YTTRANDE Datum 2010-04-13 Dnr 551-4154-09 1(9) Per Junker Miljöskydd E-post: per.junker@lansstyrelsen.se Tfn: 0498-292090 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Enhet 4 Box 1104 131 26 Nacka Strand Cementa AB angående tillstånd till täkt och vattenverksamhet på fastigheten Othem Österby 1:229 m.fl. Mål nr M 2334-09 Länsstyrelsen tillstyrker att tillstånd ges för täkt och vattenverksamhet i huvudsak enligt ansökan. Länsstyrelsen anser dock att ett tillstånd ska begränsas till en tioårsperiod 2011 2021. Mer detaljerade synpunkter på ansökan följer nedan. Länsstyrelsens ställningstagande till bolagets yrkanden 1.1 Länsstyrelsen anser att bolaget endast ska få tillstånd för 10 år. a) Länsstyrelsen accepterar yrkandet förutom att täktverksamheten inte får gå djupare i File Hajdar än + 20 meter. b) Länsstyrelsen accepterar yrkandet förutom att avsänkning av grundvatten enbart får ske till + 18 meter i File Hajdar. c) Länsstyrelsen har ingen invändning d) Länsstyrelsen har ingen invändning under förutsättning att det förenas med villkor om prövotidsutredning i enlighet med nedan redovisat förslag e) Länsstyrelsen har ingen invändning f) Länsstyrelsen har ingen invändning g) Länsstyrelsen har ingen invändning h) Länsstyrelsen har ingen invändning i) Länsstyrelsen har ingen invändning j) Länsstyrelsen anser att upprättad Miljökonsekvensbeskrivningen kan godkännas för den första tioårsperioden 2011 2021. k) Länsstyrelsen har ingen invändning POSTADRESS 621 85 VISBY BESÖKS- ADRESS Visborgsallén 4 TELEFON 0498-29 21 00 E-POST gotland@lansstyrelsen.se WEBBPLATS www.lansstyrelsen.se/gotland
2 xx) Bolagets tilläggsyrkande att miljödomstolen lämnar Cementa tillstånd enligt 7 kap. 28 a MB Länsstyrelsen tillstyrker ett tillstånd under förutsättning att det begränsas till 10 år. Länsstyrelsens ställningstagande till bolagets förslag på uppskjutna frågor U1) Bolaget föreslår att en förnyad geohydrologisk undersökning ska utföras innan brytning av märgelsten påbörjas i File Hajdar brottet. Länsstyrelsen anser att resultatet av en sådan undersökning behövs för att bedöma om brytning av märgelsten i File Hajdar efter 2021 är tillåtlig. Kravet på en utredning behöver inte finnas i ett tillstånd för 2011 2021 som inte inbegriper brytning av märgelsten i File Hajdar. U 2) Bolaget föreslår att en utredning av möjligheterna att använda det avledda vattnet från File Hajdar-brottet för dricksvattenproduktion eller bevattningsändamål ska genomföras. Länsstyrelsen anser att en utredning behöver göras inte minst mot bakgrund av att tillrinningen till kommunens vattentäkter enligt ansökan skulle minska med 13 % till 2021. Länsstyrelsen anser vidare att denna utredning inte bör vänta utan den bör redovisas två år efter att tillståndet vunnit laga kraft. Länsstyrelsen anser vidare att bolagets utredning bör kompletteras med att den tidigare undersökta reservvattentäkten ingår i utredningen. Länsstyrelsens förslag på prövotidsutredning P 1) Bolaget ska genomföra kompletterande undersökningar i Aneråns avrinningsområde där totalkvävehalter, turbiditet samt suspenderat material mäts via månatliga provtagningar. En bedömning av påverkan i Aneråns avrinningsområde och Bogeviken samt förslag på åtgärder ska redovisas inom två år. LÄNSSTYRELSENS MOTIVERING Tid för tillståndet Bolaget yrkar i första hand på en tillståndstid av 20 år, och i andra hand en tid om 10 år. Det framgår av ansökan att det finns ett behov av flera olika utredningar under den första 10-årsperioden som underlag till verksamheten under den andra 10-årsperioden, t.ex. att utföra en förnyad geohydrologisk undersökning innan brytning av märgelsten påbörjas i File Hajdar brottet (uppskjutna frågor U1). Det framgår vidare att en fördjupning med en pall i File Hajdar för brytning av märgelsten i början av den andra 10-årsperidoden utökar influensområdet kraftigt (bilaga 9). Kommunens brunnar påverkas betydligt och antalet fastigheter som ligger inom detta område ökar också märkbart. Inflödet av grundvatten från sidorna ökar också kraftigt. Länsstyrelsen anser att de undersökningar som planeras och resultatet av den egenkontroll som utförs under de första åtta åren av ett tioårigt tillstånd bör ligga som grund till en ny ansökan om fortsatt verksamhet. Länsstyrelsen hänvisar vidare till Länsstyrelsens beslut den 12 december 1975 som fastställdes av regeringen 1976 och 1978 där det framgår att täktplaner ska omfatta högst tio år.
3 Säkerhet Den säkerhet som bolaget föreslår består dels av den befintliga säkerheten på cirka tre miljoner kronor dels av en initial avsättning om cirka en miljon kronor och därefter en årlig avsättning av 80 kr/1000 ton utbruten kalksten. Länsstyrelsen kan acceptera den nya säkerheten. Men den befintliga säkerheten har varit densamma i många år och det behövs därför en bedömning av vilken säkerhet som behövs idag. Bolaget har inte lämnat något underlag för detta. Länsstyrelsen kan tänka sig att säkerheten för befintligt brott räknas fram på samma sätt som bolaget föreslår för den utökade täkten dvs. en avsättning om cirka en miljon kronor plus 80 kr/1000 ton utbruten kalksten. Domstolen bör besluta om en säkerhet för hela verksamheten som ersätter den befintliga säkerheten. Säkerheten skulle då bli två miljoner plus 80 kr/1000 ton tidigare utbruten kalksten (till 2011) plus en årlig avsättning av 80 kr/1000 ton utbruten kalksten. De angivna siffrorna bör räknas upp med konsumentprisindex. Påverkan på Natura 2000-områden samt prövning enligt 7 kap. 28 a MB Länsstyrelsen har i sitt yttrande från den 10 december 2009 bedömt att den sökta verksamheten kräver ett tillstånd enligt 7 kap 28 a miljöbalken. Cementa har i MKB beräknat att tillrinningen till Natura 2000-området Hejnum Kallgate kan komma att minska vid utökad brytning och Länsstyrelsen bedömde därmed att verksamheten på ett betydande sätt kan komma att påverka Natura 2000. Cementa har i MKB visat att under den första etappens brytning, d v s 2011 2021, kommer Natura 2000-områdena inte att påverkas. Filehajdar Natura 2000- område bedöms inte påverkas alls och i Hejnum Kallgate och Bojsvätar beräknas tillrinningen kunna minska med någon eller några procent. Det är vid överskott av vatten som minskningen sker och våtmarkens utbredning kommer därmed enligt Cementas bedömning inte att påverkas alls. I borrhål 86 som ligger mellan brottet och Hejnum Kallgate har ingen sjunkande trend mätts sedan mätningarna började 1978. Hejnum Kallgate, Kallgatburg och Bojsvätar Natura 2000-områdena är alla känsliga för förändringar i hydrologin vilket framgår i de bevarandeplaner som Länsstyrelsen fastställt för områdena. En oförändrad hydrologi är därför nödvändig för att på lång sikt kunna upprätthålla en s.k. gynnsam bevarandestatus för t.ex. områdenas rikkärrs- och fuktängsmiljöer (för definition av bevarandestatus se 16 förordning 1998:1252 om områdesskydd enligt miljöbalken m.m.). Länsstyrelsen vidhåller, i enlighet med sitt tidigare yttrande angående Natura 2000, att bolaget snarast bör återuppta, alternativt anlägga ett par nya borrhål, för grundvattenmätning mellan täktverksamheten och Natura 2000-områdena söder därom. Influensområdet i den planerade etappen efter 2021 kommer att beröra Natura 2000-områdena ytterligare genom minskad tillrinning av vatten. Hydrologiska mätningar upphörde 2003 i de befintliga borrhålen (87 och 102) som ligger
4 placerade mellan Filehajdar brottet och Natura 2000-områdena. Även om Cementa också i det fallet menar att det är överskott av vatten som minskar, så anser Länsstyrelsen att det råder alltför stor osäkerhet kring hur en utökad brytning på djupet kan komma att påverka Natura 2000 efter 2021 för att kunna ta ställning i tillståndsfrågan för Natura 2000. Filehajdar Ytterligare en faktor som bör utredas vidare är hur en brytning på djupet efter 2021 påverkar yt- och grundvattensituationen för Natura 2000-området Filehajdar. Med sina alvarmarker och s.k. västlig taiga innehåller området prioriterade naturtyper inom EU, vilket innebär att bevarandet av dem är särskilt angeläget. Bolaget har inte utrett vilka konsekvenser en ökad ytavrinning och grundvattenbortledning får på dessa naturtyper. På alvarmarkerna både i och utanför Natura 2000-området förekommer dessutom Nipsippa (Pulsatilla patens), vars gynnsamma bevarandestatus är beroende av att den på lång sikt har en populationsutveckling som visar att den kan förbli en livskraftig del av sin livsmiljö, att livsmiljön är tillräckligt stor samt att dess naturliga utbredningsområde inte minskar. Nipsippan förekommer inte inom det sökta brytningsområdet. Cementa måste visa hur täktverksamheten är förenlig med bevarandet av de naturtyper och arter som ska skyddas. Även mellan Filehajdar-brottet och Natura 2000-området Filehajdar finns ett antal gamla borrhål som bör kunna användas för grundvattenobservationer. Ur naturvårdsynpunkt anser Länsstyrelsen att tillstånd enligt Natura 2000- bestämmelserna i miljöbalken bara kan medges för den första brytningsperioden fram till 2021, samt att tiden fram till dess används för vidare hydrologiska undersökningar när det gäller verksamhetens påverkan på Natura 2000. Rödlistade arter Bolaget har i sin MKB diskuterat förekomsten av rödlistade arter, främst lavar, som kan komma att beröras av täktverksamheten. Inom Cementas angivna påverkansområde vid situationen för år 2031 finns så många som ca 150 rödlistade lavar och andra arter som kan komma att påverkas i de livsmiljöer de är beroende av. Särskilt känsliga är de som får hydrologiska förändringar i sin livsmiljö eller att deras livsmiljö minskar eller fragmenteras på ett sådant sätt att deras fortsatta överlevnad hotas ytterligare. Exempel på sådana arter som är mer eller mindre knutna till vätar/rikkärr är: brun ögontröst (NT*) som bara förekommer på Gotland och även är globalt rödlistad, väddnätfjäril (VU) som skall skyddas enligt art- och habitatdirektivet samt ingår i Naturvårdsverkets nationella åtgärdsprogram för hotade arter, luktsporre (NT), källnate (NT) som i Sverige endast förekommer på Gotland, saffransmaskros (NT), kalkmaskros (VU) och honungsblomster (VU). Våtmarksarterna berörs framför allt under perioden efter 2021. *)EN, VU, NT är hotkategorier enligt Artdatabankens rödlista.
5 Inom påverkansområdet finns, förutom nipsippa som redan diskuterats ovan, flera arter som ingår i nationella åtgärdsprogram: svartvit säckmal (EN), brunhalsad krisslesköldbagge (VU), svartfläckig blåvinge (VU) och en mängd svampar (bl. a. djävulssopp, violgubbe, blårödling samt några fjälltaggsvampar). Svamparna berörs till stor del redan inom påverkansområdet år 2021 vid Västra brottet. Länsstyrelsen anser att alltför stor osäkerhet råder kring hur alla dessa rödlistade arter kan påverkas. Detta har inte är tillräckligt belyst i MKB. Cementa bör därför i sin fortsatta övervakning utreda konsekvenserna av verksamheten för de rödlistade arter som kan komma att beröras. Kulturmiljö I den MKB som upprättats har aktuell information hämtats från den kulturhistoriska utredning som bolaget lät genomföra i oktober 2008 och som Länsstyrelsen godkänt. Kommunens vattenförsörjning Av regeringsbesluten 1976-07-22 och 1978-12-14 framgår att Cementa medgivit att vidtaga och bekosta de åtgärder som kan bli erforderliga med avseende på kommunens vattentäkt. Länsstyrelsen anser att en förutsättning för att ge bolaget ett tillstånd som minskar tillrinningen till kommunens vattentäkt är att bolaget vidtar och bekostar åtgärder som kompenserar detta. Kommunen har uttagsbrunnar för dricksvatten som ligger mellan File Hajdar och Västra Brottet. Tillrinningen av grundvatten till brunnarna bedöms minska med 13 % till 2021 och med 23 % till 2031 p.g.a. den utökade täkten. Bolaget bedömer att det trots den minskade tillrinningen går att ta ut lika mycket vatten som idag genom att sänka grundvattenytan från dagens +10 till + 8 meter 2021 och till + 3 meter 2031. Länsstyrelsen gör samma bedömning som bolaget att sänkningen på två meter till 2021 kan genomföras utan någon större risk för negativa följder. Bolaget föreslår att möjligheterna till att förstärka de kommunala brunnarna ska utredas. Mer vatten kommer att tillföras Anerån eftersom en större mängd vatten kommer att pumpas bort från brottet i File Hajdar. Bolaget har fört diskussioner med kommunen om möjligheten att nyttiggöra grundvatten som pumpas bort som råvatten i kommunens dricksvattenproduktion. För att säkerställa behovet av vatten om brunnarna skulle ta skada av bolagets verksamhet gjordes en undersökning av reservvattentäkt daterad 1992 och 1993 (flik 5 i komplettering). Denna reservvattentäkt bör undersökas närmare, bl.a. risker för påverkan av Natura 2000-områden vid uttag av vatten. Länsstyrelsen anser att bolagets förslag att utreda möjligheten att använda pumpvatten från File Hajdar (uppskjutna frågor, U2) bör kompletteras med att den tidigare undersökta reservvattentäkten ingår i undersökningen. Eftersom det sker en påverkan före 2021 så bör en undersökning som visar på vilka ytterligare möjligheter som finns att trygga tillgången till dricksvatten inte vänta
6 utan undersökningen och diskussioner med Gotlands kommun bör genomföras så snart som möjligt. Länsstyrelsen framförde i ett tidigare yttrande angående behovet av kompletteringar av ansökan följande: Enligt samrådsredogörelse (bil D2) avser kommunen att öka uttaget av vatten med ca 50 %. Bolaget bör därför redan nu visa om detta går att genomföra med påverkan enligt det sökta tillståndet. Enligt vad Länsstyrelsen erfar har vattenbehovet ökat och överstiger givet tillstånd. Arbetet med att söka ny vattendom har påbörjats. Bolaget har inte visat att det är möjligt att öka vattenuttaget. Man skriver i ett yttrande den 30 september 2009 att ett planerat ökat vattenuttag i vattentäkten rimligen utgör en naturlig del i det utredningsarbete som bolaget föreslår. Länsstyrelsen bedömer att eftersom tillrinningen minskar och grundvattennivån behöver sänkas för att få ut lika mycket vatten som idag är risken mycket stor för att vattenuttaget inte kan öka. Det är av avgörande betydelse för Slite med omnejd att inte brist på vatten hindrar utvecklingen. Ovan nämnd utredning bör utgå från kommunens behov av att öka vattenuttaget. Länsstyrelsen anser att bolaget inte har visat med tillräcklig säkerhet att en sänkning av grundvattennivån med 8 meter till 2031 kan genomföras utan en risk för större påverkan av kommunens vattentäkter. Det behövs kompletterande undersökningar som visar hur kommunens vattentäkt kan påverkas vid en sänkning av den genomsnittliga grundvattennivån med 8 meter. Bolaget föreslår en förnyad utredning innan den djupare täktverksamheten vid File Hajdar påbörjas 2021. Länsstyrelsen anser att tillståndet ska begränsas till 2021 och att en utredning kommer att vara en naturlig del vid en förnyad ansökan för tiden efter 2021 Detta styrks också av ansökan genom att det anges att det i framtiden kan bli problem med vattentillgången om kommunen behöver öka uttaget. Det bör därför göras förnyade hydrogeologiska undersökningar inklusive provpumpningar vid File Hajdar-brottet innan brytningen ner till +5 meter påbörjas. En sådan undersökning kan ge kompletterande information för att bedöma den faktiska påverkan på vattentäkten. Enskild vattenförsörjning Påverkan på enskilda brunnar är beräknad och det finns därmed en viss osäkerhet i bedömningen att vattenuttagen inte kommer att påverkas. Det är därför viktigt att följa upp påverkan på grundvattennivåerna genom mätningar, så att åtgärder kan sättas in i god tid om det skulle behövas. Ytvatten Sedan december 2009 finns miljökvalitetsnormer för vatten för bland annat Anerån/Laxarveån och Bogeviken. Miljökvalitetnormerna för dessa är att god ekologisk status ska uppnås till 2021 och god kemisk ytvattenstatus (kvicksilver undantaget) till 2015.
7 Täktverksamheten påverkar Anerån och Bogeviken genom att vatten pumpas från File Hajdar till Anerån. Andelen suspenderat material i pumpvattnet är hög enligt mätningar. För att kunna göra en bedömning av påverkan behöver kompletterande undersökningar göras där prover tas varje månad på nitratkväve, totalkväve, och suspenderat material. I ansökan redovisas mätdata från ett tillfälle 2009. Denna provtagning har skett i ett dike från File Hajdar, strax nedströms inloppet i Anerån samt strax uppströms mynningen i Bogeviken. Dessa provpunkter bör ingå i den kompletterande undersökningen med tillägg för en provpunkt strax uppströms inloppet av diket från File hajdar. Under avsnitt 11 skriver bolaget att föroreningsbelastningen på ytvattnet troligen kommer att minska p.g.a. ökade vattenvolymer (utspädningseffekt). En lägre halt av t.ex. kväve i vattnet behöver inte betyda att den totala belastningen minskar eftersom detta även beror på den totala mängden. Bolaget har angivit ett antal tänkbara åtgärder som avser att minska belastningen på Bogeviken. Behovet av ytterligare ett utjämningsmagasin eller våtmark i området för Anerån bör utredas. Länsstyrelsen anser att det i samband med utredningen vore bra att involvera Vattenrådet för norra Gotland (där Naturskyddsföreningen ingår) och Länsstyrelsen. Länsstyrelsen föreslår att en prövotidsutredning enligt ovan genomförs (P 1) Hydrogeologisk modellering Den påverkan som den planerade verksamheten har på de hydrogeologiska förhållandena i området i form av grundvattenavsänkning, förändrad tillrinning till vattentäkter och förändrad vattenbalans för våtmarker baseras huvudsakligen på resultaten av de modellsimuleringar som redovisas i underlaget. Länsstyrelsen anser att dessa simuleringar är av stort värde för att ge en generell och översiktlig bild av vilken påverkan täkterna kan komma att ha, men som det också påpekas i materialet utgör dessa simuleringar en förenklad analys av de verkliga förhållandena och avvikelser från den beräknade påverkan kan därför förväntas. Osäkerhetsfaktorer som finns i beräkningarna är enligt Länsstyrelsen huvudsakligen följande. Berggrundens uppbyggnad har generaliserats till att bestå av i huvudsak lågpermeabla berglager avgränsade av horisontellt uthålliga, vattenförande strukturer vilka har extrapolerats utifrån fältobservationer i Västra Brottet och viss geofysisk data från File Hajdar. Strukturernas verkliga horisontella uthållighet uppges dock vara svårbedömd. Detta gör att modellen kan antas innehålla en hel del generaliseringar av de geologiska förhållandena. Den hydrauliska heterogeniteten i berget uppges vara delvis inkluderad i modellen genom en så kallad stokastisk kontinuum-beskrivning, baserat på erfarenheter från sprickigt berg. Heterogeniteten uppges också påverka in-
8 fluensområdets storlek, men det är inte beskrivet på vilket sätt eller hur väl denna metod kan antas återspegla den verkliga hydrogeologiska heterogeniteten på platsen. Endast stationära simuleringar har redovisats, vilka ger en bild av en hydrologisk medelvärdessituation. Erfarenheter från denna typ av miljö visar dock att såväl inom- som mellanårsvariationer i de hydrologiska förhållandena (nederbörd, grundvattenbildning, grundvattennivåer etc.) är betydande. Modellen har kalibrerats m.a.p. vatteninflöden i dagbrotten. Samtidigt uppges det att det finns en relativt stor osäkerhet i dessa vattenvolymer, vilket därmed också medför en osäkerhet i modellens kalibrering. Det uppges att modellen även har kalibrerats m.a.p. grundvattennivå i ett borrhål (43) men utfallet därav redovisas inte. Någon verifiering av modellen redovisas inte, d.v.s. att den kalibrerade modellen nöjaktigt kan återge andra mätdata än de som används till kalibrering. Sammantaget ger detta att beräknad påverkan på de hydrologiska och hydrogeologiska förhållandena är osäkra och därför inte kan ses som exakta förutsägelser av påverkansområdets utbredning eller förändringar i tillrinning för vattentäkterna vid de olika brytscenarierna. Dock ger simuleringarna en värdefull översikt av förväntad påverkan, och värt att notera är den kraftiga utökning av influensområdet samt ökade påverkan på de kommunala dricksvattentäkterna som kan förväntas då brottet på File Hajdar fördjupas till +5 m ö.h. Kontrollprogram Länsstyrelsen anser det vara av stor vikt att ett gediget kontrollprogram för grundvattnet etableras, vilket inkluderar eventuell påverkan på såväl kommunala och enskilda vattentäkter som skyddade naturområden, och anser att alla de av bolaget föreslagna kontrollåtgärderna kan fastslås. Vibrationer Vibrationer är störande för närliggande bebyggelse och bör begränsas så mycket som möjligt. Vid en avvägning mellan tekniska möjligheter, kostnader och störningar anser Länsstyrelsen att ett begränsningsvärde på 4 mm/s uttryckt som högsta svängningshastighet i vertikal led som toppvärde i sockel på bottenvåning i närbelägen bebyggelse bör sättas i ett villkor för vibrationshastighet till följd av sprängning. Länsstyrelsen anser inte att villkoret bör tillåta att 10 % av värdena ligger över 4 mm/s. Av de 111 mätningar som utfördes 2007 och de 78 som utfördes 2008 var enbart en över 4 mm/s. Bolagets miljörapport för 2009 visar att av de 135 mätningarna var en över 4 mm/s. Om domstolen finner att man bör tillåta att en viss procent av värdena ligger över 4 mm/s så bör detta värde sättas till 5 %
9 mot bakgrund av att detta värde endast överskridits under ett år mellan 2000 och 2008. Efterbehandling Länsstyrelsen har inget att invända mot bolagets förslag att den slutliga efterbehandlingen bestäms i samråd med Länsstyrelsen. Det behöver dock påpekas att de intentioner som redovisas innebär att vattenfylla hela Västra brottet. Eftersom det är en grundvattenströmning från berget in i avslutade deponier så kommer dessa att påverkas vid vattenfyllning av den övre pallen. En bedömning av risker behöver göras innan detta sker. Avslutade deponier De tre deponier som finns i anslutning till Västra Brottet nämns i ansökan, men deras miljöpåverkan tas upp mycket kort. Länsstyrelsen har som tillsynsmyndighet fattat beslut om avslutningsplan för en av deponierna. Den håller f.n. på att sluttäckas. När det gäller de övriga två deponierna så är det inte känt vilken påverkan de har på miljön. En grundvattenprovtagning söder om deponierna är helt nödvändig som underlag för bedömning. Bolaget föreslår att två brunnar tas upp söder om deponiområdet. Länsstyrelsen har tidigare tagit upp detta i ett särskilt tillsynsärende, men kan nu tänka sig att avvakta tills dom meddelas i detta mål. Beslutande I detta yttrande har landshövding Cecila Schelin Seidegård, beslutande, Per Junker, föredragande, Karin Fager, chef, Ulf Lavergren, vattenhandläggare, Peter Landergren, vattenhandläggare, Anna-Lena Fritz, naturvårdshandläggare samt, Beatrice Rydén, kulturmiljöhandläggare, deltagit i den slutliga handläggningen. Cecila Schelin Seidegård Per Junker