YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001



Relevanta dokument
FÖRESKRIFT 22/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 12/011/2006. Grunder för fristående examen

Föreskrift 49 /011/99 YRKESEXAMEN FÖR SKOGSMASKINSFÖRARE GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

FÖRESKRIFT 49/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 38/011/2004. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 19/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 60 /011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 35/011/2004. Grunder för fristående examen

UTBILDNING AV ARBETSPLATSHANDLEDARE 3 SV

Föreskrift 66/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 50/011/2006. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR KAROSSERI- OCH BILPLÅTSMÄSTARE

FÖRESKRIFT 70/011/2000 AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMINA OCH INGÅENDE AV AVTAL

FÖRESKRIFT 35/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 4/011/2008. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 31 /011/2003

FÖRESKRIFT 22/011/2004. Grunder för fristående examen

Utbildningsstyrelsen Edita Prima Oy. Helsingfors ISBN (häft.) ISBN (pdf)

Fristående examina. Påvisa ditt kunnande flexibelt och individuellt i en fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 23/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 9/011/2005. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I FÖRETAGSLEDNING GRUNDER FÖR EXAMEN 9/011/2016

FÖRESKRIFT 47/011/2000 UPPGÖRANDET AV PERSONLIGA STUDIEPROGRAM 2000

Vuxenutbildningens förverkligande. Att studera som vuxen

Uppgifter som ska antecknas i betyg och bilagor i yrkesutbildning och handledande utbildning

FÖRESKRIFT 9/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 8/011/2006. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 52/011/2009. Grunder för fristående examen

Specialyrkesexamen i företagsledning

YRKESEXAMEN FÖR DOKUMENT- ADMINISTRATION OCH ARKIVVÄSEN 2010

YRKESEXAMEN I FÖRSÄLJNING 2000

FÖRESKRIFT 28/011/2002. Grunder för fristående examen

UTVECKLINGSARBETE INOM PERSONLIG TILLÄMPNING FÖR GRUNDEXAMEN INOM LANTBRUKSBRANSCHEN

FÖRESKRIFT 5/011/2009. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR MATMÄSTARE 2014

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRESTÅNDARE INOM HANDELN 2013

Föreskrift 26 /011/2003. Grunder för fristående examina YRKESEXAMEN FÖR LANTBRUKSMASKINMONTÖR

Föreskrift 44/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 51/011/2006. Grunder för fristående examen

Föreskrift 14/011/2002. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR ARBETE SOM TEAMLEDARE GRUNDER FÖR EXAMEN. Föreskrift 38/011/2015. Föreskrifter och anvisningar 2015:34

FÖRESKRIFT 47/011/2009. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 44/011/2006. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR SERVITÖR 2001

FÖRESKRIFT 3/011/2002. Grunder för fristående examen

ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER FÖR LAGEN OM YRKESUTBILDNING (531/2017) OCH TILLHÖRANDE FÖRORDNING

YRKESEXAMEN I INFORMATIONS- OCH BIBLIOTEKSTJÄNST

Dokumentering av yrkesprov

SPECIALYRKESEXAMEN I LEDARSKAP 2011

FÖRESKRIFT 13/011/2009. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN FÖR KYLMONTÖR

UTBILDNING AV BEDÖMARE INOM FRISTÅENDE EXAMENSSYSTEMET Hösten 2013

Den ändrade föreskriften skall följas fr.o.m

UTKAST SPECIALYRKESEXAMEN FÖR VENTILATIONSMONTÖR Grunder för fristående examen FÖRESKRIFT 19/011/2011. Föreskrifter och anvisningar 2011:28

FÖRESKRIFT 39/011/2001

GRUNDER FÖR LÄRARFORTBILDNING I ARBETSLIVSKUNNANDE 25 sp

FÖRESKRIFT 14/011/2008. Grunder för fristående examen

YRKESEXAMEN INOM RESEBYRÅBRANSCHEN 2011

YRKESEXAMEN FÖR SOTARE

YRKESEXAMEN FÖR SEKRETERARE 2012 Föreskrift 19/011/2012

FÖRESKRIFT 15/011/2006. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGSRÅDGIVARE 2010

FÖRESKRIFT 29/011/2005. Grunder för fristående examen

Mer specifik kompetens genom samarbete med arbetslivet

PRINCIPER FÖR DIMENSIONERINGEN AV IDENTIFIERING OCH ERKÄNNANDE AV KUNNANDE SAMT OMVANDLING AV VITSORD I YRKESUTBILDNINGEN OPH

BETYG ÖVER FRISTÅENDE EXAMINA, UTBILDNING SOM FÖRBEREDER FÖR FRISTÅENDE EXAMINA OCH LÄROAVTALSUTBILDNING

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2012

FÖRESKRIFT 34/011/2008. Grunder för fristående examen

Bedömarhandbok. Marica Eliasson och Monika Sundqvist. Yrkesexamen för sekreterare

FÖRESKRIFT 26/011/2004. Grunder för fristående examen

Föreskrift 33/011/2002. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2011 FÖRESKRIFT 17/011/2011

IFYLLNINGSANVISNINGAR FÖR BLANKETTER GÄLLANDE AVTAL OM ATT ORDNA FRISTÅENDE EXAMEN

FÖRESKRIFT 24/011/2002. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2005. Grunder för fristående examen

FÖRBEREDELSE FÖR ARBETSPLATSHANDLEDARUPPGIFTER 2 sv

YRKESEXAMEN FÖR INSTRUKTÖR I ROMKULTUR 2010

FÖRESKRIFT 37/011/2006. Grunder för fristående examen

MÅLEN FÖR OCH UBBYGGNADEN AV GRUNDEXAMEN I AUDIOVISUELL KOMMUNIKATION, MEDIEASSISTENT

YRKESEXAMEN INOM HUSHÅLLSSERVICE 2013

FÖRESKRIFT 7/011/2005. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN I HUSBYGGNAD 2011

YRKESEXAMEN I DATATEKNIK OCH DATAKOMMUNIKATIONSTEKNIK 2010

YRKESEXAMEN FÖR MJÖLKFÖRÄDLARE 2010

FÖRESKRIFT 47/011/2006. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR TOLK FÖR TALHANDIKAPPADE 2010

YRKESEXAMEN FÖR BUSSCHAUFFÖR

Beslutet ändrar ovan nämnda föreskrift enligt följande:

Yrkesexamen för arbete som teamledare

SPECIALYRKESEXAMEN INOM MARKNADSFÖRINGS- KOMMUNIKATION 2013

FÖRESKRIFT 32/011/2007. Grunder för fristående examen

FÖRESKRIFT 43/011/2003. Grunder för fristående examen

SPECIALYRKESEXAMEN FÖR ARBETSPLATSCHEF INOM BYGGNADSBRANSCHEN 2010

INNEHÅLL OCH BEGREPP I DEN PERSONLIGA UTVECKLINGSPLANEN FÖR KUNNANDET ( ) 9 1 mom. i förordningen 673/2017. Begrepp och förklaringar

STÖDFRÅGOR TILL PERSONLIG TILLÄMPNING I ANSÖKNINGSSKEDET

Lagen om yrkesutbildning L 531/2017

Lättläst broschyr för systemet med fristående examen

BILAGA TILL EXAMENSBETYG (*)

Transkript:

Föreskrift 49/011/2001 YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 2001 GRUNDER FÖR FRISTÅENDE EXAMEN

YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE EXAMENSGRUNDER UTBILDNINGSSTYRELSEN 2002 2

Edita Prima Oy Helsingfors 2002 ISBN 952-13-1580-6 (häft.) ISBN 952-13-1581-4 (pdf) 3

OPETUSHALLITUS UTBILDNINGSSTYRELSEN DNR 49/011/2001 FÖRESKRIFT Iakttas som förpliktande DATUM 16.10.2001 Giltighetstid fr.o.m. 1.11 2001 tillsvidare De stadganden på vilka befogenheten att utfärda föreskriften bygger L 631/1998 13 2 mom F 812/1998 1 1 mom Upphäver Föreskrift Nr 57/011/1995 Ändrar Föreskrift Nr GRUNDERNA FÖR YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE Utbildningsstyrelsen har fastställt grunder för yrkesexamen för företagare. Examensgrunderna skall iakttas fr.o.m. 1.11.2001 tillsvidare. Utbildningsanordnare som ordnar utbildning som förbereder för examen eller för del därav skall göra upp och godkänna en läroplan för utbildningen med beaktande av vad som bestämts i dessa grunder. Som en del av den förberedande utbildningen skall ordnas prov som utvisar yrkesskickligheten. Examenskommissionen, examensarrangören och utbildningsanordnaren kan inte lämna grunderna för examen obeaktade eller avvika från dem. Om de uppgifter som skall antecknas på betygen och om betygsmodellerna samt om grunderna för uppgörandet av de personliga studieprogrammen bestäms separat. Generaldirektör JUKKA SARJALA Jukka Sarjala Undervisningsråd SEPPO HYPPÖNEN Seppo Hyppönen Hakaniemenkatu 2 Hagnäsgatan 2 PL 380 PB 380 00531 HELSINKI 00531 HELSINGFORS Puhelin (09) 774 775 Telefon (09) 774 775 4

INNEHÅLL Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM... 7 1 Fristående examina... 7 2 Förberedande utbildning för fristående examina... 7 3 De allmänna grunderna för sättet av påvisa yrkesskicklighet och för bedömning av examensprestationerna... 8 Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE... 8 1 Examensdelarna... 8 Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNINGSGRUNDERNA I YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE... 9 1 Precisering av en företagsidé... 10 a) Kraven på yrkesskicklighet... 10 b) Mål och kriterier för bedömningen... 10 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 11 2 Utarbetande av en affärsverksamhetsplan... 12 a) Kraven på yrkesskicklighet... 12 b) Mål och kriterier för bedömningen... 12 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 14 3 Genomförande av en affärsverksamhetsplan... 15 a) Kraven på yrkesskicklighet... 15 b) Mål och kriterier för bedömningen... 15 c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet... 17 5

6

Kapitel 1 SYFTET MED FRISTÅENDE EXAMINA OCH MÅLEN FÖR DEM 1 FRISTÅENDE EXAMINA De fristående examina är inte beroende av det sätt på vilket man förvärvat sig sin yrkesskicklighet. De färdigheter som examinanderna har skaffat sig genom utbildning, i arbetslivet eller genom sina fritidsintressen behandlas som en helhet, så att detta kunnande kan användas när den erfordrade yrkesskickligheten skall påvisas vid de fristående yrkesproven. De fristående examina är modulära till sin struktur. De utgörs av uppgiftshelheter, som utgår från arbetslivet och dess utvecklingsbehov och kännetecknande för examina är att i dem förenas arbetet med den teoretiska bakgrunden. Typiskt för examina är också en mångsidig yrkesskicklighet och att arbetsprocessen integreras med resultaten av den. Varje del av en examen utgör ett delområde av yrkeskompetensen, som kan lyftas ut ur den naturliga arbetsprocessen och bilda en självständig helhet som kan bedömas. De fristående yrkesproven arrangeras och avläggs flexibelt för en examensdel i sänder. I stället för att avlägga hela examen, kan målsättningen vara att avlägga en eller flera delar av en examen. Utgångspunkten för beskrivningen av kraven på yrkesskicklighet är den kvalifikationsbestämning som anses vara lämpligast för yrkesområdet. Beskrivningen koncentreras på kraven för branschens centrala funktioner, behärskandet av arbetsprocessen och omfattande yrkespraxis. I kraven ingår också de för arbetslivet nödvändiga språkkunskaperna och sociala färdigheterna. 2 FÖRBEREDANDE UTBILDNING FÖR FRISTÅENDE EXAMINA Systemet med fristående examina kan inte formellt ställa examinanderna inför förhandsvillkor i fråga om utbildning. I huvudsak avläggs dessa examina i samband med något slag av förberedande utbildning. Den som anordnar förberedande utbildning skall fastställa läroplanen för utbildningen enligt examensgrunderna. Utbildningen och de fristående yrkesprov som ingår i den skall läggas upp enligt examensdelarna. Det åligger utbildningsanordnaren att arrangera de fristående yrkesproven som en del av den förberedande utbildningen. Till de studerandes skyldigheter hör att delta i dessa prov i samband med studierna. De gemensamma studier, som ingår i en grundexamen som avläggs som grundläggande yrkesutbildning, är inte obligatoriska i en utbildning som förbereder för en grundexamen som avläggs som en fristående examen. Målen för dessa studier beaktas dock som tillämpliga delar i läroplanen och i arrangemangen för undervisningen. 3 DE ALLMÄNNA GRUNDERNA FÖR SÄTTET ATT PÅVISA YRKESSKICK- LIGHET OCH FÖR BEDÖMNING AV EXAMENSPRESTATIONERNA Bedömningen av de fristående yrkesproven förutsätter metodisk insamling av material, beslutsfattande och dokumentering angående examinandernas yrkesmässiga och arbetsrelaterade färdigheter, som jämförs med de i examensgrunderna fastställda kraven 7

på yrkesskicklighet och med bedömningskriterierna. Tyngdpunkten vid bedömningen ligger på det praktiska arbetet och arbetsmetoderna. Färdigheterna eller kunnandet bedöms i allmänhet direkt enligt motsvarande arbete. Miljön där de fristående yrkesproven avläggs skall vara möjligast realistisk och autentisk. Vid bedömningen tillämpas mångsidigt och i första hand olika kvalitativa bedömningsmetoder såsom observationer, intervjuer, frågor och portföljer samt självvärdering och gruppbedömning. De fristående yrkesproven läggs upp för varje examensdel så att man vid proven kan bedöma om examinanden uppfyller de centrala målen som hör till den ifrågavarande yrkeskompetensen. Målen för bedömningen anger de kompetensområden som ägnas speciell uppmärksamhet vid i bedömningen. Målen hänför sig till de centrala färdigheterna och man ser till att examinanden behärskar den kunskap som ligger till grund för arbetet samt att han/ hon behärskar arbetsmetoder, arbetsutrustning, material och arbetsprocesser. Såväl målen för bedömningen som bedömningskriterierna härleds ur kraven på yrkesskicklighet för motsvarande examensdel. Kriterierna för bedömningen baserar sig på målen för bedömningen och de beskriver och preciserar vad som krävs för en godkänd prestation. Kapitel 2 UPPBYGGNADEN AV YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE 1 EXAMENSDELARNA Yrkesexamen för företagare utgörs av tre obligatoriska examensdelar. Examen är avlagd när examinanden har godkänts i samtliga delar av examen. Vid fastställandet av examensdelarna i yrkesexamen för företagare och kraven på yrkesskicklighet för de olika delarna har man utgått från de processer och den kompetens, som har speciell betydelse i begynnelseskedet av ett företags verksamhet. Målet är att avläggandet av denna examen skall öka företagarens färdigheter och förutsättningar att genomföra en framgångsrik och fruktbar företagsverksamhet. Examensdelarna är följande: 1. Precisering av en affärsidé 2. Utarbetande av en affärsverksamhetsplan 3. Genomförande av en affärsverksamhetsplan Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för företagare är fastställda på den nivå som krävs av dem som planerar att inleda företagsverksamhet eller av dem som redan några år verkat som företagare. Det centrala innehållet i examen är att examinanden bearbetar en affärsidé till en affärsverksamhetsplan och genomför planen i praktiken. Utom yrkesexamen är det också möjligt att avlägga specialyrkesexamen för företagare, där en erfaren företagare eller en person som har avlagt yrkesexamen för företagare påvisar sin yrkesskicklighet i något utvecklingsprojekt som är viktigt för företaget. Såväl yrkesexamen som specialyrkesexamen för företagare utgör hjälpmedel för en kvalitativ utveckling av företagsverksamheten. 8

Kapitel 3 KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET OCH BEDÖMNINGSGRUNDERNA I YRKESEXAMEN FÖR FÖRETAGARE Kraven på yrkesskicklighet i yrkesexamen för företagare (punkt a i följande tabell) är uppbyggda utgående från de centrala uppgifts- och färdighetsområena för det inledande skedet i företagsverksamhet och för etableringsskedet. Till en företagares yrkesfärdighet hör både utveckling av verksamheten i företaget och personlig utveckling som företagare. Målen för bedömningen (rubrikerna med fet stil i punkt b) anger de för yrkesskickligheten centrala områden eller funktioner, som bör ägnas speciell uppmärksamhet vid i bedömningen. Bedömningskriterierna (punkt b) anger hur företagaren förväntas klara sig i sina arbetsuppgifter. Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet (punkt c) fastställer kraven för avläggande av fristående yrkesprov för ifrågavarande examensdel och kraven för bedömningen av yrkesproven. De ur examensgrunderna härledda fristående yrkesproven skall planeras så att man vid dem kan bedöma den för yrkesskickligheten centrala kompetensen, och de områden eller funktioner som ingår i målen för bedömningen skall på ett tillfredsställande sätt ingå i proven. Yrkesexamen för företagare bedöms för en examensdel i sänder genom att examinandens yrkesskicklighet jämförs med kraven på yrkesskicklighet för ifrågavarande del av examen. De fristående yrkesproven skall visa examinandens förutsättningar och förmåga att omvandla och tillämpa sina kunskaper och färdigheter i föränderliga situationer. Yrkesskickligheten påvisas i relation till examinandens företagsverksamhet. För att examinanderna skall kunna påvisa sin yrkesskicklighet som företagare skall för var och en av dem enligt Utbildningsstyrelsens föreskrift utarbetas en individuell plan för de fristående yrkesproven. Planen skall utarbetas enligt grunderna för yrkesexamen för företagare. Vid bedömningen av de fristående yrkesproven insamlas material för bedömningsbeslutet. Bedömningsbeslutet fattas vid ett trepartsbaserat bedömningsmöte utgående från det insamlade materialet. I examensgrunderna betonas företagarens nätverk med intressegrupper som är viktiga för företaget, och då kan representanter för dessa grupper också fungera som bedömare vid de fristående yrkesproven. Till intressegrupperna hör representanter för bl.a. finansiärer, försäkringsbolag, skattemyndigheter och andra myndigheter samt företagarorganisationer. För de olika examensdelarna är kraven på yrkesskicklighet, målen och kriterierna för bedömningen samt olika sätt att påvisa yrkesskicklighet följande: 1 PRECISERING AV EN FÖRETAGSIDÉ a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Den som avlägger denna examensdel kan bedöma sina personliga egenskaper och sina förutsättningar att verka som företagare och kan planera sitt behov av utveckling Bedömning av sin egen kompetens och utveckling kan kritiskt granska sin egen yrkesskicklighet, bedöma om erfarenheten är 9

kan kritiskt granska utgångspunkterna för sin affärsidé och skapa visioner om dess framtid kan utarbeta en genomförbar affärsidé tillräcklig samt kan granska sitt behov av utveckling vid inledande av företagsverksamhet och vid verksamheten som företagare kan analysera sina starka och svaga sidor samt möjligheter och riskfaktorer såsom personliga egenskaper, värderingar, hälsotillstånd, ekonomiska förutsättningar och familjesituation och deras betydelse för företagsverksamheten kan planera sin tidsanvändning Granskning av utgångspunkterna för affärsidén kan vid sin precisering av affärsidén med moderna metoder söka information inom den planerade branschen, om dess konkurrens- och marknadsläge och om utvecklingen av dessa och kan föreställa sig de samhälleliga och nationalekonomiska faktorer som påverkar företagets verksamhet kan utnyttja olika alternativa metoder att finna och utveckla en egen affärsidé kan jämföra sin egen affärsidé med redan befintliga företag inom branschen kan vid behov tillsammans med sakkunniga granska affärsidéns ekonomiska lönsamhet, dvs. om affärsidén kan ge försörjning har så pass omfattande kännedom om företagsformerna att han/hon kan granska förutsättningarna för att genomföra affärsidén med tanke på finansieringen och beskattningen och är medveten om eventuella normer och bestämmelser inom branschen kan beakta de frågor och bestämmelser som gäller företagarens social- och arbetslöshetsskydd Utarbetande av en affärsidé kan definiera sitt företags klientgrupper och deras behov och krav kan bedöma och jämföra sina produkters och/eller sina tjänsters kvalitet och särprägel på marknaden kan bygga upp ett lönsamt produkturval 10

för sitt företag och förbättra urvalets konkurrenskraft kan besluta vilken kompetens som utgör grunden för verksamheten och vilka psykiska, instrumentella och ekonomiska resurser som krävs i begynnelseskedet av verksamheten kan söka sig till nätverk som är viktiga för sin företagsverksamhet kan utnyttja informationsteknik när han/hon utarbetar sin affärsidé c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet När examensdelen Precisering av en affärsidé avläggs är det av central betydelse att examinanden visar färdigheter i att söka information, i att bedöma en affärsidés funktionsduglighet och förmåga att planera. Examinanderna skall också påvisa att de har ingående kännedom om utgångspunkterna för företagsverksamhet. Dessutom skall examinanden kunna visa sin förmåga att bedöma sin kompetens och avgöra om den behöver förbättras. Det fristående yrkesprovet för att påvisa yrkeskompetens utgörs av en genomförbar affärsidé för ett planerat eller nyligen startat företag, kritisk granskning av affärsidén, motiveringar för valen och analys av värderingar och etiska frågor. En central del av de fristående yrkesproven består av en diskussion, där man utgående från resultatet tar upp frågor som gäller preciseringen av affärsidén. En väsentlig del av proven är även granskning av företagarens egen yrkesskicklighet och utvecklingsplan. Här kan man jämsides med andra metoder också utnyttja de resultat som uppstår när examinandernas individuella studieplan uppgörs. 2 UTARBETANDE AV EN AFFÄRSVERKSAMHETSPLAN a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Den som avlägger denna examensdel kan välja och bearbeta en för sitt företag användbar affärsverksamhetsplan Val och bearbetning av en affärsverksamhetsplan kan välja en affärsverksamhetsplan för företaget som till sin struktur och innehåll är funktionsduglig. kan kritiskt granska affärsverksamhetsplanen kan bearbeta affärsverksamhetsplanen så att den blir ett lämpligt hjälpmedel för företaget och kan besluta vilken sakkunnigservice som behövs när planen 11

kan jämföra olika företagsformer och bland dem välja den som är lämpligast för företagsverksamheten samt fatta beslut om behövliga åtgärder kan planera ekonomin för sitt företag kan planera marknadsföringen för sitt företag 12 skall utarbetas kan utnyttja informationsteknik när han/hon gör upp planen Val av företagsform kan jämföra ansvar och förpliktelser för olika företagsformer, bl.a. i fråga om kapitalbehov, beslutsfattande och risker kan definiera affärsverksamhets-, skadeoch personrisker och gardera sig mot dem kan diskutera vilken betydelse företagsformen har för den fortsatta verksamheten t.ex. vid en generationsväxling känner till hur vinst och förlust fördelas, hur löner erläggs till ägare och hur beskattningen fungerar inom olika företagsformer kan genom att anlita sakkunniga fatta beslut om en för hans/hennes företagsverksamhet lämplig företagsform och om de administrativa åtgärderna när företaget grundas Ekonomisk planering kan definiera de faktorer som påverkar företagets resultat och följa med hur resultatet utvecklas kan slå fast gränsen för lönsam verksamhet så att han/hon t.ex. kan prissätta sitt företags produkter eller tjänster kan planera och följa upp penninganvändningen och penningkällorna kan utnyttja bokföringsbyråer och annan service inom ekonomiförvaltning kan för att planera ekonomin tyda bokslut och andra rapporter samt tolka centrala ekonomiska nyckeltal Planering av marknadsföring kan redogöra för kvaliteten och kvantiteten på efterfrågan och utbud på marknaden kan anlita sakkunnigservice för redogörelserna kan gruppera klienterna och definiera sitt företags målgrupper kan föreställa sig sina konkurrenters svaga och starka sidor och bygga upp en kvalitetspolitik för sitt företag kan välja de bästa distributionsvägarna för

sina produkter kan på ett lönsamt sätt utnyttja priser, betalningsvillkor och andra konkurrensfaktorer kan tillsammans med sakkunniga planera åtgärder för marknadsföringen och redogöra för de kostnader som åtgärderna medför kan planera produktionen av produkter och tjänster kan göra upp planer för sitt företags personal Planering av produkter och tjänster samt produktionsplanering kan bygga upp ett lönsamt produkturval och förbättra kvaliteten på produkterna och verksamheten kan jämföra alternativa sätt att anskaffa produktionsmedel, t.ex. köp eller leasing kan definiera de processer som behövs vid produktionen av produkter och tjänster kan överväga möjligheterna att utlokalisera underleveranser och andra funktioner och kan söka sig till samarbete och till nätverk för företag och företagare Personalplanering kan definiera personalnivån och omfattningen för den personal som verksamheten i företaget kräver kan beakta utvecklingsbehoven av sin personals yrkeskompetens kan beakta de centrala arbetsgivarförpliktelserna samt bestämmelserna i arbetslagstiftningen och lagstiftningen om arbetssäkerhet c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet När examensdelen Utarbetande av en affärsverksamhetsplan avläggs är det av central betydelse att examinanden uppfattar verksamheten i sitt företag som en helhet. Han/hon skall utgående från den preciserade affärsidén kunna planera en ändamålsenlig verksamhet på företagets centrala delområden. De fristående yrkesproven för att påvisa yrkeskompetens utgörs av en preliminär affärsverksamhetsplan, som examinanderna har utformat till en för deras företagsverksamhet användbar form och som de kan använda som ett hjälpmedel när de på ett konsekvent sätt genomför sin verksamhet samt t.ex. som stöd vid finansieringsförhandlingar. En central del av de fristående yrkesproven består av en diskussion som lyfter fram motiveringarna för de val och beslut, som presenteras i affärsverksamhetsplanen, samt frågor som gäller den praktiska tillämpningen av planen. 13

Examinanden skall vara kapabel att använda informationsteknik vid utarbetandet av affärsverksamhetsplanen och dess bilagor. 3 GENOMFÖRANDE AV EN AFFÄRSVERKSAMHETSPLAN a) Kraven på yrkesskicklighet b) Mål och kriterier för bedömningen Den som avlägger denna examensdel kan inleda verksamheten i sitt företag kan ingå avtal kan organisera företagets kontorsarbeten och administration kan anskaffa produktionsfaktorer 14 Grundandet av ett företag kan med anlitande av sakkunnig hjälp sköta åtgärderna för att grunda sitt företag Interaktions- och förhandlingsförmåga kan kommunicera och fungera interaktivt när han/hon sköter relationerna med intressegrupper och personal kan utnyttja medier som är viktiga för företagsverksamheten kan inleda klientkontakter och förhandla med klienter kan förhandla om frågor som gäller företaget med t.ex. skattemyndigheter och andra myndigheter, finansiärer och leverantörer Ingående av avtal kan självständigt göra upp avtal om sedvanliga affärsaffärstransaktioner kan anlita sakkunnig hjälp för att göra upp avtal Hantering av företagets dokument kan systematiskt arrangera de dokument som hör till företagsverksamheten kan enligt utarbeta de dokument som är viktiga för företagets verksamhet i enlighet med bestämmelserna kan organisera kontorsrutinerna och de administrativa uppgifterna i företaget Skötsel av inköpsfunktioner kan sköta inköpsfunktionerna som en del av företagsverksamheten kan planera, leda och övervaka inköpen till sitt företag kan sköta lager- och produktionsbokföringen, vid behov med hjälp av sakkunniga kan motivera varför det lönar sig att köpa eller hyra produktionsmedel

kan marknadsföra och sälja kan sköta de centrala personalfrågorna kan utveckla sina personliga färdigheter som företagare och granska möjligheterna att utveckla verksamheten i sitt företag c) Olika sätt att påvisa yrkesskicklighet Försäljning och skötsel av marknadsföringsfunktioner kan samla in och utnyttja olika slag av statistiska uppgifter och information som stöd för försäljningen kan planera marknadsföringen och utarbeta försäljningsbudgeter kan med beaktande av kostnadssynpunkterna planera och aktivt genomföra försäljningen kan sköta leveranserna kan fakturera, fastställa leverans- och betalningsvillkoren samt sköta leveranserna och behövliga indrivningsåtgärder kan följa med om klienterna är nöjda och utveckla verksamheten enligt erhållen respons Skötsel av personalfrågor kan rekrytera arbetstagare kan interaktivt förhandla med sin personal och sköta aktuella frågor kan utarbeta arbetsavtal och instruera nya arbetstagare kan vid sin planering av funktionerna beakta kostnaderna för avlöning av arbetstagare kan sköta löneutbetalningar kan ansvara för sin personals välbefinnande och yrkesskicklighet Utveckling som företagare kan bedöma och planera utvecklingen av sin yrkesskicklighet kan sköta om sin arbetsförmåga kan ansluta sig till nätverk av intressegrupper som är viktiga för företagaren och företaget Utveckling av företagets verksamhet kan kritiskt granska behoven av utveckling i sitt företag och inleda behövliga åtgärder för detta När examensdelen Genomförande av en affärsverksamhetsplan avläggs är det av central betydelse att examinanderna påvisar att de är kapabla att inleda verksamheten i sitt företag utgående från affärsverksamhetsplanen eller att de i ett företag som redan fungerar i praktiken kan genomföra affärsverksamhetsplanen. Viktigt är också att 15

examinanderna kan bedöma nivån på sin kompetens och att de långsiktigt kan planera en utveckling av kompetensen. De fristående yrkesproven där examinander, som inleder sin företagsverksamhet eller som redan verkar som företagare, påvisar sin yrkeskompetens utgörs av att de inleder och genomför företagsverksamhet enligt affärsverksamhetsplanen. Materialet vid de fristående yrkesproven består av de dokument, som uppstår under verksamheten och som definieras i den individuella planen för proven, samt av en kritisk granskning av hur ekonomin och marknadsföringen har genomförts under en fastställd tidsperiod som definierats vid uppgörandet av den individuella planen för proven, t.ex. ett kvartal, av en jämförelse med de kalkyler som har lagts fram i affärsverksamhetsplanen och en uppskattning av hur personalplanen har genomförts. Om utarbetandet av en affärsverksamhetsplan inte omedelbart leder till att en ny företagare inleder företagsverksamhet, kan materialet vid de fristående yrkesproven bestå av grundliga och motiverade planer för hur inledandet av verksamheten kan genomföras, utgående från affärsverksamhetsplanen. En central del av de fristående yrkesproven utgörs av en diskussion, som lyfter fram kritiska aspekter på hur affärsverksamhetsplanen har genomförts och tar upp företagarnas synpunkter på utvecklingen av deras företagsverksamhet. Examinandernas personliga plan för hur de vill förbättra sin företagarkompetens skall utgöra en del av de fristående yrkesproven. Härvid är det möjligt att som material vid proven utnyttja resultaten vid slutdiskussionerna angående examinandernas individuella studieplan. 16

Utbildningsstyrelsen har godkänt dessa examensgrunder med stöd av lagen om yrkesinriktad vuxenutbildning. De fristående examina är examina som särskilt planerats och utvecklats för att avläggas av den vuxna befolkningen. Planeringen och genomförandet av de fristående examina baserar sig på ett nära samarbete mellan sakkunniga inom undervisning och arbetsliv. UTBILDNINGSSTYRELSEN Utbildningsstyrelsen/försäljning Hagnäsgatan 2 Pb 380 00531 Helsingfors Tfn: försäljning (09) 774 774 50 växel (09) 774 774 fax (09) 774 774 75 E-mail: myynti@oph.fi Internet: www.oph.fi 17