Dialoger kring Norrlidsparken

Relevanta dokument
Möts och umgås. Äter och fikar

Möts och umgås. Äter och fikar. Titta på människor. Solar och kopplar av

NÄRIDROTTSPLATS PÅ HULTA

Kommentarer till Nyköpings parkenkät 2012

Dialog med Elevrådet på Älvkvarnsskolan Om Ursvik idag och i framtiden

Rapport enkät om Krausparken

Vårt Sollentuna 2040 "Framtidsparken"

Sammanställning: Medborgardialog Linehedsparken 16/5, 19/5

Möts och umgås. Äter och fikar

Trygghet. Markera 3 ord som du tycker stämmer bäst med hur du känner dig på den här platsen.

Projekt Bergaparken en trygg och jämställd grannskapspark. Slutrapport.

Västra Ingelstad Dialogworkshop. Sammanställning

Arbete K Fotografier från elevutställningen

Lokalförsörjning för idrott och fritidsanläggningar

Öppet möte om parken vid parkleken Nybygget i Gubbängen

FRIPARKEN. Framtidens mötesplats i Fristad Borås Norra Centrum

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Bilaga 1, Medborgardialog 26 maj Kärnvärden och vision

Återrapportering kring uppdraget Fritid för unga i Smedby

URBAN X BARN OCH UNGA I STADSPLANERINGEN

Ungas bild av sina stadsdelar

Fittja dialogforum - Hur vill du ha din nya park i Fittja?

SAMMANSTÄLLNING MEDBORGARDIALOG - KNIVSTA

Ungdomarnas Årstafält

Dialog med fokusgrupper

Trygghetsvandring tankar på vägen

Checklista för trädgårdsdesign

Anteckningar från möte om Säkerhet och trygghet (8 februari 2017)

Information om. stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Bild

Fysisk aktivitet, Barn & Unga

ROSENLUNDSPARKEN ÖPPEN ENKÄT 2012 OM UNDERSÖKNINGEN

Sammanställning av enkätundersökning inom Kista Äng. Vilka inslag ska park och torg ha?

Utredning av Sporthallsfältet - aktivitetsområdet som sträcker sig från sim- och sporthallen ner mot Ingsbergssjön

KÄLLDALSSKOLANS SKOLGÅRD

Arbetar i Fagersjö. Sammanställning workshop Bygg ditt Fagersjö

Policy för allmänna kommunala aktivitetsplatser och lekplatser

Utvärdering av lekplats Barn på Björnkärrsskolan tycker till

PLANERINGSUNDERLAG för anläggning av UTEGYM I KALMAR KOMMUN

Bäverdalens BP i Rågsved

Planering för utegym och näridrottsplatser

Synpunkter och förslag

Östermalms stadsdelsförvaltning

SAMMANSTÄLLNING AV TRYGGHETSVANDRING

Medborgardialog Rådhustorget

Män och kvinnor 0-25 år. Resultat medborgardialog augusti september 2015 översiktsplan, grönplan och miljöplan

Sammanställning av synpunkter från väggfrågor 1 års jubileum på Hjärtpunkten

Handläggare Datum Ärendebeteckning Fanny Ramström SBK

~ ;::;;i~f~/;' Sammanställning av synpunkter från väggfrågor 1 års jubileum på Hjärtpunkten. Mötesplatser

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING

Information om. stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden. Bild

Lekplatspolicy Stadsbyggnadskontoret 2009

Fittja äng och Alby ängspark

Trygghetsvandring - vad innebär det?

Ansökan om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden

Parken med Dianavägen åt vänster och utsikten över vattnet åt höger.

DIALOG SKÄGGETORP. Sammanfattning av workshop Stordialog

SÖDRA RYDS TORG WORKSHOP

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

Godkänt dokument - Monika Rudenska, Stadsbyggnadskontoret Stockholm, , Dnr

Programhandling.

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

Lekvärdefaktor. Det väsentliga är nog att inte tro att man ska få någon färdig produkt utan det här är en utveckling ständigt över tid.

DIALOGFORUM. Friidrottens hus oktober om utveckling av Slottsskogsvallområdet. På kvällarna känns det farligt med bilarna som kör.

Lekplatsutredning. Bakgrund. Tidplan/utredningens upplägg. Förslag. Beskrivning till lekplatsförslag Förslag december 2012

Kontor Helsingborg Egnahemsvägen Mörarp. Kontor Halmstad Lilla Böslid Eldsberga

Förstudie Stora torget i Motala Sammanställning av medborgardialog

Projekt Gröna skolgårdar, Tegelstugans förskola ht-2014

Medborgardialog Enkätsvar

Sammanfattning av workshop med boende kring Slättevallen

Trotsade kylan för att förbättra Påryd

MEDBORGARDIALOG - DOKUMENTATION GENOMFÖRD

Dialog inför upprustning av Storvretsparken

Svar på medborgarförslag 2014:12 om att anlägga en parkourpark i hörnet Rågatan/Sättragatan KS-2014/568

HISINGSPARKENS UTFLYKTSLEKPLATS

Det här vill Uppsalas femmor ändra på

Ide lista (konkreta fo rslag pa a tga rder)

Dokumentation från medborgardialog i Valsta 2018

Multifunktionella anläggningar och miljöer för idrott och kultur

Trygghetsvandring - för att skapa en bättre och tryggare närmiljö

Vad vill du göra på stranden? Vågar du vara ute i naturen på natten? Finns det farliga djur i Sverige?

Uppföljning av nya bostadsområden Baserad på medborgardialoger om Norra Hallsås och Östra Stamsjön

Medborgarunderlag. Gåtur. Stadshagen. Oktober stockholm.se/stadshagen

RAPPORT FRAN WORKSHOP 2 OKTOBER

Dokumentation från elevforum 9 februari 2018

Bygg och underhållsavdelningen

Tyck till om Norrbackatäppan

Fördjupad översiktsplan för norra kustområdet

GRUPPFAMILJEDAGHEMMET BYSTUGAN LÄROPLAN FÖR SMÅBARNSFOSTRAN

Förtätning Botildenborg Utökat dialogarbete 2016

SAMMANSTÄLLNING DIALOG

Totalt: 44 röster Förslag 1: 23 röster Förslag 2: 19 röster Båda: 1 röst Inget: 1 röst. Synpunkter på Stortorget

Dialog med barn- och unga om utveckling av Skutbergets friluftsområde September 2017

Integrerad Barnkonsekvensanalys - fokusområde Söderholmen

Barndialog Gustav Adolfs parklek

Fler medborgare och mer demokrati!

Startbesked för genomförande av lekplats inom exploateringsprojektet Järpen, del av Strängnäs 3:1

JÄMSTÄLLT TRELLEBOR OVRE

Sammanställning av statistik och kommentarer från medborgarna

Fritidsundersökning bland elever i årskurs 8

Köpings fysiska miljö

Transkript:

Handläggare RAPPORT Datum Annika Fonseca 2017-06-07 0480-45 00 52 Dialoger kring Norrlidsparken Bakgrund Under vintern 2016/2017 har kommunen genomfört dialoger med de verksamheter som finns i Norrliden och genom dessa samlat in synpunkter hur en aktivitetspark i Norrliden kan utvecklas. Processen inleddes med ett informationsmöte i december där projektgruppen redogjorde för projektet och dess förutsättningar genom stödet från Boverket. Fram till och med mars genomförde sedan verksamheterna enkätundersökningar med sina elever, brukare eller medlemmar. Vi har på så sätt fått ett stort material inför vår planering av parken. Den här rapporten syftar till att sammanställa en slutsats av alla synpunkterna. Ansökan om stöd till utemiljöer i vissa bostadsområden De synpunkter som har kommit in ska ställas i relation till de krav stödet till utemiljöer i vissa bostadsområden syftar till och vad kommunen angav i vår ansökan vilka sammanfattas här: Första åtgärden är att skapa en struktur och rumsindelning av parken Aktiviteterna ska fördelas och riktas till olika målgrupper Genom dialogerna ska vi välja vilka aktiviteter som ska anläggas i de olika rummen Rumsbildningen ska ge både stora och små rum för gemensamma eller ensamma aktiviteter, rörelse, umgänge eller vila. Parken ska vara en ersättning för den egna tomten de boende saknar. Parken ska också bli vacker med blommor och ätliga växter samt en modern belysning. Åtgärden ska stimulera till aktivitet och social gemenskap Åtgärden ska stimulera till att bevara eller utveckla ett bostadsområdes gestaltning. Åtgärden avser att en ny anläggning anordnas eller iordningställs i utemiljön. Åtgärden avser en mötesplats för kultur Åtgärden avser en mötesplats för fritidsändamål (Vi har ej angivit att åtgärden avser byggnadsanknuten konst eller gångoch cykelväg vilka också fanns som alternativ) Åtgärden ska bidra till att göra utemiljön varaktigt Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35A Tel 0480-45 00 00 vx annika.fonseca@kalmar.se

2 (6) o Attraktiv. Genom dialog med olika grupper och verksamma ska åtgärden i parken spegla behov och önskemål i området. Parken ska kännas omhändertagen. o Funktionell. Utformad för olika fysiska och kreativa aktiviteter där möten kan uppstå. Anpassad för människor med fysiska och kognitiva funktionsnedsättningar. o Jämställd. Åtgärderna utgår från kvinnors och mäns, pojkars och flickors förutsättningar. Individbaserad information är könsuppdelad och analyseras utifrån kön. o Trygg. Alla äger parken under hela dygnet. Workshop kring trygghet ska ingå i planeringen. Modern belysning förstärker användbarheten och tryggheten. Utmaningar i området som föreslagen åtgärd ska möta. Norrliden har en ung befolkning med hög andel barn, där nära hälften av invånarna har sina rötter utanför Norden. Valdeltagandet är det lägsta i kommunen. Området är socioekonomiskt utsatt jämför med andra områden i kommunen; arbetslöshet 16,3%, medianinkomst är 264 793 kr, 14 % av hushållen har ekonomiskt bistånd, 40 % av barn lever i ekonomisk utsatthet, ohälsotalet är 45 dagar. Åtgärderna i aktivitetsparken ska medverka till att minska risken för stigmatisering av området och höja stoltheten för Norrliden. Genom att fler använder parken ska sociala och hälsomässiga riksfaktorer minska. De som bor och verkar i området ska vara engagerade och delaktiga i åtgärden. Projektet ska utnyttja alla verksamheter i området för att nå olika målgrupper för dialoger kring utvecklingen av parken. Det gäller allt från socialt förebyggande arbete, barnomsorg, skola, bibliotek, fritidsgård, kyrkan, företag och föreningsliv. Förutom att använda dessa kanaler att nå invånarna ska vi också driva interna processer hur verksamheterna kan använda parken i sin verksamhet. Om till exempel skolan använder parken så kommer barn från olika socioekonomiska områden att finna det naturligt att vistas i parken och öka integrationen. Åtgärden ska åstadkomma en sådan miljö som stödet syftar till. Kalmar kommun tar fram välfärdsbokslut för att ge en samlad bild av invånarnas livsvillkor och förutsättningar för en god hälsa. Bokslutet visar att invånarna i Norrliden inom många områden har sämre tillgång till hälsa och välfärd än invånare i de flesta andra stadsdelar i kommunen. Att i stadsdelen anlägga en aktivitetspark utvecklad i nära samverkan med boende och aktörer där både process och utformandet präglas av tillgänglighet, jämställdhet och trygghet skulle innebära en möjlighet för ökad livskvalitet för stadsdelens invånare och en insats för att skapa förutsättningar för god hälsa på lika villkor. Genom aktivitet och social gemenskap skapas förutsättningar för ökad tillit till både människor och samhället i stort, vilket är en indikator för ökad demokratisk delaktighet. Metod En enkät och en karta har använts för att samla in synpunkter. Skolan omarbetade enkätfrågorna till att bli mer anpassade till barn. I övrigt har samma enkät använts till alla grupper.

3 (6) Följande verksamheter har genomfört enkätundersökningar: Verksamhet Kalmarsundsskolan Fritidsgården Biblioteket Café Bystugan Lille Bullen Hyresgästföreningen Målgrupp Lågstadiet Mellanstadiet Högstadiet Tonåringar Besökare till bibloteket, både vuxna och familjer Småbarnsföräldrar Boende i Kalmarhems område Projektgruppen har också träffat följande verksamheter för synpunkter och idéer för utveckling av parken: Två Systrars kapell, Fysioterapeuterna i Norrliden, Ledningsgrupp och brukarråd på förskolan Ögonstenen samt kommunala pensionärsrådet. Alla synpunkter finns sammanställda i sin helhet. Resultat: Vi har sammanställt slutsatser för vad de flesta efterfrågar i parken utifrån det vi angivit att projektet ska leda till, det vill säga aktivitet och social gemenskap. Utöver dessa har vi också sammanställt synpunkter vad som gör att Norrlidsparken blir en park samt vad som gör den unik. Aktiviteter Man kan dela in de mest efterfrågade aktiviteterna i fyra områden: lekplats, träning på utegym, hinderbana/parkour samt planer för olika sporter. Man kan också tillägga att det efterfrågas dyrare anläggningar som inte kan rymmas inom projektet och det är främst en simbassäng eller pool samt isbana eller skridskobana. Även kiosk och minigolfbana är efterfrågat men också svårt att lösa inom projektet eftersom det är verksamheter som behöver drivas av någon. I planeringen bör tas hänsyn till att Kalmarsundsskolan kommer att förändras från en skola från årskurs 0-9 inom några år till en 0-6-skola då högstadiet ska flytta till den nyinrättade Tallhagsskolan. Skolgården kommer därefter att anpassas till låg och mellanstadiet. Aktiviteter för tonåringar bör därför tillgodoses i parken. Plats för lek: Både barn, vuxna och pensionärer efterfrågar plats för lek så att hela familjerna kan samlas i parken eller att man kan gå dit med sina barnbarn. Barnen på lågstadiet efterfrågar i första hand studsmattor i olika storlekar, olika sorters gungor men främst kompisgunga, rutschkanor som är långa eller i tunnel, klätterställning eller klätternät. Barnen på mellanstadiet efterfrågar i första hand studsmattor, gärna stora, klätternät eller klätterställning, snurrsaker, linbana. På fritidsgärden finns önskemål om trampolinpark/hopptrampoliner, jump som i Malmö. Så någon form av studsmatta verkar tilltala även de äldre barnen/ungdomarna. (Barn i villa har ofta studsmatta vilket är svårt att ordna för en familj i lägenhet).

4 (6) Utegym Utegym ligger högt på önskelistan hos de flesta grupperna speciellt hos mellanstadiet, högstadiet och fritidsgården men även av många vuxna. Man beskiver inte utegymmen så mycket men man önskar kunna styrketräna. Det som ibland nämns är armgång. I samtal med fysioterapeuter i Norrliden har de gett tips på redskap som passar äldre eller människor med rehabiliteringsbehov vilket vi inte har någonstans i Kalmars parker. Pensionärsrådet efterfrågar ett gymredskap på tydliga instruktioner. I anslutning till utegymmet vore det bra att ha banor runt parken där man kan springa uppmätta sträckor. Det finns spridda önskemål om asfalterade ytor för skate, rollerblades, inlines, sparkcykel vilket kan kombineras. Hinderbana - Parkour Hos mellanstadiebarnen framkommer olika önskemål om hinderbana vilket beskrivs på olika sätt: riktiga hinder som går att höja eller sänka, höghöjdsbana, klättra igenom utan att nudda marken. Efter utegym och studsmattor så kom hinderbana på plats 3 och parkourbana på 4:e plats. Även ett par klasser på lågstadiet har skrivit hinderbana/ ninja warriorbana mm. På lågstadiet är parkourbana på 4:e plats. Vi har ingen hinderbana i Kalmar varför en sådan anläggning skulle kunna bli en unik aktivitet som passar olika åldrar. Kanske det går att kombinera hinderbana med parkour? Planer för olika sporter Den vanligaste sporten som både utövas och som önskas är fotboll. I de svar som är könsuppdelade önskar nästan alla män plats för fotboll men även kvinnor önskar träna fotboll eller att det finns fotbollsplaner till deras barn. Andra planer som önskas är bandyplan, basketplan, tennisbana. Några önskar beachplaner likt dem i Långviken. Musik: Många önskar också ett DJ-bord likt det vi byggde i Bergaparken. Man vill gärna kunna ha musik när man tränar. Vi vill skapa något unikt för varje park så i Norrlidsparken bör vi istället hitta något annat. Promenader En av de vanligaste aktiviteterna hos vuxna och pensionärer och framförallt hos många kvinnor är promenader. Parken ingår i ett sammanhängande grönt stråk med en gång- och cykelbana som kommunen avser att fortsätta utveckla vilket underlättar för många att promenera och cykla. Ingår dock inte i det här projektet. Pensionärerna vill ha nära till områden att promenera i med god tillgänglighet och goda toalettmöjligheter och gärna tipspromenader på andra dagar än helger samt gärna sällskap på promenaden. Pokemon En intressant trend i svaren är att många spelar Pokemon och att man därför önskar Pokemongym eller Pokemonstopp i parken. Det är upp till spelföretaget att ordna det i så fall. Det kommer säkert nya former av mobilspel som kan ge upphov till nya trender. Pokemon hade en positiv effekt på att få fler barn och ungdomar att komma ut och röra på sig. Kanske spelutvecklarna kan skapa nya spel för parker?

5 (6) Social samvaro De olika aktiviteter som beskrivs ovan är en del i att skapa gemenskap i området. Utöver dessa aktiviteter önskar i stort sett alla grupper plats för pick-nick, grillplatser, bord, bänkar och stolar och andra sorters sittplatser. Mat är med andra ord en viktig social faktor. Många önskar också en kiosk. Både barn och vuxna vill ha möjlighet att alla åldrar ska kunna samlas i parken. För tonåringar är det viktigt att det finns en plats att chilla på. För vissa grupper, till exempel flickor, kan det vara ett första steg till ett mer aktivt liv att först bara vara i parken för att senare våga pröva på olika fysiska aktiviteter. Tryggheten är viktig för att alla ska känna sig välkomna till parken. I Planeringsunderlag för trygga och jämställda parker i Kalmar kommun finns utformningsprinciper och checklistor som bör användas i planeringen av parken. Några viktiga parameterar som också framkommit i dialogerna är följande: Bra belysning så man vågar gå genom parken när det är mörkt och att parken är välskött och ren (många skriver att de vill ha papperskorgar till exempel). Det innebär att vi till exempel måste bygga en park som är rimlig att sköta och underhålla. I dialogerna framkommer framförallt från kvinnor önskemål om toaletter men även från barnen i lågstadiet.. En toalett vore bra. Det saknar vi tjejer vid multiarenan när fritidsgården är stängd., Handikapptoaletter finns det inte så gott om i kommunen, så en i Norrlidsparken skulle göra den unik., En toalett med skötbord - tack!. Vi har i riktlinjerna framhållit att bristen på toaletter kan göra att människor avstår från att vara ute vilket i högre grad gäller för kvinnor jämfört med män. Inom projektets budget har vi svårt att tillgodose önskemålet om toalett men dialog bör föras med andra verksamheter i området om det går att lösa på annat sätt. I området behöver också plats finnas för olika evenemang. Även om vi inte bygger någon scen i dagsläget ska det finnas möjlighet att ställa upp en scen. Evenemang ordnas av olika verksamheter inom kommunen eller via andra verksamheter i området. Även i enkätsvaren finns önskemål om scen där det egna bandet kan spela till exempel. Från grönyta till park Även om många önskar olika aktiviteter så vill man också ha kvar det gröna och stora gräsmattor. I svaren från lågstadiet kommer till exempel fin gräsyta högt upp i sammanställningen liksom önskemål om många gömställen/buskar man kan gömma sig i, träd som skugga, klätterträd, hängmattor, fina blommor. Man kan också läsa ut i svaren på frågan om vad som gör en plats unik att vatten av olika slag är populärt, skog, gräsyta, lugna ställen, fina gröna ytor där man kan springa och röra sig. I svaren från mellanstadiet om vad som gör en plats speciell framkommer till exempel att man vill kunna rasta eller leka med hunden (agilitybana), leka i skogen, fruktträd att plocka och äta ifrån, buskar som är gröna som man kan leka i, träd som skuggar, mycket detaljer, fontän och damm med fiskar, fina sittplatser, trevlig belysning som gör det mysigt, natur, dekor efter årstidernas växlingar eller efter olika högtider. På frågan vad de önskar i parken framkommer till exempel kurragömmaställen, labyrint i skogen, en fin entré, grusvägar, statyer, utsmyckning, ljus i träden, grönområden ska vara kvar, lusthus, soptunnor,

6 (6) klätterträd, fruktträd, gröna buskar, allé, fontän, damm med fisk och näckrosor, djur. Bland vuxna som svarat vad som gör en plats unik framkommer skog och lummighet, naturen, säregen, smakfullt och små rum i det stora, avskärmat utan att det blir konstlat och instängt, fina blommor, nya uteleksaker, olika sorters grillplatser och lekparker för barnen, att den är inbjudande för flera olika åldrar samt både tjejer och killar, att det finns saker på platsen som kan roa och tilltala alla, en gemensam träffpunkt. En del beskriver dagens park som fin med möjligheter till lek i skog och möjlighet att bygga kojor, att parken kan utvecklas men samtidigt ha kvar naturkänslan och grönområden. Man vill ha en damm, promenadstråk, sittbänkar, lek för barn, rosenbuskar och lövträd och daglig skötsel. Vidare önskas lite ny julbelysning eftersom den som finns är gammal och man tycker att det bara är i stan kommunen gör fint. Någonstans att hänga typ hängmattor, solstolar eller jättesoffa. Bärbuskar och fruktträd. Sinnesroparken. Massa olika saker som barnen kan leka med och att det verkligen ser ut som en park. Man ska kunna gå där när det är natt också utan att vara rädd. En unik eller speciell plats Ett sätt att skapa en stolthet för Norrliden är att parken innehåller något som är unikt eller speciellt för Norrliden. Vi har därför ställt fråga om vad som gör en plats unik eller speciell. Här följer ett urval av svar som för symbolisera en viljeinriktning för parken utöver det som inte redan är beskrivet under ovanstående rubriker. Det finns något som inte finns överallt Speciellt om man kan vara där många gånger utan att tröttna Människor Att det finns mycket att göra Många människor är där och det finns massa saker att göra där En plats blir unik när man har möjlighet att göra saker som man inte kan göra hemma eller på annan plats. Det som gör platsen unik är att det finns sittplatser både för unga och gamla människor. Det finns grillplatser, och lekplatser för unga och gamla. Det vore roligt om det fanns någon unik symbol/staty/ torn som fick symbolisera Norrliden, precis som vattentornet i Berga. Norrliden är som en tom fläck på kartan.