Hovs kyrka - fasadarbeten

2005:48 Hovs kyrka - fasadarbeten Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Lotta Eriksson Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne

Rapport 2005:48 Hovs kyrka - fasadarbeten Antikvarisk kontrollrapport, 2005 Hovs socken Båstad kommun Skåne län Lotta Eriksson

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet.m.se 2005 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2005:48 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Hovs kyrka, baksidan av vindflöjeln i form av en koppartupp. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

HOVS KYRKA Innehåll Sammanfattning av utförda åtgärder...5 Administrativa uppgifter...5 Byggnadshistorik med relevans för ärendet...6 Utförda åtgärder...6 Fasader...6 Tak och torngavlar...8 Snickerier...9 Plåt...10 Gjutjärnstavlan...11 Övrigt...11 Avvikelser från arbetshandlingar...13 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder...13 Övriga handlingar med relevans för ärendet...14

Fastighetskartan, blad 4C2c, med Hovs kyrka markerad. Skånekartan med Båstad kommun markerad

Sammanfattning av utförda åtgärder På Hovs kyrka har putsade fasader rengjorts från algangrepp, putslagats och avfärgats dels med silikatfärg, märke Keim purkristalat, och dels traditionell kalkfärg. Takets eternitplattor har högtryckstvättats och behandlats med algbekämpningsmedel. På tornets trappstegsgavlar har tre nya avtäckningar gjutits. Takfotsbrädor och tornluckor har målats med linoljefärg liksom samtliga järndetaljer på kyrkan. Gjutjärnstavlan ovanför kyrkans västportal har plockats ned och försetts med en bakomliggande stabiliserande plåt samt droppbleck i över- och underkant, slutligen har tavlan målats med linoljefärg. Administrativa uppgifter Objekt Hovs kyrka Socken Hov Kommun Båstad Regionmuseets diarenummer K12.30-735-04,1060 Arbetshandlingar Bygg-A Ernfors & Jacobson Arkitekter, 2004-10-27 Länsstyrelsens beslut 2004-12-20, dnr 433-42450-04 Byggherre/beställare Västra Bjäre kyrkliga samfällighet Byggledare/arkitekt Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter genom Bengt Jacobson Konsulter - Entreprenörer Målerifirma Rose Bergström & Son AB Hallavara smidesverkstad (gjutjärnstavla) Nyléns plåt (plåt) Boarp snickerifabrik (snickerier) Antikvarisk kontrollant Regionmuseet Kristianstad/ Landsantikvarien i Skåne genom Lotta Eriksson Byggnadstid april 2005-juni 2005 Besiktningsman Uno Nilsson, Ramböll Sverige AB Antikvarisk slutbesiktning 2005-06-02 5

Byggnadshistorik med relevans för ärendet Hovs nuvarande kyrka byggdes 1835-39 efter ritningar av Samuel Enander och ersatte då en riven medeltids kyrka. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med i öster bakomliggande sakristia och torn i väster. Kyrkans murar är uppförda av gråsten samt spritputsade med släta listverk och avfärgade vita. Vid den senast utförda restaureringen 1987 avfärgades fasaderna med KC-färg. Tornet hade från början en lanternin vilken byttes ut mot de nuvarande trappgavlarna på 1870-talet. Takmaterialet var från början ekspån men har sedan dess skiftat till korrugerad plåt och därefter till dagens skifferimiterande takläggning av eternitplattor. Senaste utvändiga restaureringen skedde 1987 under ledning av arkitekt Thorsten Davidson. Vid denna restaurering lagades fasaderna med Ernströms prefabricerade hydralkalkbruk och avfärgades med KC-färg. Utförda åtgärder Fasader Största anledningen till de nu utförda åtgärderna var de omfattande algangrepp som kyrkans fasader var behäftade med. Algangreppen var både röda och svarta till färgen och det var framförallt tornet, långhusets västra samt östra fasader som hade en riklig påväxt. Övriga putsskador i form av bompartier och sprickor var relativt ringa. Sprickbildningar förekom framförallt ovanför 2 fönster på långhusets södra sida. Algangripna fasader behandlades med algbekämpningsmedlet Stafilex Quat och därefter blästrades samtliga fasader. Efter blästring konstaterades att det som tidigare antagits varit svarta algangrepp till stor del var mörk KC-puts med ärtsingel i ytan. Cirka 20 m 2 skadad puts knackades ner och lagades i med hydrauliskt kalkbruk och ytputsen gavs struktur lika omgivande spritputs. Blinderingarna i tornets övre del fick behålla sin spritputs. På långhusets nordvästra gavel frilades en i muren inmurad takstolstass och stödben i samband med rengöring och putsnedknackning. Det frilagda timret var i relativt god kondition med mindre rötskador p g a inträngande fukt i den tidigare putsen. Inga åtgärder vidtogs och timret putsades över med hydrauliskt kalkbruk. 6

Virket medmed Frilagd takstolstass och stödben på långhusets nordvästra gavel.. Virket bedömdes vara i relativt gott skick, mindre rötskada famns i ytveden, ingen åtgärd vidtogs utan timran putsades över med hydrauliskt kalkbruk. Enligt länsstyrelsens beslut daterat 2004-12-20 skulle tornets södra, östra och västra fasad avfärgas med Keim purkristalat och övriga fasader med traditionell kalkavfärgning. Då det visade sig att långhusets södra, västra och östra sidor, tornets södra, västra och östra sidor samt sakristians sydvägg hade en hård KC-puts istället för som antaget en kalkputs, gjordes den bedömningen att det skulle bli svårt att få kalkfärgen att fästa på befintlig puts. Beställaren ansökte därför om ändring av länsstyrelsens beslut för att avfärga även dessa fasader med Keim purkristalat vilket godkändes. Detta resulterade i att endast långhusets, tornets och sakristians norra sida samt sakristians östra sida avfärgades med kalkfärg, övriga sidor med Keim purkristallat. De kalkavfärgade sidorna ströks 6 gånger med kalkfärg och kalkvattnades innan och efter. De Keimavfärgade sidorna ströks enligt följande: tornets södra, västra och östra sida tre strykningar, tornets norra sida, långhusets södra, östra, västra sida samt sakristians södra sida två gånger med bättringar. Kulören på fasaderna är Keim purkristalat nr 9870, den s k kyrkvita och på sockeln Keim purkristalat nr 9585. 7

Kyrkans norra fasad innan åtgärder. Den gråsvarta tonen På putsen visade sig inte endast vara algangrepp utan ett mörkare hydraulkalkbruk med KC-färg från den senaste restaureringen 1987. Detalj av tornets övre del innan åtgärder. Observera takets kraftiga alg- och mossangrepp. Rengjord putsyta på tornets södra fasad. De mörka partier- nautgörs av frilagd ärtsingel i det befintliga mörka hydraul- kalkbruket. Kyrkan norra fasad efter åtgärder. Långhuset, tornets och sakristians norra fasader samt skaristians östra fasad avfärgade med kalkfärg övriga fasader med Keim purkristalat. Tak och torngavlar Samtliga takfall på kyrkan är täckta av rektangulära eternitplattor tänkta att efterlikna skiffer. Såväl torntaket som långhustaket var beväxta med alger och mossa vilket gjorde att beslut togs om att även dessa skulle åtgärdas under pågående restaurering. Torntaket som var mest angripet högtryckstvättades och behandlades med algbekämpningsmedel medan långhustaket endast duschades med algbekämpningsmedel som sedan fick sköljas av naturligt successivt med regnet. Efter behandling av torntaket diskuterades möjligheterna att kunna skydda plattornas yta som blivit något gropig av påväxten genom exempelvis 8

Samtliga takfall på kyrkan är täckta med skifferimiterande eternitplattor. Ovan ses torntakets plattor efter rengöring, observera den något gropiga ytan orsakad av den avlägsnade alg- och mosspåväxten. Östra torngaveln efter putslagning, avfärgning och ny- gjutning av tre av trappstegsgavlarnas betongavtäck- ningar. målning. Efter samtal med Promonord i Lomma och Keim Scandinavia som båda rekommenderade behandling med Keim granital togs dock beslutet att inte vidta några åtgärder då en målning med den föreslagna färgtypen främst skulle ha varit av estetisk verkan. I samband med taktvätten ersattes ett par skadade och nedfallna plattor med lika befintliga. På tornets östra gavel var tre av trappstegsgavlarnas betongavtäckningar i dåligt skick med bland annat stora sprickbildningar. Dessa tre avtäckningar ersattes med nya, gjutna på plats. Snickerier Tornets ljudluckor och tandsnittsfris samt långhusets och sakristians takfot skrapades och tvättades samt målades med linoljefärg. Tornluckorna i kulör 1A-768 (grön umbra) och tandsnittsfrisen och takfoten i kulör 4A-98 (bensvart), enligt Riksantikvarieämbetets uppdaterade linoljefärgslikare, Linoljefärg 2003. Endast en strykning utfördes. I såväl takfotsbrädor som i tandsnittets virke fanns rötskador i ändvirket. Beställaren valde att inte åtgärda dessa skador. Det runda fönstret, oxögat, i torntes västra fasad visade vid närmare undersökningar vara i så dålig kondition att en ny karm och båge tillverkades. Den gamla karmen och bågen var utförda i fur medan den nya tillverkades i ek. Besla- 9

gen som redan i den gamla bågen var skruvade med stjärnskruv ersattes med likadana i den nya bågen. Kopparavtäckningen i fönstrets nederkant behölls och frästes in i ett spår i den nya karmen. Plåt I samband med skadeinventeringen efter rengöringen av fasaderna beslutades det att komplettera sakristians två rundbågiga fönster på norra och södra sidan med fönsterbleck av koppar. Fönstrena var tidigare helt utan bleck.. Plåtavtäckningen är utförd med uppvinklad och nitad plåt över karmen och putskant i smygarna. Språnget är nedknäckt ett par centimeter. Hela plåtavtäckningen på dessa två fönster är mycket nättare i utförande än långhusfönstrenas mer lådliknande avtäckningar. Torntakets vindflöjel i form av en tupp togs ner för besiktning och bedömdes vara i gott skick. Järninfästningen borstades ren från rost, mönjades och linoljemålades. Putsad nederkant fönsternisch sakristian innan åtgärd. Ny kopparplåtsavtäckning på sakristians fönster. Rötskada i ändträ på långhusets takfot, skadad åtgärdades ej. Endast målning med linoljefärg, en strykning, utfördes.. 10

Gjutjärnstavlan Ovanför tornets västportal är en gjutjärnstavla med texten: ÄRA VARE GUD I HÖJDEN 1839 Carl XIV JOHANS TIUGOFÖRSTA REGERINGSÅR FULLBORDADES HOUFS NYA KYRKOBYGGNAD UNDER INSEENDE AF FÖRSAMLINGENS KYRKOHERDE CARL CHRIST. EBERSTEIN MATTH. 7. CAP. 7.V. Tavlan var spräckt i sex bitar och buktade ut från fasaden. Då plåtavtäckningar saknades i både över- och underkant fanns möjlighet för vatten att tränga in bakom tavlan och skapa frostsprängningar. Tavlan monterades ner och transporterades till verkstad för att av smed monteras på en bakomliggande stabiliserande rostfri platta. Tavlan var endast förankrad genom murverket med en genomgående bult, placerad strax bakomårtalet 1839 i inskriptionen. De sex delarna i plattan hölls samman av ytterligare ett antal nitar. Delarna monterades på en 16 mm rostfri platta. I nischens underkant monterades en plåtavtäckning av galvad plåt som drogs upp på muren bakom tavlan, språnget på ett par centimeter knäcktes ner. Plåten målades med svart linoljefärg. I tavlans överkant monterades ett droppbleck med något utskjutande språng för att avleda vatten från att rinna in bakom tavlan. Sprickorna mellan tavlans sex delar kittades med linoljekitt innan hela tavlan mönjades och målades med svart linoljefärg. Vid tavlans infästning i muren kunde det gamla bulthålet och hålet i murverket användas. Övrigt Förutom de ovan beskrivna åtgärderna har järndetaljer på kyrkan, bland annat ankarjärn och handledare till trappor, borstats rena från rostangrepp, mönjats och målats med linoljefärg lika befintlig. 11

Gjutjärnstavlan i tornets västfasad innan åtgärd. Tavlan delad i sex bitar, troligen efter ett tidigare fall. Murverket bakom gjutjärnstavlan efter nedtagande. Gjutjärnstavlan vilade på nischens kant och var endast säkrad med två beslag i underkant samt en genomgående bult. Gjutjärnstavlan förstärktes på baksidan med en 16 mm rostfri plåt. Befintliga nithål kunde användas vid plåtens montering. Plåtavtäckning av galvaniserad plåt i underkant av gjutjärnstavlans nisch. Plåten målades senare med svart linoljefärg. 12

Gjutjärnstavlan på plats efter åtgärd. Tornets västfasad med gjutjärnstavla och nytillverk- ad karm och båge i oxögat. Efterlagning och målning av plåt kvartstår. Avvikelser från arbetshandlingar De avvikelser från arbetshandlingarna som förekommit vid arbetena beskrivs ovan under respektive underrubrik till rubriken Utförda åtgärder. För att sammanfatta avvikelserna så gäller det främst vilka fasader som avfärgats med Keim purkristalat respektive kalkfärg, rengöring av torn- och långhustak, nytillverkning av karm och båge till rundfönster i tornets västfasad, nya plåtavtäckningar på sakristian fönster samt åtgärder på gjutjärnstavla i tornets västfasad. Samtliga avvikelser från arbetshandlingarna har skett efter samråd med antikvarisk kontrollant. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Restaureringen har skett med god omsorg om byggnadens kulturhistoriska värden och i enlighet med länsstyrelsens beslut samt godkända handlingar. Smärre avvikelser och tillkommande arbeten har godkänts av antikvarisk kontrollant. Avvikelserna från de av länsstyrelsen godkända handlingarna är främst av teknisk art för att förhindra framtida skador, främst i form av inträngande vatten i puts och murverk. Antikvarisk kontrollant anser dock att de rötskador som förekom i långhusets och sakristians takfot liksom tornets tandsnitt borde ha åtgärdats då ställningar fanns på plats för att begränsa skadornas omfattning. 13

Övriga handlingar med relevans för ärendet 2004-10-27 Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter: Arbetsbeskrivning 2004-12-15 Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne: Kostnadsberäkning antikvarisk kontroll 2004-12-20 Länsstyrelsen: Beslut (dnr 433-42450-04) 2005-02-23 Västra Bjäre pastorat: Beställning av antikvarisk kontroll 2005-04-07 Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter: Protokoll bm 1 2005-04-27 Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter: Protokoll bm 2 2005-04-28 Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter: Anökan om ändring av LST-beslut dat 041220 2005-05-20 Bygg-A Ernfors & Jacobson arkitekter: Protokoll bm 3 2005-05-24 Ramböll Sverige AB: Kallelse till slutbesiktning 2005-06-02 Ramböll Sverige AB: Utlåtande över slutbesiktning 14

Regionmuseets rapportserie 2005 Kulturmiljö 1. Restaurering av dörrar på Bålamöllan, Stehags sn, AK, Mia Jungskär, 2004 2. Boplatsen mittemellan Bromölla 12:19, Ivetofta sn, FU, Tony Björk, 2004 3. Slottshagen i Helsingborg schaktövervakning vid trädplantering, FU, Lars Salminen, 2004 4. Fjärrvärme i Helsingborg- arkeologiska schaktningsövervakningar 2003-2004, FU, Lars Salminen, 2004 5. Ekeby kyrkogård arkeologisk schaktövervakning 2002, FU, Lars Salminen, 2004 6. Häglinge - kulturhistorisk beskrivning, Häglinge sn, KA, Cissela Olsson, 2005 7. Warmbadhuset i Torekov, Torekovs sn, AK + BMU, Paul Hansson, 2004 8. Onslunda kyrka invändig restaurering, Onslunda sn, AK, Lotta Eriksson, 2004 9. E22 Gualöv Bromölla, Ivetofta och Gualövs sn, AU steg 2 + FU, Ivan Balic, Tony Björk, Mikael Henriksson, Karl- Magnus Melin, Björn Nilsson (red), UV-Syd rapport nr 2005:1 10. Skabersjö kyrka, Skabersjö sn, BAD, Petter Jansson, 1999-2001 11. Arilds kapell, Brunnby sn, BAD, Petter Jansson, 2001 12. Norra Åkarp kyrka, N Åkarp sn, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 13. Ramstorps trädgård, Fulltofta sn, DK, Cissela Olsson, 2004 14. Icke fiktiv film i Skåne - avslutande rapport om inventering, insamling och tillgängliggörande, Lina Ålenius, Pär Bjelvehammar, 2004 15. Sankta Maria kyrka i Ystad, Ystad stad, FU, Jan Kockum, 2005 16. Ulla Molins trädgård i Höganäs, Höganäs sn, BMU, Kristina Nilén, 2004 17. Bronsåldersgravar och järnåldershus, Ivetofta sn, UN, Tony Björk, 2004 18. Skogliga utemuseer i Skåne - en förstudie, Bertil Helgesson och Olof Hermelin, 2005 19. Hotell Båstad en interiör från 1920- talet, AF, Mia Jungskär och Kristina Nilén, 2004-2005 20. Jöns Jonsgården, Kattarps sn, AK, Anna Ligoura, 2004 21. Paul Jönska gården, Viken sn, AK, Anna Ligoura, 2004 22. Pilgrändsgårdens gavel, Ystad sn, AK, Paul Hansson, 2004-2005 23. Gasledningen Karpalund- Härlöv, Färlöv sn o N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1996 24. Börringe kyrkogård, Börringe sn, AK, Anna Ligoura, 2004 25. Härlöv 50:27, N Åsum sn, FU, Jan Kockum, 1995 26. Öveds kyrka fasader och tak, Öveds sn, AK, Petter Jansson, 2003 27. Östra Kärrtorps kyrka fasader och tak, Ö Kärrtorp sn, AK, Petter Jansson, 2003 28. Högseröds kyrka- en liten trappstegshistoria, AK, Petter Jansson, 2002 29. Skötselplan kulturreservatet Norrviken Trädgårdar, V Karups sn, Patrik Olsson, 2003 30. Fjelie kyrka lagning av mur samt installation av brand- o inbrottslarm, Fjelie sn, AK, Anna Ligoura, 2002 31. Sankt Nicolai kyrka i Simrishamn- invändiga förändringar, AK, Simrishamn sn, Lotta Eriksson, 2004-2005 32. Alnarps slott, AK, Lomma sn, Anna Ligoura, 2004 33. Krapperups slott etapp IV, AK, Brunnby sn, Kristina Nilén, 2004 34. Allhelgonakyrka på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 35. S:t Ibbs gamla kyrka utvändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén och Cecilia Pantzar 2003-2004 36. S:t Ibbs gamla kyrka invändig renovering, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 37. Gårdstånga kyrka, Gårdstånga sn, AK, Kristina Nilén, 2004 38. Flyttning av kyrkliga inventarier från Allhelgonakyrkan på Ven, S:t Ibbs sn, AK, Kristina Nilén, 2004-2005 39. Gustav Adolf kyrka, AK, Jimmy Juhlin Alftberg, 2004 40. E22 Hammar-Södergård, Fjälkinge sn, FU, Tyra Ericson och Ylva Wickberg, 2002-2003 41. Gislövs kyrka- ett biskopen värdigt tempel, Gislövs sn, BAD, Petter Jansson, 2000 42. Bjärlövs medeltida bytomt, Färlövs sn, AU, Anders Håkansson, 1998 43. Alnarps slott, Lomma sn, AK, Anna Ligoura, 2004 44. Skanörs kyrka invändig renovering, Skanörs sn, AK, Kristina Nilén, 2004 45. Västra Hoby kyrka utvändig renovering av tornet, V Hoby sn, AK, Kristina Nilén, 2004 46. Västra Hoby kyrka inflyttning av orgel från Odarslövs kyrka, V Hoby sn, Kristina Nilén, 2004 47. Hagen vid Bäckaskog, Kiaby sn, Jan Kockum, 2005 48. Hovs kyrka fasadarbeten, Hovs sn, AK, Lotta Eriksson, 2005 Förkortningar: AF-antikvarisk förundersökning FU- arkelogisk förundersökning PJ- projektrapport AK- antikvarisk kontroll KA- kulturhistorisk analys UN- arkeologisk undersökning AU-arkeologisk utredning MD-murverksdokumentation BD- byggnadsdokumentation DK- dokumentation, övrigt OU- osteologisk undersökning BAD-byggn-ark-dokumentation