Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 21-3-3
Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet... 9 3.2 Flyttningar... 1 3.2.1 In- och utflyttning... 11 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 2-29... 11 3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun... 15 4 Befolkningen efter aktivitet 16 5 Sysselsättning 17 5.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning... 18 5.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket... 18 5.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren... 19 6 Pendling år 28 2 6.1 Pendling till och från Arboga kommun 28... 2 6.2 Inpendling... 21 Inpendling till Arboga kommun... 21 6.3 Utpendling... 22 Utpendling Arboga kommun... 22 6.4 Pendling kvinnor och män... 23 3
1 Inledning Avsikten med denna PM är att redovisa befolkningen och de befolkningsförändringar som skett i Arboga de senaste åren. Vi redovisar även hur antalet arbetstillfällen och pendlingen till och från Arboga har förändrats. Informationen kommer även att publiceras på Arbogas hemsida www.arboga.se. För ytterligare upplysningar kontakta: Kommunsekreterare Ylva Petersson, tfn 589 87 7, e-post ylva.petersson@arboga.se 5
2 Befolkningsutveckling Folkmängd i Arboga 194-29, femårsintervall 194-1985 därefter årsvis 16 14 12 1 8 6 4 2 194 1955 197 1985 1988 1991 1994 1997 2 23 26 29 Befolkningen i Arboga nådde sin hittillsvarande befolkningstopp med 14 9 invånare år 1985. Därefter var befolkningen kring 14 5 personer fram till år 1996-1997. Vid årsskiftet 29/21 fanns 13 32 invånare i Arboga. Kommunen har haft en årlig befolkningsutveckling som har varierat med som högst -254 personer år 21 och som minst + 11 år 26. År 29 ökade befolkningen med 1 person. Nedan visas befolkningsutvecklingen från 199. Befolkningsutveckling i Arboga 199-29 15 14 75 14 5 14 25 14 13 75 13 5 13 25 13 199 Källa: SCB 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 6
3 Befolkningsförändring Total befolkningsförändring 199-29 1 5-5 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 29-1 -15-2 -25-3 Diagrammet visar den årliga totala befolkningsförändringen. På följande sidor redovisas hur antalet födda och flyttningarna varierar över tiden. Fram till mitten av 199-talet var befolkningsutvecklingen svagt positiv för Arboga. Mellan åren 1995-25 har Arbogas befolkning minskat. År 21 minskade befolkningen med 254 personer, vilket var den största minskningen under mätperioden. År 29 ökade befolkningen med 1 person. I diagrammet nedan visas befolkningsförändringen uppdelad på födelseoch flyttningsnetto samt totalt. Flyttningsnettot sedan år 25 varit positivt med undantag för år 28 negativt med 1 färre inflyttade per år. Flyttningsnettot för år 29 var 48. Födelsenettot har varit negativt sedan år 1995. 8 Befolkningsförändringar i Arboga 199-29 6 4 Utflyttning 2 Inflyttning Döda -2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Födda Folkökning -4 7
3.1 Födda Antalet födda barn var i början av 199-talet ca 175 barn per år. Den senare delen av 199-talet har antalet födda barn varit färre än 15 per år. Under 29 föddes 112 barn. Födda 199-29 25 2 15 1 5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index I början av 199-talet var andelen födda barn i Arboga högre än rikets genomsnitt. Från 1995 har andelen varit lägre. Rikets genomsnitt visar däremot efter 23 en kraftig uppgång. Födda i Arboga jmf riket 199-29, Index 1 = 199 14 12 1 8 Arboga 6 Riket 4 2 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 8
3.1.2 Fruktsamhet Fruktsamhet / 16 14 12 1 8 6 4 2 Fruktsamhetstal 27-29 Arboga jmf med riket Obs värden Riket Obs värden Arboga Utj värden Arboga 15 18 21 24 27 3 33 36 39 42 45 48 Moderns ålder Fruktsamhetstalet redovisar antal levande födda barn per 1 kvinnor i respektive åldersklass. Av diagrammet framgår att kvinnorna i Arboga föder barn tidigare än genomsnittet för riket. Att antalet födda barn minskar beror på att antalet kvinnor i familjebildande åldrar minskat i Arboga. Delvis för att de tillhör små ålderskullar men även också för att en utflyttning skett till högskoleorter och regioncentra med bättre arbetsmarknad. 9
3.2 Flyttningar In- och utflyttning åren 199-29 7 6 5 4 3 2 1 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 Inflyttning Utflyttning Mellan åren 25 och 29 har flyttningsnettot varit positivt undantaget är år 28 när flyttningsnettot är negativt med -1. Vissa år mellan 1995 och 24 var utflyttningen betydligt större än inflyttningen. Arboga kommun, flyttningsnetto 199-29 1 5-5 199 1993 1996 1999 22 25 28-1 -15-2 Eget län Annat län Utlandet Flyttningsnettot mot eget län var fram till 1994 övervägande positivt. Även under 1998 och 1999 var inflyttningen från andra kommuner i länet större än utflyttningen. Efter 25 är inflyttningen från eget län återigen positiv. Nettoflyttningen mot övriga län i riket är under perioden till största delen negativ. 1994 visar ett större positivt flyttningsöverskott från utlandet som torde hänga samman med ökad invandring främst från f d Jugoslavien. Efter år 1
2 är inflyttningsnettot från utlandet positivt. Inflyttning har främst skett från länder inom EU och Asien. 3.2.1 In- och utflyttning In- och utflyttning Arboga år 29 1 8 6 4 In Ut Netto 2-2 -4-6 Stockholm Övr Sthlm län Eskilstuna Örebro Västerås Lindesberg Kungsör Köping Uppsala Linköping Göteborg -8 Största flyttningsutbytet har Arboga med Köping, Västerås och Örebro. Till Köping flyttade 42 personer under 29 och 68 flyttade in från Köping, ett netto på 11. Från Örebro flyttade 48 personer och till Örebro flyttade 49, ett netto på -1. Från Västerås flyttade 28 personer och till Västerås 57, ett netto på - 29. Mot Kungsör är flyttningsnettot positivt, +5 liksom även mot Lindesberg, med +18 och Stockholm med +7. Flyttningsnettot är negativt mot Eskilstuna och Linköping, orter med högskola och en mer varierad arbetsmarknad än Arboga. 3.2.2 In- och utflyttning närliggande kommuner år 2-29 In- och utflyttning 2-29, Köping 1 5-5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 In Ut Netto -1 Inflyttningen från Köping ökade under år 29 och för året redovisas ett flyttningsnetto på + 11. 11
In- och utflyttning 2-29, Kungsör 5 4 3 2 In Antal 1 Ut Netto -1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29-2 -3-4 År Under år 29 flyttade 34 personer från Kungsör till Arboga och ca 29 personer flyttade ut. De senaste sju åren har flyttningsnettot varit positivt. Flyttningsnettot mot Örebro är för 29 negativt med -1 person. I genomsnitt är flyttningsutbytet ca 55 personer per år. In- och utflyttning 2-29, Örebro 8 6 4 Antal 2-2 -4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 In Ut Netto -6-8 -1-12 År 12
Inflyttningen från Västerås var för år 29 28 personer. Utflyttningen har ökat till 57 personer. Resultatet ett negativt flyttningsnetto som är större än de närmast tidigare åren. In- och utflyttning 2-29, Västerås 8 6 4 Antal 2-2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 In Ut Netto -4-6 -8 År Närmare 3 personer per år flyttar till Arboga från Eskilstuna. Uflyttningen är ca 4 personer vilket ger ett negativt flyttningsnetto på ca 1 personer. För år 29 är flyttningsutbytet mindre, 22 inflyttade och 27 utflyttade. In- och utflyttning 2-29, Eskilstuna 4 3 2 Antal 1-1 -2 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 In Ut Netto -3-4 -5-6 År 13
Utflyttningen mot Stockholm och omkringliggande kommuner i Stockholms län är ca 6 personer per år. Inflyttningen varierar mer och var under de första tre åren på 2-talet betydligt högre. I genomsnitt uppgår inflyttningen till ca 7 personer per år. För år 29 uppgår flyttningsnettot till +1 person. In- och utflyttning 2-29, Stockholms län Antal 12 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 År In Ut Netto 14
3.2.3 Flyttning efter ålder och kommun 1 8 6 4 2-2 -4-6 -8-1 -12-14 -16 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 29 Örebro - Västerås - Eskilstuna -4 5-9 1-15- 2-25- 3-35- 4-45- 5-55- 6-65- 7-14 19 24 29 34 39 44 49 54 59 64 69 Västerås Eskilstuna Örebro Västerås är 29 den stad som flest ungdomar i Arboga väljer att flytta till. Även till Örebro och Eskilstuna flyttar många ungdomar. Medelålders och barn flyttar till Arboga från Västerås och Örebro. 1 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 29 Kungsör - Köping Flyttningsnettot för grannkommunerna är litet i de flesta av åldersgrupperna. 8 6 4 Kungsör Köping 2-4 5-9 1-14 -2 15-19 2-25- 3-35- 4-45- 5-55- 6-65- 7-24 29 34 39 44 49 54 59 64 69-4 6 4 Nettoflyttning efter ålder och kommun år 29 Stockholm Ett positivt flyttningsnetto mot övriga Stockholms län för åldrarna 45 år och äldre. 2-2 -4-6 -8-4 5-9 1-14 15-19 2-24 25-29 3-34 35-39 4-44 45-49 5-54 55-59 6-64 Stockholm 65-69 Övr Sthlm län 7- För 2-29 åringar är flyttningsnettot negativt mot Stockholm. För 35-44 år är flyttningsnettot positivt mot Stockholm. -1 15
4 Befolkningen efter aktivitet Befolkningen i Arboga efter aktivitet år 28 Barn och Pensionerade, ungdom -15 år 65-w år 17% 22% Ej förvärvsaktiva 8% Studerande 8% Förvärvsaktiva 45% I Arboga är 22 % pensionärer 65-w år. Av befolkningen 16-64 år är 45 % förvärvsaktiva och 8 % studerande inom gymnasiet, högskola, komvux eller annan utbildning. De 8 % som inte är förvärvsaktiva är t ex arbetslösa eller i arbetsmarknadspolitiska åtgärder, pensionerade eller långtidssjukskrivna. 16
5 Sysselsättning 4 3 5 3 2 5 2 1 5 1 5 199 Antal arbetstillfällen 199-28 efter näringsgren, dagbefolkning 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 Tillverkning och utvinning Offentlig förvaltning mm Handel och kommunikation er Finans vht, media o företagstjänstr Byggverksamh et Pers och kulturella tjänster Övrigt I Arboga fanns år 28 5 368 arbetstillfällen. År 199 fanns totalt 7 86 arbetstillfällen, en minskning med 2 537 arbetstillfällen eller 32 %. Av diagrammet ovan framgår fördelningen på olika näringsgrenar och även utvecklingen inom respektive näringsgren de senaste 18 åren. Antalet arbetstillfällen inom tillverkning m m har mer än halverats, från 3 514 arbetstillfällen år 199 till 1 291 arbetstillfällen år 28. Förändringen av sysselsatta mellan 21 och 22 och mellan 24, 25, 26 och inom tillverkning, finansverksamhet, media och företagstjänster och byggverksamhet beror huvudsakligen på företagens omkodningar av näringsgren. 17
5.1 Utveckling av antal förvärvsarbetande dag- och nattbefolkning Utveckling av förvärvsarbetande dag- och nattbe folkning 199-28 9 8 7 6 5 4 3 2 1 199 1993 1996 1999 22 25 28 Arbetstillfällen Förvärvsarb boende Antalet arbetstillfällen i Arboga har minskat under perioden. Efter 22 har antalet arbetstillfällen varit relativt oförändrat. Antalet boende i Arboga som har ett förvärvsarbete är relativt oförändrat. Efter 1997 är antalet boende med förvärvarbete i Arboga fler än antalet arbetstillfällen. 5.2 Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar jämfört med länet och riket 35, Andel arbetstillfällen i olika näringsgrenar år 28 jmf med % länet och riket 3, 25, 2, 15, % Arboga % Länet % Riket 1, 5,, Övrigt Offentlig förvaltning Personliga och kulturella tjänster Finansiell vht, media- o ftgstjänster Handel och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning Tillverkning och byggverksamhet har fler arbetstillfällen än både länet och riket. Handel och kommunikationer och finansiell verksamhet har en lägre andel än länet och riket. Antalet arbetstillfällen inom personliga och kulturella tjänster är fler i Arboga än i länet. 18
5.3 Förvärvsarbetande efter kön och näringsgren Förvärvsarbetande dagbefolkning år 28 efter kön och näringsgren Övrigt Offentlig förvaltning mm Pers och kulturella tjänster Finans vht, media o företagstjänstr Män Kvinnor Handel, hotell och kommunikationer Byggverksamhet Tillverkning och utvinning 5 1 15 2 På de 5 368 arbetstillfällen som finns i Arboga arbetar 2 923 män och 2 445 kvinnor. Inom tillverkning m m är övervägande delen (8,6 %) män. Inom offentlig förvaltning är 72,9 % av de sysselsatta kvinnor. 19
6 Pendling år 28 I Arboga kommun finns 5 368 arbets- I Arboga kommun bor 6 18 tillfällen personer som förvärvsarbetar 31 38,5 69 61,5 Till 31 % (1 667) av dessa sker inpendling från andra kommuner. 38,5 % (2 317) av dessa pendlar ut till andra kommuner 6.1 Pendling till och från Arboga kommun 28 Lindesberg Köping Västerås 16 79 363 89 14 257 21 Stockholm Örebro 273 235 424 ARBOGA 235 Kungsör 149 72 Eskilstuna 199 2
6.2 Inpendling Inpendling till Arboga, utveckling 1985-28 45 4 35 3 25 2 15 1 5 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Köping Kungsör Örebro Eskilstuna Lindesberg Västerås Hallstahammar Inpendlingen till Arboga minskade under första hälften av 199-talet men har sedan dess varit relativt oförändrad. En viss ökning har skett under år 28. De flesta inpendlarna kommer från Köping, Örebro och Kungsör. Inpendling till Arboga kommun Lindesberg 16 Köping 363 Hallstahammar 27 Västerås 14 Stockholm 21 Kumla 13 Örebro 273 ARBOGA Kungsör 235 Eskilstuna 199 21
6.3 Utpendling Utpendling från Arboga, utveckling 1985-28 8 7 Köping 6 Örebro 5 4 3 2 1 Kungsör Västerås Eskilstuna Lindesberg Stockholm 27 25 23 21 1999 1997 1995 1993 1991 1989 1987 1985 Utpendlingen har ökat sedan mitten av 199-talet. Den största utpendlingen sker till Köping. Men även utpendlingen till Örebro, Västerås och Eskilstuna ökar. Andelen utpendlare av befolkningen 16 år eller äldre har ökat från 1,2 % år 1985 till 21,8 % år 28. Utpendling Arboga kommun Lindesberg 79 Hallstahammar 26 Västerås 257 Örebro 424 ARBOGA Köping 89 Kungsör 235 Eskilstuna 149 Stockholm 72 22
6.4 Pendling kvinnor och män 16 14 12 1 8 6 4 2 1985 1987 Utpendling Arboga 1985-28, kvinnor och män 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Män Kvinnor Utpendlingen från Arboga har ökat sedan år 1997. Från år 23 har ökningen avtagit något både bland männen och kvinnorna. Ökningen har varit störst bland utpendlande män men även andelen kvinnor som pendlar ut har ökat. 14 12 1 8 Inpendling Arboga 1985-28, män och kvinnor Män Antalet män som pendlar in till Arboga har minskat sedan år 1995. Antalet kvinnor som pendlar in har däremot ökat något de senaste åren. 6 4 2 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 27 Kvinnor 23