ÅTGÄRD 6 KRAFTHUSET BILAGA 7. Insatsens syfte



Relevanta dokument
1.1 START. Hans Nilsson. tfn: +46-(0)

Energi VT av 6. Syfte: Kopplingar till läroplan. Lerum. Energi kan varken förstöras eller nyskapas, utan bara omvandlas mellan olika former.

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

Lokala energistrategier

ENERGIKÄLLOR FÖR- OCH NACKDELAR

Klimatpolicy Laxå kommun

Regionala aktiviteter i KNUT-projektet 2010 Västernorrland & Västerbotten

Checklista för Europeiska Trafikantveckan

Planering Energi 9C. Syfte: Vecka Onsdag Torsdag Fredag 34 Dela ut böcker. 35 Forts.

Snabbaste vägen till verkstad! Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Loka 21 augusti 2012

1.1 STARTSIDA. Kenneth Mårtensson

Åtgärd 7 Informations- och folkbildningsinsats

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

hur bygger man energieffektiva hus? en studie av bygg- och energibranschen i samverkan

Strategisk energiplanering i Borås Stad

Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden

Energi- och klimatstrategi

Förstudie: Kreativa lantbrukare Se möjligheten med alla dessa hästar

Vecka 49. Förklara vad energi är. Några olika energiformer. Hur energi kan omvandlas. Veta vad energiprincipen innebär


C apensis Förlag AB. 4. Energi. Naturkunskap 1b. Energi. 1. Ett hållbart samhälle 2. Planeten Jorden 3. Ekosystem

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Naturvårdsverkets författningssamling

Snilleblixtarna i Sverige

Svartådalens utsläppsneutrala energi, SUNE

Arbetsområde: Miljöanalys av den egna skolan - Energifallet

Proposition om klimathotet

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan

Energihushållning. s i handboken

Slutrapport för projekt

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

framtider Energisystemet 2020

Kommunstyrelsen. Ärende 16

Miljöpolicy. Krokoms kommun

PEDAGOGISK HANDLINGSPLAN

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1

Fyra framtider Energisystemet efter 2020

Rapport från StrateGIS-projektet år 2002, etapp 3

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Energiplan för Vänersborg År

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Klimatstrategi och energiplan

Värme utgör den största delen av hushållens energiförbrukning

Bräcke kommun

Mot ett energismart Falun 2050

Bedömning av framtidens kollektivtrafik år 2017 och år 2030

Sammanfattande beskrivning

Hållbar utveckling Vad betyder detta?

Presentation av Framtidsveckan i Norrbotten.

Slutrapport för projekt

Energibolagens Nya Roll- Från volym till värdeskapande. Nenet dialogmöte Jörgen Carlsson Umeå Energi AB

Vattenkraft, vågkraft och tidvattenkraft

Verksamhetsidé för Solkattens förskola

VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD

FUTURIZE energi för framtiden!

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Vi utvecklar förutom värmerelaterade produkter och tjänster även inom EL, Gas och Kommunikation (fiber)

Världens första koldioxidfria fordonsfabrik.

Biobränsle. Biogas. Effekt. Elektricitet. Energi

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

Bilaga 1 Kommunfullmäktige Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

Klimatbokslut Klimatbokslut Om hur små steg kan göra stor skillnad.

Energistrategi en kortversion

Studiebesök årskurs 6 Kraftvärmeverket

Indikatornamn/-rubrik

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN mål och åtgärder

Slutrapport för projektstöd.

Energiarbete i kommunen

Bilaga 3 - Handlingsplan med åtgärder för Älmhults kommun som geografi

Lokala perspektiv och hållbarhet

A talsbilaga 4. Slutrapport för projekt Inom MljömIIjarden? Stockholm stad. Diarienummer för ursprunglig ansökan? /2004

Energikällor Underlag till debatt

Policy för frivilliga i Kristianstads kommun

Strategi för hållbar utveckling

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte

ENERGITEKNIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Summering av gruppdiskussionerna

Sysselsättningseffekter

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Gerox affärsidé Vi är en totalentreprenör för installation av bergvärme och kyla till kommersiella fastigheter.

Slutrapport Bergvärmeanläggningar Bomsjön

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

Mindre och bättre energi i svenska växthus

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Om klimat, miljö och energi

Ansökan om bidrag för lokala naturvårdsprojekt - sammanställning

2015 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

Facit. Rätt och fel på kunskapstesterna.

2017 DoA Fjärrvärme. Sala-Heby Energi AB. Sala Heby

Vindpark Töftedalsfjället

Fysik: Energikällor och kraftverk

KARTLÄGGNING AV DET ENERGISTRATEGISKA ARBETET I VÄSTRA GÖTALANDS KOMMUNER 2013

Fossilbränslefritt Växjö

ALVESTA NÄSTA!

Transkript:

ÅTGÄRD 6 KRAFTHUSET Insatsens syfte Klimathotet måste mötas på många sätt. Bland åtgärderna är det särskilt viktigt att väcka och ta vara på ett lokalt engagemang. Folkbildning och information bör därför vara en prioriterad insats, inriktad i första hand på barn och ungdom. De är våra framtida resurspersoner. Sätten att uppmuntra och ta vara på deras intresse måste anpassas till de lokala förutsättningarna. Människans behov av energi (kraft) och användning av sådan har stor betydelse för utsläppen av koldioxid och därmed för klimatfrågan. En målinriktad insats för folkbildning och information bör därför till stor del handla om energi, energianvändning och energibesparing med fokus på sambanden med en önskvärd hållbar utveckling. Energin är samhällets motor och miljöförstörare. Medvetande och engagemang i klimatfrågan ökas genom att ta vara på barns och ungdomars inneboende nyfikenhet och kreativitet när det gäller skilda sätt att producera, överföra, mäta och spara energi. Denna insats skall verka utan undervisning i vanlig mening. Den skall i stället skapa förutsättningar som väcker, drar till sig och befäster intresse och leder till frivilligt lärande. En förebild är KomTek, den kommunala entreprenörs- och teknikskola som har förverkligats genom samarbete mellan Nutek, AMS, Örebro kommun och Svenska ESF-rådet. KomTek finns på flera håll i landet. På liknande sätt som genom KomTek skall barn och ungdom men också vuxna erbjudas en frivillig verksamhet där deltagarna kan utveckla intresse och förståelse. Deltagarna skall på ett lustfyllt sätt ta del av och i möjlig mån själva experimentera med energi som tillkommer på olika sätt. Verksamheten skall ha sin naturliga anknytning till vad man lär ut i olika skolformer men ges ett praktiskt innehåll utöver vad som där är möjligt. Nyfikenhet och upptäckarglädje skall stimuleras. Det intresse som väcks skall via förmedlad kunskap kanaliseras till påtagliga åtgärder som sparar energi och minskar koldioxidutsläppen. En allvarligt menad satsning på intresse och kunskaper hos barn och ungdomar enligt vårt förslag är en viktig klimatinvestering. 1

Unika förutsättningar i Sala Gruvnäringen har haft stor betydelse för Sveriges ekonomiska och tekniska utveckling. Utan energi ingen gruvnäring. Sala silvergruva har under århundradena använt sig av många olika energikällor från enbart den energi som kunde utvinnas av människokroppar via bl.a. hästkrafter, vattentyngdkraft och ångkraft till ledningsburen elektrisk kraft. Vid en insats för folkbildning och information om energi i Sala är det naturligt att knyta an till driften av dess silvergruva och utnyttja gruvans unika möjligheter att visa hur energi har producerats och utnyttjats under gången tid. När det gäller dagens energiformer skapar man på gruvområdet genom projektet förutsättningar att informera om vindkraft, solenergi, olika slag av bioenergi och kärnkraft. Varje energiform skall kunna åskådliggöras, studeras och jämföras med användning av fossila bränslen. Alstrande av elektrisk energi behandlas lustfyllt och experimentellt. Tänkbara framtida energiformer och tekniska lösningar på energiområdet ges det utrymme som endast fantasin begränsar. Det nutida näringslivet i kommunen (bl.a. lantbruk, verkstadsindustri, åkerier, tjänsteföretag och planerad etanolfabrik) behandlas genom projektet utifrån energibehov, energianvändning och energieffektivisering. Energi- och klimatarbetet har redan kommit en bra bit på väg i Sala. Energieffektivisering, uppvärmning, transporter och energiproduktion är områden där många åtgärder redan har vidtagits. För varje område finns planer för att komma längre och nå uppsatta delmål. Stor vikt läggs vid samverkan och kunskapsspridning. Vidtagna och planerade åtgärder lämpar sig väl för behandling inom detta program. Silvergruvan finns på cykelavstånd från Sala centrum. Mål för insatsen Ett övergripande mål är att under en fyraårsperiod (programtiden) hos barn och ungdomar i Sala öka medvetandet och kunskaperna om klimatfrågan liksom engagemanget för åtgärder som leder till energibesparing och minskade koldioxidutsläpp. Ett ytterligare mål är att under programtiden lägga grunden för en utbyggd verksamhet som ger markanta effekter av detta slag. Vi skall under programtiden bygga upp verksamheten i etapper. I de första av dessa används till stor del resurser som redan finns tillgängliga. Därefter går vi vidare mot en mer utvecklad och effektiv verksamhet där experiment och självverksamhet har en given plats. På sikt kan gruvans gamla hjulhus bli en viktig resurs som fast punkt för projektet och tänkbart energicentrum för kunskapsspridning. Vi har därför valt att kalla insatsen för KRAFTHUSET. 2

Insatsens koppling till övriga åtgärder i programmet Verksamheten skall särskilt redovisa kommunens klimatstrategi och klimatinvesteringsprogram. Den skall också visa och förklara de projekt som vi nu söker bidrag till: Etanolfabriken, biogasproduktion, fjärrvärme, kommunens fjärrvärmenät och åtgärder för kunskapsspridning däribland projektet Framtidskraften och dess delar. Insatsens förankring i kommunen Insatsen är förankrad genom samråd med företrädare för olika kommunförvaltningar och för de företag m.m. som avses bli medfinansiärer. I planeringen för insatsen skall tillkomma överläggningar med bl.a. Tärna folkhögskola, Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium och studieförbund. Målgrupper för insatsen Målgrupperna är främst barn och ungdomar. Bland vuxna räknar vi i första hand med föräldrar till deltagande barn men även med turister som besöker gruvområdet och Sala. Metoder för insatsen Etapper 1 En projektledare utses. Projektledaren planerar och inför energiturer vid gruvan samt lär upp gruvans guider att leda sådana turer. Projektledaren tar fram förslag till anordningar för demonstration och praktisk hantering på gruvområdet när det gäller energiformer som inte har använts för gruvdriften. Delar av det material om växthuseffekten, biobränslen, m.m. som tas fram för SalaMässan i månadsskiftet augustiseptember 2007 övertas av projektet. 2 Lokalfrågan får en åtminstone tillfällig lösning. Planerade anordningar anskaffas, installeras och utnyttjas för energiturer men också för särskilda arrangemang i samarbete med ortens energibolag och andra. 3 Projektledaren utarbetar förslag till en ännu mer utvecklad verksamhet med stor dragkraft på barn och ungdomar. Experiment och tävlingar skall ingå i den självverksamhet som efter hand blir projektets kärna. Etapp 3 avslutar programperioden. För resurser som krävs efter programperioden söks nu inte bidrag. Uppföljning och utvärdering/spridning av erfarenheter Intresse och kunskaper mäts tidigt genom en enkät bland ungdomar i Sala och några andra kommuner. Vid slutet av programperioden upprepas enkäten. Dessutom genomförs djupintervjuer med några ungdomar. På detta sätt kan vi avläsa resultat av insatsen och få underlag för nya etapper. 3

De lokala förhållandena i Sala är speciella, t.ex. gruvans verksamhet och etanolfabriken, men metoderna här kan trots detta ha intresse för andra kommuner m.fl. KRAFTHUSET i Sala skall välkomna studiebesök av alla slag. Sala och grannkommunen Heby samarbetar på många områden. Ungdomar från Heby skall känna sig särskilt välkomna till detta projekt. Kännedom om projektet sprids inledningsvis genom intressenter och massmedier. Barn och ungdomar kontaktas främst genom skolorna. Kreativa förslag skall uppmuntras och om möjligt tas till vara. Inriktning Projektledaren bör redan från början ha stöd av en grupp personer med intresse och kunskaper på området. Arbetet kommer till stor del att gälla planering i en rad frågor om t.ex. pedagogik, personalbehov, lokaler, demonstrations-, arbets- och experimentmaterial, säkerhet, information till och kontakter med intressenter och målgrupper. Tidplan Åtgärden kommer att genomföras under hela programperioden. Projektledare utses så snart beslut om bidrag givits. Arbetet med att ta fram anordningar och experiment sker löpande och tillgängliga lokaler finns på gruvområdet som kan tas i anspråk när så behövs. Budget för insatsen under programtiden Bidrag söks enligt följande budget (kr.): Personal Projektledare (deltid) och projektgrupp 350.000 kr Material och lokaler Bl.a. modeller, skärmar och projektorer 200.000 kr Övrigt Information, enkäter, resor och oförutsett 200.000 kr Summa 750.000 kr Sökt bidrag och medfinansiärer Som KLIMP-bidrag söks 375.000 kr. Insatsen blir inte av utan bidrag. Medfinansiärer: Sala kommun 100 000 kr Sala-Heby Energi AB 100 000 200 000 kr Sala Silvergruva AB 50 000 kr Sala Sparbank 0 100 000 kr Insamlingsstiftelsen Riksens Clenodium 25 000 kr Bidragsmottagare/åtgärdsägare Sala silvergruva AB Adress: Dr Christinas väg, 733 36 Sala Org nr: 556 333-0207 Bidragsmottagarens kontaktperson 4

Namn: Kajsa Berglind Adress: Dr Christinas väg, 733 36 Sala Telefon: 0224-67 72 55 E-postadress: kajsa.berglind@salasilvergruva.se 5