Revisionens granskning av ekonomi och verksamhet Bokslutsdagen 2018 Luleå, Göteborg, Stockholm, Malmö Anna Eklöf, SKL Varför finns det revision? Självklart? Uppdragsgivaren fullmäktige behöver granskning för sin styrning och underlag/bedömningar till ansvarsprövningen Transparens - bidrar till att göra tillstånd tydliga och synliga Främjar/bidrar till effektivitet och utveckling Värnar demokrati, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter. Legitimitet och förtroende! 1
Det finns fler kontrollsystem Offentlighetsprincipen rätten att ta del av handlingar mm Möjligheten att överklaga beslut i domstol Tillstånd och Inspektion lokal och nationell Intern kontroll inom varje myndighet Extern revision Ansvarsprövning Val Medias granskning Det kommunala ansvarssystemet Uppdragsgivare Ansvarsprövare Styrelsen och nämnder har ansvar + Beredningar. Företag och förbund 2
Styrelser och nämnder har ansvar Ansvaret följer med det uppdrag som styrelser, nämnder och beredningar får av fullmäktige, att genomföra och förverkliga fullmäktiges mål och beslut arbeta efter givna förutsättningar, enligt lagar och föreskrifter ha en tillräcklig intern kontroll i verksamheten återrapportera till fullmäktige. Det är de förtroendevalda som har ansvar. Ansvaret är kollektivt, men kan i undantagsfall prövas individuellt. Den kommunala revisionsordningen Revisorerna är förtroendevalda. De får inte ha uppdrag i fullmäktige eller nämnder/styrelse. Fullmäktige utser minst 5 revisorer för varje mandatperiod. Ur gruppen av revisorer utser fullmäktige också lekmannarevisorer/revisorer i kommunens aktiebolag och verksamhetsstiftelser = samordnad revision. I företagen finns också en auktoriserad revisor. Varje revisor är självständig, men revisorerna samverkar enligt god revisionssed. En enskild revisor kan inte röstas ner av de andra. Revisorerna och lekmannarevisorerna skall anlita sakkunniga. Den kommunala revisionen regleras i kommunallagen, offentlighets- och sekretesslagen, aktiebolagslagen m fl. företagslagstiftningar 3
En demokratiskt förankrad revision i kommuner och landsting/regioner Den kommunala revisionen är ett lokalt demokratiskt kontrollinstrument med uppdrag att granska den verksamhet som bedrivs i kommunen samt pröva ansvarstagandet. Den kommunala revisionen är oberoende och granskar på fullmäktiges uppdrag och därigenom indirekt också för medborgarna. Med sin granskning och prövning bidrar revisorerna till en effektiv verksamhet samt att värna demokrati, mänskliga rättigheter och rättssäkerhet. Konstitutionen, uppdraget och arbetssättet tydliggör den demokratiska förankringen God revisionssed i kommunal verksamhet 2018 Oberoendet är centralt - hur säkras det? Valbarhetsregler och jävsregler. Revisorerna ska anlita sakkunniga, som de själva väljer, i den omfattning som behövs. Revisorerna har rätt att få de upplysningar de behöver. Gäller även sekretessbelagd information. Revisorerna har initiativrätt i fullmäktige, styrelse och nämnder. Revisorerna och sakkunniga yrkesrevisorer har yttranderätt i fullmäktige när revisionsberättelsen behandlas. Fullmäktiges presidium bereder revisonens budget. Fullmäktige beslutar om revisorernas budget. Fullmäktige har möjlighet att besluta om ett revisionsreglemente. 4
Revisorerna ska anlita sakkunniga i den omfattning som behövs för att fullgöra granskningen enligt god revisionssed Sakkunniga anlitas - för förvaltningsstöd (administration, processtöd mm) - för granskning De sakkunniga ska ha insikt och erfarenhet av kommunal verksamhet. Olika modeller förekommer; upphandlade revisionsföretag och andra konsulter, revisionskontor, revisionskansli, mindre administrativt stöd. SKYREV har en Certifiering av sakkunniga som liknar auktoriserade revisorer Revisorernas uppdrag Revisorerna granskar årligen all verksamhet inom nämnderna Revisorerna prövar - om verksamheten är ändamålsenlig (måluppfyllelse) - om verksamheten är ekonomiskt tillfredsställande - om räkenskaperna är rättvisande - om den interna kontrollens är tillräcklig Revisorerna granskar inte myndighetsutövning mot enskild Granskningen ska ske enligt god revisionssed i kommunal verksamhet 5
Lekmannarevisorer i kommunala AB All revision ska vila på en riskanalys Omöjligt granska all verksamhet Riskanalysen är verktyget för urval, enligt god sed Analysen ger underlag till aktiva val av granskning Syftar till att granska rätt saker - det som är mest väsentligt och riskfyllt Minimerar risken för felaktiga bedömningar och uttalanden i revisionsberättelsen Riskerna ska ha koppling till revisionsuppdraget och ansvarsprövningen Riskanalysen ska utgå från helhetssyn 6
Årlig granskning Rättvisande bild av resultat och ekonomisk ställning Enligt LKBR och god redovisningssed Resultat förenliga med fullmäktiges mål Måluppfyllelse. Styrning och intern kontroll. av varje revisionsobjekt Vid stora risker. Grundläggande granskningen är otillräcklig Verksamhet, processer, rutiner Revisionsprocessen Riskanalys inventera, analysera, bedöma. Prioritera och besluta om revisions-/granskningsplan. Informera om revisions-/granskningsplanen. Analysera och bedöma. Kommunicera. Rapportera med revisionsberättelse/ granskningsrapport. Planera med projektplaner. Genomföra och kvalitetssäkra. Besluta och rapportera. 7
Revisorernas rapportering och bedömningar Revisorerna redogör för resultatet av sin granskning i - Revisionsrapporter, löpande - Bedömning av delårsrapport - Revisionsberättelsen Revisorerna bedömer om resultatet i delårsrapporten och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorerna uttalar sig om årsredovisningen kan godkännas av fullmäktige Revisorerna uttalar sig om ansvarsfrihet kan tillstyrkas eller ej av fullmäktige Fullmäktiges ansvarsprövning Fullmäktige ska - bevilja eller vägra ansvarsfrihet - ta egen ställning till eventuell anmärkning från revisorerna - vid anmärkning från revisorerna inhämta förklaring - motivera sina beslut, om det inte är uppenbart obehövligt Fullmäktige kan - rikta egen anmärkning, även om inte revisorerna gjort det - återkalla uppdrag (om ansvarsfrihet vägrats) - väcka skadeståndstalan (- -) 8
Revision i samverkansorgan - komplext Aktuella frågor God revisionssed 2018. Standard för granskning av räkenskaper i kommuner och landsting Upphandling av revisionstjänster både i kommun och bolag Fusk och oegentligheter, korruption och välfärdsbrott Revision i samverkansorgan och andra kommunala företag 9
Den kommunala revisionens förtroende Telefonundersökning jan mars 2018, riktad till Ordf. styrelsen Ledande oppositionsråd Direktör Ekonomichef Ordf. Vård och omsorg, Barn och ungdom, Hälso- och sjukvård Förvaltningschefer Vård och omsorg, Barn och ungdom, Hälso- och sjukvård Urvalet bestod totalt av 886 personer av vilka 557 besvarade undersökningens frågor. Det ger en svarsfrekvens om 63 procent. 20 frågor om kännedom och upplevelse, förtroende, kvalitet och kompetens, nytta/användning, dialog och samarbete, status, oberoende och utvecklingsmöjligheter. Reflektioner om resultatet Revisionen är välkänd och många är/har blivit granskade av den. Revisionen har ett gott och högt förtroende. Svar och omdömen är generellt positiva men resultatet är genomgående något sämre än i undersökningen 2013. Orsakerna till detta behöver analyseras nationellt och lokalt. Bättre kunskap och medvetenhet om revisionen, högre närvaro från revisionen och utvecklad dialog kan leda till att krav och förväntningar på revisionen ökar. Förtroendevalda är genomgående mera positiva än tjänstemän. Signaler om sviktande kvalitet och kompetens hos såväl revisorer som sakkunniga är väsentliga att ta fasta på. 10
Tycker du att revisionens granskning genomförs på ett konstruktivt och kompetent sätt? Uppföljande fråga - varför? Majoriteten (c:a 87 %) är positiva eller neutrala i sina kommentarer. Bland de positiva svaren återkommer: Bra ambitioner Hjälper verksamheten att utvecklas Bra dialog och bra samtal Professionellt och sakligt En mindre andel (c:a 13 %) har en negativ bild av revisionens genomförande. De synpunkter som då anges handlar relativt ofta om: Kompetensen hos de sakkunniga upplevs bristande Revisionen fokuserar på fel saker petitesser eller inte så aktuella frågor, istället på vad som är viktigt 11