Ungdomsparlamentet Miljöutskottets motion Motion gällande: Hur ska Stockholms kommun arbeta för att bli mer klimatsmart? Problemformulering: Ny skogsbrand i södra Stockholm stod det på StockholmDirekts löpsedel sommaren 2018. StockholmDirekt var inte ensam med att ha denna rubrik. 1 Det senaste året har världen känt effekterna av den globala uppvärmningen som enligt miljöutskottet motverkats i en alltför långsam takt. Många svenskar blev rejält chockerade när sommaren 2018 uppmätte det högsta temperaturerna i Sverige sedan början av klimat mätningarna 1958. 2 Enligt Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut har årsmedeltemperaturen de senaste 100 åren stigit med drygt 1 grad celsius, vilket i klimatsammanhang betraktas som en hastig och kraftig ökning. 3 I Parisavtalet kom ett flertal länder överens om att den absoluta höjningsgränsen ligger på 2 grader. Målet är att inte överskrida 1,5 grader. 4 Sverige satte efter Parisavtalet upp 16 miljömål, varav ett var att sänka utsläppen från transporterna i Sverige med 70% till 2030. 5 Inom Stockholm sker 70% av alla resor med bil, och denna enorma vägtrafik står för ungefär 66% av kväveoxidutsläppen. 6 Dessa 66% korellerar till 0,95 ton CO2e/inv per år. 7 Därför har vi valt att, i denna motion, fokusera på trafikens påverkan i Stockholms kommun. Idag körs alla bussar i Stockholms stad på förnybara energikällor. Men 51% av bussarna drivs med bränslet RME eller rapsmetylester 1 StockholmDirekt, Ny Skogsbrand i södra Stockholm, publicerad 2018-11-26 2 SMHI, Sommaren 2018 Extremt Varmt och Soligt, uppdaterad 2018-10-4 3 SMHI, Klimatförändringarna märks redan idag, uppdaterad 2015 (Hämtad 4 Naturskyddsföreningen, Den globala uppvärmningens konsekvenser, 2018 (Hämtad, 5 Naturskyddsföreningen, Parisavtalet, uppdaterad 2018 6 Miljöbarometern, Resvanor i Stockholms län, uppdaterad 2018 (Hämtad 2018-11-26) 7 Miljöbarometern, Resvanor i Stockholms län, uppdaterad 2018 (Hämtad 2018-11-26)
Sida 2 (5) och bara 15% med biogas. Biogas kan utvinnas från till exempel matavfall. 8 Orsaker: Den förstärkta växthuseffekten är en orsak till den globala uppvärmningen som under flera år har påverkat vår jord negativt. Anledningen till detta är att växthuseffekten har stigit på grund av bland annat den ökande tillverkningen av bilar, samt den stigande bilismen. 9 Den stigande bilismen beror dels på att Stockholms befolkningsökning och att fler bostäder behöver byggas. Det blir då svårt att dra buss- och tåglinjer till de nya bostadsområden, eftersom resurserna inte räcker till. 10 De som bor i dessa bostadsområden väljer därför att ta bilen. Att åka kollektivt inom Stockholms stad kostar för vuxna 31 kr per resa eller 860 kr per månad. 11 För vissa samhällsgrupper är kollektivtrafikens höga priser en obetydlig kostnad, men det bör ekonomiskt förmånligt för alla att åka kollektivt. För enskilda individer är det lättare och smidigare att ta bilen. Kollektivtrafik kan även anses mindre pålitlig, eftersom det statistiskt sett sker fler är 14 000 avvikelser inom busstrafiken årligen. 12 Den största anledningen till avvikelser inom busstrafiken är problemet med framkomligheten, som orsakas av den ökande bilismen och bilinnehavet i Stockholm. Problemet med framkomligheten orsakas även av att Stockholms gator inte är anpassade för många bilar dagligen. En anledning till det är ombyggnad som sker vid vägarna eller olyckor. När dessa köer uppstår står de flesta bilarna på tomgång, vilket är en bidragande faktor till den ökande växthuseffekten. Konsekvenser: Livskvaliteten försämras på grund av den de föroreningar som sprids ut i vår luft och våra vatten. De vanligaste luftföroreningarna är kväve- och svaveloxider, marknära ozon, svävande partiklar samt kolväten som aromatiska kolväten och kolmonoxid. Det kommer drabba oss med sämre immunförsvar och sämre folkhälsa, vilket i sin tur leder till sämre prestationer på arbetsplats och skola, samt fler sjukdagar. 13 Pengaflödet 8 Transportföretagen, Statistik om bussbranschen, uppdaterad 2016 (Hämtad 9 https://www.svd.se/bilismen-har-kommit-for-att-stanna--och-vaxa (Hämtad 10 http://www.stockholm.se/trafikstadsplanering/trafik-och-resor-/trafik-ochmiljo/miljopaverkan/ 11 https://sl.se/sv/info/biljetter/prislistor/prislista-2018/ 12 https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokumentmedia/2005_energi_transport_battre_kollektivtrafik.pdf 13 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-ochluft/luftfororeningar/ (hämtad 2018-11-26, 15:17)
Sida 3 (5) hos individer kan försämras, då de bara kan få knappt 80% av sin lön, eller max 774 kr per dag då de är sjukskrivna. 14 Ett exempel på hur en stad kan se ut med dessa försämrade förhållanden är Peking, där många drabbas av hjärt- och kärlproblem på grund av de stora mängderna föroreningar i luften. Situationen är så pass illa att folk rekommenderas att stanna inne i så stor utsträckning som möjligt. 15 På en gruppnivå så ser man att beslutet om att skaffa barn blir allt mer komplicerat i värld där klimatet är sämre. Relationer resulterar dock ofta i att folk vill utöka sin familj men i vissa fall så blir klimatet en begränsande faktor och det här leder till minskad befolkningsökning. Barn som växer upp under förhållanden där man i stort sett dagligen rör sig i innerstan där det rivs upp mer partiklar ur asfalten på grund av den täta trafiken. Barnen utsätts för en generellt oren luft och löper betydligt större risk att i framtiden ha besvär med bland annat andning då lungorna utsätts i allt större grad när man är ung. Detta sker till följd av en annan lungkapacitet och storlek på lungorna som gör att man som barn andas betydligt snabbare och därav så tas ämnen som koldioxid mm upp i en annan, större grad än hos en vuxen. De avgaser som ligger centralt över Storstockholm och innerstan orsakar påfrestningar av olika slag på ungas hälsa. Detta sker på lång sikt, men även på kort sikt. Ett dagligt utsättande för denna typ av luft leder även till risk för snabbare utveckling av andningssjukdomar och astma är det bästa exemplet då man märker av detta hos unga i allt större grad än för 20 år sedan. Risken för en tidigare utveckling av alzheimers är även större hos de som regelbundet utsätts, detta sker mycket till följd av ett förtunnat hjärnmenbran. De som är upplysta om denna typ av risker sätts i dagens samhälle alltså i en osäker sits fylld av velande fram och tillbaks. 16 Statens egendom kan även förstöras av växande temperaturer. En del asfalt kan blöda av för höga temperaturer. 17 Det betyder att delar av asfalten faller sönder eller blir hal, och om man ser på den sommar som vi haft 2018 är det inte helt otrolig att detta skulle kunna hända igen. Blödande asfalt gör att vägarna förstörs, och det gör även att staten kommer behöva reparera de här vägarna, vilket tar bort från pengarna som skulle kunna användas till andra saker. I dagsläget använder Trafikverket i Sverige 8 miljarder kronor, och den här siffran skulle lätt kunna öka om vägarna fortsätter att förstöras på grund av klimatet. 18 14 https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/anstalld/sjukpenning (hämtad 2018-11-26, 13:52) 15 https://www.naturvardsverket.se/sa-mar-miljon/klimat-ochluft/luftfororeningar/ (hämtad 2018-11-26, 13:47) 16 http://www.naturvardsverket.se/documents/publikationer6400/978-91-620-1303-5.pdf?pid=21462 (hämtad 17 https://www.expressen.se/nyheter/kickis-bil-gick-sonder-av-varmen-vill-varnaandra-/ (hämtad 26/11-18, 13.25) 18 https://www.trafikverket.se/resa-och-trafik/underhall-av-vag-och-jarnvag/saskoter-vi-vagar/ (hämtad 26/11-18, 13.30)
Sida 4 (5) Djur i drabbade områden vid ekvatorn, alltså vid tropiska och subtropiska klimatzonerna på vår jord börjar röra sig norrut, de vill komma till mer bekväma områden då temperaturerna blir för höga av den globala uppvärmningen, många djur kommer inte hinna förflytta sig i tid på grund av de förhastade klimatförändringarna. Många djur kommer tyvärr utrotas inom en snar framtid på grund av detta, djur och växter som har varit skyddade från vissa sjukdomar kommer på grund av de ökade temperaturerna påverkas och utrotas. Om detta fortsätter i samma takt kommer förmodligen hälften av jordens växter och en tredjedel av djurriket vara utdöda inom 60 år. 19 Utsläpp av fossila bränslen skapar också extrema väderförhållanden som kan bilda problem för vissa folk i drabbade områden. De senaste somrarna har många delar av världen påverkats av klimatförändringarna. Det har blivit varmare somrar och kallare vintrar. Det skapar inte bara ändringar i temperatur, det skapas också saker som orkaner, torka, skogsbränder och översvämningar som också gör det svårare för människor att få mat. Filipinerna, Fiji och andra ögrupper i främst Oceanien blir drabbade av detta då deras vattennivåer är väldigt låga och är mer lätt påverkade än Holland som också har väldigt låg vattennivå. Skillnaden mellan dem är att Holland är rikare och har mer resurser. Dessa. havnivåökningar sker främst på grund av att isarna smälter. 20 Statistik från FN tyder på att jordens befolkning kommer gå från nutidens 7.7 miljarder till 11.2 miljarder vid slutet av århundradet. Den största ökningen kommer ske i Afrika, där det idag föds dubbelt så många människor jämfört med resten av världen. Klimatförändringarna kommer på olika sätt till exempel påverka Afrika väldigt hårt som kommer leda till en försämrad ekonomisk tillväxt och många migrationsströmmar rikare och mindre påverkade länder. 21 19 https://www.livescience.com/37057-global-warming-effects.html 2017-12-8 20 https://www.livescience.com/37057-global-warming-effects.html 2017-12-08 21 https://www.prb.org/humanpopulation/
Sida 5 (5) Åtgärdsförslag Mot bakgrund av dessa fakta föreslår vi att ungdomsparlamentet beslutar följande; 1. Att Stockholms kommun ger bidrag till kollektivtrafik bolaget SL för att rabattera SL biljetternas pris. Detta gör de genom att: a. Betala en fjärdedel av priset på biljetterna som Stockholms kommuns invånare köper b. Införa fler bussavgångar 2. Att Stockholms kommun ska ge monetära incitament till privatpersoner/fastighetsägare som inte använder sin bil regelbundet för att de skall kunna bedriva en bilpoolsverksamhet. Med dessa förslag kan Stockholms stads miljöarbete progressivt gå framåt. Miljöutskottets ledamöter: Artur Henriksson (ordförande) Fatou Sisohore (ordförande) Herman Neikter Jon Hederos Ronja Rytkönen My Danvind William Wahlberg Tamara Peredo Hanna Antonsson Gabriela Przyborowska Valentin Rodikov Nils Köllerstedt Mane Hayrapetyan Hugo Norgren Cajsa Pettersson Hannah Wadell Antonio Munirji Marisofi-Sigloria Mata Yrla Jakobsson