Slutförvar av kärnbränsle lösningar i olika länder Christopher L. Rääf Medicinsk strålningsfysik Malmö, Lunds universitet
INTRODUKTION O Citat Nuclear power is the only large-scale energy-producing technology which takes full responsibility for all its wastes and fully costs this into the product. Sanning? Kärnbränslet utgör 95% av all radioaktivitet i avfallet: För en 1000 MWe-lättvatten; Utan upparbetning: 75 m 3 HLL-avfall per år Mupparbetning: 25 m 3 HLL-avfall per år Kä b ä l (båd h j b ) 30 å Kärnbränsle (både upp- och ej upparbetat) - >30 års mellanlagring pga termisk effekt
TIDIGARE TANKAR OM SLUTFÖRVARET *Generationernas ansvar *Nästkommande generationer och nästkommande civilisationer *Teknik och forskning går inte alltid framåt *Principiella skillnader görs redan under en generation: Exempel: Återtagandeprincipen
HÖGAKTIVT AVFALL & ANVÄNT KÄRNBRÄNSLE *Länder med upparbetning av använt kärnbränsle kommer att i första hand ta fram djupförvar för högaktivt avfall (oftast i vätskeform). Den användbara delen av bränslet går åter in i cykeln. men även upparbetning producerar högaktivt avfall som på men även upparbetning producerar högaktivt avfall som på något sätt måsta tas om hand.
HÖGAKTIVT AVFALL: OLIKA PRINCIPLÖSNINGAR Övervakat markförvar Rymden Transmutation av långlivat avfall Havsbotten (sedimentbädd Inlandsis
HÖGAKTIVT AVFALL: GEOLOGISKA DEPONIER De flesta kkv-länder har nu anammat en lösning som innefattar någon form av geologisk inbäddning av det långlivade högaktiva avfallet.
IAEA 1994 Fissionsprodukter (inglasat) Utbränt kärnbränsle Neutronaktiverat konstruktionsmaterial Driftsavfall: T.ex. skyddskläder
ANSVAR OCH GENOMFÖRANDE Ansvarig Kraftbolag/energiproducenten Tillsynsmyndighet Strålsäkerhetsmyndigheten Internationella organ Externa granskare Universitet Oberoende forskningsinstitut
ANSVAR OCH GENOMFÖRANDE: SVERIGE Ansvarig Kärnkraftsindustrin -SKB Tillsynsmyndighet Strålsäkerhets- myndigheten Externa granskare Kärnavfallsrådet (KASAM)
FINLAND * KKV: Ca 2,7 GW Regeringsbeslut fattat 2000 ** Ingen upparbetning förvar av använt kärnbränsle * Konstruktion av djupförvaret påbörjades 2004, beräknas vara klart för mottagande av utbränt kärnbränsle år 2020
AUSTRALIEN * KKV: Endast forskningsreaktorer * Upparbetar bränslet utomlands * Enligt ANSTO ska utbrända bränslet ej långsiktigt förvaras i Australien
BELGIEN * KKV: Ca 6 GWe * Ingen upparbetning innan slutförvar av kärnbränsle Koncept: Djupt geologiskt förvar dock ingen plats identifierad * Lerlager (ej granit)
CANADA * KKV: Ca 12,6 GWe * CANDU-bränslet använder naturligt uran upparbetning innan slutförvar * Koncept: Djupt geologiskt förvar kandidatplatser utsedda men kommunerna får själva ansöka * Förväntas sjösättas 2025
JAPAN * KKV: Ca 46 GWe * Upparbetning inhemsk och internationella uppdrag Koncept: Djupt geologiskt (!) förvar av högaktivt avfall. Ingen diskurs om bränslet endast vitrifierade avfallet. Kandidatplatser tas ut f.n. *Granit * Förväntas sjösättas ca 2035
FRANKRIKE * KKV: Ca 40 GWe * Inhemsk och internationellt kommersiell upparbetning (La Hague) Konstruktion av djupförvaret planeras, eventuellt där man har en pågående forskningsanläggning, i beräknas vara klart för mottagande av utbränt kärnbränsle år 2025 * Granit
USA * KKV: Ca 100 GWe * Förbud mot upparbetning sedan 1977 * Yucca-bergen har varit kandidatområde länge för CIVILT bränsle fortfarande avvaktas formellt beslut (license) * Geologiskt djupförvar i gammal vulkaniskt berg * Militärt HLL i New Mexico påbörjades 1999
SPANIEN Under utredning HUR man ska lösa förvaringen av kärnbränsle. Beslut fattas efter 2010. Prioritering är fortfarande att försöka åstadkomma ett interrimförvar för nyligen använt kärnbränsle.
TYSKLAND KKV: Ca 15 GW (men under kraftigt minskande) Utredning; man har delvis släppt tanken med att förvara bränslet i salttäkter/gruvor. Frågan ska lösas före 2025. Mycket stort motstånd mot alla led i cykeln bland allmänheten
ÅTERTAGANDEPRINCIPEN Icke-upparbetat kärnbränsle innehåller fortfarande höga andelar klyvbart material (U-235). 1. Resurs som man mer och mer vill kunna ta vara på i framtiden. 2. Erbjuda framtida generationer att finna bättre lösningar på slutförvaret 3. Möjlighet att ändra och korrigera förvarslösningen efter en bättre teknisk lösning Sverige Canada Frankrike (upp till 100 år)
ETISKA ÖVERVÄGNINGAR OECD:s kärnenergiorgans utredningsgrupp (RWMC) för hantering av radioaktivt avfall http://www.oecd-nea.org/rwm/rwmc.html / / h 1. Skydd av människans hälsa 2. Skydd av miljön 3. Skydd utöver politiska gränser (nationer) 4. Skydd av framtida generationer 5. Belastning av framtida generationer 6. Tydligt regelverk och ansvar hos myndigheter 7. Kontroll och minimering av avfallsproduktion 8. Hänsyn till samverkande faktorer i hanteringen av avfallskedjan 9. Säkerhet hos avfallsanläggningen
ETISKA ÖVERVÄGNINGAR: GEOLOGISKT SLUTFÖRVAR * Långsiktiga strategier nutida & kommande generationer Enligt sven slutförvar kärn vara säke överv * Lösa slutförvaret definitivt under denna generation hellre än att skjuta upp ansvaret på kommande generationer * Geologisk slutförvar bästa lösningen att isolera biosfären från avfallet Svenskt för s transmu * Arbetet för slutförvaret bör fördelas över några decennier för ge utrymme åt bästa lösningen, bl.a. med avseende på forskning * Möjlighet till återtagande bör finnas * Överkonservativa lösningar kan ta livsviktiga resurser från andra mänskliga problemområden
ETISKA ÖVERVÄGNINGAR G LÄNKAR: http://www.world-nuclear.org/info/environmental_ethical_aspects_inf04ap5.html l /i /E i t l Ethi l t i f04 l http://www.karnavfallsradet.se/om-karnavfallsradet http://www.oecd-nea.org/rwm/reports/2001/nea3968.pdf / / /2001/ df