Kardinal Müller: Vi ser en omvändelse till världen i stället för till Gud

Relevanta dokument
Invändningarna ökar mot interkommunionen; jurister i kanonisk lag säger att påven orsakat en fullständig oreda.

Kazakhstans biskopar bekräftar äktenskapets oupplöslighet med dess konsekvenser

Ärkebiskopen i Denver lyfter fram Humanae Vitae i nytt herdabrev

Femte söndagen i fastan - år B

Sjätte Påsksöndagen - år B

Fjärde Påsksöndagen - år B

BÖNEOKTAV FÖR DE KRISTNAS ENHET, JANUARI (Anders Arborelius)

Sjunde Påsksöndagen - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Behandla andra som du själv vill bli behandlad Hjälp människor som är i nöd Treenigheten är viktig = Gud är tre gestalter: Gud är Fadern, Sonen och

2 november - Alla Själars Dag år B. Ingångsantifon (1 Thess 4:14; 1 Kor 15:22)

8 söndagen under året år A

Predikan om rättfärdiggörelsen. S:t Franciskus katolska församling, Jönköping. Andra söndagen i jultiden 2014

Religion = Organiserad tro på Gud med gemensamma traditioner och högtider.

Därför vill jag som inledning läsa en text från Hebréerbrevet (12:2):

Alla Bibeltexterna är hämtade från Svenska Folkbibeln 2015

S:t Görans Katolska Kyrka, Loviselundsvägen 71, Karlskoga.

11 sön e Trefaldighet. Psalmer ur sommarens lägerhäfte: 9, 4, 22, 13, 31, 20 Texter: Amos 5:21-24; Rom 7:14-25; Matt 21:28-32; 1 Joh 1:5-2:2

Kollektbön Allsmäktige, evige Gud, låt tron, hoppet och kärleken växa i oss, så att vi älskar dina bud och uppnår vad du lovat oss. Genom din Son...

2 söndagen 'under året' - år A. Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

12 söndagen 'under året' - år A

Enligt kristendomen visar sig Gud på tre sätt: SOM FADERN, SONEN OCH ANDEN. 1. Gud visar sig som en FADER, som bryr sig om sina barn.

Den kristna kyrkans inriktningar

Ordning för vigselgudstjänst mellan två kvinnor eller två män

Tre viktiga händelser och skeenden i kristendomens historia

Familiaris Consortio

Femte Påsksöndagen - år A

6 söndagen 'under året' - år C Ingångsantifon (Ps 31:3-4) Vänd ditt öra till mig, rädda mig snart, var mig en fast klippa, en borg för min frälsning.

Jesu Hjärtas Dag - år A Ingångsantifon (jfr Ps 33:11, 19)

Har en drygt 2000 år gammal historia på nacken Jesus är i fokus i denna historia De kristnas gud har tre delar; Faderns, Sonen och den Helige Anden

hälsar till LÄRA FÖR ATT LEVA

Sjunde Påsksöndagen - år C Ingångsantifon (jfr Ps 27:7-9) Herre, hör min röst, när jag ropar till dig. Mitt hjärta tänker på ditt ord: "Sök mitt

Den äldsta riktningen är den Romersk- katolska kyrkan som började ta form redan några sekel efter Jesu verksamhet. Kyrkans högste ledare kallas PÅVE.

Lutherska och katolska betoningar i läran om rättfärdiggörelse. Teologiska rummet Umeå stads kyrka 19 februari 2017

NORDISK-KATOLSKA KYRKAN I SVERIGE GUDSMODERNS BESKYDDS MISSION I STOCKHOLM

22 söndagen under året år A

Bilaga 2. Vigselordning

Ett gott mod är ett ständigt gästabud

PREDIKAN 14 sö e Tref - 6 september 2015, S:ta Clara kyrka, Petter Sundelius

Syfte med kursen: att du får möjlighet att utveckla förmågan att analysera kristendomen och olika tolkningar och bruk inom denna.

Sjunde Påsksöndagen - år A

Ärkebiskop Chaput: sanningen i Humanae Vitae gör oss fria

10 söndagen 'under året' - år B

Fastlagssöndagen Varför vi ska be för alla. Nåd vare med er och frid från Gud vår Fader och Herren Jesus Kristus. Amen

Föredrag om Ämbetet i Strandhyddan Om det apostoliska ämbetet

Biskop Anders predikan. Den Heliga Familjens Fest. 30 december S:t Olai, Norrköping

Tunadalskyrkan e tref. Förlorad och återfunnen II ep Ef 2:1-10

Tro medför gärningar - efterföljelse

Heliga Trefaldighets dag - år A

Sjätte Påsksöndagen - år A

Dopgudstjänst SAMLING

A. Förbön för sjuka. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Det som det kretsar kring

Andra Påsksöndagen - år B Den Gudomliga Barmhärtighetens söndag

RÄTTFÄRDIGGÖRELSE GENOM TRO

Heliga Trefaldighets dag - år B

De abrahamitiska religionerna. Kristendom, Judendom, Islam.

13 söndagen 'under året' - år A Ingångsantifon (Ps 47:2) Klappa i händerna, alla folk, höj jubel till Gud med fröjderop!

UPPSTÅNDELSEN & LIVET

Vision. Pingstkyrkan Alingsås Landskyrkoallén 4

21 söndagen 'under året' - år B

Fjärde söndagen i advent år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

24 söndagen 'under året' - år A

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år A

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år C

21 söndagen under året år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Nattvarden. Ett föredrag i S:t Franciskus katolska, Jönköping, När vår Herre Jesus Kristus firade den sista måltiden med sina lärjungar, när

Tunadalskyrkan Tema: Att vara lärjunge del 3 1 Petr 2:4-10 Vår andliga identitet

Att leva i två världar

Femte Påsksöndagen - år C

Vårt släktes hälsa. eller ohälsa.

Ha fortsatt förtroende för familjen som grund! Ett föredrag om familjen som Guds verk.

Kristendomens splittring: Katolska kyrkan och Ortodoxa kyrkan

Leif Boström

Nåd för nya världar. Kyrkodagarna i Åbo Biskop Björn Vikström

2 söndagen 'under året' - år C. Ingångsantifon (jfr Ps 66:4) Alla länder skall tillbe och lovsjunga dig, de skall lovsjunga ditt namn, du den Högste.

Hur man blir kristen i 10 steg. Christian Mölk

Fjärde Påsksöndagen - år C

Visa fasthet (Jak 5:8)

Från konflikt till gemenskap

Bibeltexter

Kristi Kropps och Blods högtid - år A Ingångsantifon Inledning Kollektbön

Är äktenskapet en verklig kallelse?

DOPBEKRÄFTELSE Vid Leitourgias årskonferens på Island på Martin Luthers dopdag

14 söndagen 'under året' - år C

Vad Gud säger om Sig Själv

29 söndagen 'under året' - år B

Herrens Dop - år B Ingångsantifon Inledning Kollektbön

6 augusti - Kristi Förklarings Dag - år B

Tro och liv. Det viktigaste i den kristna tron på lättläst svenska. EVANGELISK-LUTHERSKA KYRKAN I FINLANDπ

Hoppet. Nr 9 i serien Kristusvägen

Griftetal för Staffan Bergman Hebr. 13:7 Staffan predikade Guds Ord och tjänade Herren till slutet

Kristi Konungens Dag - år A

31 söndagen 'under året' - år C

EFS FALKÖPING, WARENBERGSKYRKAN

»Ett stråk av himmel och en doft av jord» det materiellas betydelse i firandet av nattvarden, II

D. Vid minnesstund. Inledningsord Moment 2. Psaltarpsalm Moment 3.

Femte söndagen i fastan - år C

Galaterbrevet Del 8) 3:14-29

Det är förväntan och spänning, inte minst hos barnen: Kommer mina önskningar att uppfyllas?

Gudstjänst den 14 augusti 2011 i Luleå #112 Lutherska Frikyrkan S:t Petri ev-luth församling Åttonde söndagen efter Trefaldighet

Transkript:

Germanbconf004 Kardinal Müller: Vi ser en omvändelse till världen i stället för till Gud I en exklusiv CWR intervju diskuterar tidigare prefekten för Troskongregationen spänningarna kring mottagandet av den heliga kommunionen för protestanter, fortsatt konfliktfyllt läge i frågorna om Kyrkans lära om vigningarna, om homosexualiteten och ideologierna. Kardinal Gerhard Müller ses här på ett foto i Vatikanen 2016 (CNS foto/paul Haring). Kardinalen Gerhard Muller är före detta prefekten för Troskongregationen och en gång biskop av Regensburg, Tyskland. Han är välkänd professor i teologi och ordförande både för Påvliga bibelkommissionen och Internationella teologikommissionen. Han har också skrivit ett flertal böcker av vilka The Hope of the Family, Priesthood and Diaconate, och The Cardinal Müller Report: An

Exclusive Interview on the State of the Church, är översättningar från tyskan. Kardinal Müller har nyligen svarat på frågor från Catholic World Report om situationen i Tyskland, de spända förhållandena kring frågan om mottagande av den heliga kommunionen för vissa protestanter, fortsatta konflikter över Kyrkans lära om varför kvinnan inte prästvigs och om homosexualiteten. CWR: Sedan 2014 har vi sett en stadig ström konflikter och spänningar som berör många av biskoparna i Tyskland. Vad kan vara något av bakgrunden till detta fenomen? Kardinal Gerhard Müller: En grupp tyska biskopar med sin ordförande (d.v.s den tyska biskopskonferensen) i ledningen ser sig själva som trendsättare i den Katolska kyrkan på väg in i moderniteten. De betraktar sekulariseringen och avkristningen i Europa som en oåterkallelig utveckling. Av det skälet är den Nya Evangeliseringen Johannes Paulus II:s och Benedikt XVI:s program en strid mot historiens objektiva förlopp som liknar Don Quixotes kamp mot väderkvarnarna. De söker en nisch för Kyrkan där de själva kan överleva i lugn och ro. Därför måste alla de trons doktriner som står i motsatsförhållande till en mainstream, enligt tidens sociala konsensus, reformeras. En konsekvens av detta är att personer som inte har katolsk tro och också personer som inte befinner sig i den helgande nådens tillstånd begär att få ta emot den heliga kommunionen. Det som också finns med i agendan är en välsignelseakt för homosexuella par, interkommunion med protestanter, relativisering av det sakramentala äktenskapets oupplöslighet, införandet av viri probati och med det, avskaffandet av det prästerliga celibatet, godtagande av sexuella relationer före och utanför äktenskapet. Det här är deras målsättning och för att uppnå den är de villiga att till och med acceptera splittring i den tyska biskopskonferensen. De trogna som tar katolsk doktrin på allvar stämplas som konservativa, motas ut ur

Kyrkan och utsätts för smutskastningskampanj av liberala och antikatolska media. För många biskopar är uppenbarelsens sanning och den katolska trosbekännelsen bara ytterligare en variabel i mellankyrklig maktpolitik. Några av dem citerar individuella överenskommelser med påven Franciskus och menar att hans påståenden i intervjuer med journalister och välkända personer, som är allt annat än katolska, erbjuder rättfärdigande till och med av urvattnade definierade, ofelbara trossanningar (= dogma). När allt har sagts har vi att göra med en uppenbar protestantiseringsprocess. Ekumeniken har däremot som mål alla kristnas fulla enhet, som redan sakramentalt är förverkligad i den Katolska kyrkan. Episkopatets och prästerskapets världslighet under 1500 talet blev orsaken till kristendomens splittring, vilket helt strider mot Kristi vilja, han som grundade den enda, heliga, katolska och apostoliska Kyrkan. Den tidens sjukdom antas nu vara den medicin som ska övervinna splittringen. Okunskapen om katolsk tro på den tiden var katastrofal, särskilt bland biskopar och påvar som ägnade sig mer åt politiken och makten än åt att vara vittnen för Kristi sanning. I dag är acceptansen i media för många viktigare än sanningen, som vi också måste lida för. Petrus och Paulus led martyrdöden för Kristus i Rom som var maktcentrum på deras tid. De hyllades inte som hjältar av denna världens makthavare utan blev i stället hånade likt Kristus på korset. Vi får aldrig glömma det petrinska ämbetets och biskopsämbetets martyrologiska dimension. CWR: Varför vill några tyska biskopar särskilt tillåta att den heliga kommunionen ska kunna ges olika protestanter regelbundet, eller på helt öppen grund? Kardinal Müller: Ingen biskop har auktoritet att administrera den heliga kommunionen till kristna som inte är i full gemenskap med den Katolska kyrkan. Bara i situationer som innebär fara för livet får en protestant begära sakramental avlösning och heliga kommunionen

som viaticum, om personen delar hela den katolska tron och därigenom inträder i full gemenskap med den Katolska kyrkan, även om han eller hon inte än offentligt deklarerat sin konversion. Tyvärr vet inte ens biskopar vad den katolska tron på sakramental och kyrklig kommunion innebär och de rättfärdigar sin otrohet mot den katolska tron med en påstådd pastoral omtanke eller med teologiska förklaringar som emellertid motsäger den katolska trons principer. All doktrin och praxis måste grundas på den Heliga Skrift och den apostoliska traditionen och får inte motsäga tidigare dogmatiska uttalanden av Kyrkans Magisterium. Det är det som är fallet med tillåtelsen för icke katolska kristna att ta emot kommunionen under den heliga mässan med undantag för den nödsituation som beskrivits här ovan. CWR: Hur skulle kardinalen i första hand uppfatta den katolska trons hälsotillstånd i Tyskland och i andra hand generellt i Europa? Tror ni att Europa kan eller kommer att återvinna en förståelse av sin tidigare kristna identitet? Kardinal Müller: Det finns många som lever ut sin tro, älskar Kristus och hans Kyrka och sätter allt sitt hopp till Gud i livet och i döden. Men bland dem finns det också en hel del som känner sig övergivna och förrådda av sina herdar. Att vara populära i allmänhetens ögon är nu kriteriet för vad man menar med en god biskop eller präst. Vad vi upplever nu är en konversion till världen istället för till Gud, tvärtemot vad aposteln Paulus säger: Är det människor jag nu vill vinna för mig eller Gud? Söker jag vara människor till lags? Om jag nu ville vara människor till lags, skulle jag inte vara Kristi tjänare (Gal 1:10). Vi behöver präster och biskopar som är fyllda av iver för Guds hus, som viger sig helt åt människors frälsning på pilgrimsfärden till vårt eviga hem. Det finns ingen framtid för Kristendom Lite. Vi behöver kristna med en missionerande ande.

CWR: Troskongregationen har nyligen upprepat Kyrkans återkommande undervisning om att kvinnor inte kan prästvigas. Varför tror ni att läran av så många i Kyrkan, trots att den upprepats flera gånger, fortfarande ifrågasätts? Kardinal Müller: Tyvärr står inte Troskongregationen för närvarande så högt i kurs och dess betydelse för det petrinska ämbetet erkänns inte. Statssekretariatet och den Heliga Stolens diplomatiska tjänst är mycket viktiga för Kyrkans relation till de olika staterna, men Troskongregationen är mycket viktigare för relationen mellan Kyrkan och dess huvud från vilket all nåd utgår. Tron är nödvändig för frälsningen; den påvliga diplomatin kan åstadkomma mycket gott i världen. Men trosbekännelsen och läran får inte underordnas det världsliga maktspelets krav och villkor. Övernaturlig tro är inte beroende av jordisk makt. I tron är det tydligt och klart att vigningens sakrament i de tre graderna biskop, präst och diakon bara kan tas emot giltigt av en döpt man, därför att bara han kan symbolisera och sakramentalt representera Kristus som Kyrkans brudgum. Om det prästerliga ämbetet ses som en maktposition, skulle denna lära om reserverandet av vigningens sakrament för det manliga könet vara en form av diskriminering av kvinnorna. Men detta makt och sociala prestigeperspektiv är oriktigt. Bara om vi uppfattar alla trossanningarna och sakramenten med teologiska ögon, i stället för i termer av makt, blir trosläran om de naturliga förutsättningarna för vigningens sakrament och för äktenskapet uppenbara för oss också. Bara en man kan symbolisera Kristus som Kyrkans brudgum. Bara en man och en kvinna kan symboliskt representera Kristi relation till Kyrkan. CWR: Kardinalen har nyligen introducerat den italienska utgåvan av Daniel Mattsons bok Why I Don t Call Myself Gay. Vad i boken och dess synsätt har gjort intryck på er? Hur skiljer den sig från några av de pro gay synsätt och ställningstaganden som en del katoliker anammat och framfört.

Kardinal Müller: Daniel Mattsons bok skrevs ur ett personligt perspektiv. I grunden finns en djup intellektuell reflektion om sexualiteten och äktenskapet som skiljer boken från alla former av ideologi. Därför hjälper den här boken människor med dragning till människor av samma kön att upptäcka sin värdighet och följa en välsignad väg i sin personlighetsutveckling. De behöver inte känna sig utnyttjade som brickor i ett ideologiskt krav på makt. En mänsklig varelse är en inre enhet av andliga och materiella principer som organiserar livet. Det är följaktligen en person och ett fritt handlande subjekt som till sin natur är andlig, kroppslig och social. Mannen är skapad för kvinnan och kvinnan för mannen. Målet för den äktenskapliga kommunionen är inte den enes makt över den andre utan snarare en enhet i självutgivande kärlek i vilken båda växer och tillsammans når målet i Gud. Den sexuella ideologin som reducerar en mänsklig varelse till sexuellt njutande är i själva verket fientlig mot sexualiteten därför att den nekar till att målet för sex och eros är agape. En mänsklig varelse får inte låta sig degraderas till status som ett högre utvecklat djur. Människan är kallad till kärleken. Bara om jag älskar den andre för hans eller hennes egen skull blir jag mig själv. Det är först då jag befrias ur min ursprungliga egoisms fångenskap. Man kan inte förverkliga sig själv på någon annans bekostnad. Logiken i evangeliet är revolutionerande i en värld präglad av konsumtion och självbeskådande. Ty det är bara vetekornet som faller i jorden och dör som inte förblir ensamt utan ger mycken frukt. Den som älskar sitt liv förlorar det, men den som här i världen hatar sitt liv, han skall rädda det till ett evigt liv (Joh 12:25). Källa: Catholic World Report; översättning i juli 2018, Göran Fäldt. https://www.catholicworldreport.com/2018/06/26/cdl muller weare experiencing conversion to the world instead of to god/