Dialekt i Gerlesborg. Ett nordbohuslänskt arv. Ett föredrag av Jesper Gunnarsson

Transkript

1 Dialekt i Gerlesborg Ett nordbohuslänskt arv Ett föredrag av Jesper Gunnarsson

2 Källa:

3 Källa:

4 2005 Min definition av Gerlesborg Källa: (högra kartan har manipulerats)

5 Gerlesborgshistorik 1823 köper Anders Gerle mark i Bräcke Börjar exportera havre på 1830-talet Bygger havremagasin, köper mer mark Många arbetstillfällen skapas och ett litet samhälle börjar växa fram Poststation Gerlesborg ger bygden så småningom dess namn Gerlesborgsskolan grundas i mitten av 1900-talet

6 En nordbohuslänsk dialekt Gerlesborg tillhör den del av Bohuslän där man talar så kallad nordbohuslänsk dialekt. x Bilden efter Lindroths Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska. 12. u-form: ku, bu, tru

7 Dialektpåverkande faktorer Bohuslän blev svenskt 1658 Bohuslän under lång tid fattigt Kulturell kittel: handelsplats, många inflyttningar Kustsamhälle: inget jordbruk, däremot fiske och stenhuggeri Ålderdomshemmet byggs 1911 i Gerlesborg

8 Litteratur Lindroths Gränserna och skiljaktigheterna mellan sydbohuslänska och nordbohuslänska (1920) Janzéns Studier över substantivet i bohuslänskan (1936) Kvilleruds Bohuslänska (1999) Bilden från

9 Uppteckningar av ord Niléns Ordbok öfver allmogemålet i Sörbygden (1879) Uppteckningar hos DAG: Bottna, Svenneby och Tossene: ~ 3000 ord och 3-4 inspelningar vardera Göteborg Strömstad x Tossene Svenneby Sörbygden Bottna Bilden från se/roberl/karta.gif

10 Uppteckningar av ord Två studiecirklar som resulterat i mindre ordböcker: En för Tanums kommun (1984) x och En för Sotenäs kommun (2000) Bilden hämtad från hemsidan: kartabohus.htm_txt_bohusmap _cmp.gif

11 Mina informanter 2005 Barndomshem Källa: (högra kartan har manipulerats) År 2005 bosatt informant (och ytterligare en i Valbo, en i Uddevalla och två i Göteborg)

12 Bygdens utveckling Ålderdomshemmet Gerlesborgsskolan Almetorpet 1940-talet Gerlarnas hemvist Barndomshem Källa: (bägge kartorna har manipulerats) 2005 År 2005 bosatt informant

13 Olika släkters utbredning Ålderdomshemmet Konsum 1940-talet 5 st Gerle Malisarna 20 st Larsson/Olsson 14 st Almqvist 10 st Brogren 7 st Karlsson 7 st Pensionat st Källa: (kartan har manipulerats)

14 Gerlesborgsordlista, 1:a v.

15 Gerlesborgsordlista, idag

16 Uttal p b Ex: sopa soba t d Ex: sot sod k g Ex: káka kága g j Ex: väg vejj g w Ex: hög how l Ex: påle på e rd Ex: bord bo

17 Uttal kort u o Ex: bunke bongke kort å ô Ex: botten bônn Finns tendenser till surrande på speciellt i och y, men även e och u. Jag betraktar fenomenet som en del av språkmelodin snarare än enskilda fonem.

18 Uttal Viktigt att skilja på olika a-ljud där användningen skiljer sig från standardspråket: blandar b annar (kort, främre/öppet a) backe bákke (kort, bakre/slutet a) vráket vráget (långt, bakre/slutet a) betálar beta ar (långt, främre/öppet a)

19 Femininumändelser: Substantiv Obest. sing. Best. sing. Obest. plur. Best. plur. Exempel -a -á -er -ene avis a, -á, -er, -ene - -ê -er -ene tös, -ê, -er, -ene (undantagsfall: -ar, -ane, i pluralis)

20 Maskulinumändelser: Substantiv Obest. sing. Best. sing. Obest. plur. Best. plur. Exempel -e -en -ar -ane ong e, -en, -ar, -ane - -en -ar -ane båd, -en, -ar, -ane (undantagsfall: -er, -ene, i pluralis)

21 Neutrumändelser: Substantiv Obest. sing. Best. sing. Obest. plur. -e -(e)t - Best. plur. -ê el. -ene Exempel dig e, -et, dige, -ê el. -ene - -(e)t - -ê ben, -t, ben, -ê

22 Adjektiv Ändelse Böjning Exempel -(e)te (-ot) (oböjligt) muggete, fräknete -åll (-ol) -åll, -ållt, -ålle hemmåll, brôddåll -vôrn (-vorden) -vôrn, -vôrt, -vôrne b ivôrn, småvôrn -i (-ig) -i, -itt, -ie dokkti, ro i - -, -tt, -e rö, frákk -en -en, -et, -ne gretten, ubetten 25% 1% 4% 55% 15%

23 Svaga verb några exempel Pres. Inf. Pret. Sup. -ar -ar, -er (bet.) -a, (obet.) -e (bet.) -a, (obet.) -e -a -a -r - -tte -tt Exempel (pres.) bágar, mugg ar -te -t gáner, jeder dör, hár, ror, trur

24 Starka verb några exempel Pres. Inf. Pret. Sup. Exempel (pres.) griber (bet.) griba (obet.) gribe greb grebbe (be)griber rekker (bet.) rekka (obet.) rekke rákk rokke rekker, sekker

25 Uttal Kvarstående t i neutrum: Ex: huset, be:nt, bärjet el. bärtt Vanligt med d-bortfall, både slutljud och intervokaliskt: Ex: tann, rá, bán (jfr rod, sod) Ex: spáe, bræa, lær

26 Uttal Korta y ersätts av ô : bytta bôtta, hyfs hôfs, mycket môgge Till skillnad från västkustens e har man i : fisk inte fesk. hô ing, fjä ing, bônning Inte som till exempel sörbygdens (Nilén): hu eng, fjä eng, bunneng

27 Pronomen Finns en uppsjö av pronomen i dialekten. Ofta två former: en betonad och en obetonad. Ex: pers. bet. jejj, mejj, dejj obet. je, me, de Dubbel genitiv mycket vanligt: Ex: hanses, ho:ses el. henneses, dômses Ex: poss. din/di, ditt, dinne el. jår, jårt, jåre