CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket



Relevanta dokument
Möjligheter för avskiljning och lagring av koldioxid i Sverige. - Underlagsrapport till Vägval för framtidens teknikutveckling

Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse

Energigas en möjlighet att fasa ut olja och kol. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Gävle, 29 september 2011

SSABs klimatarbete mot Jonas Larsson, SSABs miljöchef

Koldioxidavskiljning. en klimatsmart lösning

Förutsättningar för avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) i Sverige. En syntes av Östersjöprojektet

Innovate.on. Koldioxid. Koldioxidavskiljning och lagring av koldioxid de fossila bränslenas framtid

Miljörik)g och kostnadseffek)v förnybar energigas )ll energiintensiv industri genom den patenterade förgasningsprocessen WoodRoll

Energigaserna i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige

Framtida energisystem i Jönköpings län

GAS SOM ENERGIKÄLLA. Användes redan 900 f.kr. i Kina i lampor. Gas som sipprade fram ur marken togs omhand och transporterades i bamburör till byarna.

Klimatsmartare bilar och bränslen ett försök att bringa reda bland möjligheter och begränsningar med olika bränslen och fordonstekniker.

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Ångpanneföreningens Forskningsstiftelse Naturvårdsverket

Bio Energy Carbon Capture and Storage: möjligheter och potential i Stockholm

Marknadsförutsättningar för LNG i Bergslagen

Vad händer på den svenska gasmarknaden? Stockholm Maria Malmkvist, Energigas Sverige

Östersjöprojektet. Slutsatser och förslag om CCS i Östersjöregionen. Jenny Gode, IVL Svenska Miljöinstitutet

Naturgasens roll ur ett samhällsperspektiv

Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Grön energi till kraft och processindustrier

Koldioxidinfångning och lagring (CCS)

Klimatpåverkan av rötning av gödsel

Färdplan Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

GASOL. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

!!Kostnadsberäknad till 3,5 Miljarder kr!!thyssenkrupp Industrial Solutions totalentreprenör. !!1 600 delägare VärmlandsMetanol AB!

Europas framtida energimarknad. Mikael Odenberger och Maria Grahn Energi och Miljö, Chalmers

Användningen av energigaser inom industrin. Stockholm 30 januari 2018

Utsikt för förnybara drivmedel i Sverige till 2030

Effektiv elanvändning i olika branscher och processer minskar kostnader och utsläpp

Bränsleceller - Framtid eller återvändsgränd?

Vad gör BioFuel Region och vårt intresse kring tung trafik.

Förgasningsforskning, utgångspunkt

skogen som resurs GoBiGas och andra biometanprojekt hos Göteborg Energi Stockholm 19 maj 2010 Ingemar Gunnarsson, Göteborg Energi AB

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Kursnamn Kurstid Datum och starttid Ort Brandskyddsutbildning 3 timmar :00:00 Alingsås Brandskyddsutbildning 3 timmar

Miljöeffekter av avfallsförbränning 1. Fossila utsläpp i dag och i framtiden

Energigasläget i Sverige. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Helsingborg, 17 maj 2011

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Det våras för CCS? Klimatarbete och det globala perspektivet. Filip Johnsson, Chalmers NEPP:s halvtidskonferens,

Utmaningarna i klimatomsta llningen inom industrin och transportsektorn

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Transforming the energy system in Västra Götaland and Halland linking short term actions to long term visions

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh

INFÅNGNING AV KOLDIOXID MED KEMCYKLISK FÖRBRÄNNING. Chemical-Looping Combustion (CLC)

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Översikt över avskiljning och lagring av koldioxid (CCS) Sebastian Teir, Eemeli Tsupari, Tiina Koljonen, Antti Arasto, Matti Nieminen

Koldioxidinfångning ett riskabelt spel eller nödvändigt för klimatet?

Biodrivmedel ur ett globalt och svenskt perspektiv

/ /1

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

SSABs väg till fossilfrihet

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Varför är SSAB intresserade av ett alternativ till fossilt kol? Per Lagerwall/Lena Sundqvist Holmsund

En uppgraderingsanläggning för småskaliga biogasanläggningar

Biodrivmedel/oljor från skogsråvara tekniker, status och möjligheter?

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog

Energigaserna har en viktig roll i omställningen. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Fredagen den 21 mars, 2104

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Biogas från skogen potential och klimatnytta. Marita Linné

Vad krävs för en klimatneutral industrioch transportsektor i Sverige 2045?

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Koldioxidavskiljning ur rökgaser Filip Johnsson Department of Space, Earth and Environment, Division of Energy Technology Sweden

GoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Effektiv omvandling av biomassa till biogas av hög kvalitet

Så ska vi bli fossilfria inom en generation

Promemoria Vissa farleds- och hamnfrågor

PRESENTATION FÖR BIOGAS NORR

Full gas i Karlskoga Energigasernas utveckling. Anders Mathiasson Karlskoga, 14 juni 2013

Konkurrenskraft och Klimatmål

Minskad klimatbelastning för cement genom elektrifiering av tillverkningsprocessen

Trafiken i Sveriges Hamnars medlemsföretag Kvartal och kvartal

Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi

Biodrivmedel från skogsråvara möjligheter i Blekinge?

VÄTGAS. Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas Vätgas

GoBiGas Framtiden redan här! Malin Hedenskog Driftchef GoBiGas Göteborg Energi Gasdagarna maj 2016

Varför är masshantering en fråga?

10:15-11:45 PLENUMSSALEN STED: PLENUMSSAL ONSDAG 19. OKTOBER 2016 (10:15-11:45) TEKNOLOGI KARBONFANGST OG MILJØ ONSDAG 19.

Bioenergin i EUs 2020-mål

BECCS in Nordic Countries The Nordic Countries have excellent condition for Bio-CCS. Anders Lyngfelt

Naturvårdsverkets vägledning till avfallsenergianläggningar inom EU ETS i Sverige

Gas i transportsektorn till lands og till vands. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Nyborg, 23 november 2012

Värdera metan ur klimatsynpunkt

Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh

Lönejämförelse från till

Vätgas och/eller syntetisk metan genom Power to Gas Studier kring drivmedelsförsörjning i Östersunds kommun. Farzad Mohseni Östersund,

Jordbruk, biogas och klimat

Biogasanläggningen i Göteborg

Nu skapar vi världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Ökad biogasproduktion ger Sverige ett grönt lyft

Frågor och svar om förslaget till ett direktiv om geologisk lagring av koldioxid

Hållbarhetsarbete i alla led - vårt ansvar

Gasernas utveckling. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Vimmerby 21 november 2011

Transkript:

Panndagarna Värme- och kraftföreningen 2010-02-04 CO 2 -avskiljning i Sverige en utredning finansierad av Ångpanneföreningens forskningsstiftelse och Naturvårdsverket Stefan Grönkvist, ÅF 1 Sektion inom ÅF-Engineering AB Energi- och systemanalys Utredningsenheten har varit verksam sedan tidigt 1980-tal. Inriktning mot energimarknadsanalyser och strategiska utredningar. Kunder är departement och myndigheter, kommuner och landsting, branschorganisationer och större företag. 15-tal medarbetare, civilingenjörer, ekonomer, licentiater och doktorer, med bred erfarenhet från hela energi- och miljöområdet. Utnyttjar hela ÅF för expertkompetens inom olika teknikområden. 2 1

Fördelning av utsläppskällor över 100 kton CO 2 per år i världen Raffinaderier Järn och stål Petrokemi Olje- och gasbehandling Övriga källor Bioetanol och bioenergi Cement Kraftproduktion/energisektorn Källa: IPCC 2005, data för år 2000 3 Fördelning av utsläppskällor över 100 kton CO 2 per år i Sverige Kraftproduktion/energisektorn Massa och papper Cement och mineral Raffinaderier Petrokemi, kemisk och övrig metallindustri Järn och stål Källa: ÅF 2008, data från år 2006 4 2

Sveriges punktutsläpp av koldioxid Sverige har drygt ett dussin enskilda utsläppskällor med årliga CO 2-utsläpp motsvarande 1 miljon ton per år* eller mer. De största enskilda utsläppskällorna är: SSAB Luleå, 3,5-4 miljon ton CO 2/år inkl. Lulekraft SSAB Oxelösund, 2,3 miljon ton CO 2/år Dessutom har nio massabruk, Preemraff i Lysekil, Cementa i Slite och Mälarenergi i Västerås utsläpp över 1 miljon ton CO 2/år * Vilket kan jämföras med utsläppen från ett 1000 MW kolkraftverk som är ca 7-8 miljoner ton CO 2 per år. 5 Metoder för koldioxidavskiljning Källa: IPCC, 2005 6 3

Tillämpning för koldioxidavskiljning idag Uppgradering av naturgas 50 % av alla naturgaskällor över 4 % CO 2 100 Mton CO 2 per år Även för lagring (In Salah, Sleipner, Snøhvit m.fl) 6,5 Mton per per år för EOR i USA Både kemisk och fysikalisk absorption, dock trycksatt Vätgasproduktion, ammoniakproduktion och Fischer-Tropsch Gemensamt för dessa år ångreformering eller förgasning CO 2 tas bort vid förhöjt tryck. Kemisk och fysikalisk absorption eller adsorption tillämpas Upp till 250-300 Mton CO 2 per år enbart från ammoniakprocesser (180 Mton för CCS). 7 Lågt hängande frukter Tillämpningar där CO 2 avskiljs från en process Ammoniakproduktion Vätgasproduktion (raffinaderier) Uppgradering av naturgas Biogasproduktion genom rötning (liten skala) Fischer-Tropsch processer Andra förgasningsprocesser (metanol, biogas) Etanoljäsning (Agroetanol i Norrköping, 150 kton ren CO 2 per år) 8 4

Potentiellt effektiva sätt att avskilja koldioxid i Sverige Rökgaser från förbränning av biomassa har ofta höga koncentrationer av CO 2 (i jämförelse med rökgaser från fossila bränslen). Energigaser (hyttgas och koksugnsgas) från stålverk har höga koncentrationer av CO 2. Raffinaderier kan ha rökgaser med mycket höga koncentrationer av CO 2 (exempelvis från vätgasproduktion) Vid kalcinering av kalciumkarbonat (CaCO 3) är avskiljning genom syrgasförbränning troligtvis mycket effektivt. Tillämpningar: Cementugnar Kalkugnar Mesaugnar 9 Avskiljning genom förbränning i syrgas för olika processer. Teknik Bränsle Oxygen efficiency [mol CO 2 /mol O 2 ] Gasturbin Naturgas (metan) 0.50 Kolkondens Bituminöst kol 0.86 Mesaugn Olja 2.00 Cementugn Bituminöst kol 2.50 10 5

Avskiljningsprocesser behöver integreras (även avskiljning från rökgaser) Bränslepris [40 EUR/MWh] Bränslepris [35 EUR/MWh] Bränslepris [20 EUR/MWh] Bränslepris [15 EUR/MWh] Bränslepris [10 EUR/MWh] 11 Alstoms Chilled Ammonia, fördelar vid höga CO 2 -koncentrationer 12 6

Svenska kluster av CO 2 -utsläpp 13 Region Luleå, totalt 5,6 miljoner ton CO 2 per år 14 7

Region Örnsköldsvik Umeå, totalt 3,3 miljoner ton CO 2 per år 15 Region Sundsvall, totalt 2,1 miljoner ton CO 2 per år 16 8

Region Gävle, totalt 4,3 miljoner ton CO 2 per år 17 Region Mälardalen, totalt 2,7 miljoner ton CO 2 per år 18 9

Region Stockholm, totalt 3,5 miljoner ton CO 2 per år 19 Region Nyköping, Norrköping och Linköping, totalt 4,9 miljoner ton CO 2 per år 20 10

Region Gotland, totalt 1,8 miljoner ton CO 2 per år 21 Region Göteborg, totalt 6,6 miljoner ton CO 2 per år 22 11

Region Skåne, totalt 5,0 miljoner ton CO 2 per år 23 Svenska lagringsplatser, Skåne 24 12

Svenska lagringsplatser, Östersjön 25 Uppskattning av kostnader för CCS från Svenska utsläppskluster 26 13