade vatten. Marcus Sundbom, ACES Stockholms universitet

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Tillståndet i skogsmiljön i Jönköpings län

Tillståndet i skogsmiljön i Kalmar län

Försurning och övergödning i Västra Götalands län

Försurning och övergödning i Västra Götalands län

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

FJÄLLANDSKAPETS UTVECKLING I ETT FÖRÄNDERLIGT KLIMAT

Askåterföringen i Sverige och Skogsstyrelsens rekommendationer vid uttag av avverkningsrester och askåterföring

Naturvårdsverkets författningssamling

Försurning och övergödning i Kronobergs län

Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen

DRICKSVATTENKVALITET hos konsument i Mariestads tätort, Hasslerör, Örvallsbro, Sjötorp, Lyrestad, Böckersboda, Ullervad, Jula och Sjöängen

Vattnets egenskaper och innehåll

RAPPORT. Övervakning av luftföroreningar i Kalmar län mätningar och modellering. För Kalmar läns Luftvårdsförbund

Baskatjoner och aciditet i svensk skogsmark

Mikronäringsämnen i svenska grödor - Vilka mängder tas upp och vilka faktorer påverkar upptaget?

Hur påverkar försurningen skogsekosystemet?

Transkript:

Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö

Skogsmarkens försurning Dåligt buffrade marker dominerar som karaktäriseras av svårvittrade mineral, grovkorniga jordar & kärvt klimat Vittringen avgörande för återhämtningen Ökande tryck på skogen i en framtida bioekonomi, genom ökad användning av träprodukter och skogsbränslen Biologisk försurning permanentas vid skörd Minskad depositionstryck betyder inte faran över Förbättringar i sjöar och vattendrag har inte kunnat påvisas i marken.

Skiftande försurningstryck Sur deposition Skogstillväxt SO 4 Tillväxt NO x Skörd NH 3

Biologisk försurning jämfört med deposition - idag Norra Sur deposition 1996-2009 Intervall Grot eq ha -1 yr -1 Pinus sylvestris Picea abies Betula spp. Acid deposition (interval) Stamved Stubbar Sydvästra Mellersta/östra eq ha -1 yr -1 Pinus sylvestris Picea abies Betula spp. Acid deposition (interval) eq ha -1 yr -1 Pinus sylvestris Picea abies Betula spp. Acid deposition (interval) Källa: Iwald et al. (2013)

Biologisk försurning jämfört med deposition - utveckling eq ha -1 yr -1 700 600 500 400 300 200 100 0 Tall 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Stumps Logging residues Stemwood Maximal försurning från deposition 1996-2009 eq ha -1 yr -1 700 600 500 400 300 200 100 0 Gran 2010 2020 2030 2040 2050 2060 2070 2080 2090 2100 Källa: Iwald et al. (2013)

Permanenta trakter 600 1200 m Översikt Övervakning av tillståndet i marken Skogsmark, myr, naturbete (fjäll) Återkommande var 10:e år Samordnad med Riksskogstaxeringen Startade 1983 Datainsamling Fältobservationer (20 000 ytor) Humusprovtagning (10 000 ytor) Mineraljordsprovtagning (4 500 ytor) 2 000 jordprover insamlade årligen 12 000 kemiska analyser årligen +svamp DNA Användningsområden Uppföljning av Bara Naturlig Försurning Internationell rapportering Forskning NATIONELL MILJÖÖVERVAKNING PÅ UPPDRAG AV NATURVÅRDSVERKET

Markens surhetstillstånd B-hor B-horisontens tillstånd ph(h 2 O) C-hor C-horisontens tillstånd ph(h 2 O) Basmättnad Basmättnad

Samband med tillväxt & deposition i förhållande till markhorisont Depositionen påverkar alla horisonter, men mer mot djupet Tillväxt påverkar främst humuslagret Relativ beståndsålder (värdet 1.0 => lägsta avverkningsålder) ph BS ph BS Källa: Iwald et al. (in prep.)

Indikatorn för skogsmarkens surhetstillstånd Tillståndsklasser för skogsmarkens surhetsgrad Baserade på kemi i markens B-horisont Frisk och fuktig (fast)mark, mogen och äldre skog ph Klass 1-2 Låg Surhetsgrad 3 Måttlig 4 Hög 5 Mycket hög 3 4 5 6 7 Basmättnad 0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 Utbytbart Aluminium 0 3 6 9 12 15

Indikatorn för skogsmarkens surhetstillstånd Senaste resultat 2016 Data från 1985-2013 1980-talsvärden osäkra! Mönster: Tecken på förbättring i SV Tecken på försämring mot N 70 60 Andel mark med Hög/Mycket hög surhetsgrad 50 40 30 20 Norrland Mellersta/östra Sverige Sydvästra Sverige 10 0 85-87 93-97 94-98 95-99 96-00 97-01 98-02 99-03 00-04 01-05 02-06 03-07 04-08 05-09 06-10 07-11 08-12 09-13

Översyn försurnings- indikatorn Al Kol Dagens indikator God balans att ha med både ph och Basmättnad Endast B-horisonten Kapacitetsmått på upplagrad aciditeten saknas (tot. aciditeten alt. ph-cacl 2 ) Utbytbart Al(KCl) har visat sig problematiskt: - Naturligt förhöjda halter förekommer - CEC/kolhalt påverkar absoluthalten - Oklart vilka Al-former som frigörs - Utfällning av Al(OH) 3 kan ske under extraktionen - kan kontrollera lösligheten. Detaljstudie pågår. lg[al] i KCl-extrakt 0-1 -2-3 -4-5 -6 Al(OH)3-referens lg_(almp5_m)_1-2 lg_(almp5_m)_3 lg_(almp5_m)_4 lg_(almp5_m)_5 2 3 4 5 6 7 ph i KCl-extrakt

Arbete med ny indikator Delindikator för C-horisonten speglar försurning pga deposition bäst (ph-h 2 O) Eventuellt en delindikator för B-horisonten som speglar biologisk försurning bäst (basmättnad) Utan Al(KCl) Tidstrender även för markvatten (Krondroppsnätet)

Dagens indikator baserad på B-horisonten Tillstånds -klass ph (H 2 O) Eff. basm. (%) Al(KCl) (mmol kg TS -1 ) 1-2 5,5 50 3 3 4,4-5,5 10-50 3-10 4 4,0-4,4 6-10 10-12 5 <4,0 <6 >12

Indikator baserad på ph i C-horisonten Tillståndsklass ph (H 2 O) 1-2 5,5 3 4,75-5,5 4 4,6-4,75 5 <4,6

Delindikatorer B- & C-horisonten ph-b ph-c BS-B BS-C

Utkast indikatorfigur markvatten - Trend ANC - 1996-2013 Figur: Cecilia Akselsson

Markförsurning traditionell förklaring Data visar på viss förbättring i markvatten trots fortsatt dåligt marktillstånd Naturvårdsverket 2000

Långsam återhämtning i marken Markens baskatjonförråd urlakas lättare än det återställs - Trevärda Al-joner binds hårdare än en-/tvåvärda baskatjonerna - T ex, för att återställa basmättnaden från 10% till 50% krävs att Ca 2+ i marklösningen stiger 5-10 ggr Vittringen en långsam process Markens ph (intensitetsvariabel) kan öka något fast baskatjonförrådet (kapacitetsvariabel) påverkas mindre Yttre påverkan genom biologisk försurning begränsande

Slutsatser Biologisk försurning på väg att överskrida den från deposition Återhämtningen i marken går långsamt Markinventeringens data kan ge insikt i försurningssamband för skogsmarken