Fjärrvärme Trivia Österlånggatan, f d Trivia 4 och 5 gamla stan, stockholm Arkeologisk schaktövervakning SR 1212 Anna Bergman Stadsmuseet rapporterar 121
Omslagsbild: Murlämningar från den rivna bebyggelsen inom f d Trivia 4 och 5, i gatan utanför Trivia 6. M. Ek SSM10012227. Stadsmuseet Box 15025 104 65 Stockholm Rapportförfattare: Anna Bergman Foto: Anna Bergman, Mattias Ek, John Hedlund Grafisk form: Cina Stegfors Tryckeri: BrandFactory, 2017 Publicering: 2017 ISBN 978-91-88505-00-2 Stadsmuseet
Innehåll 1 Inledning...5 2 Administrativa uppgifter...5 3 Sammanfattning...5 4 Bakgrund...6 5 Tidigare undersökningar...8 6 Syfte, utförande och metod... 10 7 Undersökningsresultat... 11 7.1 Prästgatan... 11 7.2 Österlånggatan, beskrivning av murarna från norr till söder... 11 8 Tolkningar och slutsatser... 31 9 Källor och litteratur... 34 Bilaga 1. Kontextbeskrivningar... 35 Bilaga 2. Termer och dateringskriterier för murverk... 37 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 3
Figur 1a: Schaktet markerat med grönt på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stadsbyggnadskontor. Figur 1b: Schaktplan med rödmarkerade murlämningar på ett utsnitt ur DP/Map, Stockholms stads byggnadskontor. 4 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
1 Inledning 3 Sammanfattning Stadsmuseet i Stockholm har efter beslut från Länsstyrelsen i Stockholms län utfört arkeologisk schaktövervakning i Gamla stan med anledning av arbeten för nedläggande av fjärrvärme. Uppdragsgivare var AB Fortum Värme och schakt entreprenaden utfördes av Mark och Bygg Resursen AB (MBR). Denna rapport behandlar ett schakt som drogs i Österlånggatan och Prästgatan (SR1212), men inom samma beslut från Länsstyrelsen ingick flera schakt fördelade på sju olika områden inom Gamla stan. Arbetet pågick under större delen av år 2016 och schakten fick separata SR-nr (1211-1214, 1475, 1476 och 1492). Dessa redovisas i sex delrapporter (två undersökningar redovisas i samma rapport). I samband med nedläggningen av fjärrvärmerör drogs ett schakt från Järntorget, i Österlånggatan längs fastigheten Trivia 6 och vidare en bit in på Prästgatan. I Prästgatan påträffades endast sentida fyllnadsmassor samt vad som tolkades som grundläggningen till huset Trivia 6, uppfört 1898. I Österlånggatan framkom murar från bebyggelsen inom fastigheterna Trivia 4 och 5, vilka revs 1896. Av Trivia 4 påträffades ett hörn av ett källarrum, möjligen samma lokal som på 1700-talet och 1800talet inrymde krogen Krypin och som omnämnts av Bellman. I den 23:e episteln ligger Fredman i rännstenen utanför och ser nerför en källartrappa. Trappan låg i husets södra del, utanför schaktets begränsning. Av Trivia 5 återstod delar av golvet till en förstuga i bottenvåningen och en trappa ner till källarna. Intill kunde murar från tre källarrum urskiljas. Inom Trivia 5 låg krogen Remmaren, men var i huset den var inrymd är inte känt. Inom båda fastig heterna påträffades medeltida murar. 2 Administrativa uppgifter Stadsdel: Gamla stan Fastighet: Stockholm 1:30 Adress: Österlånggatan 34, Prästgatan 86 och 37 Typ av undersökning: Schaktövervakning Länsstyrelsens beslut dnr: 4311-45136- 2014 Uppdragsgivare: AB Fortum Värme Stadsmuseets dnr: 4.4/4350/2015 Undersökningsperiod: 2016-01-13 till 2016-04-06 Höjdsystem: RH2000 Arkeologisk personal: John Hedlund (projekt ledare) Anna Bergman (dokumentation av murar) Dokumentation: Ritningar samt numrerade förvaras i Stadsmuseets arkiv. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 5
4 Bakgrund Undersökningen berörde ett område som har reglerats vid flera tillfällen, både under medeltiden och senare. Stockholms äldsta stadsmur följde Gamla stans höjdplatå och bör ha korsat Prästgatan någonstans mellan kvarteren Trivia och Venus. På platåns södra spets anlades Svartbrödraklostret, dominikanernas konvent, vid mitten av 1300-talet. När Gustav Vasa lät riva klostret på 1540-talet omvandlades klostermarken till tomter och gatumark. En mindre del av klosteranläggningen är bevarad inom kvarteret Venus, där en medeltida byggnad står kvar i hörnet av Prästgatan och Södra Benickebrinken, se figur 2. Fram till 1800-talets slut var passagen från Österlånggatan till Prästgatan och Södra Benickebrinken mycket smal och krokig, se fig. 2 och 3. Kvarteret Trivia sträckte sig längre österut än idag, och mellan brinken och Österlånggatan låg det smala kvarteret Medea. För att förbättra framkomligheten revs bebyggelsen inom fastigheterna Trivia 4 och 5 och inom kvarteret Medea under slutet av 1800-talet. År 1896 påbörjades rivningen av bebyggelsen inom fastigheterna Trivia 4 och 5, se figur 4. På bilden anas en medeltida tegelmur i munkförband i bottenvåning till Trivia 4, här markerad med en röd pil. En tillfällig, mindre byggnad uppfördes 1898 på delar av de avrivna tomterna. Huset kom emellertid att bli permanent och utgör idag fastigheten Trivia 6. Figur 2: Trivia 4 och 5 samt delar av kvarteret Medea har utifrån 1885 års karta lagts in med rosa på ett utsnitt av fig. 1. Inom kvarteret Venus har det bevarade medeltida huset markerats med en röd linje. 6 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Figur 3: Benickebrinken med kvarteret Venus till vänster i bild, kvarteret Medea i mitten och Österlånggatan till höger. Teckning av Gustaf Wilhelm Palm 1864. Stadsmuseet, inventarie nummer 117130. Figur 4: Trivia 4 och 5 revs 1898. Bilden visar brand gaveln till Trivia 3 vid Järntorget, och i förgrunden resterna av bottenvåningen till Trivia 4. Medeltida murverk har markerats med en röd pil. Foto: SSM, Fa 28364. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 7
5 Tidigare undersökningar Schaktet sammanföll med fyra tidigare arkeologiska undersökningar eller observationer (SR 1367, 1306, 810 och 999), se figur 5. Murrester påträffades vid alla dessa undersökningar, däremot inga intakta kulturlager. SR 810 utgörs av en skiss från 1987 då Lars Bengtsson från Stadsmuseet passerade en tillfälligt uppgrävd grop, där ett hörn med två skift av medeltida formtegel var synliga, se fig. 6. Muren bedömdes ligga ca 1,4 m under gatunivån och dess fortsättning mot sydost var avriven. Figur 5. Mörkgrönt markerar tidigare schakt där påträffade murar har markerats med rött. Blekare grönt markerar den aktuella undersökningen SR 1489. Reviderat utsnitt ur SRkartor, SSM. Figur 6. Dokumentationen från SR 810 består av denna skiss samt en kort, beskrivande text. Observera att ett äldre höjdsystem använts och att detta ligger 0,525 m lägre än dagens höjd över havet. 8 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Vid den arkeologiska undersökningen SR 999 år 1991 påträffades en naturstensmur med spår av tegel, väster om kvarteret Proserpina och ca 1,75 m under gatumark, se figur 7. Muren hade ett jämnt murliv mot väster, vilket uppfattades som insidan mot ett rum. Den östra sidan var skadad och murens tjocklek kunde inte bedömas. I dokumentationsanteckningarna omnämns uppgifter om en källare som har sträckt sig ut under Österlånggatan från Proserpina, och att muren möjligen är en rest från denna källare (Århem 1991, s 1). År 1993 dokumenterades en drygt 2 m lång, östvästlig tegelmur i Österlånggatan, framför mynningen till Prästgatan, se figur 8. Muren var 0,7 m tjock och påträffades ca 0,5 m under gatumark. Den var uppförd helt och hållet av tegel, 7,5 8 cm tjocka och murade i renässansförband med ett grått lerbruk. Det talar för en datering till 1500-talet eller senare. Muren var avriven mot öster och fort- satte in i schaktkanten i väster. Dess södra sida var välmurad och tolkades som insidan mot ett rum, medan den norra sidan var ojämn och tolkades som bakmurad mot åsen. Mot norr kragade delar av muren ut ca 0,1 m. Någon golvnivå nåddes inte inom det ca 1,3 m djupa schaktet (Århem 2002, SR 1367). Ytterligare murrester påträffades vid arbeten i Österlånggatan 1997, dels i höjd med Tullgränds mynning, dels strax sydost om SR 810. Muren vid Tullgränd bestod av ett 0,4 m stort parti av en murkärna av naturstenar. Murens riktning kunde inte avgöras eftersom samtliga sidor av skadade. Den mur som påträffades längre söderut var uppförd av tegel och hade ett hörn av formtegel mot nordost, se figur 9. Den tolkades som en östlig fortsättning av muren som påträffats inom SR 810, och sannolikt en rest av de rivna husen i kvarteret Trivia (Wändesjö 1997, SR 1306). Figur 7. Planritning av muren som påträffades utanför kvarteret Proserpina, SR 999. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 9
Figur 8. Muren från SR 1367, till vänster sett mot söder och till höger mot nordväst. Foto: B. Århem. SSM S93-0235:19 och 25. Figur 9. Murhörnet av formtegel har här rödmarkerats. Muren avbildas i plan till vänster och i sektion till höger. Efter Wändesjö 1997. Observera att ett äldre, okänt höjdsystem har använts. 6 Syfte, utförande och metod Syftet med 2016 års undersökning var att se om murar och intakta kulturlager fanns bevarade inom schaktet. Det var väntat att påträffa murar från den rivna bebyggelsen i kvarteret Trivia. En förhoppning var också att påträffa spår av medeltida konstruktioner i Prästgatan. Den arkeologiska schaktövervakningen utfördes av John Hedlund. Schaktet var mellan 1 och 1,3 m djupt, men de två sidoschakten i Österlånggatan som sköt ut mot öster och väster mot Trivia och Proserpina var endast 0,5 m djupa. 10 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning Schaktningen skedde med maskin och schaktbegränsningarna mättes in analogt. Inga höjder togs, utan murarna mättes i förhållande till nivån på den omgivande gatumarken. Murlämningarna rensades fram för hand men inga bevarade kulturlager påträffades. Undersökningen genererade inga fynd eller analyser. Murarna fotograferades och dokumenterades analogt i skala 1:20 av Anna Bergman. De övre delarna av flera murar revs för att lämna plats åt fjärrvärmerören, men inga murar avlägsnades helt.
7 Undersökningsresultat 7.1 Prästgatan Ca 0,5 m under Prästgatans gatunivå påträffades en packning av kantiga stenblock (K 34) i den södra schaktväggenen, se figur 10 11. Packningen tolkades som en del av grundläggningen till Trivia 6 som uppfördes i slutet av 1800-talet. I övrigt bestod marken av sentida fyllnadslager av grus och sand. Figur 10. Schaktet SR 1489 där murar och stenpackningar har markerats med rött och trappor och golv med rosa. De rum som kunde urskiljas har markerats med nr 1 6 på planen. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 11
Figur 11.Vy mot nordväst i Prästgatan. Packningen K 34 bestod av kantiga stenblock och tolkades som en del av grundläggningen till Trivia 6. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018586. 7.2 Österlånggatan, beskrivning av murarna från norr till söder Rum 1: K 48, K 47 Rummet begränsades i norr av murpartiet K 48 och i söder av muren K 47, se figur 12. K 48 bestod av ett ca 1 m x 1 m stort, L-format murparti, som i väster fortsatte in i schaktväggen men var avrivet i öster. Möjligen har murpartiet också fortsatt norrut. Muren var uppförd av 7,5 cm tjocka tegel lagda i ett blockförband, se figur 13. Fogarna visade inga spår av att ha varit strukna. Den södra sidan var prydligt murad i ett jämnt liv, medan den norra var slarvigt uppförd med ett hörn 12 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning där en del av muren sköt ut mot norr, se figur 14. Muren påträffades ca 0,7 m under gatunivån. Muren K 47 utgjorde rummets södra begränsning. Den påträffades ca 0,6 m under gatumark och täcktes delvis av ett äldre rörpaket, se figur 15. Muren fortsatte in i schaktväggarna mot både öster och väster. Den var 0,45 m tjock och uppförd av 8,5 9,5 cm tjocka tegel i ett ljust, homogent bruk. Fogarna var strukna och de tre skift som var synliga från rum 1 var lagda med kopp och löp i samma skiftgång, det vill säga sannolikt ett medeltida förband. Inga spår av någon golvnivå påträffades inom schaktets djup.
Figur 12. Planritning där rum 1 har markerat med ljusgrönt. Figur 13. Planritning av muren K 48 till vänster och i sektion mot norr till höger.teglen var lagda i blockförband utan spår av fogstrykning (de ljusare, övre teglen i sektionen ligger bakom snittet). stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 13
Figur 14. K 48 sett mot söder, med ett hörn till höger i bild, markerat med en pil. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018522 Figur 15. K 47 sedd mot söder, under ett rörpaket som skalstocken vilar på. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018530. 14 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Rum 2: K 43, 45, 46, 47 Rummet begränsades i norr av muren K 47 och i öster av murpartierna K 45 och K 46. I söder utgjorde murpartiet K 43 rummets sydöstra hörn, se figur 16. Figur 16. Planritning där rum 2 har markerats med grönt. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 15
De två murarna K 47 och K 46 bör ha mötts i ett hörn strax utanför schaktet, se figur 16 och 17. Muren K 47 i norr var synlig till fem skifts höjd sett från rum 2. I den östra änden kunde en rundad form anas, möjligen ett spår av anfanget till ett borttaget tunnvalv, se figur 18 19. Murpartiet K 46 i öster var uppfört av 8 9 cm tjocka tegel och ett ljust, homogent bruk. Förband och fogbehandling kunde inte avgöras. Muren var 0,45 m tjock, med en smygsida till en öppning mot söder, markerad med en pil på figur 17. Murpartiet K 45 var uppfört av 8 9 cm tjocka tegel och ett ljust, homogent bruk. Förband och fogbehandling kunde inte avgöras. I murens norra ände fanns en del av en putsad undersida till en valvbåge bevarad, markerad med en röd pil på figur 20. I söder var ovansidan av en valvbåge av tegel synlig, markerad med en svart pil på figur 20. Rummets sydöstra hörn utgjordes av murpartiet K 43 som var avrivet mot norr, se figur 21. Mot väster var undersidan av en valvbåge bevarad, sannolikt till en öppning mot rum 4. Inga spår någon golvnivå påträffades inom rum 2, och av valvbågarna att döma bör golvnivån ha legat en bra bit nedanför schaktets botten. Figur 17. Rum 2 sett mot öster. Muren K 47 till vänster i bild har tillsamman med muren K 46 till höger bildat det nordöstra hörnet av rum 2. Pilen till höger om K 46 visar en smygsida till en öppning. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018533. 16 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Figur 18. En rundad form i den östra sidan av muren K 47 har markerats till höger i bild med en svart pil. Möjligen visar rundningen att ett tunnvalv har vilat på muren. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018540. Figur 19. Uppmätning av muren K 47 sett från rum 2 mot norr. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 17
Figur 20. K 45 sett mot öster.till vänster syns undersidan av en valvbåge (röd pil), till höger ovansidan av en valvbåge till ett lägre valv (svart pil). Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018548. Figur 21. Den svarta pilen till höger i bild visar undersidan av ett valv i muren K 43, sannolikt en välvd öppning mot rum 4 i söder. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018558. 18 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Rum 3: K 43, 44, 45, 46, 97 och 98 Rummet begränsades i väster av murarna K 43, 45 och 46, i söder av muren K 98 och i öster av muren K 44, se figur 22 24. Muren K 44 hade ingen tydlig avgränsning mot tegelgolvet K 42 i rum 5, se nedan. I rummets sydvästra hörn var rester av ett tunnvalv synligt (K 97), se figur 23. Att rummet varit tunnvälvt kunde även anas i rummets norra del där vad som kan vara ett valv vilade på muren K 46, se figur 25. Figur 22. Planritning där rum 3 har markerats med grönt. De delar av schaktet som sköt ut mot väster och öster var endast 0,5 m djupa, och murarnas fortsättning kunde därför inte följas där. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 19
Figur 23. Rum 3 sett mot söder.till vänster muren K 44, rakt fram muren K 98 och till höger valvet K 97 (röd pil) som vilar på muren K 43. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018546. Figur 24. Rum 3 sett mot norr, med trappan i rum 4 i förgrun den.till vänster i bild syns murdelarna K 43, K 45 och K 46 på rad norrut. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018549. 20 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Figur 25. K 46 sett mot norr. Murens övre parti sluttar mot öster och kan vara en rest av ett tunnvalv över rum 3 till höger i bild. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018538. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 21
Rum 4: K 37, 41, 42, 43, 98, 99, 100 Rummet utgjordes av ett trapplopp där två steg (K 99) var framtagna inom schaktets djup, se figur 26 och 27. Trappan ledde upp till vilplanet K 42 och begränsades mot söder av murarpartierna K 100, K 41 och K 37. Mot norr begränsades rummet av murarna K 43 och K 98. Den västra sidan av K 43 utgjordes av smygsidan till en öppning mot rum 2. Någon gräns mellan K 98 och tegelgolvet K 42 i rum 5 kunde inte urskiljas, se vidare nedan. Mellan trappans steg och rum 3 var muren K 98 endast 0,2 m tjock. Trappans sättsteg (K 99) var av tegel, ca 0,2 m djupa och lika höga. Teglen var 7,5 8 cm tjocka och bruket grått och homogent. Stegen Figur 26. Planritning där rum 4 har markerats med grönt. De delar av schaktet som sköt ut mot väster och öster var endast 0,5 m djupa och murarna kunde därför inte följas där. 22 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
uppfattades som samtida med vilplanet K 42 i rum 5. Möjligen har plansteg av trä eller kalksten legat ovanpå sättstegen. På murarna K 98 och K 43 vilade valvet K 97. Valvet bör ha utgjort det tunnvälvda taket i rum 3, men var även synligt i väggen mot rum 4. En av valvstenarna bestod av ett rundat formtegel, se figur 28. Möjligen har flera formtegel ingått i valvet, men övriga synliga valvstenar var skadade. Mot söder begränsades rum 4 av en mur som innehöll flera faser. Partiet längst i väster (K 100) var uppbyggt av 9 cm tjocka tegel och ett ljust, homogent bruk. Fogarna var strukna men förband kunde inte avgöras. En valvsten kunde urskiljas, se Figur 27. Vy mot söder. I bildens mitt syns trappan K 99. Fortsättningen av rum 4, till höger i bild, schaktades aldrig fram. Till vänster leder trappan upp till tegelgolvet K 42 i rum 5. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018537. Figur 28. Rum 4 sett mot norr och rum 3. Ett formtegel i valvet K 97 har markerats med en röd pil. Valvet vilar på muren K 98 till höger i bild. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018551. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 23
Figur 29. Muren K 100 sett mot sydväst. En valvsten har markerats med en röd pil till vänster i bild, delvis dold av en kaka av ljusgrå puts. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018555. Figur 30. Uppmätning av den södra väggen inom rum 4, med murpartierna K 37, K 41 och K 100. 24 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
figur 29. Att muren var fogstruken talar för en datering till 1600-talets förra hälft eller äldre. Österut från K 100 var muren putsad, men där tegel var synligt var dessa ca 8 cm tjocka och inga spår av fogstrykning kunde urskiljas, se figur 30. Detta parti (K 41) uppfattades som sekundärt till K 100. Mot muren K 37 var en stötfog synlig. Murarna K 37 och K 41 var även synliga i sektion. Här var det tydligt att murpartiet K 41 stod stumt an mot en äldre, putsad muryta, markerad med en svart pil på figur 31. Sannolikt utgör den putsade ytan baksidan av en nisch med ett valv över, där en valvsten var synlig inom murpartiet K 100. Nischen har murats igen med murpartiet K 41. Figur 31. Vy mot väster. I schaktkanten syns en stötfog, markerad med en svart pil. Till höger om fogen ligger murpartiet K 41 mot rum 4. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018564. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 25
Rum 5: K 37, K 42, K 44, K 98 Rummets utbredning sammanfaller med tegelgolvet K 42, vilket i söder begränsades av muren K 37. I norr kunde ingen tydlig gräns mot murarna K 98 och K 44 urskiljas, och mot öster fortsatte golvet in i schaktkanten, se figur 32. Tegeltjockleken i golvet K 42 var liksom i trappan K 99 ca 7,5 8 cm och bruket grått och homogent. Det talar mot en medeltida datering. Figur 32. Planritning där rum 5 med tegelgolvet K 42 har markerats med ljust rött. 26 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Figur 33. Golvet K 42 i rum 5 sett mot öster. I förgrunden rum 4 med trappan K 99. Skalstocken är 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM 10018566. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 27
Rum 6: K 36, K 37, K 38 Rum 6 begränsades i norr av muren K 37 och i öster av muren K 36, se figur 34. Muren K 37 var 0,8 m tjock med en kärna av natursten och ett murliv av tegel mot rum 6. Det senare var uppfört av huvudsakligen 9 cm tjocka tegel, murade med ett gråaktigt bruk. Muren var endast synlig till tre skifts höjd, och förbandet var oregelbundet, se figur 35. Fogarna visade inga spår av att ha varit strukna, men murens yta var mycket skadad, se figur 36, och det är möjligt att fogarna ursprungligen varit strukna. Längs den södra kanten av muren låg flera snedställda tegel (K 38), vilka tolkades som möjliga spår efter ett öst-västligt tegelvalv, markerat med pilar på figur 35. K 36 var en naturstensmur med enstaka tegel, vars västra sida utgjorde innervägg mot rum 6. Muren tycktes stå stumt an mot K 37, se figur 34. Figur 34. Planritning där rum 6 har markerat med grönt. Den del av schaktet som skjuter ut mot väster var endast 0,5 m djupt. 28 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Den östra sidan kragade ut i ett oregelbundet liv av naturstenar, sannolikt en del av grundmuren, se figur 37. Muren var synlig i ett ca 4 m långt parti, och till som mest 0,6 m höjd. Söder om rum 6 påträffades en samling av stenar (K 33) som tolkades som rasmassor från den rivna bebyggelsen inom Trivia 4, se figur 1 b samt 38. Figur 35. Muren K 37 och valvet K 38 sett mot norr. De rosa, övre partierna ligger bakom sektionens snitt. Figur 36. Muren K 37 sett mot norr. Murens yta var relativt skadad. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018578. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 29
Figur 37. Rum 6 sett mot söder. Skalstock 0,5 m. Foto: A. Bergman SSM10018574. Figur 38. Stensamlingen K 33 sett mot väster. Skalstock 0,5 m. Foto: J. Hedlund. SSM10018589. 30 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
8 Tolkningar och slutsatser Jämförelse med tidigare undersökningar De murar som undersöktes 2016 har tillsammans med de som påträffats vid tidigare arkeologiska undersökningar jämförts med 1885 års karta, se figur 39. Samtliga undersökningar har mätts in analogt och utifrån schaktens begränsningar i marknivån, vilket skapat en viss felmarginal. Den norra muren i rum 1 (K 48) är utan tvivel samma mur som undersöktes inom SR 1367, se figur 40. Då tolkades den norra sidan av muren som uppförd mot den sterila grusåsen. Det kan ifrågasättas, eftersom tegel inte är ett material som brukar användas i grundmurar under mark. Dessutom tycks muren skjuta ut mot norr. Möjligen kan framtida undersökningar i närområdet ge mer information om denna mur. SR 810 och det södra murpartiet inom SR 1306 utgör möjligen samma mursträcka, med en smygsida mot öster och en mot väster, både av formtegel. Båda påträffades ungefär ca 1,4 m under gatumark. Schaktet SR 1489 från 2016 var i dessa partier ca 1,2 m djupt, och möjligen sammanfaller de äldre murobservationerna med valvet K 97 över rum 3, Figur 39. Utbredningen av Trivia 4 och 5 har utifrån 1885 års karta (röd linje) lagts in på digitala mixkartan tillsammans med de murar som påträffade 2016 (röda) och de som påträffats vid tidigare undersökningar (gröna). Nr 1-6 visar rumsnumren. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 31
där ett formtegel dokumenterades, se figur 28. Det är möjligt att även det norra murpartiet inom undersökningen SR 1306 tillhörde kvarteret Trivia. Däremot är det tveksamt när det gäller muren SR 999 utanför kvarteret Proserpina, vars riktning skiljer sig något från övriga murar. Trivia 4 och 5 och krogen Krypin Gränsen mellan Trivia 4 och 5 bör ha löpt mellan rum 6 och rum 4 5, se figur 39. Den östra muren i rum 6 står stumt an mot muren mellan fastigheterna, vilket kan tala för att huset på tomten Trivia 5 uppfördes först. Det enda rum som kan ha tillhört bottenvåningen är rum 5 inom Trivia 5 med tegelgolvet K 42. Övriga rum bör ha varit källare belägna under mark. Enligt brandförsäkringarna för Trivia 5 fanns det en källardörr i bottenvåningen mot Österlånggatan, vilken ledde till två välvda källare, vartill nedgång från Österlånggatan på trätrappa, stängd med plåtbeklädd trädörr. Ytterligare tre välvda källare och en svale var tillgängliga via två olika nedgångar från förstugan (BrK besiktningslista 1853, enligt verifikation 1850: 2221). Källardörren kan motsvara läget för rum 5 i undersökningen 2016. I kvarteret Trivia låg Bellmanskrogen Krypin, utanför vilken Fredman i den 23:e episteln låg i rännstenen och såg trappan ned till Bacchi rum ( Josephson s. 189f ). Uppgiften om krogens läge kommer från Johan Gabriel Carléns Bellmansutgåva från 1861. Där uppges krogens adress till Österlånggatan 34 (Trivia 5), men det illustrerande träsnittet av F. Kjerrulf, avbildar Trivia 4, se figur 41. Enligt brandförsäkringen för Trivia 4 år 1826 beskrevs källarna som följande: med nedgång från Järntorget på trätrappa, stängd med järndörr, 1 välvd svale med 1 contoir, till höger där om 1 välvt krogrum, 4 ¼ aln högt, till en del ovan jord beläget, med 1 lågt fönster åt torget, härstädes en spis, här innanför ett välvt, mörkt rum med tegelkakelugn, och ändteligen 1 välvd källare med stenmur avdelad till 2:e (BrK besiktningslista 1829, efter verifikation 1826:1056). Möjligen låg krogen Krypin i dessa lokaler. Även inom Trivia 5 fanns en krog, med namnet Källaren Remmaren. Den drevs av änkan Maria Wibom och hennes syster Brita Ström (Cramér 2014, s 239). Var i huset krogen låg framgår inte av brandförsäkringarna. Figur 40. En jämförelse mellan muren från SR 1367 SSM S93-0235:25 (Foto B. Århem) och K 48, SSM10018521 (Foto A. Bergman). Pilen visar samma sten på båda bilderna. 32 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Figur 41. Österlånggatan med krogen Krypin till vänster i bild. Träsnitt av F. Kjerrulf till Carléns Bellmansutgåva 1861. Foto: SSM, E22603. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 33
9 Källor och litteratur Cramér, M. red. 2014. Gamla stan i Stockholm - hus för hus. Monografier utgivna av Stockholms stad nr 253. Stockholm. Josephson, R. 1916. Borgarhus i gamla Stockholm. Samfundet S:t Erik. Stockholms stads brandkontors arkiv (BrK) Stockholms stadsarkiv (SSA) Stadsmuseet i Stockholm (SSM) Stadsarkeologiskt register (SR) Wändesjö, John. 1997. Österlånggatan. Arkeologisk rapport. Stockholms stadsmuseum. SR 1306 Århem B. 1991. Proserpina, Österlånggatan. Arkivrapport, Stockholms Sadsmuseum. Århem, B. 2002. Prästgatan, Österlånggatan, Södra Benickebrinken. Stockholms stad, Gamla stan, RAÄ 103. Arkeologisk rapport 2002:10. Stockholms stadsmuseum. Stockholm. SR 1367 34 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning
Bilaga 1. Kontextbeskrivningar Kontextnumreringen var gemensam för flera av fjärrvärmeschakten, vilket gör att numreringen inte är löpande. K 39, lager Svart, sotigt grus ovanpå murresterna men under raseringslagret K 40. K 33, stenpackning En samling av större och mindre stenar och kalkstenar i Österlånggatans södra del. Stenarna påträffades från 0,5 till 0,8 m under gatunivån. De tolkades som en del av raseringen från Trivia 4. K 40, lager Raseringslager av tegel, bruk, grus och sand. K 34, stenpackning Kantiga, spräckta naturstenar, 0,2 0,7 m stora, som påträffades från ca 0,5 m under gatunivån. De påträffades i Prästgatan i delar av schaktkanten närmast Trivia 6 och tolkades som en del av dennas grundläggning. K 36, naturstensmur Muren var 0,8 m bred och synlig till 5 m längd. Den var uppförd av naturstenar, 0,2 0,6 m stora, och ett ljust, homogent bruk. Den västra sidan hade ett jämnt murliv medan den östra var ojämn utan någon tydlig begränsning. I dess norra ände ingick två tegelstenar, 9 x 14,5 cm stora. Muren tycktes i norr vara uppförd stumt an mot den östvästliga muren K 37. Muren påträffades 0,95 m under gatunivån. K 37, mur av natursten och tegel Muren var 0,8 m bred och synlig i en 1,8 m lång sträcka. Mot rum 6 var den av tegel i ett oregelbundet förband. Teglen var 9 x 30 x 14,5 cm stora och bruket ljust och homogent. Inga spår av fogstrykning syntes, men murens yta var mycket skadad. Murens norra sida mot rum 5 var delvis av tegel av samma dimensioner, delvis av natursten. Strukna fogar kunde urskiljas men inte förband. På murens södra sida vilade upplaget för ett tegelvalv (K 38). K 38, rest av tegelvalv Snedställda tegel i sydsidan av muren K 37 som tolkades som rester av ett valvupplag. I schaktkanten syntes sannolikt en del av valvet, som vilade på 50 cm av murens bredd. Tegeldimensionerna kunde inte avgöras. K 41, parti av tegelmur Murpartiet K 41 var huvudsakligen dolt av puts, men tolkades som en påbyggnad eller lagning av muren K 100, vilken i sin tur kan ha utgjort en del av muren K 37. K 41 sträckte sig i öst-västlig riktning och var putsad med ljust avfärgad puts. Bruket var grått med stora vita klumpar, synliga tegel ca 8 cm tjocka. Muren påträffades 0,5 m under gatumark. K 42, tegelgolv Golv med tegeldimensionerna 7,5 8 x 14,5 x 30 cm. Bruket var grått och homogent. K 43, murparti i hörn Murpartiet utgör gränsen mellan rum 2, 3 och 4. Muren har löpt i nord-sydlig riktning men är avriven mot norr. Mot väster syntes den putsade undersidan till en välvd öppning, uppförd av 7,5 cm tjocka tegel. På den östra sidan vilar ett tunnvalv (K 97) på muren. K 44, mur Tegelmur som begränsar rum 3 mot öster. Teglen var 7,5 cm tjocka. Förband och fogbehandling kunde inte avgöras. Bruket var relativt ljust och homogent. Muren var endast 0,15 m bred och dess begränsning mot murpartiet K 43 kunde inte urskiljas. Även mot tegelgolvet K 42 var gränsen otydlig. K 45, murparti Mur av tegel, huvudsakligen 9 cm tjocka men i valvbågarna från 5 cm tjocka. Bruket var ljust och homogent. Valvbågar var synliga mot norr och söder. K 46, murparti Nord-sydlig mur, 0,45 m tjock. Mot söder avslutas stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 35
muren av en putsad smygsida. Teglen var ca 9 cm tjocka, bruket beigt och homogent. Fogarna tycktes vara strukna. Murens övre del bildar en båge mot öster och utgörs sannolikt av ovansidan av ett tunnvalv till rum 3 i öster. Muren påträffades 1,15 m under gatumark. K 47, tegelmur Tegelmur i vilt förband med tendens till munkförband. Fem skift var synliga i söder och tre i norr. Tegelstorlek 8,5 9,5 x 14,5 x 30 cm. Fogarna var jämna men inte tydligt strukna. Bruket var ljust och homogent. Murens ovansida var till stor del dold under ledningar. Relationer se ovan. K 48, murparti Mur med fin insida mot söder och slarvigare murad nordsida. Sex skift synliga, ej i medeltida förband. Inga spår av fogstrykning kunde urskiljas, tegelstorleken var 7,5 x 13,5 x 29,5 cm. Bruket var ljust och homogent. K 97, rest av tunnvalv I den östra sidan av muren K 43 var delar av ett 36 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning tunnvalv till rum 3 synligt. I valvsvickeln låg mindre naturstenar i bruk. Ett tegel i valvet utgjordes av ett 9 cm tjockt formtegel med rundad form. Möjligen var även andra stenar av formtegel, men där dessa skymtade var de skadade. K 98, tegelmur Muren var endast ca 0,15 m bred. På muren vilade valvet K 97. Murens begränsning mot K 43 i väster och K 42 och 44 i öster var oklar. K 99, sättsteg Två trappsteg av tegel ledder nedåt från tegelgolvet K 42. Teglen var 7,5 8 x 14,5 x 30 cm stora, bruket grått och homogent. Sannolikt har plansteg av sten eller trä legat ovanpå. K 100, murparti Muren kan utgöra en fortsättning västerut av muren K 37 i fastighetsgränsen mellan f d Trivia 4 och 5. Relationen var dock dold av murpartiet K 41 mellan de båda. Teglen var 9 cm tjocka och i förbandet blandades kopp och löp. Fogarna var strukna. En valvsten var synlig intill murpartiet K 41.
Bilaga 2. Termer och dateringskriterier för murverk Förband De medeltida tegelförbanden utgörs av vendiskt förband och munkförband, där kopp och löp förekommer i samma skiftgång. Under 1500-talet började de så kallade renässansförbanden ersätta de medeltida förbanden, för att under 1600-talet helt dominera. Renässansförbanden blandar inte kopp och löp i samma skiftgång. Tegelstorlek Fram till och med 1500-talet var tegelstenarna mycket kraftiga, med en tjocklek på 8 9 cm. Under 1500-talet började så kallat holländskt tegel att förekomma i Stockholm: små gula eller röda tegel, ca 4 cm tjocka och endast ca 18 cm långa. Från 1600-talets andra hälft och senare var teglen vanligen endast ca 7,5 cm tjocka. Tegel kunde återanvändas, och dimensionerna i sig kan inte datera en mur. Bruket och fogarna Det medeltida bruket var ljust, finfördelat och fett, med en hög kalkhalt. Eftersom murarna sällan putsades brukar fogarna vara strukna. Under 1500talet var bruket ofta mindre finfördelat och stora klumpar av kalkbruk kan förekomma. Under 1600-talet förekommer både ljusa och bruna bruk, vissa sandrika, andra med stora synliga kalkklumpar i. Strukna fogar förekommer fortfarande under 1600-talets förra hälft men blev mindre vanligt i slutet av seklet då de flesta murar putsades och fogarna därför inte syntes. Murverk från 1600 1800-talet kan vara svårt att skilja åt. Natursten Naturstensmurar är svåra att datera, även om brukets utseende kan ge en viss ledning. stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning 37
38 stadsmuseet arkeologisk schaktövervakning