RAPPORT FÖR VAL 2018-01-12
Sammanfattning Utbildningens huvudsakliga styrkor och problemområden Beskriv vad som utgör utbildningens tre huvudsakliga styrkor. Beskriv vad som utgör utbildningens tre huvudsakliga problemområden samt ge förslag på hur dessa kan hanteras. Tre huvudsakliga styrkor VAL vänder sig till verksamma lärare eller förskollärare som saknar examen för den skolform som de är verksam i. Utbildningen ges vid Göteborgs universitet, Jönköping university, Karlstads universitet, Linköpings universitet, Malmö högskola, Stockholms universitet och Umeå universitet. 1. VAL-uppdraget är i princip den enda vägen för en student att på egen hand kunna slutföra en påbörjad, äldre (ibland mycket äldre), lärarutbildning. Vissa äldre examina går egentligen inte heller att slutföra inom ramen för VAL-uppdraget, beroende på att de kurser som saknas i studentens examen inte längre erbjuds. I dessa fall erbjuder VAL särskilda lösningar i syfte att studenten ska kunna slutföra den påbörjade utbildningen och nå en examen. 2. Utbildningen samläses i stor utsträckning med studenter inom ramen för utländska lärares vidareutbildning (ULV) då båda grupperna idag i stor utsträckning läser mot tidigare examensordningar. Samläsningen inom de båda utbildningarna bidrar till en internationell utblick och erfarenhetsutbyte utöver det som erbjuds i ordinarie lärarutbildning. 3. I det nationella uppdraget samarbetar åtta lärosäten, vilket ger styrka och flexibilitet vad det gäller studiemöjligheter för studenterna, då de olika lärosätenas olika studieupplägg fritt (inom ramen för samarbetet och via de olika samordnarna) kan kombineras för optimal studietakt och ämneskombination. Ett ständigt utvecklingsarbete ingår i uppdraget. Projektet har utvecklat ett mycket bra och nära samarbete med Skolverket och Universitets och högskolerådet, vilket borgar för stark beslutsförankring och kvalitetssäkring av utbildningarnas tillämplighet. Tre huvudsakliga problemområden De problemområden som beskrevs i 2016 års programrapport kvarstår för 2017 (de beskrivs nedan), men ett utvecklingsarbete initierades under hösten 2017 för att lösa huvudparten av dessa problem. 1. Eftersom utbildningen inte hanteras som en (egen) helhet, utan ingår som delar av andra utbildningar är det idag svårt att säkert fastställa att progression, examensmål och kvalitet kan säkras. Under 2018 tillsätts ett utbildningsråd bestående av representanter från kursansvariga fakulteter/institutioner inom VAL s kursutbud, vilket syftar till att stärka både den akademiska förankringen och progressionen inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Kursutvecklingsarbetet syftar också till att säkerställa att kurser inom utbildningsvetenskaplig kärna () och verksamhetsförlagd utbildning (VFU) som används i individuella studiegångar svarar mot 2011 års examensordnings krav. Kursutvecklingen beskrivs mer utförligt i del 3. 2 (6)
2. VFU för studenter inom VAL görs inom ramen för egen tjänst, och studenterna tilldelas ingen lokal lärarutbildare. Detta problemområde är svårt att lösa av pragmatiska skäl, dock ställer det krav på kontinuerlig uppföljning och dialog med ansvariga skolhuvudmän. 3. Språkhandledning med särskild inriktning mot vetenskaplighet, utöver det som kan rymmas inom, behöver utvecklas. Kursutvecklingsgruppen fick i särskilt uppdrag att utveckla ett spår som fokuserar akademisk svenska. Detta spår ska integreras i samtliga -kurser, med hjälp av IT-baserat lärande (se del 3). DEL 1 Kursuppföljning Diskutera hur kursuppföljning görs idag och hur kursuppföljning kan utvecklas inom VAL. Kursuppföljning görs idag på kursnivå. Idag kan de endast göras på individnivå då de individuella studiegångarna inte kan hanteras samlat. Det är idag svårt att följa studentgruppen då utbildningen inte regleras som ett program (i LADOK) utan enbart går att särskilja på finansieringsform (SÄV). Avrapportering görs på halvårs-/terminsbasis till nationellt samordnande lärosäte, Umeå universitet/utbildningsdepartementet. Den sammanhängande uppföljning som görs är dels inom AUO-blocket och dels i ämneskurserna, men då som del av ordinarie utbildningsuppdrag. Utbildningsuppföljning kan utvecklas genom att de individuella studiegångarna ryms inom ramen för en utbildningsplan. Del 2 Utbildningsuppföljning Analysera söktryck, genomströmning och avhopp inom utbildningen. Vilken är rådets bedömning av styrkor respektive problemområden gällande söktryck och genomströmning i utbildningen? Om det finns problem med genomströmning, vilka orsaker till problemen kan identifieras? T ex problem i utbildningens konstruktion, studiegång, studietakt, undervisningens utformning etc. Vilka lösningar föreslås för att hantera eventuella problem? Underlag: Sammanställning över antal ansökningar, antagna, genomströmning, avhopp som tillhandahålls av EUL. Nationella data om söktryck och antagning. Det innehåll i sammanställningen som bäst belyser styrkor och problemområden gällande genomströmning i programmet ska inkluderas i programrapportens bilaga. Söktryck Sedan höstterminen 2010 har 2102 personer sökt till VAL vid Göteborgs universitet. Av dessa har 951 antagits till utbildningen. Under 2017 sökte totalt 342 personer till VAL vid Göteborgs universitet. 141 personer VT17 och 201 personer HT17. Av dessa antogs 104 personer, 44 personer VT17 och 70 personer HT17. Totalt var 267 studenter aktiva i utbildningen under 2017. Antalet sökande till utbildningen har ökat de senaste åren (se bilaga figur 1). Bristen på behöriga lärare, nationell annonsering i sociala medier samt möjligheten att söka till 3 (6)
utbildningen digitalt via den nationella hemsidan kan ligga bakom det ökade söktrycket. Sett över tid har andelen sökande som antas till utbildningen minskat. Denna trend gäller även VAL utbildningen nationellt. Erfarenheten säger att fler sökande till de tidigare antagningsomgångarna i VAL var verksamma lärare som önskade avsluta en påbörjad lärarutbildning. I och med att VAL-projektets slutdatum vid ett flertal tillfällen skjutits fram har den ursprungliga målgruppen minskat och nya grupper söker sig nu till utbildningen. Bland dessa saknar många en adekvat lärartjänst och/eller relevanta akademiska studier som krävs för antagning. Sedan möjligheten att ansöka digitalt infördes har också antalet ansökningar som saknar de dokument som krävs för att behörighetsbedömning ska kunna genomföras ökat. Genomströmning I de antagningsomgångar där inga eller enbart ett fåtal studenter är aktiva (HT10-VT14, se bilaga figur 3) har 58 % av de som antogs till utbildningen nått examen (287 av 497). Erfarenheten visar att för många studenter i VAL innebär studietiden heltidsarbete parallellt med halv-eller helfartsstudier, något som påverkar genomströmningen. Om även VALstudenter skulle omfattas av de bestämmelserna som möjliggör att skolhuvudmän i vissa fall kan anställa personer som saknar lärarlegitimation i högst tre år skulle den studie-sociala situationen förbättras för många studenter. I många av de individuella studieplanerna ingår ämnesstudier som krävs för ämnesbehörighet. Dessa studier genomförs framförallt inom de reguljära lärarprogramens kurser eller i fristående kurser. Möjligheten att erbjuda ämneskurser på halvfart och/eller distans är begränsad och detta påverkar antalet studenter som avlutar utbildningen. Om fler ämneskurser kunde erbjudas på halvfart och/eller distans skulle detta underlätta studierna för yrkesverksamma studenter. De studenter inom VAL som avbrutit sina studier mellan vårterminen 2016 och höstterminen 2017 kommer ingå i en enkätundersökning som bland annat fokuserar på avbrottsorsaker inom samtliga lärarprogram vid Göteborgs universitet. Undersökningen kommer att genomföras under 2018 och resultatet kommer ligga till grund för vidare analyser gällande anledningar till avbrutna studier. DEL 3 Utveckling Utvecklingsarbete läsåret 2016/17 Hur har utbildningsrådet arbetat med utveckling av de problemområden som identifierades i föregående års rapport? Hur har rådet arbetat med övrig utveckling för utbildningen under året? Beskriv åtgärder och resultat, gärna i punktform. Underlag: Föregående års rapporter Föregående års rapport identifierade bland annat att eftersom utbildningen inte hanteras som en helhet är det svårt att säkert fastställa att progression, examensmål och kvalitet kan säkras. Även behovet av språkstöd med fokus på akademiskt skrivande lyftes som ett utvecklingsområde. Föreståendebeskrivning belyser hur kursutvecklingsarbetet adresserar ovanstående problemområden. 4 (6)
Vid antagning till utbildning inom VAL-projektet används i stor utsträckning fortfarande 2001-års examensordning och kurser inom AUO ges som de lärarförberedande delarna i utbildningen. Förordning 2011:689 1 (VAL) fick under 2016 förlängd gilltighet och gäller nu fram till och med den 30 juni 2030. Möjligheten att utfärda äldre lärarexamina upphör 30 juni 2023. Möjligheten att anta till vissa examensutgångar med studier vilka slutförts innan detta datum kommer därmed att minska över tid. Eftersom ett stort antal examensutgångar är möjliga inom VAL, och vägen till examen bygger på varje students tidigare studier och arbetslivserfarenhet, finns inga utbildningsgemensamma kurser inom utbildningarna. Majoriteten av studenterna läser likväl en eller flera lärarförberedande kurser i sin utbildning. För examensutgångar enligt 2011-års examensordning i utbildningarna behövs kurser inom och VFU Rådet för kompletterande lärarutbildningar kommer utveckla ett kurspaket innehållande kurser i VFU och samt examensarbete. Kurserna som utvecklas kommer att utgöra kärnan i de individuella studiegångarna inom VAL och möjliggöra att fler studenter antas mot examensutgångar enligt 2011-års lärarexamen. Kursutvecklingen syftar även till att skapa en röd tråd genom utbildningen. Språkfrämjande innehåll och digital kompetens ska löpa genom samtliga kurser som utvecklas. Enheten för akademiskt språk (ASK) är representerad i kursutvecklingsgruppen och bidrar där med sin kompetens. Kursutvecklingen leds av projektledaren för VAL på Enheten för utredning och lärarutbildning och kommer att genomföras under HT17 och VT18. En övergång till 2011-års lärarexamina i VAL skulle i många fall minska omfattningen av de kompletterande studier som krävs för att nå en ämneslärarexamen. För en examen avsedd för undervisning i grundskolans senare år eller gymnasiet krävs enligt 2001-års examensordning kursfodringar om minst 270 hp. För en ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i åk 7-9 eller Gy krävs kursfodringar om 180 hp (åk 7-9) eller 210 hp (Gy) enligt den förordning som styr Kompletterande pedagogisk utbildning, (KPU 2 ). För att nå en förskollärar- eller grundlärarexamina (F-3 och 4-6) krävs omfattande kompletteringar på grund av 2011-års detaljerade examensordning. Troligtvis blir det svårt att kunna validera tidigare utbildning och yrkeserfarenhet, hur noggrant detta än görs, för att kunna tillgodoräkna i sådan omfattning att samtliga ämneskrav och examensmål för förskollärarexamen och grundlärarexamina enligt 2011 års examensordning uppfylls. I VAL kommer antagning mot 2001-års lärarexamina (eller tidigare lärarexamina) fortsätta även kommande antagningsomgångar. Vid en övergång till lärarförberedande kurser i i VAL läser även de studenter som går mot äldre examinsordningar. Kurserna tillgodoräknas i examen som lärarförberedande kurser enligt äldre bestämmelser som gäller för respektive examen. 1 Förordning om vissa behörighetsgivande examina för legitimation som lärare och förskollärare och om högskoleutbildningar för vidareutbildning av lärare och förskollärare som saknar lärar- eller förskollärarexamen (SFS 2011:689) 2 Förordning (2011:686) om kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen 5 (6)
Studiegång VAL LVK01G LVK02G LVK10G LVK20G LVK40G LVK50G Examensarbete LVXA1G VFU LVVU10 VFU LVVU20 VFU LVVVU30 LVK30G VFU LVVU40 LVK60G 15 hp Ovanstående studiegången är tänkt att användas för samtliga examenutgångar som är aktuella inom VAL. Variationer av studiegången kan förekomma i de individuella studieplanerna beroende på studentens tidigare studier och arbetslivserfarenhet. För examensutgångar enligt 2011-års examensordning ingår examensarbetet som en del i ämnesgrunden. Eftersom studiegångarna i utbildningarna i hög grad bygger på tidigare studier och lärarerfarenhet kommer vissa studenter inte läsa samtliga -kurser för att nå examen. Möjligheten för rådet att följa upp och samordna utbildningen, både på kursnivå och på programnivå, ökar när en samlad studiegång kommer på plats. Rådet kommer vara mottagare av kursutvärderingar för de kurser som ingår i studiegången och kvalitetsuppföljning på motsvarande programnivå blir då görligt. Övrigt av vikt om utbildningen och utbildningsrådets arbete. Under 2017 har nya kurser i matematik och svenska börjat användas inom utbildningarna ULV och VAL. Kurserna ges på halvfart och ingår i de studiegångar som leder till en examen avsedd för undervisning i grundskolans tidigare år. Tillsammans med kurser i VFU motsvarar de en ämnesinriktning enligt 2001-års lärarexamina. 6 (6)
ENHETEN FÖR UTREDNING OCH LÄRARUTBILDNING Bilaga rapport VAL 2017 Uppgifterna är hämtade ur VAL-projektets nationella databas 2017-12-20. 250 200 150 100 50 Antal sökande och antagna till VAL vid GU per antagningsomgång 0 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 HT14 VT15 HT15 VT16 HT16 VT17 HT17 Antal sökande Antal antagna 250 Distribution av sökande 200 210 173 183 201 antal studenter 150 100 50 0 0000 121 127 107 112 111 106 99 97 75 70 69 63 69 64 59 55 43 48 43 48 42 4847 35 26 26 27 27 20 17 1 4 10 16 5 4 4 5 2 149 141 124 80 80 101 92 79 74 65 70 44 12 4 8 5 7 Antal Sökande Avslag Återtagen ansökan Antagen Enheten för utredning och lärarutbildning 1 (2) Skolgatan 2, Box 135, 405 30 Göteborg 031-786 00 00
Figur 3 100,0 90,0 % distribution för antagna per antagningstermin Avbrott Examen Pågående stuider 80,0 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 20,0 10,0 0,0 HT10 VT11 HT11 VT12 HT12 VT13 HT13 VT14 HT14 VT15 HT15 VT16 HT16 VT17 HT17 VT18 Totalt 2 (2)