Recipientkontroll 2011

Sala Kommun! Recipientkontroll 2011 Hedåker och Sala avloppsreningsverk

Recipientkontroll 2011 Bakgrund! 2 Uppdraget! 2 Områdena! 2 Allmänt om datamaterialet! 3 Vattenföring! 4 Transporter och förluster av näringsämnen! 5 Klassningar och bedömningar! 6 Utsläpp från verksamhetsutövare! 8 Murån! 9 Årsmedelvärden! 9 Tidsserier! 10 Sagån! 12 Årsmedelvärden! 12 Tidsserier! 13 Referenser! 17 Bilageförteckning! Bilaga 1! Reviderat provtagningsprogram! Bilaga 2! Primärdata 2011 Författare: Annika Stål Delbanco. Kvalitetsgranskning: Håkan Sandsten. Databearbetning: Anna Jangius. Calluna AB. Provtagning: Ulf Frykman, Fallma Provtagning. Analys: Eurofins AB Bild framsida: Punkt S3. Fotograf Ulf Frykman, Fallma Provtagning. 1

Recipientkontroll 2011 Bakgrund Uppdraget Under 2011 fick Eurofins i uppdrag att utföra recipientkontrollen för Sala kommun och provtagning har skett sedan juni månad av Ulf Frykman på Falma Provtagning. Calluna AB står för rapportering. Tidigare höll Alcontrol i provtagning och rapportering. Data från Alcontrol har tagits med i denna rapportering. Under hösten 2011 uppdaterade Calluna kontrollprogrammet som var i behov av revidering. Programmet reviderades efter diskussion med Magnus Svensson på Länsstyrelsen. Det reviderade programmet bifogas som bilaga. Områdena Sagåns vattensystem börjar norr om Sala och mynnar i Oxfjärden i Mälaren, strax söder om Målhammar. Avrinningsområdet tillhör Norrströms huvudavrinningsområde. Uppströms Sala är avrinningsområdet sjörikt och skogsdominerat, medan jordbruksmark dominerar nedströms. Sagån är en typisk slättlandså. Ett av de största punktutsläppen till ån är vatten från Sala avloppsreningsverk. I recipientkontrollen finns en referenspunkt (S0) strax före avloppsreningsverket. Därefter följer två punkter (S1 och S3) 70 meter respektive 1 km nedströms. Målhammar ingår i den nationella övervakningen och uppgifter från denna punkt hämtas från Institutionen för vatten och miljö, SLU. Murån är en del av Svartåns vattensystem, som också mynnar Mälaren, inne i Västerås. Till Murån kommer punktutsläpp från bland annat Hedåkers avloppsreningsverk. Vid avloppsreningsverket ingår en punkt 100 meter nedströms (H2) och en referenspunkt (H3) i ett biflöde. Figur 1. Punkt H3 i biflöde vid Hedåkers avloppsreningsverk. 2

Recipientkontroll 2011 Allmänt om datamaterialet Uppdraget erhölls under 2011 av Eurofins med Calluna som rapportör, och provtagningarna och analyserna startade i juni. Under första halvan av 2011 utförde Alcontrol provtagning och analys. All rådata för 2011, från båda labben, finns i bilaga 2 och de olika rapportörerna är markerade längst ned i tabellen. Under några tillfällen rapporterades analyssvaren som mindre-än-värden. Vid alla beräkningar har halva detta värde använts. Temperatur och nederbörd Temperatur- och nederbördsdata är hämtade från SMHI:s klimatstation i Västerås. Hässlö klimatstation, som tidigare använts, är nedlagd. April var den varmaste månaden sedan år 1901 och augusti var väldigt rik på nederbörd (tabell 1). I övrigt höll sig temperaturen och nederbörden på normala nivåer. Tabell 1. Månadsmedelvärden över temperatur och nederbörd vid SMHI:s klimatstation i Västerås, jämfört med medelvärden under perioden 1961-1990. Temperatur C Nederbörd mm Månad 2011 1961-1990 2011 1961-1990 januari!3,2!4 41 32 februari!6,1!4,1 36 24 mars 0!0,5 21 27 april 8,8 4,1 13 31 maj 11,5 10,6 32 35 juni 17 15,4 86 50 juli 18,5 16,7 70 72 augusti 16,4 15,6 128 69 september 13,3 11,4 67 61 oktober 7,7 7 66 52 november 4,9 1,6 17 50 december 1,6!2,3 61 36 3

Recipientkontroll 2011 Vattenföring Flödet var ganska jämt under 2011, med undantag för vårfloden i april, samt höga flöden i december (tabell 2; SMHI S-Hype). Årsmedelflödet under 2011 var normalt jämfört med tidigare år (figur 2). Tabell 2. Månadsmedelvattenföring (m 3 /s) vid programmets olika stationer under 2011. Delavrinningområdets id anges i tabellrubriken (S-Hype, SMHI). VATTENFÖRING (m 3 /s) MÅNAD H2 S1 S3 MÅLHAMMAR (665262-152589) 664508-154503+664736-154607) (664394-154595) (660825-156174) januari 0,151 0,603 0,642 3,687 februari 0,124 0,582 0,621 3,193 mars 0,388 1,632 1,701 11,684 april 1,592 5,864 5,952 22,478 maj 0,238 0,732 0,764 1,604 juni 0,154 0,342 0,373 1,059 juli 0,125 0,233 0,265 0,864 augusti 0,126 0,279 0,316 1,599 september 0,144 0,361 0,398 1,594 oktober 0,226 0,610 0,648 2,753 november 0,125 0,443 0,475 1,191 december 0,533 1,927 1,990 11,022 Årsmedelflöde 0,327 1,132 1,176 5,229 #!!!!$ #$%&'()*& #!!!$ #"!!!$ *($ +#$ +)$,-./01102$ #!!$ #%%&$#%%'$#%%%$(!!#$(!!)$(!!&$(!!'$(!!%$(!##$ Figur 2. Årsmedelflöde (m3/s) för punkterna H2, S1, S3 och Målhammar under perioden 1995-2011. Observera att skalan är logaritmisk. 4

Recipientkontroll 2011 Transporter och förluster av näringsämnen Transporterna är beräknade utifrån de flöden som ges med SMHI:s modell S-Hype. Tidigare har PULS-modell använts, vilket ger andra flöden. Beräkningarna skiljer sig därför från tidigare rapporterade data (tabell 3). De arealspecifika förlusterna av både fosfor och kväve var höga, enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913), vid alla stationerna (tabell 4). Denna jämförelse har gjorts på medelvärde för de senaste tre åren. Om endast 2011 års data används, blir det måttligt höga förluster av fosfor i punkt S1. Tabell 3. Årlig transport av fosfor (P), kväve (N) och organiskt material (TOC) vid de olika stationerna i programmet. H2 s1 s3 Målhammar År P ton/ år N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) P (ton/ år) N (ton/ år) TOC (ton/ år) 1995 4,2 125 644 35,9 657 1996 3,1 152 375 29,0 699 1997 12,9 127 622 43,4 698 1998 4,0 127 842 57,8 1090 1999 6,6 161 855 41,9 908 2000 3,7 162 979 54,3 881 2001 2,0 100 590 43,0 403 2002 5,0 202 727 32,1 511 2003 2,4 159 524 18,0 430 1797 2004 2,4 99 519 37,0 461 2203 2005 0,6 42 60 2,9 123 418 2,6 101 444 23,2 290 1695 2006 1,5 107 155 6,2 173 906 7,5 169 1013 44,4 503 3100 2007 0,8 87 82 3,0 108 482 4,2 115 575 39,5 433 2155 2008 0,9 90 145 4,1 143 959 4,8 152 1117 81,4 676 4153 2009 1,3 76 116 12,4 106 782 3,8 111 726 23,4 377 3321 2010 0,9 68 141 3,0 94 760 3,0 95 795 25,1 512 3939 2011 0,8 63 117 3,2 96 597 4,1 93 618 21,9 430 2713 5

Recipientkontroll 2011 Tabell 4. Arealspecifika förluster (kg/ha) av fosfor (P), kväve (N) och organiskt material (TOC) för de olika punkterna i programmet. Förlust P kg/ha Förlust N kg/ha TOC Punkt Area (km 2 ) Arealspec Medelförlust 3år Klass Arealspec Medelförlust 3år Klass Arealspec Medelförlust 3år H2 53,6 0,14 0,19 Höga 11,69 12,87 Höga 21,88 23,23 S1 203 0,16 0,31 Höga* 4,75 4,87 Höga 29,41 35,12 S3 205 0,20 0,18 Höga 4,52 4,85 Höga 30,16 34,78 Målhammar 857 0,26 0,27 Höga 5,02 5,13 Höga 31,65 38,79 *Om bedömningen gjorts på endast 2011 års värden hade det varit måttligt höga förluster istället. Klassningar och bedömningar För fosfor har beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot gjorts enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och handbok (Handbok 2007:4). För klassificering av metallhalter, alkalinitet och ph har Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913) använts. Vidare har metaller som ligger över EUs gränsvärden för AA (årsmedelvärde) markerats i tabell 5 nedan (Environmental Agency 2011). Bedömningarna baseras på treårsvärden (medel för fosfor och metaller samt median för ph och alk). God status för fosfor rådde i H3, vilket markeras med grön färg. I övriga punkter var statusen för fosfor måttlig (gul) eller sämre (otillfredsställande markeras med orange färg och dålig med röd). För fosfor ligger punkterna H2 och S0 dessutom mycket nära nästföljande sämre klass. Blå klass för ph svarar mot nära neutralt, och för alkalinitet med mycket god buffertkapacitet. Grön klass för metaller svarar mot låga halter, gul mot måttligt höga halter och orange mot höga halter. Motsvarande färger för metaller och avvikelser svarar för liten, tydlig, respektive stor avvikelse jämfört med bakgrundshalter i svenska slättlandsåar (Naturvårdsverket 1999). Blyhalterna var höga i S0, S1 och S3, vilket avviker stort från jämförvärdet. Det innebär att det troligen inte är naturliga bakgrundshalter, utan i stället någon form av mänsklig föroreningspåverkan. Tyvärr är det mycket vanligt med blyföroreningar i Sverige. 6

Recipientkontroll 2011 Tabell 5. Bedömningar för ph, alkalinitet och metaller för de olika stationerna i programmet. Parameter Station median/medel med klass EK/klass utifrån avvikelse AA-gränsvärde för medelhårt vatten fosfor H2 100,9 0,3 H3 29,2 1,12 S0 112,4 0,20 S1 167,8 0,16 S3 110,4 0,25 Målhammar 124,0 0,35 ph H2 7,4 H3 7,6 S0 7,7 S1 7,7 S3 7,5 Målhammar 7,4 alkalinitet H2 1,4 mekv/l H3 S0 S1 S3 Målhammar 1,3 mekv/l 1,4 mekv/l 1,6 mekv/l 1,5 mekv/l 2,0 mekv/l Arsenik S0 0,7 µg/l S1 S3 0,7 µg/l 0,7 µg/l Kadmium S0 0,10 µg/l 2 0,09 µg/l S1 0,09 µg/l 2 0,09 µg/l S3 0,19 µg/l 3 0,09 µg/l Kobolt S0 0,44 µg/l 2 S1 0,40 µg/l 2 S3 0,41 µg/l 2 Krom S0 1,0 µg/l 2 S1 0,9 µg/l 2 S3 0,8 µg/l 2 Koppar S0 3,0 µg/l 2 7

Recipientkontroll 2011 Parameter Station median/medel med klass EK/klass utifrån avvikelse AA-gränsvärde för medelhårt vatten S1 2,5 µg/l 2 S3 2,8 µg/l 2 Nickel S0 4,5 µg/l 2 S1 3,6 µg/l 2 S3 3,2 µg/l 2 Bly S0 5,8 µg/l 4 S1 6,2 µg/l 4 S3 5,6 µg/l 3 Zink S0 27 µg/l 3 S1 25 µg/l 3 S3 29 µg/l 3 Utsläpp från verksamhetsutövare Sala avloppsreningsverk tar emot vatten från ca 15 000 personekvivalenter och Hedåker från 220 personer. Årliga utsläpp till vatten från dessa avloppsreningsverk redovisas i tabell 6. I förhållande till den totala ämnestransporten av fosfor i vattendraget 2011 (S1 i tabell 3) motsvarade fosforutsläppet från Sala 21% och kväveutsläppet 33%. Hedåkers utsläpp motsvarade 0,6% av den totala fosfortransporten i Murån (H2) och 0,6% av kvävetransporten, men utsläppet sker i en litet vattendrag och inte direkt i Murån, så jämförelsen gäller inte för påverkan i det lilla vattendraget utan i Murån längre nedströms. Tabell 6. Utsläpp till recipienter av förorenande ämnen från avloppsreningsverken. Verk BOD7 (ton) COD-Cr (ton) TOC (ton) NH4-N (ton) NO2-NO 3- N (ton) Tot-N (ton) Tot-P (ton) Sala 13,2 147,3 24,6 19,8 7,6 31,7 0,665 Hedåker 0,2 0,9 0,2 0,4 0,005 8

Recipientkontroll 2011 Murån Årsmedelvärden Vattnet i punkt H2, 100 meter nedströms Sala reningsverk, håller mer än dubbelt så höga halter av närsaltshalter och organiskt material än vad biflödet H3 gör, som inte påverkas av utsläpp från reningsverket (figur 3). Halter är jämförbara med tidigare års data (Alcontrol 2008, 2009, 2010). De syretärande materialen från reningsverket påverkar också syrgashalterna som är lägre i H2 än i H3 (figur 4). #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &! '#!! %# '!!! %! &!! $# %!! $! $!! # #!! '%" '&" (#" ()" Figur 3. Årsmedelvärde samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i Murån under 2011. '$" '#" ' &" %" #$%&'()*$ '#" ' &" %" #$%&'()*+,-'.) $" $" #" #" (#" ()" (#" ()" #$"%&%'(')*+(#,-".) (#'" (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" )$" )*" Figur 4. Årsmedelvärde samt max- och minvärde av organiskt material (TOC), alkalinitet och syrehalt i Murån under 2011. 9

Recipientkontroll 2011 Tidsserier Punkt H2 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkterna H2 och H3 under åren 2005-2011 redovisas i Figur 5-10. #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* %# %!!! %! $# $#!! $! $!!! # #!! %!!#" %!!&" %!!'" %!!(" %!!)" %!$ %!$$" %!!#" %!!&" %!!'" %!!(" %!!)" %!$ %!$$" Figur 5. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i punkt H2 under åren 2005-2011. #$%&'()*$ #$%&'()$*+,' '&" '$" '%" '$" '#" ' &" %" $" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" '#" ' &" %" $" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 6. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalt organiskt kol (TOC) och syrgashalter i punkt H2 under åren 2005-2011. #$"%&%'(')*+(#,-".) $" (#'" (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" $!!)" $!!&" $!!*" $!!'" $!!+" $!( $!((" Figur 7. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av alkalinitet i punkt H2 under åren 2005-2011. 10

Recipientkontroll 2011 Punkt H3 #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* * '!! ) &#! ( &!! ' %#! & %!! % $#! $ $!! # #! $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" Figur 8. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor och totalkväve i punkt H3 under åren 2005-2011. #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) '#" '#" ' ' &" &" %" %" $" $" #" #" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 9. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalt organiskt kol (TOC) och syrgashalter i punkt H3 under åren 2005-2011. #$"%&%'(')*+,-".) (#&" (#%" (#$" ("!#'"!#&"!#%"!#$" $!!)" $!!&" $!!*" $!!'" $!!+" $!( $!((" Figur 10. Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av alkalinitet i punkt H3 under åren 2005-2011. 11

Recipientkontroll 2011 Sagån Årsmedelvärden Årsmedelhalterna för totalfosfor, totalkväve, organiskt material, alkalinitet och syrgas (figur 11-13) överensstämmer med tidigare års data (Alcontrol 2008, 2009, 2010). Fosforoch kvävehalterna är höga, liksom halterna av TOC. '! #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &# &! %# '#! '!! &#! &!! %! %#! $# $! # %!! $#! $!! #! ()" ($" (&" *+,-.//.0" ()" ($" (&" *+,-.//.0" Figur 11. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i Sagån under 2011. #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) %#" '%" '$" % '#" $#" ' &" $ %" #" $" #" &'" &$" &(" )*+,-..-/" ()" ('" (*" +,-./00/1" Figur 12. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material och syrgashalt i Sagån under 2011. '" #$"%&%'(')*+(#,-".) &#$" &" %#$" %"!#$" ()" (%" ('" *+,-.//.0" Figur 13. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i Sagån under 2011. 12

Recipientkontroll 2011 Tidsserier Punkt S0 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkt S0 under åren 2005-2011 redovisas i Figur 14-16. #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* &! '!! %# %! &#! &!! %#! $# %!! $! # $#! $!! #! %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" Figur 14. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S0 under perioden 2005-2011. #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) &#" '$" & '#" %#" ' % &" $#" %" $ $" #" #" %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 15. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S0 under perioden 2005-2011. &#$" #$%&'#()"*$ &" %#$" %"!#$" &!!$" &!!'" &!!(" &!!)" &!!*" &!% &!%%" Figur 16. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S0 under perioden 2005-2011. 13

Recipientkontroll 2011 Punkt S1 Utveckling av årsmedelhalter samt max- och minvärde av totalfosfor, totalkväve, totalt organiskt material, syrgas och alkalinitet i punkt S1 under åren 2005-2011 redovisas i Figur 17-19. '! &# #$%&"'&"()*+,-%.) (!! '!! #$%&'(')*+,-.%/* &! %# %! &!! %!! $# $!! $! # #!! %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" Figur 17. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S1 under perioden 2005-2011. #$%&'()*$ #$%&'()*+,-'.) & '%" %#" % '$" '#" ' $#" &" $ #" %" $" #" %!!#" %!!'" %!!(" %!!)" %!!*" %!$ %!$$" #!!(" #!!%" #!!)" #!!&" #!!*" #!' #!''" Figur 18. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S1 under perioden 2005-2011. '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$%&'#()"*$ &!!$" &!!(" &!!)" &!!*" &!!+" &!% &!%%" Figur 19. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S1 under perioden 2005-2011. Punkt S3 I långtidstrenderna för S3, Sörby, finns det längre tidsserier än för ovanstående punkter, även om det saknas några data. För år 1997 finns endast data från våren att tillgå och för år 2000 finns endast decemberdata att tillgå. För S3, Sörby, verkar halterna av totalkväve sjunka med tiden (figur 20). 14

Recipientkontroll 2011 (! '! &! %! $! #! #$%&"'&"()*+,-%.) #))'" #))(" #))*" #))+" #)))" $!! $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!*" $!!+" $!!)" $!# $!##" +!! *!! )!! (!! '!! &!! %!! $!! #!! #$%&'(')*+,-.%/* #++'" #++(" #++)" #++*" #+++" $!! $!!#" $!!$" $!!%" $!!&" $!!'" $!!(" $!!)" $!!*" $!!+" $!# $!##" Figur 20. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av totalfosfor och totalkväve i S3 under perioden 1995-2011. & %#" % $#" $ #" #$%&'()*$ $''#" $''(" $'')" $''*" $'''" %!! %!!$" %!!%" %!!&" %!!+" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!'" %!$ %!$$" '%" '$" '#" ' &" %" $" #" #$%&'()*+,-'.) '(()" '((%" '((*" '((&" '(((" #!! #!!'" #!!#" #!!+" #!!$" #!!)" #!!%" #!!*" #!!&" #!!(" #!' #!''" Figur 21. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av organiskt material (TOC) och syrgas i S3 under perioden 1995-2011. '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$"%&%'(')*+(#,-".) %(($" %(()" %((*" %((+" %(((" &!! &!!%" &!!&" &!!'" &!!," &!!$" &!!)" &!!*" &!!+" &!!(" &!% &!%%" Figur 22. Årsmedelhalter samt max- och minhalter av alkalinitet i S3 under perioden 1995-2011. Målhammar I Målhammar är årsmedelhalterna av totalfosfor, totalkväve, alkalinitet och syrgashalt relativt jämna under perioden 1995-2011 (Figur 23-25). Halterna totalt organiskt material tycks dock ha ökat under senare år (Figur 24). I många svenska vattendrag minskar totalfosforhalterna i mynningspunkterna, men så är det inte i Sagån. Halterna under perioden 1995-2003 var lägre än under perioden 2004-2011. Sagåns bidrag till övergödningen av Mälaren har alltså förvärrats. 15

Recipientkontroll 2011 #$%&"'&"()*+,-%.) #$%&'(')*+,-.%/* #! (!! '# '! &# &! %# %! $# $! # $((#" $(()" $(((" %!!$" %!!&" %!!#" %!!)" %!!(" %!$$" '!! &!! %!! $!! #!! #))'" #))*" #)))" $!!#" $!!%" $!!'" $!!*" $!!)" $!##" Figur 23. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av totalfosfor och totalkväve i Målhammar under perioden 1995-2011. %#" % #$%&'()*$ '%" '$" '#" #$%&'()$*+,' $#" $ ' &" %" #" %!!&" %!!'" %!!#" %!!(" %!!)" %!!*" %!!+" %!$ %!$$" $" #" '(()" '((*" '(((" #!!'" #!!+" #!!)" #!!*" #!!(" #!''" Figur 24. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av organiskt material (TOC) och syrgas i Målhammar under perioden 1995-2011. '" &#$" &" %#$" %"!#$" #$"%&%'(')*+(#,-".) %(($" %(()" %(((" &!!%" &!!'" &!!$" &!!)" &!!(" &!%%" Figur 25. Årsmedelhalter samt max- och minvärden av alkalinitet i Målhammar under perioden 1995-2011. 16

Recipientkontroll 2011 Referenser Alcontrol 1999-2011. Alcontrol 2008. Sagån-Murån 2005-2007. Treårsrapport. Alcontrol 2009. Undersökningar i Sagån-Murån 2008. Årsrapport. Alcontrol 2010. Undersökningar i Sagån-Murån 2009. Årsrapport. Environment Agency 2011. H1 Annex D-Basic Surface water discharges. v 2.2 December 2011. Environment Agency, Bristol. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet. Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2008. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. Sala kommun 2012. Frivillig miljörapport Hedåkers avloppsreningsverk 2011. Sala kommun 2012. Miljörapport för Sala avloppsreningsverk 2011. SMHI. Klimatdata Västerås: http://www.smhi.se/klimatdata/meteorologi/ars-och-manadsstatistik-2.1240 SMHI. Vattenweb. http://vattenweb.smhi.se/ Svelab Laboratorietjänst 1995-1997. Analysrapporter Kemisk undersökning Sagån 3. Svelab Miljölaboratorier 1999. Sagån-Murån 1998. Årsrapport över recipientkontrollen. Svelab Miljölaboratorier AB, Stockholm. 17

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 RECIPIENTKONTROLLPROGRAM FÖR HEDÅKER OCH SALA AVLOPPSRENINGSVERK November 2011! SALA KOMMUN Tekniska förvaltningen

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Innehåll Mål med recipientkontrollen! 2 Inriktning! 2 Delområden! 3 Parametrar! 4 Vattenkemi! 4 Näringsämnen i vattendrag! 7 Kiselalger! 8 Klimat! 9 Punktkällor! 9 Redovisning! 9 Löpande datarapportering! 9 Årsrapport! 9 Treårsrapport! 11 Övrigt! 12 Kvalitetskrav! 13 Motiv till olika moment (variabler, stationer, m.m)! 13 Kommentar till föreslagna stationer! 13 Kommentar till variabel /ändringar! 15 Referenser! 16 Bilaga 1! 18 Borttagna stationer från tidigare kontrollprogram! 18 Detta kontrollprogram är en uppdatering av tidigare kontrollprogram daterat november 2004. Författare: Annika Stål Delbanco och Elisabeth Lundkvist, Calluna AB. Programmet har granskats av Magnus Svensson, Länsstyrelsen i Västmanlands län. 1

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Mål med recipientkontrollen De som bedriver miljöfarlig verksamhet är enligt 26 kapitlet, 19 och 22 i miljöbalken (SFS 1998:808) skyldiga att utföra kontroll av såväl utsläpp som av utsläppens inverkan på miljön. Recipientkontrollens övergripande syfte är att fortlöpande övervaka vattenkvaliteten, att övervaka och belägga trender i vattenmiljön och att skapa underlag för framtida kontroller och åtgärder. Detta förutsätter att goda rutiner för kontroll finns, vilket också påpekas i Miljöbalken. Recipientkontroll i Sala kommun har bedrivits årligen sedan 1999. Det senaste kontrollprogrammet upprättades 2004 och sedan dess har riktlinjer utgått och nya direktiv har tillkommit. Med anledning av detta har kontrollprogrammet reviderats under hösten 2011. Kontrollprogrammet ska möjliggöra att: åskådliggöra större ämnestransporter och bidrag från enstaka föroreningskällor inom aktuellt vattenområde. relatera tillståndet och utvecklingen i vattenområdet med avseende på belastande utsläpp och andra störningar till förväntad bakgrund och/eller bedömningsgrunder för vattenmiljö. belysa effekter i vattenområdet av föroreningsutsläpp och andra ingrepp i naturen. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. Detta program är i dagsläget utarbetat att gälla för kontrollen av reningsverken Sala och Hedåker i Sala kommun. Inriktning Inriktningen av undersökningarna inom Sala kommun skall vara att beskriva både det kemiska och biologiska tillståndet i vattenområdet. Tillståndet skall relateras till påverkan från punktkällor, markanvändning, enskilda avlopp, luftnedfall och klimatfaktorer. Transporter och tillförsel av kväve, fosfor och organiska ämnen skall åskådliggöras för delar av systemet. Trender skall relateras till förändringar av tillförsel från olika källor och klimatfaktorer. Programmet för Sala kommun omfattar följande moment: vattenkemi (fysikalisk-kemisk) bottenfauna och/eller påväxtalger/kiselalger vattenföring och transporter klimat redovisning/utvärdering 2

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Programmet innehåller enbart stationer i rinnande vatten och det finns stationer för kontroll av långsiktiga förändringar i vattensystemet (t.ex. påverkan från markanvändning och klimat), kontrollstationer för punktutsläpp, stationer för transportberäkningar och stationer för biologisk uppföljning. Delområden Sala kommun med tillhörande vattenområden indelas i två delområden: Murån och Sagån. Dessa områden framgår av Figur 1 och Figur 2. I redovisningar skall denna indelning följas. /$%/ /$"/ /$#/!# Figur 1. Delområde 1 inom recipientkontrollen för Sala kommun: Murån. Röd pil markerar utsläppspunkt från avloppsreningsverk. Skala 1. 20 000.! Lantmäteriverket Gävle 2004. Medgivande M2004/1293. 3

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 #$%%&' /!3 /!4 /! Figur "#$%&! 2. '(! Delområde )*+,-&./*! 2 '! inom #0,-! recipientkontrollen &*1#2#*034,03&,++*0! för 56&! Sala 78+8! kommun: 4,--%09! Sagån. 78$.0(! Blå pil :+.! markerar 2#+! -8&4*&8&! utsläppspunkt %3;+<22;= från avloppsreningsverk. Skala 1. 16 000.! Lantmäteriverket Gävle 2004. Medgivande M2004/1293. Parametrar Vattenkemi!( )*+,-./+012' Provtagningsstationernas läge framgår av koordinater i Tabell 1 samt av Figur 1 och Figur 2. Utöver provtagningsprogrammet som framgår av Tabell 1 skall analysdata och transportberäkningar (N, P, TOC) även inhämtas från SLU för stationen Målhammar i Sagån, vilket framgår av Tabell 1. Dessa data redovisas i årsrapporten/treårsrapporten för recipientkontrollen av Hedåker och Sala avloppsreningsverk. Uppgifter från SLU hämtas på deras hemsida www.slu.se/vatten-miljo (Data finns här/databank för vattenkemi/mälarens tillflöden/sagån Målhammar). Om data inte finns utlagda på hemsidan i samband med årsrapportens färdigställande tas det med i treårsrapporten. Provtagningsmetodik Provtagning skall utföras enligt anvisningar i Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning (adresshänvisning i referenslista). Provtagare skall vara utbildade och uppfylla krav enligt SNFS 1990 MS 29. Provtagningsfrekvens 12 ggr/år vid samtliga stationer i rinnande vatten. Metallpaket C gäller dock endast station S3 i februari och augusti. 4

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Tabell 1. Provtagningsstationer och undersökningar inom recipientkontrollprogram i Sala kommun. ARV=avloppsreningsverk, V=vattenkemi (paket A, B och C), K=kiselalger, Q=vattenföring, T=transport. * = provtagning utförs av SLU. Koordinater i RT90. Station Namn X-koord Y-koord Undersökning Motiv Murån H2 H3 Sagån S0 S1 Bäck ca 100 m nedströms ARV Biflöde till bäck vid ARV Sagån, uppströms ARV Sagån, ca 70 m nedstr. ARV 6655770 1528861 V(A), K, T, Q Hedåker ARV Transport 6655845 1528870 V(A), K Referensvattendrag/ biflöde 6644866 1545415 V (A, B), K Referenspunkt 6644720 1545512 V (A, B), K, T Sala ARV Transport S3 Sagån, ca 1 km nedtröms ARV 664379 154593 V (A, B, C), K, T, Q Sala ARV Dagvatten, Transport *Målhammar Sagån, ca 4 mil nedstr. ARV 660939 156130 V, T Transport till Mälaren Provtagningsnivåer Provtagning i rinnande vatten utförs mitt i vattendraget på 0,5 m djup om djupet överstiger 1 m. Om djupet understiger 1 m tas prov mellan ytan och botten. Positionsnoggrannhet Provtagning i rinnande vatten ska i första hand ske så att stationsläget kan relateras till en eller flera fixpunkter som säkras med t. ex. bäringar till fasta punkter på land (t.ex broar). I andra hand skall GPS användas. Analysparametrar Vid samtliga stationer tas ett grundpaket (A), specificerat i tabell 2. Vid Sagåns stationer tas även ett metallpaket (B). Metaller mäts i ofiltrerade prover vid samtliga tillfällen. I februari och augusti ska dock både halten av filtrerade (0,45 µm filter; paket C) och ofiltrerade metaller bestämmas för station S3. På så sätt får man både ett mått på total belastning (ofiltrerade halter) och mängden biotillgänglig del (filtrerade halter). Halten biotillgänglig del kan jämföras med gränsvärden enligt EG-direktiv 2008/105/ EG (prioriterade ämnen). SIS-standarder ska följas. 5

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Tabell 2. Analysomfattning och analyspaket avseende vattenkemi med rapporteringsgräns för metaller. Parametrar märkta med 1 mäts i fält. Paket A, grund Paket B, metaller ofiltrerade Paket C, metaller filtrerade Metaller, rapporteringsgräns Temperatur ( C) 1 Arsenik, As (µg/l) Arsenik, As (µg/l) 0,05 µg/l ph Kadmium, Cd (µg/l) Kadmium, Cd (µg/l) 0,01 µg/l Alkalinitet (mekv/l) Kobolt, Co (µg/l) Kobolt, Co (µg/l) 0,005 µg/l Konduktivitet (ms/m) Krom, Cr (µg/l) Krom, Cr (µg/l) 0,5 µg/l Absorbans, filtr (5 cm; 420 nm) Koppar, Cu (µg/l) Koppar, Cu (µg/l) 0,05 µg/l Absorbans, ofiltr (5 cm; 420 nm) Nickel, Ni (µg/l) Nickel, Ni (µg/l) 0,1 µg/l Totalt organiskt kol, TOC (mg/l) Bly, Pb (µg/l) Bly, Pb (µg/l) 0,1 µg/l Syrgas (mg/l) 1 Zink, Zn (µg/l) Zink, Zn (µg/l) 1 µg/l Syremättnad (%) 1 Järn, Fe (µg/l) Järn, Fe (µg/l) 0,05 µg/l Totalfosfor, Tot-P (µg/l) Mangan, Mn (µg/l) Mangan, Mn (µg/l) 0,1 µg/l Total-kväve, Tot-N (µg/l) Nitrat-nitritkväve, NO 2+NO 3-N (µg/l) Ammoniumkväve, NH 4-N (µg/l) Fosfatfosfor, PO 4-P (µg/l) Suspenderat material (mg/l) Magnesium, Mg (mg/l) Kalcium, Ca (mg/l) Natrium, Na (mg/l) Kalium, K (mg/l) Sulfat, SO4 (mg/l) Klorid, Cl (mg/l) 6

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Näringsämnen i vattendrag Koncentrationen av näringsämnen i ett vattendrag har stor inverkan på vattnets status. Den påverkar kraftigt primärproduktionen. Beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot för näringsämnen i vattendrag (fosfor) görs enligt Naturvårdsverkets Handbok 2007:4. För att undvika felaktiga beräkningsvärden p.g.a. årsvariationer bör beräkningar göras på 3-års perioder istället för på årsmedelvärden. För att en klassificering med bedömningsgrunderna för näringsämnen i vattendrag ska kunna göras ska analyser av tot-p utföras enligt SS-EN ISO 6878 alternativt SS-EN ISO 15681 eller med annan metod som ger likvärdiga resultat. Statusklassningen görs varje år i årsrapport och i treårsrapport. Ingående data är föregående 3-årsperiod. Vattenföring och transporter Vattenföring Vattenföringsdata (uppmätta eller beräknade med S-HYPE, PULS eller motsvarande modell) inhämtas från SMHI för stationer enligt Tabell 1 av uppdragstagaren. I första hand skall dygnsflöden användas. Går det ej att erhålla dygnsflöden skall veckoflöden användas. Transportberäkningar - arealförluster Årstransporter skall beräknas för fosfor, kväve och organiska ämnen (TOC) vid stationerna i bäck nedströms Hedåker ARV (H2) och i Sagån (S1, S3). Detta skall ske i enlighet med anvisningar i Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (Naturvårdsverket rapport 4913), vilket innebär att dygnsflöden skall multipliceras med interpolerade dygnshalter varefter samtliga dygnstransporter summeras för hela året. I de fall endast veckoflöden finns tillgängliga, antas varje veckoflöde gälla för samtliga 7 dygn under aktuell vecka (enligt riktlinjer från SLU), varvid antagna dygnsvärden erhålls som kan multipliceras med interpolerade dygnshalter. Förutom transporter bör även arealspecifika förluster av fosfor och kväve beräknas som årstransport (kg/år) dividerat med avrinningsområdets yta (ha). Utifrån Naturvårdsverkets Bedömningsgrunder för sjöar och vattendrag (1999) skall jämförvärden beräknas, med vilka de arealspecifika förlusterna jämförs. I treårsrapport bör arealspecifika förluster och jämförvärden beräknas som treårsmedelvärden. Bottenfauna Bottenfaunaundersökningar har ingått i det tidigare kontrollprogrammet. Provtagningsstationerna har dock inte varit lämpliga, bl.a. har det varit svårt att hitta rätt typ av substrat och flödesförhållanden. Resultaten blir därför svåra att jämföra med andra undersökningar och mot gällande bedömningsgrunder. I denna version av 7

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 kontrollprogrammet föreslås därför bottenfaunaundersökning utgå och ersättas av undersökning av kiselalger. Kiselalger Stationerna är lämpligare för denna undersökningsform och metoden är tillförlitlig och inte lika beroende av ett specifikt bottensubstrat eller flödesförhållande som en bottenfaunaundersökning. Stationernas läge framgår av tabell 1. Provtagningsmetodik Prov tas enligt anvisning i Naturvårdsverkets Handledning för Miljöövervakning eller enligt anvisningar i SS-EN 13946:2003 och SS-EN14407:2005. Prov tas från en ca 10 m lång provtagningssträcka, som är representativ för lokalen när det gäller bottensubstrat, vegetation, vattendjup och vattenhastighet. Provtagningssträckan omfattar helst hela vattendragets bredd; annars så långt ut i vattendraget som är möjligt, beroende på djup- och strömförhållanden. Området närmast strandkanten undviks dock. Läget anges med x/y-koordinater med hjälp av GPS, samt relateras till fixpunkter på land och dokumenteras med skiss och foto. Provtagning ska utföras av person som omfattas av ackreditering för eller har dokumenterad kunskap om provtagningsteknik för kiselalger. Provtagningsfrekvens Prov tas en gång vart tredje år vid stationer enligt tabell 3 under sensommar eller höst (senast mitten av oktober) med start 2013. Analys Analys av kiselalger utförs enligt anvisningar i SS-EN 13946:2003 samt SS-EN 14407:2005. Naturvårdsverkets Handledning för Miljöövervakning är också bra att följa. Proverna analyseras med avseende på undersökningsparametrarna IPS och ACID (och vid behov, dvs osäker klassning, även stödparametrarna %PT och TDI). IPS visar näringsförhållanden och organisk påverkan, ACID visar surhetsregimen. Stödparametrarna %PT samt TDI visar på kiselalgers tolerans mot organisk förorening samt eutrofiering. Analys och utvärdering av resultat ska utföras vid laboratorium som är ackrediterat för analys av kiselalger och som deltar i förekommande svenska/skandinaviska interkalibreringar. Det är viktigt att kiselalgsanalysen sker till artnivå. Resultaten redovisas i treårsrapporten och rapporteras till SLU i särskild mall. 8

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Klimat Följande klimatdata skall redovisas i rapporten: lufttemperatur nederbörd Temperatur- och nederbördsvärden inhämtas från SMHI:s klimatstation i Hässlö och redovisas i rapporten. Punktkällor Uppgifter om punktutsläpp från Hedåker och Sala avloppsreningsverk till vatten i avrinningsområdet tillhandahålls av ansvarig uppdragstagare från berörd verksamhetsutövare. I samband med miljörapportering till länsstyrelse/kommun den 31 mars varje år skickas även kopior på miljörapporterna in till ansvarig uppdragstagare av kontrollprogrammet för Sala kommun. Uppgifterna redovisas i årsrapporten. Redovisning Löpande datarapportering Uppdragstagaren redovisar tabellerade data från kemiska vattenanalyser till huvudansvarig för Sala kommun, Bygg och Miljö på Sala kommun samt till länsstyrelsen två (2) gånger per år, d.v.s. varje halvår. Den löpande redovisningen skall ske med e-post i en fil (excel-format) där analysresultat från respektive provtagningsomgång byggs på successivt i samma fil under hela året. En gång per år ska resultaten rapporteras till länsstyrelsen i ett format som medger direkt inmatning i SLUs databas för vattenkemi. En mall för inrapportering kan laddas ned från institutionen för vatten och miljös hemsida (adress i referenslista). Samtliga värden som ligger inom Naturvårdsverket tillståndsklass 5 samt anmärkningsvärda värden inom tillståndsklass 4 (avgörs av projektansvarig uppdragstagare) skall markeras med inramning eller skuggning. Observera att denna klassning av halter/värden är enligt de gamla bedömningsgrunderna (rapport 4913), vilka är bra men egentligen har upphört att gälla. Årsrapport Varje år sammanställs resultaten i en förenklad, förkortad årsrapport på ca 8-10 sidor. Tre exemplar av rapporten, samt en (1) CD-romskiva med både pdf-format och Word/ Excel- format eller motsvarande av årsrapporten levereras till uppdragsgivaren senast den 1 juni efter aktuellt undersökningsår. Uppdragstagaren skickar samtidigt ett (1) exemplar i pappersformat till länsstyrelsen samt även ett (1) till Bygg- och miljönämnden i Sala kommun. 9

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Resultaten redovisas delområdesvis (Murån och Sagån i separata avsnitt). För varje provpunkt per delområde redovisas årsmedelvärden för totalfosfor, totalkväve, TOC, alkalinitet och syre. Värdena redovisas i stapeldiagram med medel-, min- och maxvärden illustrerade. Dessa parametrar redovisas också som tidsserier som byggs på år från år. Även här ska medel-, min- och maxvärden illustreras. Diagrammen skall utgå från 1995 för S3 och Målhammar och från 2005 för övriga stationer. För Målhammar finns TOC uppmätt från 2003. Klassningar och statusbedömningar görs för ett antal parametrar. För fosfor görs beräkning av ekologisk status och ekologisk kvot enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2008:1) och handbok (Handbok 2007:4). För klassificering av metallhalter, alkalinitet och ph används Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder (rapport 4913). Dessa bedömningsgrunder är bra och inarbetade, men har egentligen upphört att gälla. Årsmedelvärden (för fosfor helst 3-årsvärden) för dessa parametrar tillståndsklassas i tabeller med aktuellt års data. Färgmärkning enligt Naturvårdsverkets gamla bedömningsgrunder och Handbok 2007:4 (fosfor). Metaller som ingår bland de prioriterade ämnena med gränsvärden i EG-direktivet 2008/105/EG bedöms utifrån dessa gränsvärden. Ämnen som ligger över gränsvärdet för AA (årsmedelvärde) eller MAC (maximum allowable concentration) markeras i tabeller. Resultaten kommenteras endast mycket kortfattat i text. Vattenföringsdata för stationerna H2, S1 och S3, Målhammar (om data finns tillgängliga då årsrapport skrivs) skall redovisas som månadsmedelvärden och årsmedelvärden i tabellform för aktuellt år. Transporter redovisas som årsvärden i tabellform för aktuellt år. Årsmedelvattenföring och årstransporter av fosfor, kväve samt TOC för stationerna H2, S1, S3 och Målhammar redovisas i tabellform eller grafiskt med början 1995 (2005 för H2 och S1) och framåt. Samtliga utsläppsdata till vatten som verksamhetsutövare inom avrinningsområdet årligen redovisar i miljörapporter skall även redovisas i årsrapport över recipientkontrollen i Sala kommun. Verksamhetsutövarna levererar kopia på miljörapporter till ansvarig uppdragstagare av recipientkontrollen. Exempel på ämnen är organiska ämnen (TOC, BOD, COD), kväve, ammonium, fosfor, metaller, olja och fenol. För punktutsläppen skall dessutom syretärande kapacitet (BOD7 + ammonium x 4,6) beräknas. Samtliga primärdata från det senaste årets undersökningar ska ingå i årsrapporten och kan med fördel redovisas per delområde (Sagån och Murån i separata avsnitt). 10

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Treårsrapport Vart tredje år görs en treårsrapport med en utförlig utvärdering av de tre senaste årens undersökningar. Första treårsrapporten görs för perioden 2011-2013. Tre exemplar av rapporten, samt en (1) CD-romskiva med både pdf-format och Word/Excel- format eller motsvarande av årsrapporten levereras till uppdragsgivaren senast den 1 juni efter aktuell treårsperiod (d.v.s. den 1 juni 2014 för första treårsrapporten). Uppdragstagaren skickar samtidigt ett (1) pappersexemplar till länsstyrelsen samt även ett (1) till Bygg och miljönämnden i Sala kommun. I enlighet med Naturvårdsverkets rekommendationer skall treårsrapporten bl.a. innehålla följande: en sammanfattning av både kemiska och biologiska resultat samt kommentarer till klimat som också direkt kan tillgodose ett informationsbehov hos allmänheten, beskrivning av kontrollprogrammet och metodik, samtliga grunddata i tabellform med min-, medel- och maxvärden (gäller analysdata, transport- och flödesvärden), presentation av belastning från punktkällor inom avrinningsområdet, klimatdata med kommentarer (temperatur och nederbörd), redovisning och bedömning av biologiska undersökningar med arttabeller, lokalbeskrivningar och skisser/foto på lokaler i bilaga. I sammanfattningen, som placeras först i treårsrapporten, skall redovisning ske med minst två olika färgkartor som beskriver statusklassning på olika provpunkter enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder. Förslagsvis presenteras näringsämnen och transporter i sådana kartor. Då biologiska parametrar finns (kiselalger) presenteras även de i karta med statusklassning. För bedömningar och metoder hänvisas till Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2008:1 och handbok 2007:4. De olika delområdena ska framgå i kartor. I treårsrapporten skall en samlad bedömning av den gångna periodens undersökningar göras. Långtidstrender som täcker in längre tidsserier än tre år skall också redovisas och kommenteras i treårsrapporten enligt anvisningar i efterföljande text. Resultaten redovisas delområdesvis (Murån och Sagån i separata avsnitt). För samtliga stationer redovisas tidsserier baserade på rullande treårsmedelvärden för parametrarna syre (årsmin.), alkalinitet, totalfosfor, totalkväve och TOC, där medel- (stapel), min- och maxvärden (streckintervall) redovisas grafisk i stapeldiagram. (Rullande treårsmedelvärden har bedömts vara den bästa redovisningsformen att illustrera trender). Diagrammen skall utgå från 1995 för S3 och Målhammar och från 11

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 2005 för övriga stationer. Värden på TOC i Målhammar finns från år 2003. Nollvärden för syre markeras med siffror i diagrammen. Metaller rapporteras i enlighet med vanlig årsrapport. Rapportering av kiselalgsundersökning sker i treårsrapporten. Även i treårsrapporten skall vattenförings- och transportuppgifter redovisas i enlighet med vanlig årsrapport. I treårsrapporten skall mellanårsvariationer av vattenkvaliteten som är klimatberoende kommenteras. Tidsseriediagram med utsläppsdata och uppmätta halter i kontrollpunkter nedströms punktkällorna redovisas. I tabellform redovisas alla vattenkemiska analysdata för samtliga ingående stationer i rinnande vatten under treårsperioden samt årsvisa medelvärden, min- och maxvärden. Övrigt Ansvarig uppdragstagare av kontrollprogrammet skall årligen via e-post fråga samtliga intressenter samt kommunernas och Länsstyrelsens tillsynsfunktioner om särskilda händelser skett i recipienten eller om särskilda utredningar, som rör recipienten, har utförts. Uppgifterna skall redovisas i rapporterna i en enklare förteckning. I vissa fall kan det vara aktuellt att även ta med sammanfattande resultat från andra undersökningar. Detta måste dock alltid ske i samråd med berörda verksamhetsutövare och Länsstyrelsen. 12

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Kvalitetskrav Samtliga kemiska analyser skall utföras på ackrediterade laboratorium. Kemiska analyser skall utföras enligt SIS eller motsvarande. Metodiken gällande samtliga variabler skall tillämpas enligt Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Provtagare skall vara godkända enligt SNFS 1990 MS 29. Alla biologiska moment (provtagning och artbestämning) skall vara ackrediterade. Ansvarig för årsrapportering skall ha dokumenterad erfarenhet inom detta område. Motiv till olika moment (variabler, stationer, m.m) Kommentar till föreslagna stationer Provtagningsplatser Murån H1 uppströms, utgår: Station uppströms Hedåker avloppsreningsverk utgår från föreliggande program som referens till utsläppspåverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Anledningen till detta är att provtagningsplatsen är igengrävd och har inte kunnat provtas de senaste åren. H2 nedströms: Station H2 nedströms Hedåkers avloppsreningsverk har funnits i kontrollprogrammet sedan år 2004. Den verkar som som kontrollpunkt för utsläppspåverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Stationen ligger i den bäck som är recipient till Hedåker avloppsreningsverk, ca 100 m nedströms, och analyseras med avseende på vattenkemi och påväxtalger. Bäcken torkar ibland ut och är därför olämplig för undersökning av bottenfauna. Stationen fungerar även som ett beräkningsunderlag för transporter. Vattenflödet beräknas här (PULS-station) för att möjliggöra transportberäkningar. H3 uppströms: Den bäck som är recipient till Hedåker avloppsreningsverk är kulverterad i en sträcka förbi reningsverket och mynnar sedan vid samma plats som ett biflöde från öst. Sedan år 2004 har uppströmsstationen H3 funnits med i kontrollprogrammet i detta biflöde. Stationen fungerar som en referenspunkt med avseende på vattenkemi och påväxtalger. Eftersom bäcken ibland torkar ut är den olämplig för undersökning av bottenfauna. Enligt uppgift från Bygg och Miljö i Sala sker i dagsläget inte någon påverkan av t.ex. dagvatten eller punktutsläpp från sågverk/närliggande träindustri (L.Widéns, tryckimpregnering) till denna bäck. Provtagningsplatser Sagån S0 Sagån: Station S0 ligger i Sagån, mer än femtio meter nedströms den punkt där Lillån och Sagån sammanstrålar. S0 ingår i föreliggande program som referens till 13

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk sedan år 2004. Stationen är belägen ca 100 m uppströms den punkt där det renade avloppsvattnet släpps ut. Stationen analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Tidigare togs bottenfaunaprov på denna plats, men eftersom det är hård lerbotten, går det inte att göra ekmanhugg, varför påväxtalger bör tas istället. Vattenprovet tas från den träbrygga där man enligt uppgift släpper ut kylvatten. Prov ska tas strax uppströms kylvattenröret för att undvika påverkan från kylvattenutsläpp. Om bottenfaunaprovtagning ändå sker bör det relativt korta avståndet från Lillåns tillrinning i Sagån beaktas så att provtagning ej sker närmare detta än 50 m. Vidare måste bottenfaunaprovtagningen ske uppströms kylvattenrör och med tillräckligt avstånd från detta. S1 Sagån: Station S1 i Sagån ingår i föreliggande program som kontroll (nedströmsstation) till utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk sedan år 2004. Stationen ligger uppströms bro där Långgatan korsar Sagån, mer än sjuttio meter nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk. Två dagvattenledningar (D110 och D800) mynnar ca en meter uppströms bron. Provtagning ska ske strax uppströms mynningen av dessa rör, utanför dagvattnets interferensområde. Stationen analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Lokalen är mindre lämplig för bottenfaunaprov då det är hårdbotten. Stationen fungerar även som ett beräkningsunderlag för transporter (arealproportioneras mot S3, se nedanstående stycke). S3 Sagån: Station S3 ligger i Sagån (Sörby), cirka 1000 m nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk och analyseras med avseende på vattenkemi samt undersöks med avseende på bottenfauna/påväxtalger. Stationen har mjukbotten och är mindre lämplig för bottenfaunaprovtagning. Stationen fungerar som kontroll (nedströmsstation) av utsläppspåverkan från Sala avloppsreningsverk samt dagvattenpåverkan från industri- och bostadsområden. Stationen fungerar som ett beräkningsunderlag för transporter. Vattenflödet beräknas här (PULS-station) för att möjliggöra transportberäkningar. Målhammar, Sagån: Station Målhammar ligger i Sagån ca fyra mil nedströms utsläppspunkten från Sala avloppsreningsverk (Figur 4) och analyseras med avseende på vattenkemi och transporter. Undersökningarna utförs av institutionen för miljöanalys vid Uppsala Lantbruksuniversitet och bekostas via anslag för den nationella miljöövervakningen. Stationen representerar hela Sagåns avrinningsområde och fungerar som ett beräkningsunderlag för transporter till Mälaren. Vattenflödet i uppströms liggande Sörsätra har använts och arealproportioneras för att möjliggöra transportberäkningar vid Målhammar. Stationen är inte nödvändig för kontrollen av påverkan från reningsverket i Sala men då data finns att tillgå kostnadsfritt föreslås denna att även i fortsättningen ingå i miljökontrollen. Dessa data redovisas i årsrapporten. Om dessa ännu inte finns utlagda på hemsidan i samband med årsrapportens färdigställande tas dessa med i treårsrapporten. 14

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Kommentar till variabel /ändringar Bottenfauna/Påväxtalger Ingen av stationerna är lämplig för bottenfaunaprovtagning. I provpunkterna för Murån är det vattenflödena som begränsar och i Sagån är det bottensubstratet som är undermåligt. Istället föreslås påväxtalger tas på samtliga stationer. Vattenkemi Tidigare har provtagning skett 6 ggr / år jämna månader. Detta ändras nu till 12 ggr / år, dvs en gång per månad. Förändring av analysparametrar Katjoner: För att kunna bedöma totalfosforhalten enligt bedömningsgrunderna (NFS 2008:1) behöver ett referensvärde räknas ut. För detta behövs halter av baskatjonerna Ca, Mg, Na, K, SO4 och Cl. Dessa införs på alla stationer. Metaller: För att uppskatta mängden biotillgänglig metallhalt föreslås filtrerade halter mätas för prover från station S3 i februari och augusti. Ofiltrerade halter tas likt tidigare på alla stationer i Sagån. Suspenderande ämnen: Parametern suspenderande ämnen ingick tidigare i kontrollprogrammet och införs igen istället för turbiditet (grumlighet). 15

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Referenser ALcontrol Laboratories 2004. Sagån-Murån 1999-2003. ALcontrol Laboratories 2008. Sagån-Murån 2004-2007. Direktiv 2008/105/EG. Europaparlamentets och rådets direktiv om miljökvalitetsnormer inom vattenpolitikens område. Naturvårdsverket 1986. Recipientkontroll vatten. Naturvårdsverket Allmänna råd 86:3. Naturvårdsverket 1999. Bedömningsgrunder för miljökvalitet Sjöar och vattendrag. Rapport 4913. Naturvårdsverket 2007. Status, potential och kvalitetskrav för sjöar, vattendrag, kustvatten och vatten i övergångszon. En handbok om hur kvalitetskrav i ytvattenförekomster kan bestämmas och följas upp. Handbok 2007:4. Naturvårdsverket 2008. Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten. NFS 2008:1. Naturvårdsverket 2008. Övervakning av prioriterade miljöfarliga ämnen listade i Ramdirektivet för vatten rapport 5801. SFS 1998:808. Miljöbalk SNFS 1990:11 MS 29. Kungörelse med föreskrifter om kontroll av vatten vid ackrediterade laboratorium mm. SIS 2003. SS-EN 13946. Water quality. Guidance standard for the routine sampling and pretreatment of benthic diatoms from rivers (= Vattenundersökningar. Vägledning för provtagning och förbehandling av bentiska kiselalger i vattendrag). SIS 2005. SS-EN 14407. Water quality. Guidance standard for the identification, enumeration and interpretation of benthic diatom samples from running waters (= Vattenundersökningar. Vägledning för identifiering och utvärdering av prover av bentiska kiselalger från vattendrag). SS-EN 27828. Vattenundersökningar - Metoder för biologisk provtagning - Riktlinjer för provtagning av bottenfauna med handhåv. ISO 7828:1985. Hemsideadresser: Naturvårdsverket. Handledning för miljöövervakning: http://naturvardsverket.se/sv/start/tillstandet-i-miljon/miljoovervakning/ Handledning-for-miljoovervakning/Metoder/Undersokningstyper/ Undersokningstyp-Sotvatten/ 16

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Nationella recipientkontrollen, SLU:s vattendatabank: http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/om-fakulteten/institutioner/institutionen-forvatten-och-miljo/datavardskap/dataleveranser/ 17

Recipientkontroll Hedåker & Sala 2011 Bilaga 1 Borttagna stationer från tidigare kontrollprogram Provtagningsplatser Murån M1, borttagen station i Murån: Station M1 i Murån (Bysjöns utlopp; Figur 3) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station ingick i tidigare kontrollprogram och har fungerat som referens för påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Resultat av tidigare vattenkemiska undersökningar (1995-2003) vid Bysjöns utlopp har visat på mindre påverkan av näringsämnen jämfört med nedströmsstationerna M2 och M3 (se nedan). Bysjöns utlopp var även generellt mer påverkad av organiska ämnen än M2 och M3 samt har haft nästan syrefria eller syrefattiga förhållanden under perioden. Stationen är inte belägen i reningsverkets närområde och togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. M2, borttagen station i Murån: Station M2 i Murån (Nylunda) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station ingick i tidigare kontrollprogram och skulle enligt detta fungera som kontroll av påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Provtagningspunkten är dock belägen uppströms den bäck som ansluter till Murån med vatten från den bäck som längre uppströms tar emot renat avloppsvatten från Hedåkers avloppsreningsverk, vilket innebär att den fungerat som en referenspunkt. Stationen är påverkad av jordbruk och enskilda avlopp och har under perioden 1995-2003 generellt haft högre årsmedelhalter av närsalter och organiskt material (TOC) samt lägre syrgashalter, än M3 (se nästa stycke). M2 är ej lämplig varken som kontroll- eller referenspunkt och togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. M3, borttagen station i Murån: Station M3 i Murån (Mälbytorp) har tidigare undersökts med avseende på vattenkemi och bottenfauna. Denna station är belägen nedströms Hedåkers avloppsreningsverk och ingick i tidigare kontrollprogram som kontrollpunkt för påverkan från Hedåker avloppsreningsverk. Ämnestransporter har beräknats med hjälp av arealproportionerade vattenföringsdata från Prästhytteån. Årsmedelhalter av närsalter och TOC har under de senaste tio åren (1995-2003) generellt varit lägre än i M2 (se föregående stycke) men har haft samma utvecklingstrend som i punkt M2. Murån omges av jordbruk. Det stora avståndet från avloppsreningsverket (ca tre km) gör det därför svårt att urskilja eventuell påverkan från detta. Stationen togs därför bort redan i föregående kontrollprogram. Utsläppen från reningsverket var mycket små i förhållande till belastningen på Murån i M3 (<1 % fosfor och ca 2 % kväve). 18