Västgötskan från 1950-tal till idag Skaradjäknarnas förening 25/5 2018 Margareta Svahn
Född i Vara 1957 Student i Skara 1977 Ämneslärare i Umeå 1983 Fil. dr i Umeå 1991 Arkivchef i Göteborg 2001 Forskningschef i Uppsala 2005 Universitetslektor I Uppsala 2011 Professor i Uppsala 2015 Intresserar mig för dialekter i förändring (särskilt västgötska)
Erhåller 2007 projektmedel från Riksbankens jubileumsfond för att utforska dialektutjämning i Västsverige Tillsammans med kollegor i Göteborg Resulterar i bok 2014
Syfte: att undersöka språkförändring i Västsverige efter 1950. Vad har hänt med de traditionella dialekterna? Vilka drag har försvunnit? Hur ser förändringsprocessen ut? Hur ser dagens dialektsituation ut? Vilka dialektdrag finns kvar? Vad har tillkommit? Sprider sig göteborgskan i området?
Undersökningsområde
Västergötland Skara (Stenum) Vara (Bäreberg) (Essunga) Sollebrunn Trollhättan Borås Kinna (Örby)
Dialektförändring i Västergötland Skara Stenum Bäreberg Örby Arkivinformanter företrädesvis födda ca 1880-90 Skara Vara Essunga Örby Dagens vuxna födda 1940-60
Dialektförändring i Västergötland Skara Vara Kinna Sollebrunn Trollhättan Borås Arkivinformanter och dagens vuxna ungdomar
Informanter 5 informanter födda 1870-80-tal + Märta född 1944 inspelade på 1950- och 1960-tal (=arkivinformanter) 6 informanter födda 1944-1964 (inkl. Märta) inspelade 2005-2008 (=dagens vuxna) 69 ungdomar från sex västgötska gymnasieskolor inspelade 2007-2008
30-35 inspelningar 15-20 timmar Lyssna, lyssna, lyssna Identifiera avvikelser från standard Antal traditionella dialektdrag Antal nya drag
Västgötsk dialektförändring Mätt i antal olika traditionella dialektdrag som informanterna använder Mätt i antal nya drag Enbart hos ungdomar
Traditionellt drag jola jorden Bestämd form avviker från standard Uttal med tjockt L avviker från standard va en vänsterhänter var man vänsterhänt en avviker från standard Böjningen av adjektivet avviker från standard
Traditionella varianter
Vad är det för dialektdrag? Pluralböjda verb Vi tokom Dei sprunge Stark verbböjning i preteritum vox växte trask tröskade vov vävde
Kongruensböjning En storer kar Ena lita ruta Hu ä födder Mi mamma Före si ti Våra tös Ena krona Inga orrning adjektiv pronomen etc.
jak, mäk, säk hu, ho I ni di de en man gära göra höjer, nöja höger, några Bindevokal herregål, julati, ljusastake, hästesko, åretal
Assimilation etter, rittit, bönner, ella hogga, Essonga, vokset lampera, stôvera, Resera jola, tia, löna, natta fesk, legga, drecka bögga, Röggen, möcke Bestämd form plural Bestämd form femininum singular
Bakre R Tjockt L schlätta, schlepper sa, sulle mö mycket la änna
kär, där, här för, mör, smör
Varianter som bara finns i de äldsta inspelningarna Pluralböjt verb Stark verbböjning jak, mäk, säk, hu gära
jak, mäk och säk hu
Femininkongruent en / ingen Ena krona Inga orrning
Götamåls-r Långt: Inne i ord före betonad stavelse: dörr, darra bigarrå, BoRås, dirékt I sammansättning: gulruti Initialt: Rätt, RöRuti, RegnRock
Bakre r
Kort o > ô fôlk skôj dôm
ä: och ö: framför r kär här kör hör
Utjämningsprocess
Dagens unga västgötska Skulle hypotetiskt kunna innehålla 25 olika traditionella dialektvarianter 21 variabler 20 möjliga per individ Informanterna realiserar mellan 2 och 16 olika traditionella varianter alla låter västgötska
Individens bruk av västgötska varianter
ä ö
Hur dialektal man är samverkar med nya varianter ovanliga varianter kategoriskt bruk
Nya varianter 33 informanter av 69 har någon ny variant
Nya varianter och kön Tjejer Killar Inga nya varianter: 12 En ny: 8 Två nya: 10 Tre eller flera: 5 Inga nya varianter: 24 En ny: 4 Två nya: 5 Tre eller flera: 1
Sprider sig göteborgskan? Nej Nya drag sprider sig men de är inte göteborgska utan snarare storstadsdrag på spridning i hela Sverige Frikativt i och y Öppet ä och ö Att de också finns i Göteborg förstärker sannolik spridning till åtminstone Trollhättan
De flesta ungdomarna har inga nya drag alls 36 av 69 inget alls 12 ett nytt drag Öppet ä eller ö
Kön Fler killar är relativt dialektala Fler tjejer är relativt utjämnade Fler tjejer har (fler) nya drag Fler killar har inga nya drag
Dialekt och kön
Socioekonomisk tillhörighet - inte viktigt
Bostadsortens storlek inte viktigt
som gör val Snarare individen
Samuel, Anders och Isabelle
Ytterligheter Samuel 16 vgl-varianter 0 nya Anders 2 vgl-varianter 0 nya Gymnasiet i Kinna Yrkesinriktat program SEI 2 Stor tätort Flytta mindre Gymnasiet i Kinna Yrkesinriktat program SEI 2 Landsbygd Flytta större
Samuel spelar i hockeylaget på en liten grannort Anders spelar i ett rockband och rör sig i regionen
Samuel [ ] både ja å mina bröder spela hockey nere i Fotskäl å där mä Björketörpare å sånt där nere [ ] leiksöm träffar ja nån ute på stan så leiksom så tror döm att ja ä frå Björketörp
Ytterligheter Samuel 16 vgl-varianter 0 nya Kinna SEI 2 Stor tätort Flytta mindre Isabelle 3 vgl-varianter 7 nya Trollhättan SEI 2 Stor stad Flytta större
Isabelle ja försöker inte att prata den där riktit grova trollhättedialekten för ja tycker den e jätteful [ ] ja måste till en större stad känner ja, ja har sånt behov, sen vet ja inte [---] ja vet bara att ja vill bo i en större stad för ehm ja gillar när de ä mycke saker som händer å att man bara kan gå ut å se folk
2000-talets västgötska Varierar De finns informanter som har mycket västgötska kvar, även bland de yngre sa och sulle; ja ä Rätt så later; så häringa; ho; marka Bakre R; tjock L; feck, geft; möcke, töcka; pinnsamt Många är ganska utjämnade men alla har något västgötskt inte minst prosodin, men också schluta, schlapp la Långt slutet ä framför r Långt slutet ö framför r
2000-talets västgötska Varierar De finns informanter som har mycket västgötska kvar, även bland de yngre sa och sulle; ja ä Rätt så later; så häringa; ho; marka Bakre R; tjock L; feck, geft; möcke, töcka; pinnsamt Många är ganska utjämnade men alla har något västgötskt inte minst prosodin, men också schluta, schlapp la Långt slutet ä framför r Långt slutet ö framför r
Framtiden?
http://uu.divaportal.org/smash/get/diva2:737664/fulltext 01.pdf