ISSN 1830-9178 Fakta och siffror om den gemensamma Grundläggande statistik UPPLAGA 2014 fiskeripolitiken Fiske
Förkortningar för medlemsländer som används i publikationen Texten färdigställdes i februari 2014. För kapitel 5 inhämtades data från Eurostat och Eumofa i december 2013. En stor mängd övrig information om Europeiska unionen är tillgänglig på internet via Europa-servern (http://europa.eu). Kataloguppgifter finns i slutet av publikationen. Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå 2014. ISBN 978-92-79-34210-3 doi:10.2771/60386 Europeiska unionen, 2014 Kopiering tillåten med angivande av källan. Omslagsfoto: Javier Murcia Printed in Belgium TRYCKT PÅ PAPPER SOM BLEKTS UTAN ELEMENTÄRT KLOR (ECF) BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK Belgien Bulgarien Tjeckien Danmark Tyskland Estland Irland Grekland Spanien Frankrike Kroatien Italien Cypern Lettland Litauen Luxemburg Ungern Malta Nederländerna Österrike Polen Portugal Rumänien Slovenien Slovakien Finland Sverige Storbritannien EU-28 Europeiska unionen med 28 medlemsländer. EU-27 Europeiska unionen med 27 medlemsländer innan HR:s inträde. EU-25 Europeiska unionen innan inträdet av BG, HR och RO. EU-15 Europeiska unionen innan inträdet av BG, CZ, EE, HR, CY, LV, LT, HU, MT, PL, RO, SI och SK. EU-12 Europeiska unionen innan inträdet av BG, CZ, EE, HR, CY, LV, LT, HU, MT, AT, PL, RO, SI, SK, FI och SE.
1 Förord Bästa läsare! Som EU-kommissionär för havsfrågor och fiske har mina främsta prioriteringar för våra hav och vattendrag alltid varit hållbarhet och tillväxt, eller ännu hellre hållbar tillväxt. Denna nya upplaga av Fakta och siffror om den gemensamma fiskeripolitiken är särskilt speciell, för dessa principer har nu blivit del av vår nya gemensamma fiskeripolitik som trädde i kraft den 1 januari 2014. Den nya gemensamma fiskeripolitiken är vår dörr mot en mer hållbar framtid. En framtid utan överfiske, där fenor inte kapas på hajar och där fisk inte dumpas i havet. En framtid där fiskare får bättre betalt och konsumenter får tydligare märkning. En framtid där vi även odlar fisk av utmärkt kvalitet, på ett ekologiskt ansvarigt sätt och där den fisk vi importerar är precis lika säker. En sak som dock inte har förändrats detta år är att denna broschyr är fullspäckad med information om Europas hav och fiskerinäring. Informationen du hittar här har sammanställts av experter på forskningsinstitut, i EU-ländernas förvaltningar, europeiska institutioner och internationella organisationer. Denna upplaga 2014 håller högsta kvalitet och omfattar mer data än någonsin. Denna kunskap är grunden till sunda beslut när det gäller skötsel av våra hav, och jag är tacksam över att den nu finns tillgänglig.
2 Det står klart att fiskerinäringen fortsatt har stor betydelse för många regioner och samhällen på vår kontinent. Samtidigt som våra fiskeflottor är hållbara och lönsamma måste folk få veta vilka fiskerirelaterade områden som är mest lovande och var de nya jobben finns. Mer information om detta finns i denna broschyr. Maria Damanaki EU-kommissionär för havsfrågor och fiske
3 Innehåll 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske 5 Situationen för fiskbestånd 5 Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) 6 Partnerskapsavtal inom fiskeri och nordliga avtal 8 2 Fiskeflottan 10 3 Arbetstillfällen 14 4 Beredningssektorn 17 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 18 5.1 Fångster 20 5.2 Vattenbruk 26 5.3 Producentorganisationer för fiskeri och vattenbruk 32 6 Extern handel 33 7 Konsumtion 41 8 EU-stöd 43
4 Europas hav Nordsjön Östersjön Atlanten Svarta havet Medelhavet
5 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Situationen för fiskbestånd Ansvarsfullt och hållbart fiskeri kräver beslut som baseras på vetenskapliga rön och långsiktiga perspektiv. Beslut om totala tillåtna fångster (TAC) och fiskekvoter baseras på vetenskapliga rön. Vi vet allt mer om fiskbestånden. Den vetenskapliga kunskapen om fiskbestånd förbättras ständigt exempelvis har antalet bestånd med bristfälliga data i Atlanten och intilliggande vatten minskat från 61 år 2011 till 41 år 2013. Fisket kan därför anpassas bättre till situationen för bestånden. Europeiska unionen har avtalat om att bestånden ska utnyttjas till en nivå som låter dem producera ett maximalt hållbart uttag (MSY) på lång sikt. Detta ska gälla från 2015 där det är möjligt, dock senast från 2020. Genom att begränsa fångster till vetenskapligt baserade nivåer kan vi säkerställa fortplantning av bestånden och på så vis möjliggöra högre uttag för fiskare. Även om stora framsteg har gjorts i Nordostatlanten och de snart förväntas i Medelhavet och Svarta havet är fortfarande för många fiskbestånd överfiskade i ljuset av denna målsättning. Kommissionens långsiktiga flerårsplaner för särskilda fiskerier eller fiskbestånd siktar mot att uppnå ett maximalt hållbart uttag och underlätta återhämtning för de bestånd som är nära kollaps. Vissa planer med denna målsättning har redan presenterats, och fler förväntas följa. Fiskets oavsiktliga effekter på den marina miljön och ekosystem måste ibland lindras. När så är nödvändigt vidtar EU åtgärder för att skydda känsliga marina livsmiljöer, såsom djuphavskoraller, samt för att reducera oavsiktliga fångster av sjöfåglar, sälar och delfiner. 30 25 20 15 11 13 10 5 A 20 25 B 21 11 13 12 A Nordostatlanten och angränsande vatten (Nordsjön, Östersjön, Skagerrak, Kattegat, vattnen väster om Skottland, Irländska sjön och Keltiska havet) B Medelhavet och Svarta havet 2010 2011 2012 2013 Antal bestånd som beräknas fiskas till maximalt hållbart uttag (MSY) 0
6 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer (RFMO) är internationella organisationer som bildats av länder med fiskeriintressen i ett område. I dag finns 20 sådana organisationer som täcker större delen av världens vatten. Deras roll är att garantera skötsel, miljövård och hållbar exploatering av de levande marina arter som täcks av deras ansvarsområde. Som resultat av det arbete som organisationerna gör i olika regioner har vi nu sett en väsentlig förbättring av tonfiskbestånd. Av 16 bestånd i världen fiskades endast 6 på hållbart sätt för sex år sedan år 2013 är siffran 13. De regionala fiskeriförvaltningsorganisationerna är öppna både för lokala länder ( kustländer ) och länder som fiskar i regionen. Det finns två slags organisationer: de som endast hanterar långvandrande fiskbestånd såsom tonfisk (tonfiskorganisationer) och de som hanterar andra fiskbestånd (organisationer för andra arter). De flesta organisationer har rätt att fastställa fångst- och fiskerigränser samt genomföra tekniska åtgärder och kontrollåtgärder. Europeiska unionen, representerad av kommissionen, spelar en aktiv roll i sex tonfiskorganisationer (inklusive det internationella delfinskyddsprogrammet AIDCP, systerorganisation till IATTC) och nio organisationer för andra arter. EU är också medlem av två regionala fiskeriorganisationer (RFO) som endast har rådgivande roll utan förvaltningsmandat: Fiskerikommissionen för västra centrala Atlanten (WECAFC) och Fiskerikommittén för östra centra Atlanten (CECAF).
1 Ansvarsfullt och hållbart fiske WCPFC Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för långvandrande fiskbestånd (tonfisk och relaterade arter) ICCAT WCPFC IATTC IOTC CCSBT CCBSP NAFO NASCO NEAFC CCBSP CCSBT Kommissionen för skydd av sydlig blåfenad tonfisk IATTC Interamerikanska tropiska tonfiskkommissionen ICCAT Internationella konventionen för skydd av atlantisk tonfisk WCPFC Fiskerikommissionen för västra och centrala Stilla havet IOTC Tonfiskkommissionen för Indiska oceanen Regionala fiskeriförvaltningsorganisationer för andra arter CCAMLR Konventionen om skydd för levande marina resurser i Antarktis GFCM SPRFMO SEAFO CCAMLR SIOFA SPRFMO Källa: Europeiska kommissionen Eurostat/GISCO. Administrativa gränser: EuroGeographics, FAO (FN), TurkStat. CCBSP Konventionen för skydd och förvaltning av pollockresurser i centrala Berings hav GFCM Allmänna fiskerikommissionen för Medelhavet NEAFC Fiskerikommissionen för Nordostatlanten NASCO Skyddsorganisationen för lax i Nordatlanten NAFO Fiskeriorganisationen för Nordvästatlanten SEAFO Fiskeriorganisationen för Sydostatlanten SPRFMO Regionala fiskeriförvaltningsorganisationen för södra Stilla havet SIOFA Fiskeriavtalet för södra Indiska oceanen 7
8 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske Partnerskapsavtal inom fiskeri och nordliga avtal 2 Partnerskap om fiske (FPA) med tredjeland förhandlas och ingås av Europeiska kommissionen på EU:s vägnar. Målsättningen för dessa avtal är att EU-fartyg ska tillåtas exploatera överskottsresurser i tredjelands exklusiva ekonomiska zon (EEZ) på ett reglerat och lagligt sätt. Tonfiskavtalen tillåter europeiska fartyg att fånga långvandrande fiskbestånd. De blandade avtalen ger åtkomst till ett stort antal fiskbestånd, särskilt bottenlevande arter (huvudsakligen räkor och bläckfisk) och/eller pelagiska arter. Partnerskapsavtalen främjar resursbesparingar och miljömässig hållbarhet, och garanterar att alla EU-fartyg omfattas av förordningar om översyn och öppenhet. Samtidigt har en klausul gällande mänskliga rättigheter inkluderats i alla fiskeriavtal. I utbyte ger EU partnerländerna ett ekonomiskt bidrag som består av två olika delar: för det första ersättning för åtkomsträttigheter till EEZ-områden och för det andra ett ekonomiskt bistånd kallat sektorstöd, vars mål är att stödja utveckling av hållbart fiske i partnerländer. Det senare syftar till att stärka landets administrativa och vetenskapliga kapacitet genom att förorda hållbar fiskeriförvaltning liksom översyn, kontroll och övervakningsåtgärder. 4 5 18 14 6 16 15 7 Flerartsavtal (blandade) 1 Grönland 2 Mauretanien 3 Marocko Tonfiskavtal Västafrika 4 Kap Verde 5 Elfenbenskusten 6 São Tomé och Príncipe 7 Gabon
1 21 20 22 1 Ansvarsfullt och hållbart fiske 9 3 Tonfiskavtal Indiska oceanen 8 Komorerna 9 Madagaskar 10 Mauritius 11 Moçambique 12 Seychellerna 11 8 9 12 10 Tonfiskavtal Stilla havet 13 Kiribati Vilande avtal (*) 14 Gambia 15 Ekvatorialguinea 16 Guinea-Bissau 17 Mikronesien 18 Senegal 19 Salomonöarna 17 19 13 Nordliga avtal 20 Färöarna 21 Island 22 Norge EU har, sedan tillkomsten av exklusiva ekonomiska zoner i Nordostatlanten under sent 1970-tal, slutit fiskeriavtal med Norge och Färöarna, och under tidigt 1990-tal med Island. Avtalen med Färöarna och Island är baserade på årligt ömsesidigt utbyte av fiskemöjligheter i varandras vatten, vilket ligger i linje med traditionell fiskepraxis. Förutom det årliga ömsesidiga utbytet av fiskemöjligheter, innehåller avtalet med Norge gemensam förvaltning av delade bestånd (i synnerhet totala tillåtna fångster och kvoter) i Nordsjön och Skagerrak. I nuläget sker förvaltningen av de flesta av dessa gemensamma bestånd inom ramen för långsiktiga avtal. (*) Avtal där protokoll inte är i kraft.
10 2 Fiskeflottan Kapacitetshantering av flottan är ett viktigt verktyg för hållbart utnyttjande av fiskeriresurser, vilket är en av de främsta målsättningarna för den gemensamma fiskeripolitiken. EU:s fiskeflotta är mångsidig, med fartyg kortare än 6 meter till över 75 meter långa. Enligt EU-lagstiftning får fiskeflottans totala kapacitet inte ökas och offentligt finansierad avveckling av fartyg eller kapacitetsreduktion av flottan måste vara permanent. Under de senaste 19 åren har kapaciteten hos EU:s fiskeflotta minskat, både i tonnage och i motorkraft. Trots EU:s expansion var antalet EU-fartyg 8 445 i februari 2014 19 284 färre än 1995. Friskare bestånd bidrar till en mer hållbar bransch. EU-flottan var i stort lönsam 2011, efter att ha konsoliderat den långsamma återhämtningen under senare år. EU-flottans inkomst och lönsamhet ökade mellan 2008 och 2011. Relativt sett ökade nettovinstmarginalen stadigt från 1 % 2008 till 6 % 2011.
2 Fiskeflottan 11 EU:s fiskekapacitet enligt längdkategori (aktuella uppgifter 28 februari 2014) Ekonomiska nyckeltal för EU-medlemsländer mellan 2008 och 2011 Längd Genomsnittlig ålder 0-6 28 198 23 385 352 894 27 6-12 45 946 162 730 2 287 848 24 Intäkt (miljarder euro) 6,492 6,656 6,285 7,156 Nettovinst (procentandel av intäkt) 1 % 4 % 5 % 6 % 12-18 6 955 159 505 986 749 25 7,5 6 18-24 3 330 249 700 886 491 22 7,0 5 24-30 1729 243883 642124 20 30-36 579 139979 311268 22 36-45 433 172689 409750 17 45-60 109 93235 164607 19 60-75 76 130994 225899 16 >75 90 349840 414945 20 6,5 6,0 5,5 5,0 2008 2009 2010 2011 4 3 2 1 2008 2009 2010 2011 87 445 1 725 938 6 682 574 21,3 Antal fartyg Bruttotonnage Motorstyrka i kw Anm.: längd hänvisar till total längd. Källa: Register över EU:s fiskeflotta. Källa: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26158 EN, JRC 84745).
12 2 Fiskeflottan Medlemsländernas fiskeflotta (aktuella uppgifter 28 februari 2014) Antal fartyg Bruttotonnage Motorstyrka i kw Icke-trålare Trålare Källa: Register över EU:s fiskeflotta. MS % % % % % BE 82 0,1 % 14 985 0,9 % 46 975 0,7 % 2 2 % 80 98 % BG 2053 2,3 % 6657 0,4 % 57 958 0,9 % 1939 94 % 114 6 % DK 2682 3,1 % 66 680 3,9 % 227 840 3,4 % 2004 75 % 678 25 % DE 1538 1,8 % 61 794 3,6 % 144 247 2,2 % 1180 77 % 358 23 % EE 1443 1,7 % 13 513 0,8 % 44 349 0,7 % 1339 93 % 104 7 % IE 2202 2,5 % 64 251 3,7 % 194 768 2,9 % 1291 59 % 911 41 % EL 15860 18,1 % 78 103 4,5 % 457 105 6,8 % 15 189 96 % 671 4 % ES 9895 11,3 % 379 209 22,0 % 858 067 12,8 % 8811 89 % 1084 11 % FR 7143 8,2 % 177 860 10,3 % 1022 030 15,3 % 5581 78 % 1562 22 % HR 7621 8,7 % 51 710 3,0 % 414 474 6,2 % 6597 87 % 1024 13 % IT 12698 14,5 % 163 905 9,5 % 1017 737 15,2 % 8899 70 % 3799 30 % CY 894 1,0 % 3478 0,2 % 39 037 0,6 % 888 99 % 6 1 % LV 703 0,8 % 29 945 1,7 % 49 800 0,7 % 635 90 % 68 10 % LT 293 0,3 % 76 108 4,4 % 89 793 1,3 % 217 74 % 76 26 % MT 1037 1,2 % 7692 0,4 % 76 020 1,1 % 1014 98 % 23 2 % NL 848 1,0 % 150 687 8,7 % 335 370 5,0 % 265 31 % 583 69 % PL 832 1,0 % 33 729 2,0 % 81 361 1,2 % 669 80 % 163 20 % PT 8236 9,4 % 99 953 5,8 % 366 359 5,5 % 7629 93 % 607 7 % RO 200 0,2 % 618 0,0 % 6259 0,1 % 190 95 % 10 5 % SI 170 0,2 % 598 0,0 % 8425 0,1 % 154 91 % 16 9 % FI 3210 3,7 % 16 467 1,0 % 172 542 2,6 % 3118 97 % 92 3 % SE 1390 1,6 % 29 399 1,7 % 169 177 2,5 % 1128 81 % 262 19 % UK 6415 7,3 % 198 598 11,5 % 802 882 12,0 % 4385 68 % 2030 32 % EU-28 87 445 100,0 1725938 100,0 6682574 100,0 73124 84 % 14321 16 %
2 Fiskeflottan 13-32,4 Utveckling av antalet fartyg i EU:s fiskeflotta mellan 1995 och 2014 Utveckling av EU:s fiskeflottas kapacitet mellan 1995 och 2014 9 000 EU-15 EU-25 EU-27 EU-28 1995-17,2 Minskning under perioden % 8 000 7 000 6 000 2004 5 000 2 500-11,3 4 000 2 000 3 000 1 500 2007-0,4 2 000 1 000 1 000 500 2014 0 01.01.95 01.01.96 01.01.97 01.01.98 01.01.99 01.01.00 01.01.01 01.01.02 01.01.03 01.01.04 01.01.05 01.01.06 01.01.07 01.01.08 01.01.09 01.01.10 01.01.11 01.01.12 01.01.13 01.01.14 0 Total motorstyrka i kw/1 000 Totalt tonnage i GT/1 000 EU-15-2,0 Genomsnittlig årlig minskning % EU-25-2,6 EU-27-2,5 EU-28-0,5 kw EU-28 kw EU-27 kw EU-25 kw EU-15 GT EU-28 GT EU-27 GT EU-25 GT EU-15 Källa: Register över EU:s fiskeflotta.
14 Fiskerisektorn spelar en viktig roll i många EU-regioner när det gäller dess bidrag till lokala arbetstillfällen och den ekonomiska verksamheten. I vissa europeiska kustsamhällen finns fler än hälften av jobben inom fiskerisektorn (se karta på motsatt sida). Arbete inom fiskerisektorn är koncentrerat på en handfull länder. Spanien står ensamt för en fjärdedel av arbetstillfällena inom EU och de fyra länder med högst andel arbetstillfällen (Spanien, Italien, Portugal och Grekland) utgör cirka 70 %. 3 Arbetstillfällen Arbetstillfällen beroende av fiskerinäringen i EU:s regioner (2011) Fiskeriberoende i Nuts 3-regioner (mätt som förhållandet mellan arbetstillfällen i fiskeflottan och totala arbetstillfällen i regionen): Mycket lågt till lågt Lågt till måttligt Topp 10 Nuts 3-regioner (regioner på nivå 3 enligt nomenklaturen för statistiska territoriella enheter): Lefkada (EL), Shetlandsöarna (UK), Eilean Siar (Western Isles) (UK), Samos (EL), Zadarska županija (HR), Dubrovačko-neretvanska županija (HR), Orkneyöarna (UK), Preveza (EL), El Hierro (ES), Kefallinia (EL). Måttligt till högt Högt till mycket högt Arbetstillfällen efter fartygens storlekskategorier (storleken på diagrammen beror på det totala antalet anställda): Vattenbrukssektorn spelar också en väsentlig socioekonomisk roll med en omsättning på cirka 3,5 miljarder euro och runt 85 000 anställda (inklusive hel- och deltidsjobb). Källa: Gemensamma forskningscentrumet, Eurostat och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26158 EN, JRC 84745). <12 m 12-24 m Upp till 5 000 fiskare Upp till 1 500 fiskare 24-40 m >40 m Upp till 1 000 fiskare Upp till 500 fiskare
3 Arbetstillfällen 15
16 3 Arbetstillfällen Arbetstillfällen i fiskeri- och vattenbrukssektorn (2011) (i heltidsekvivalenter) Fiskeri (1) Vattenbruk (4) ES 32194 IT 20599 PT 16773 EL 12169 UK 11277 FR 7447 IE 3428 NL 1768 BG 1668 DK 1661 PL 1576 DE 1258 SE 974 CY 911 LT 575 EE 521 LV 378 BE 341 FI 316 MT 155 SI 77 RO 28 (3) (3) (2) FR 10658 ES 6639 EL 5559 UK 2671 IT 2116 PT 1749 RO 1047 IE 958 FI 349 DK 299 CY 276 BG 270 SE 263 MT 165 (5) 1 Data ej tillgängliga för AT, CZ, HR, HU, LU och SK. 2 2010 års data från grekiska statistikmyndigheten. 3 2010 års data. 4 Data ej tillgängliga för AT, BE, CZ, EE, HR, HU, LT, LU, LV, NL och SK. För följande medlemsländer täcker dessa data endast marint vattenbruk: DE 18, PL 49 och SI 32. 5 Totala arbetstillfällen (hel- och deltid). Källa: STECF, Årlig ekonomisk rapport 2013, op.cit.
17 4 Beredningssektorn Det övergripande värdet för beredningssektorns produktion är cirka 30 miljarder euro. Storbritannien, Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland är de ledande produktionsländerna. Sektorn sysselsätter cirka 116 000 personer. Huvuddelen av europeisk produktion är konserver och färdigrätter med fisk, skaldjur och mollusker. Anm.: Siffrorna är inte relevanta för LU. Källa: Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s fiskberedningssektor (STECF-13-31), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26444 EN, JRC 87692) samt Eurostat för AT, BE, CZ, HR, HU och SK. Produktionsvärde (2011) (i tusentals euro) 375 600 7 650 80 700 1 858 701 1 966 462 128 611 558 655 268 341 4 646 394 4 802 316 75 300 2 231 651 8 400 170 757 308 830 2 900 37 700 803 738 36 400 1 806 317 1 131 578 44 504 35 400 31 900 262 798 599 415 7 544 785 29 825 802 BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV LT HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU-28 842 325 836 3 043 6 509 1 810 2 829 2 265 17 702 15 662 1 442 5 517 75 4 998 3 699 61 28 2 537 137 15 051 6 913 1 178 351 655 777 1 837 18 572 115 651 Antal anställda personer (2011) (motsvarande nationell heltidsekvivalens)
18 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion Europeiska unionen är världens femte största producent. EU står för cirka 3,5 % av global fiskeri- och vattenbruksproduktion, jämfört med 4,4 % år 2009. Denna relativa nedgång beror både på växande total världsproduktion och på ett litet fall i EU-produktion. Spanien, Storbritannien och Danmark är de tre största producenterna sett till volym i EU. Största världsproducenter (2011) (fångster och havsbruk) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Totalt 177 632 194 100 % Kina 65 903 381 37,1 % Indonesien 13 601 723 7,7 % Indien 8 879 499 5,0 % Peru 8 346 461 4,7 % EU-28 6 143 294 3,5 % USA 5 559 838 3,1 % Vietnam (*) 5 555 000 3,1 % Filippinerna 4 971 799 2,8 % Japan (*) 4 755 093 2,7 % Chile 4 436 484 2,5 % Ryssland 4 391 154 2,5 % Myanmar 4 150 091 2,3 % Norge 3 572 608 2,0 % Sydkorea 3 260 930 1,8 % Bangladesh 3 124 677 1,8 % Thailand 2 868 436 1,6 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: Eurostat och Eumofa för EU-28 och FAO för andra länder.
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 19 Produktion per medlemsland (2011) (fångster och havsbruk) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) ES 1134255 18,46 % UK 798492 13,00 % DK 770643 12,54 % FR 650458 10,59 % NL 408684 6,65 % IT 376858 6,13 % DE 263690 4,29 % IE 250467 4,08 % PT 223945 3,65 % PL 197578 3,22 % SE 193277 3,15 % EL 169430 2,76 % LV 156677 2,55 % LT 140297 2,28 % FI 130961 2,13 % HR 84993 1,38 % EE 78361 1,28 % CZ (*) 25000 0,41 % BE 22227 0,36 % HU (*) 21725 0,35 % BG 16050 0,26 % RO 11607 0,19 % CY 5829 0,09 % MT 4875 0,08 % AT (*) 2820 0,05 % SK (*) 2521 0,04 % SI 1574 0,03 % EU-28 6 143 294 100,00 % (*) 2010 års data. Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat och Eumofa.
20 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.1 Fångster Europeiska unionen står för strax över 5 % av världens totala fiskeriproduktion, vilket är en nedgång jämfört med föregående år. Fångsterna representerar cirka 80 % av EU-produktionens totalvolym. Även om EU-flottan är verksam över hela världen sker EU-fångsterna primärt i nordöstra och östra centrala Atlanten och i Medelhavet, och består huvudsakligen av skarpsill, sill och makrill. De ledande fiskerinationerna är Spanien, Danmark, Storbritannien och Frankrike, som tillsammans står för mer än hälften av EU:s fångster. Totala EU-fångster i större fiskeområden (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Atlanten, nordost 3 344 352 69,62 % Atlanten, östra centrala 618 901 12,88 % Medelhavet 462 029 9,62 % Indiska oceanen, väst 110 061 2,29 % Atlanten, sydväst 101 108 2,10 % Atlanten, nordväst 61 547 1,28 % Stilla havet, sydost 26 532 0,55 % Atlanten, sydost 19 323 0,40 % Atlanten, västra centrala 11 060 0,23 % Stilla havet, västra centrala 10 957 0,23 % Stilla havet, östra centrala 9 713 0,20 % Svarta havet 9 493 0,20 % Stilla havet, sydväst 2 466 0,05 % Indiska oceanen, ost 1 022 0,02 % Källa: Eurostat.
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 21 Totalfångster, världens ledande producenter (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Totalfångster per medlemsland (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Kina 16046114 17,02 % Peru 8254261 8,75 % Indonesien 5713101 6,06 % USA 5162997 5,47 % EU-28 4889188 5,18 % Indien 4301534 4,56 % Ryssland 4261503 4,52 % Japan (*) 3848955 4,08 % Chile 3466945 3,68 % Myanmar/Burma 3332979 3,53 % Vietnam 2502500 2,65 % Norge 2433811 2,58 % Filippinerna 2363679 2,51 % Thailand 1862151 1,97 % Sydkorea 1761785 1,87 % Bangladesh 1600918 1,70 % Mexiko 1571437 1,67 % Malaysia 1378799 1,46 % Island 1154199 1,22 % Marocko 964704 1,02 % Taiwan 903892 0,96 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: Eurostat för EU-28, FAO för andra länder. ES 860 030 17,59 % DK 738 846 15,11 % UK 599 523 12,26 % FR 443 549 9,07 % NL 364 964 7,46 % DE 224 592 4,59 % PT 214 779 4,39 % IT 212 730 4,35 % IE 206 177 4,22 % SE 179 836 3,68 % PL 169 593 3,47 % LV 156 130 3,19 % LT 137 063 2,80 % FI 119 686 2,45 % EE 77 942 1,59 % HR 70 534 1,44 % EL 62 847 1,29 % BE 22 191 0,45 % BG 8956 0,18 % HU (*) 6216 0,13 % CZ (*) 3990 0,08 % RO 3254 0,07 % MT 1920 0,04 % SK (*) 1608 0,03 % CY 1163 0,02 % SI 719 0,01 % AT (*) 350 0,01 % Totalt EU-28 4 889 188 100,00% (*) 2010 års data. Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat.
22 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster De främsta 15 arterna som fångades av Europeiska unionen (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Sill 509951 10,46 % Skarpsill 413415 8,48 % Makrill 376333 7,72 % Tobisfiskar 335023 6,87 % Sardin 307963 6,31 % Taggmakrill 159756 3,28 % Torsk 146634 3,01 % Taggmakrillfiskar 133531 2,74 % Ansjovis 126115 2,59 % Rund sardinell 123600 2,53 % Bonit 121056 2,48 % Gulfenad tonfisk 102132 2,09 % Blåhaj 100270 2,06 % Kummel 85256 1,75 % Spätta 82668 1,70 % Källa: Eurostat.
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 23 Främsta fångstarter per medlemsland (2011) (volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) BE Spätta 6344 28,6 % Tunga 3530 15,9 % Marulkfiskar 1279 5,8 % BG Skarpsill 3955 44,2 % Havssniglar 3935 43,9 % CZ (*) Karp 3161 79,2 % Braxen 170 4,3 % DK Tobisfiskar 282948 38,3 % Skarpsill 171212 23,2 % Sill 87408 11,8 % DE Sill 38 191 17,0 % Taggmakrillfiskar 28 756 12,8 % Makrill 24 088 10,7 % Torsk 18 966 8,4 % Sandräka 17 036 7,6 % EE Skarpsill 34 976 44,9 % Sill 25 325 32,5 % Nordhavsräka 9919 12,7 % IE Makrill 61 670 29,9 % Taggmakrill 38 465 18,7 % Sill 24 807 12,0 % EL Ansjovis 8896 14,2 % Sardin 5809 9,2 % Kummel 4113 6,5 % Oxögonfisk 3404 5,4 % (*) 2010 års data.
24 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster ES Blåhaj 86180 10,0 % Bonit 77709 9,0 % Gulfenad tonfisk 62675 7,3 % Taggmakrillfiskar 50763 5,9 % Sardin 49830 5,8 % FR Gulfenad tonfisk 38754 8,7 % Bonit 37099 8,4 % Kammussla 27820 6,3 % Kummel 24062 5,4 % Sardin 22955 5,2 % HR Sardin 46051 65,3 % Ansjovis 14387 20,4 % IT Ansjovis 46237 21,7 % Venusmussla 19668 9,2 % Sardin 14377 6,8 % CY Långfenad tonfisk 243 20,9 % Picarel 129 11,1 % Oxögonfisk 109 9,4 % LV Skarpsill 33056 21,2 % Taggmakrillfiskar 26942 17,3 % Sill 25789 16,5 % LT Rund sardinell 32 877 24,0 % Taggmakrill 25 588 18,7 % Sardin 25 565 18,7 % HU (*) Karp 3247 52,2 % Karpfiskar 1113 17,9 % Sötvattenfiskar 371 6,0 % (*) 2010 års data.
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.1 Fångster 25 MT Svärdsfisk 532 27,8 % Guldmakrill 349 18,2 % Blåfenad tonfisk 142 7,4 % RO Guldfisk 1105 34,0 % Svartahavs-staksill 423 13,0 % Braxen 267 8,2 % NL Taggmakrill 80923 22,2 % Sardin 52111 14,3 % Sill 45400 12,4 % Rund sardinell 44705 12,2 % AT (*) Sötvattenfiskar 350 100 % PL Skarpsill 50477 29,8 % Sill 29296 17,3 % Taggmakrill 19369 11,4 % PT Sardin 57286 26,7 % Makrill 32994 15,4 % Blåhaj 13774 6,4 % Taggmakrill 11269 5,2 % SI Sardin 306 42,6 % Ansjovis 163 22,7 % Vitling 56 7,8 % SK (*) Karp 1 159 72,1 % FI Sill 97 645 81,6 % Skarpsill 15 762 13,2 % SE Sill 60 879 33,9 % Skarpsill 60 574 33,7 % Tobisfiskar 32 690 18,2 % UK Makrill 182 214 30,4 % Sill 61 571 10,3 % (*) 2010 års data. Hummer 34 532 5,8 % Kammussla 29 996 5,0 % Källa: Eurostat.
26 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.2 Vattenbruk Vattenbruk är en viktig verksamhet i många europeiska regioner. Vattenbruket inom Europeiska unionen producerar runt 1,25 miljoner ton mer än 20 % av EU:s totala fiskeriproduktion med ett totalvärde på 3,6 miljarder euro. Dess del av världens totala vattenbruksproduktion är 1,5 % baserat på volym och strax under 4 % baserat på värde. Total vattenbruksproduktion per medlemsland (2011) (värde i tusentals euro, volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Eurostat och Eumofa. värde % värde volym % volym UK 739 685 20,55 % 198 969 15,87 % FR 666 730 18,53 % 206 909 16,50 % EL 452 976 12,59 % 106 583 8,50 % ES 447 361 12,43 % 274 225 21,87 % IT 404 021 11,23 % 164 128 13,09 % IE 124 901 3,47 % 44 290 3,53 % DK 95 593 2,66 % 31 797 2,54 % HR 93 954 2,61 % 14 459 1,15 % DE 82 728 2,30 % 39 098 3,12 % NL 73 960 2,06 % 43 720 3,49 % PL 62 806 1,75 % 27 985 2,23 % PT 62 629 1,74 % 9166 0,73 % MT 45 109 1,25 % 2955 0,24 % FI 43 105 1,20 % 11 275 0,90 % SE 42 442 1,18 % 13 441 1,07 % CZ 39 865 1,11 % 21 010 1,68 % HU 30 294 0,84 % 15 509 1,24 % CY 26 561 0,74 % 4666 0,37 % BG 17 114 0,48 % 7094 0,57 % RO 15 890 0,44 % 8353 0,67 % AT 14 334 0,40 % 2470 0,20 % LT 6886 0,19 % 3234 0,26 % LV 2804 0,08 % 547 0,04 % SI 2615 0,07 % 855 0,07 % SK 2421 0,07 % 913 0,07 % EE 1971 0,05 % 419 0,03 % BE 202 0,01 % 36 0,00 % EU-28 3 598 955 100,00 % 1 254 106 100,00 %
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 27 EU:s vattenbruksproduktion per produkttyp (2011) (procentandel av totalvolym) 23 % Mollusker och skaldjur Saltvattenfisk (inklusive lax och öring som odlats i havsvatten) Sötvattenfisk (inklusive öring och ål som odlats i sötvatten) Källa: Eurostat och Eumofa. 27 % 50 % Total vattenbruksproduktion av andra större producenter (2011) (värde i tusentals euro, volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) värde % värde volym % volym Kina 44 993 188 48,49 % 49 857 267 60,75 % Indien 6 678 302 7,20 % 4 577 965 5,58 % Indonesien 5 357 979 5,77 % 7 888 622 9,61 % Chile 4 554 318 4,91 % 969 539 1,18 % Vietnam (*) 4 094 379 4,41 % 3 052 500 3,72 % Norge 3 764 608 4,06 % 1 138 797 1,39 % EU-28 3 598 955 3,88 % 1 254 106 1,53 % Japan 3 244 949 3,50 % 906 138 1,10 % Bangladesh 2 426 456 2,61 % 1 523 759 1,86 % Thailand 1 833 910 1,98 % 1 006 285 1,23 % Filippinerna 1 426 590 1,54 % 2 608 120 3,18 % Egypten (*) 1 410 610 1,52 % 986 820 1,20 % Sydkorea 1 357 971 1,46 % 1 499 145 1,83 % Ecuador (*) 1 026 713 1,11 % 308 900 0,38 % Brasilien 981 366 1,06 % 630 034 0,77 % Taiwan 971 318 1,05 % 315 799 0,38 % USA 791 991 0,85 % 396 841 0,48 % Myanmar/Burma 769 359 0,83 % 817 112 1,00 % Malaysia 559 866 0,60 % 526 526 0,64 % Nordkorea (*) 83 491 0,09 % 508 350 0,62 % (*) FAO:s uppskattning. Källa: FAO.
28 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk De främsta 10 odlade arterna i Europeiska unionen (2011) (värde i tusentals euro and procent av totalvärde) De främsta 10 odlade arterna i Europeiska unionen (2011) (volym i ton levande vikt och procent av totalvärde) värde % värde Lax 752116 20,90 % Öring 499904 13,89 % Ostron 438512 12,18 % Mussla 428773 11,91 % Guldsparid 370251 10,29 % Havsaborre 369812 10,28 % Mussla 171597 4,77 % Blåfenad tonfisk 145374 4,04 % Karp 136467 3,79 % Piggvar 70949 1,97 % volym % volym Mussla 492 413 39,18 % Öring 185 539 14,76 % Lax 170 591 13,57 % Ostron 98 751 7,86 % Karp 73 860 5,88 % Guldsparid 72 900 5,80 % Havsaborre 67 809 5,40 % Mussla 37 028 2,95 % Annan sötvattensfisk 13 989 1,11 % Piggvar 10 799 0,86 % Källa: Eurostat och Eumofa.
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 29 De främsta arterna i vattenbruksproduktion per medlemsland (2011) (värde i tusentals euro och procent av totalvärde volymer i ton levande vikt och procent av totalvärde) BE värde % värde volym % volym Öring 202 100,0 % 36 100,0 % BG värde % värde volym % volym Öring 8078,48 47,2 % 2339 33,0 % Karp 5396,49 31,5 % 3109 43,8 % Mussla 725,30 4,2 % 747 10,5 % CZ värde % värde volym % volym Karp 34210 85,8 % 19156 91,2 % Öring 2747 6,9 % 815 3,9 % Annan sötvattensfisk 1660 4,2 % 832 4,0 % DE värde % värde volym % volym Öring 33 554 40,6 % 10 062 25,7 % Mussla 17 497 21,2 % 20 830 53,3 % Karp 11 435 13,8 % 5082 13,0 % EE värde % värde volym % volym Öring 1368 69,4 % 355 84,7 % Karp 127 6,4 % 46 11,0 % IE värde % värde volym % volym Lax 73 295 58,7 % 12 196 27,5 % Ostron 29 655 23,7 % 7937 17,9 % Mussla 16 226 13,0 % 22 671 51,2 % DK värde % värde volym % volym Öring 83623 87,5 % 29885 94,0 % Ål 10388 10,9 % 1137 3,6 % EL värde % värde volym % volym Guldsparid 241 552 53,3 % 48 974 45,9 % Havsaborre 184 382 40,7 % 36 058 33,8 % Mussla 6766 1,5 % 17 193 16,1 %
30 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk ES värde % värde volym % volym Mussla 112402 25,1 % 208583 76,1 % Havsaborre 87256 19,5 % 17548 6,4 % Öring 42058 9,4 % 16547 6,0 % LV värde % värde volym % volym Karp 933 74,5 % 462 84,5 % Annan sötvattenfisk 220 17,6 % 56 10,2 % FR värde % värde volym % volym Ostron 394750 59,2 % 84454 40,8 % Mussla 140406 21,1 % 74750 36,1 % Öring 61940 9,3 % 30477 14,7 % HR värde % värde volym % volym Blåfenad tonfisk 53479 56,9 % 3223 18,8 % Havsaborre 14666 15,6 % 2775 16,1 % Karp 5043 5,4 % 3666 21,3 % Mussla 3133 3,3 % 3000 17,5 % IT värde % värde volym % volym Hjärtmussla 126534 31,3 % 32276 19,7 % Öring 93309 23,1 % 36275 22,1 % Mussla 60257 14,9 % 79520 48,4 % CY värde % värde volym % volym Andra sparider 18336 69,0 % 3056 65,5 % Havsaborre 7774 29,3 % 1495 32,0 % LT värde % värde volym % volym Karp 6 527 94,8 % 3 158 97,6 % HU värde % värde volym % volym Karp 23 435 77,4 % 13 139 84,7 % Annan sötvattenfisk 5945 19,6 % 2197 14,2 % MT värde % värde volym % volym Blåfenad tonfisk 38 594 85,6 % 1759 59,5 % Guldsparid 4837 10,7 % 1082 36,6 % NL värde % värde volym % volym Mussla 49 376 66,8 % 36 700 83,9 % Ål 16 503 22,3 % 2050 4,7 % Ostron 3082 4,2 % 2680 6,1 %
5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion / 5.2 Vattenbruk 31 AT värde % värde volym % volym Öring 10195 71,1 % 1664 67,4 % Karp 2302 16,1 % 634 25,7 % Andra laxfiskar 1427 10,0 % 140 5,7 % PL värde % värde volym % volym Öring 33600 53,5 % 14000 50,0 % Karp 29206 46,5 % 13985 50,0 % PT värde % värde volym % volym Hjärtmussla 26246 45,0 % 2315 25,3 % Piggvar 19294 33,1 % 3197 34,9 % Öring 2585 4,4 % 1113 12,1 % RO värde % värde volym % volym Karp 9053 57,0 % 6374 76,3 % Öring 6111 38,5 % 1710 20,5 % SK värde % värde volym % volym Öring 1640 67,8 % 578 63,3 % Karp 678 28,0 % 310 34,0 % FI värde % värde volym % volym Öring 33 174 77,0 % 9981 88,5 % Andra laxfiskar 9228 21,4 % 1211 10,7 % SE värde % värde volym % volym Öring 34 249 80,7 % 10 752 80,0 % Andra laxfiskar 6446 15,2 % 1128 8,4 % Mussla 895 2,1 % 1470 10,9 % UK värde % värde volym % volym Lax 678 562 91,7 % 158 310 79,6 % Öring 32 974 4,5 % 12 679 6,4 % Mussla 20 702 2,8 % 26 158 13,1 % SI värde % värde volym % volym Öring 1852 70,8 % 611 71,5 % Karp 438 16,8 % 188 22,0 % Havsaborre 325 12,4 % 56 6,5 % Källa: Eurostat och Eumofa.
32 5 Fiskeri- och vattenbruksproduktion 5.3 Producentorganisationer för fiskeri och vattenbruk Småskaligt fiske Kustfiske Havsfiske Djuphavsfiske Totalt: 188 organisationer 2013 Vattenbruk och andra typer av fiske Totalt: 44 organisationer 2013 3 1 IE 21 1 UK 3 9 5 1 NL BE 24 8 FR DK 15 1 DE 6 1 SE PL 2 5 EE 1 3 LV 3 LT 3 5 1 RO Producentorganisationer utgörs av fiskare och fiskodlare som väljer att arbeta tillsammans för att rationalisera produktionen och skapa de bästa möjliga förutsättningarna för marknadsföring av deras produkter. De utgör en grundläggande del av marknadsorganisationen i fiskeri- och vattenbruksektorn. År 2013 fanns det 232 producentorganisationer i 17 av EU:s medlemsländer. IT 13 3 PT ES 13 33 39 6 2 1 EL Anm.: Det finns inga producentorganisationer i AT, BG, CY, CZ, FI, HR, HU, LU, MT, SI och SK. Källa: Europeiska unionens officiella tidning, C 68, 8.3.2013.
33 6 Extern handel Baserat på värde är Europeiska unionen världens ledande importör av fiskeri- och vattenbruksprodukter. Norge, Kina, Island och Ecuador är EU:s huvudleverantörer. Spanien, Sverige och Storbritannien är de ledande importörerna bland medlemsländerna. EU-exporten består nästan helt och hållet av produkter från fångster, medan EU-vattenbruksprodukter stannar på den europeiska marknaden. EU-exporten till tredje land ökade med 50 % i värde till 4,1 miljarder euro mellan 2009 och 2012. Spanien, Nederländerna och Danmark är de ledande medlemsländerna för export till tredjeland. viktig roll i EU:s fiskerihandel. Dess värde är jämförbart med importen från länder utanför EU. De största exportörerna till andra medlemsländer är Danmark, Spanien, Sverige och Nederländerna. De största importörerna är Frankrike, Italien, Tyskland och Spanien. Leveransen till EU-marknaden säkerställs av EU-fångster, vattenbruksproduktion och import. EU:s självförsörjningsgrad, dvs. EU:s produktion jämfört med total konsumtion, är cirka 45 % (2011). Handeln mellan EU-länder är betydande och spelar en
34 6 Extern handel Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredje land (2012) (volym i ton och värde i tusentals euro) Extern och intern EU-handel (2012) (miljarder euro) Import Export Pelagisk fisk 1047394 3364170 997 210 1429 726 Laxfiskar 763386 3229625 97 673 512 407 Annan fisk 1861906 6030289 453 687 1275 047 Skaldjur 605378 3660981 72 048 306 439 Mollusker 571401 2025962 44 239 215 155 Produkter ej för mat 728605 927390 311 884 431 539 Import från land utanför EU 19,2 Export till land utanför EU 4,2 Intern EU-handel 17,9 0 5 10 15 20 Totalt EU-28 5 578 068 19 238 417 1 976 740 4 170 313 Volym i ton Värde i tusentals euro Tonfisk, sardin, makrill, sill, ansjovis osv. Lax, öring. Torsk, kummel, pollock, kolja, pangablecka, tunga, hälleflundra, havsrudefiskar osv. Räka, hummer, kammussla osv. Musslor, bläckfisk osv. Produkter ej avsedda för mänsklig konsumtion, fiskmjöl, dekorationsfiskar. Källa: Eurostat och Eumofa.
6 Extern handel 35 Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredjeland (2012) (värde i tusentals euro) Europeiska unionens huvudleverantörer Norge 3874711 20 % Kina 1565995 8 % Island 968758 5 % Ecuador 952646 5 % USA 873906 5 % Vietnam 852395 4 % Marocko 850901 4 % Thailand 823830 4 % Peru 642270 3 % Indien 626541 3 % Argentina 519778 3 % Annat tredje land 6686687 35 % Totalt 19238417 100 % Europeiska unionens huvudkunder USA 415 326 10 % Norge 394 023 9 % Schweiz 334 653 8 % Kina 278 389 7 % Nigeria 248 482 6 % Japan 228 089 5 % Ryssland 224 320 5 % Egypten 132 779 3 % Vietnam 112 449 3 % Seychellerna 106 072 3 % Mauritius 106 014 3 % Annat tredje land 1589 718 38 % Totalt 4170 313 100 % Källa: Eurostat och Eumofa.
36 6 Extern handel Handel av fiskeri- och vattenbruksprodukter mellan Europeiska unionen och tredjeland (2012) (värde i tusentals euro) Främsta medlemsländer som importerar från tredjeland ES 3341905 17 % SE 2433147 13 % UK 2224135 12 % DE 1993497 10 % FR 1841564 10 % DK 1822683 9 % IT 1802126 9 % NL 1569991 8 % Andra medlemsländer 2209369 11 % Totalt 19 238 417 100 % Främsta medlemsländer som exporterar till tredjeland ES 883 443 21 % NL 577 482 14 % DK 571 447 14 % UK 494 178 12 % FR 359 720 9 % DE 289 595 7 % PT 166 403 4 % IE 161 640 4 % Andra medlemsländer 666 404 16 % Totalt 4 170 313 100 % Källa: Eurostat och Eumofa.
6 Extern handel 37 Import och export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (volym i ton och värde i tusentals euro) Import Export Import Export BE BG CZ DK DE EE IE EL ES FR HR IT CY LV 130141 665166 6750 28696 9600 13618 2030 10903 17082 47143 2459 7946 664394 1822683 268605 571447 708407 1993497 131397 289595 7071 14073 92351 72546 32968 16999 173223 161640 92203 205528 11479 63604 1020165 3341905 400891 883443 451654 1841564 113497 359720 12920 43186 11759 35892 432515 1802126 24530 123145 8158 30675 2701 13688 15556 26429 69313 62524 (forts.) LT LU HU MT NL AT PL PT RO SI SK FI SE UK EU-28 50 461 109 850 14 728 21 706 71 1158 154 1981 2703 6033 1437 4664 8207 19 038 2151 32 101 428 061 1569 991 403 434 577 482 11 364 58 546 2601 13 205 162 202 374 328 29 639 88 475 118 564 377 499 34 496 166 403 17 816 28 314 662 1828 4543 13 481 2028 10 253 4593 9848 1177 3335 41 697 148 456 23 845 15 254 595 503 2433 147 15 116 54 657 529 453 2224 135 134 289 494 178 5578 068 19 238 417 1976 740 4170 313 Volym i ton Värde i tusentals euro Källa: Eurostat och Eumofa.
38 6 Extern handel Import av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) 25 % 22 % 27 % 19 % 4 % 49 % 4 % 50 % Färska och kylda produkter 4186877 22 % Djupfrysta produkter 9384515 49 % Rökta, saltade och torkade produkter 766240 4 % Färdigrätter och konserver 4875611 25 % 19213243 100 % Färska och kylda produkter 794 875 19 % Djupfrysta produkter 2063 801 50 % Rökta, saltade och torkade produkter 173 145 4 % Färdigrätter och konserver 1131 434 27 % 4163 254 100 % Källa: Eurostat och Eumofa.
6 Extern handel 39 Import av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Pelagisk fisk Laxfiskar Annan fisk ES 867072 IT 549767 FR 462727 UK 428526 DE 314127 NL 218342 PL 107641 DK 80512 Andra medlemsländer 335457 SE 1826 999 DK 538 009 DE 264 238 UK 242 283 FR 83 088 FI 82 831 PL 46 867 NL 44 407 Andra medlemsländer 100 903 DE 877 908 UK 834 015 NL 825 363 ES 786 631 DK 541 850 FR 497 291 SE 428 573 IT 347 312 Andra medlemsländer 891 345 Totalt EU-28 3 364 171 Totalt EU-28 3 229 625 Totalt EU-28 6 030 289 Skaldjur Mollusker Icke-livsmedelsprodukter ES 744024 UK 565989 FR 524982 NL 390329 DK 347814 BE 309004 IT 302175 DE 257119 Andra medlemsländer 219546 Totalt EU-28 3 660 981 ES 859 073 IT 554 787 FR 215 619 PT 79 674 EL 65 891 UK 57 018 NL 52 054 BE 49 150 Andra medlemsländer 92 696 Totalt EU-28 2 025 962 DK 281 005 DE 243 096 UK 96 304 ES 68 220 FR 57 856 EL 55 747 NL 39 496 IT 29 239 Andra medlemsländer 56 427 Totalt EU-28 927 390 Källa: Eurostat och Eumofa.
40 6 Extern handel Export av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2012) extern EU-handel (värde i tusentals euro) Pelagisk fisk Laxfiskar Annan fisk ES 482643 NL 320301 FR 130842 IE 96339 UK 69907 IT 54360 LV 54271 DE 38258 Andra medlemsländer 182805 UK 317 213 DK 41 531 PL 30 237 DE 27 407 FR 25 362 NL 18 059 SE 11 692 EE 8416 Andra medlemsländer 32 490 ES 274 278 FR 150 421 NL 144 402 DK 142 948 DE 109 248 PT 106 476 EL 54 848 IE 47 561 Andra medlemsländer 244 863 Totalt EU-28 1 429 726 Totalt EU-28 512 407 Totalt EU-28 1 275 047 Skaldjur Mollusker Icke-livsmedelsprodukter DK 107233 NL 74090 UK 21091 EE 20915 ES 18474 FR 17902 DE 14093 BE 11374 Andra medlemsländer 21268 Totalt EU-28 306 439 ES 99 153 UK 28 572 FR 25 474 PT 13 914 IT 12 181 IE 11 449 BG 6801 NL 4184 Andra medlemsländer 13 428 Totalt EU-28 215 155 DK 272 028 DE 101 674 NL 16 447 UK 10 019 FR 9725 ES 4386 PL 3269 SE 3093 Andra medlemsländer 10 899 Totalt EU-28 431 539 Källa: Eurostat och Eumofa.
41 7 Konsumtion Som proteinkälla är fiskeri- och vattenbruksprodukter en viktig del av en hälsosam kost. I världen konsumeras i genomsnitt 18,9 kg fisk eller skaldjur per person och år, jämfört med EU:s genomsnitt på 23,1 kg. Konsumtionen varierar från 5,3 kg per person i Ungern till 56,7 kg i Portugal. Tre fjärdedelar av EU:s fisk- och skaldjurskonsumtion kommer från vildfångad fisk medan en fjärdedel kommer från vattenbruk. 56,7 Konsumtion av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2010) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) 43,4 39,8 35,6 35,2 31,5 31,3 29,2 26,0 25,9 25,5 23,7 EU-28 23,1 Försörjningsbalans per medlemsland 23,1 22,8 22,3 19,2 19,1 18,0 14,3 14,1 13,5 12,0 10,9 9,7 8,0 6,4 6,3 5,3 PT ES LT FI FR MT SE LU BE IT LV NL DK IE CY EL UK HR DE EE AT PL SI CZ SK BG RO HU Källa: FAO, Eurostat och Eumofa.
42 7 Konsumtion Konsumtion av fiskeri- och vattenbruksprodukter (2010) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) 90,4 Island 54,5 Japan (*) Källa: FAO. 54,1 Norge 33,1 Kina (*) 2009 års data. (**) Inklusive Liechtenstein. Försörjningsbalans per kandidatland och per större världsekonomi 26,4 Australien 22,6 Kanada 22,4 Ryssland USA (*) 21,7 17,8 Schweiz (**) 9,0 Brasilien 6,4 Indien 18,9 Världsgenomsnitt De främsta arterna som konsumeras i Europeiska unionen (2011) (kvantitet i levande vikt [kg/invånare/år]) Försörjningsbalans vid EU-27-nivå Tonfisk (konserverad) % vildfångad % odlad 2,14 100 % 0 % Torsk 1,96 98 % 2 % Lax 1,72 2 % 98 % Pollock 1,64 100 % 0 % Sill 1,18 100 % 0 % Mussla 1,16 10 % 90 % Kummel 0,94 100 % 0 % Makrill 0,87 100 % 0 % Pangasius 0,80 0 % 100 % Tropiska räkor 0,75 46 % 54 % Sardin 0,71 100 % 0 % Bläckfisk 0,70 100 % 0 % Kammussla 0,58 87 % 13 % Källa: Eumofa: EU:s fiskmarknad, upplaga 2014.
43 8 EU-stöd Strukturåtgärderna i fiskerisektorn bidrar till målsättningarna i den gemensamma fiskeripolitiken (CFP) samtidigt som de stärker den ekonomiska och sociala sammanhållningen. Den europeiska fiskerifonden (EFF), verksam sedan 1 januari 2007, är denna politiks finansiella instrument. Med en budget på cirka 4,305 miljarder euro för 2007 2013, inklusive 75 % för regioner vars utveckling släpar efter, bidrar EFF till finansieringen av projekt som presenteras av företag, offentliga myndigheter eller folkvalda församlingar. EFF har från och med 2014 ersatts av den europeiska havs- och fiskerifonden (EMFF), som har en budget på cirka 5,749 miljarder euro för perioden 2014 2020. En av förändringarna från tidigare lagstiftning är att EMFF kommer att stödja återuppbyggnaden av fiskbestånd och progressiv eliminering av slösaktig avfallshantering. Fonden kommer att prioritera förbättrad datainhämtning för fiskerisektorn så att beslut kan baseras på väl underbyggda rön samt reduktion av fiskeriets påverkan på den marina miljön. Den kommer även att fokusera på fiskerikontrollprogram för att säkerställa att reglerna om ansvarsfullt och hållbart fiske respekteras och följs. EMFF kommer även att fokusera på den integrerade havspolitiken genom att identifiera och åtgärda hinder som står i vägen för tillväxt i kustsamhällen och växande havsnäringar. Axel 5 Axel 4 Axel 3 Axel 2 Axel 1 Anpassning av EU:s fiskeflotta till tillgängliga resurser (stöd exempelvis till permanent eller tillfälligt upphörande, för småskaligt kustfiske och för investeringar ombord på fiskebåtar) Vattenbruk, inlandsfiske, beredning och marknadsföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter (exempelvis åtgärder för produktiva investeringar i vattenbruk, vattenmiljö och folkhälsa) Åtgärder för gemensamma intressen (exempelvis skydd och utveckling av vattenfauna och -flora, reklamkampanjer och konvertering av fiskefartyg till annan användning) Hållbar utveckling av fiskevatten (exempelvis lokala projekt för hållbar utveckling och diversifiering av ekonomiska verksamheter) Teknisk hjälp för att underlätta utbetalning av stöd från EFF (exempelvis finansiering av offentliga verksamheter som sköter medlen)
44 8 EU-stöd Europeiska fiskerifonden (EFF) Fördelning per medlemsland för programperioden 2007-2013 Per axel (i tusentals euro) Anm.: Inte relevant för LU. Källa: Operativa program antagna av Europeiska kommissionen. Senaste uppdatering: 8.1.2014. Axel 1 Axel 2 Axel 3 Axel 4 Axel 5 Totalt per land % per land BE 14 259 800 8 502 1 900 800 26 262 0,61 % BG 8 001 36 004 20 002 12 001 4 000 80 010 1,86 % CZ 0 14 427 11 324 0 1 355 27 107 0,63 % DK 32 980 23 289 57 991 15 960 3 456 133 675 3,11 % DE 3 347 43 171 72 946 23 539 3 579 146 582 3,41 % EE 15 265 24 584 21 210 19 282 4 228 84 568 1,97 % IE 29 937 6 246 5 047 788 250 42 267 0,98 % EL 77 272 59 690 32 320 33 300 5 250 207 832 4,83 % ES 473 719 327 624 258 259 52 790 19 499 1 131 891 26,30 % FR 70 728 43 109 94 574 5 454 1 784 215 650 5,01 % HR 4 507 3 757 0 0 435 8 699 0,20 % IT 163 905 110 778 97 181 31 275 21 204 424 343 9,86 % CY 6 150 2 600 9 474 1 000 500 19 724 0,46 % LV 26 197 52 320 30 300 11 238 4 961 125 016 2,91 % LT 4 869 30 795 9 684 6 694 2 672 54 713 1,27 % HU 0 30 209 2 519 0 2 041 34 770 0,81 % MT 2 935 910 3 982 0 545 8 372 0,19 % NL 16 913 7 379 16 903 4 987 2 395 48 578 1,13 % AT 0 5 202 12 0 45 5 259 0,12 % PL 124 184 173 757 164 537 234 910 36 705 734 093 17,06 % PT 62 865 74 187 83 408 17 403 8 622 246 485 5,73 % RO 6 222 123 719 29 991 53 978 16 736 230 646 5,36 % SI 2 164 7 141 7 574 2 164 2 597 21 640 0,50 % SK 0 11 432 896 0 684 13 012 0,30 % FI 2 495 18 430 14 220 3 606 698 39 449 0,92 % SE 13 111 10 933 20 133 7 755 2 733 54 665 1,27 % UK 17 269 40 365 62 119 14 187 3 890 137 828 3,20% Totalt per axel 1 179 295 1 282 857 1 135 107 554 210 151 665 4 303 134 Totalt i % 27,41 % 29,81 % 26,38 % 12,88 % 3,52 % 100,00 % 100,00 %
Europeiska kommissionen Fakta och siffror om den gemensamma fiskeripolitiken Grundläggande statistik Upplaga 2014 Luxemburg: Europeiska unionens publikationsbyrå 2014 44 s. 14,8 21 cm ISBN 978-92-79-34210-3 doi:10.2771/60386 Mer information Europeiska kommissionen, Europeiska havsfrågor och fiske (tidskrift, tidigare Fiske och vattenbruk i Europa ) http://ec.europa.eu/dgs/maritimeaffairs_fisheries/magazine Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Årlig ekonomisk rapport om EU:s fiskeflotta (STECF-13-15), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26158 EN, JRC 84745). http://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/581354/2013-09_stecf+13-15+-+aer+eu+fleet+2013_jrc84745.pdf Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s fiskberedningssektor (STECF-13-31), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26444 EN, JRC 87692) http://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/631667/2013-12_stecf+13-31+eu+fish+processing+report_jrc87692.pdf Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen (STECF), Ekonomisk rapport om EU:s vattenbruk (STECF 13-29), Luxemburg, Europeiska unionens publikationsbyrå 2013 (Rapport EUR 26366 EN, JRC 86671) http://stecf.jrc.ec.europa.eu/documents/43805/622206/2013-12_stecf+13-29+-+aquaculture+economics_jrc86671.pdf Eumofa, EU:s fiskmarknad, upplaga 2014 http://ec.europa.eu/fisheries/market-observatory/documents/10157/bf18cf2c- 1b33-440d-8870-e05b2644b58b FAO-statistik om fiskerinäringen: http://fao.org/fishery/statistics/en Europeiska kommissionens webbplatser Generaldirektoratet för havsfrågor och fiske: Gemensam fiskeripolitik: http://ec.europa.eu/fisheries Europeisk havsatlas: http://ec.europa.eu/maritimeatlas Eumofa Europeiska observationsorganet för fiskeri- och havsbruksprodukter http://ec.europa.eu/fisheries/market-observatory/ Eumofa är en flerspråkig onlinedatabas som i realtid ger tillgång till fullständiga uppgifter om pris, värde och volym för fiskeri- och havsbruksproduktionen i hela EU, samt marknadsinformation och analys. Eurostat, statistik om fiskerinäringen: http://epp.eurostat.ec.europa.eu/portal/page/portal/fisheries/introduction
KL-AH-13-001-SV-C