Långeberga 3:2 m. fl.

uv rapport 2012:46 arkeologisk utredning 2011 Långeberga 3:2 m. fl. Arkeologisk utredning Skåne, Helsingborg kommun, Välluv socken Dnr 421-1534-2011 Bo Friman

Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport 2012:46 ISSN 1104-7526 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2012-02-22. Dnr 601-2012/1097. Bildredigering Staffan Hyll & Henrik Pihl Layout Thomas Hansson Framsidesbild Undersökningsområdet från söder. Foto Bo Friman. Tryck Printus, 2012

Innehåll Sammanfattning 5 Ärendets bakgrund 5 Målsättning 5 Topografi, fornlämningsmiljö 5 Metod och utförande 9 Resultat 9 Norra området 9 Mellersta området 11 Södra området 11 Arkeologisk potential 12 Utvärdering 14 Förslag till åtgärder 14 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15

!!!!!!!! Vejbystrand Västersjön Rössjön! Skälderviken Munka-Ljungby Ängelholm Rönne å Höganäs Viken Åstorp Klippan Hittarp Ödåkra Bjuv Helsingborg Billesholm Rydebäck Ven Svalöv Landskrona Häljarp Saxån Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för undersökningen markerad. Lödde å 4 Långeberga 3:2 m. fl.

Sammanfattning I samband med planerad utbyggnad av verksamhet och besökspunkt för resande längs motorvägen företogs en arkeologisk utredning i skiftet september-oktober 2011. Ca 1240 löpmeter sökschakt drogs i företrädesvis nordost-sydvästlig riktning. Exploateringsytan delades upp i tre utredningsområden I norra och mellersta områdena var spår efter lämningar få eller saknades helt i flera av schakten. Inom det södra området påträffades rikligt med arkeologiska lämningar. Spår efter minst fyra troliga stolpbyggda hus samt rikligt med gropar och härdar utgjorde huvudparten av lämningarna. Boplatskomplexet dateras preliminärt till järnåldern. En förundersökning föreslås för södra området. En utvidgning av utredningsschakten föreslås i anslutning till huslämningarna och i anslutning till gropar och härdar. Det föreslås även schaktning av ett energiskogsområde med hög arkeologisk potential som inte var röjt innan utredningen. Ärendets bakgrund En arkeologisk utredning har utförts i Långeberga, beläget i Helsingborgs kommun i västra delen av Skåne (figur 1). Anledningen var att Helsingborg kommun avser att detaljplanelägga ett område för utbyggnad av verksamhet och besökspunkt inom fastigheten Långeberga 3:2 m. fl. Länsstyrelsen i Skåne Län beslutade 2011-06-21 (Lst dnr 431-7360-11) att en arkeologisk utredning skulle utföras av Riksantikvarieämbetet UV Syd. Undersökningen bekostades av FOJAB arkitekter. Undersökningen utfördes under hösten och leddes av Bo Friman som även har skrivit rapporten. Målsättning Målsättningen med den arkeologiska utredningen var att ta reda på om, och i så fall var, det fanns under mark dolda fornlämningar inom exploateringsområdet. Utredningen skulle om möjligt även ge svar på fornlämningarnas karaktär, utbredning, datering samt bevarandeförhållanden. Topografi, fornlämningsmiljö De aktuella exploateringsområdet är beläget i de östra delarna av Helsingborgs stad. cirka 5 kilometer öster om Öresundskusten. Marken inom planområdet utgörs av kuperad fullåkersbygd, beläget mellan 25 och 50 meter över havet. Genom västra delen av området löper en flack moränplatå i nord-sydlig riktning. I områdets norra del svänger den av åt nordost (figur 2). Exploateringsområdet är ca 580,000 m 2 stort. Idag utgör området åkermark insprängt med buskvegetation och mindre skogspartier. Området skärs i norra delen av en mindre markväg med mindre gårdsfastigheter i anslutning. Området avgränsas i öster och söder av landsvägar, i väster av åkermark och i norr av skog. Långeberga 3:2 m. fl. 5

!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Norra området Mellersta området Södra området Helsingborg 181:1 Välluv 33:1 Välluv 27:1 Helsingborg 185:1 Välluv 33:2 Välluv 26:1 Välluv 16:1 Välluv 2:1 Välluv 2:2 Helsingborg 186:1 Välluv 34:1 Helsingborg 184:1 Välluv 49 Helsingborg 261 Välluv 48 Välluv 28:1 Välluv 29:1 Registrerade fornlämningar, punkt Registrerade fornlämningar, yta Exploateringsområde Utredningsområde Figur 2. Exploaterings- och utredningsområdet mot bakgrund av fastighetskartan. 6 Långeberga 3:2 m. fl.

Ganska glest med fornlämningar är registrerade i närområdet. Söder och väster om exploateringsområdet har påträffats förhistoriska lämningar från främst neolitikum samt äldre järnålder. I övrigt dateras fornlämningarna till historisk tid. Få registrerade fornlämningar finns norr och öster om området. Det neolitiska lämningarna utgörs av två boplatslämningar (Helsingborg RAÄ 181, 182). Dessutom finns fyra fynd av slipade flintyxor (Välluv RAÄ 16, 28, 29 Helsingborg RAÄ 185). Fem fornlämningar visar spår efter järnåldersbebyggelse. De är företrädesvis belägna på höjdryggar i närområdet. (Välluv RAÄ 34, 48 Helsingborg RAÄ 184, 186, 265). Ytterliggare två fornlämningar med boplatslämningar och stolphål finns sydväst om exploateringsytan. Troligtvis kan även de dateras till järnåldern. Mest omfattande är boplatslämningarna på Gustavslund (Helsingborg RAÄ 184) ca 1 km sydväst om området. Flera gropar, härdar, 12 stolpbyggda hus och 10 grophus har påträffats med en datering till äldre järnålder. Knappt 1 km ytterligare åt sydväst finns boplatsen Ramlösagården (Helsingborg RAÄ 183) innehållande riklig med lämningar från företrädesvis äldre förromersk järnålder (Aspeborg 2002:257). Värt att nämna är också järnåldersboplatsen ca 1 km nordväst om området med två långhus, ett grophus, gropar, härdar, fynd av keramik samt en bronsfibula (Helsingborg RAÄ 265). De historiska lämningarna utgörs av gårdstomter, milstolpar samt en valvbro (Välluv RAÄ 26). Två av gårdstomterna ligger inom södra delen av exploateringsytan (Välluv RAÄ 33:1, 33:2) samt en sten med inskription från 1800-talet (Välluv RAÄ 27). Av intresse kan vara den ovan nämnda valvbron. Den kan vara ett tecken på en äldre kommunikationsled/väg mellan järnåldersboplatserna belägna på höjdryggarna. Väster och söder om den aktuella ytan har Riksantikvarieämbetet UV Syd utfört arkeologiska undersökningar, vilka har resulterat i boplatslämningar från stenåldern till järnåldern. Väster om gjordes en arkeologisk utredning 1990 (Helsingborg RAÄ 182). Inom fornlämningen påträffades tre härdar (Krieg 1991). I dess närhet gjordes en arkeologisk förundersökning av UV Syd 2007. Fornlämningarna Helsingborg RAÄ 181, 184, 186 berördes. I anslutning till RAÄ 184 påträffades rikligt med anläggningar. Keramiken gav en datering till yngre bronsålder-förromersk järnålder. I övrigt var lämningarna få (Lagergren 2007). Samma år gjorde UV Syd en arkeologisk utredning söder om det aktuella området. Boplatslämningar från järnåldern framkom (Andersson 2007). De resultatmässigt intressantaste undersökningarna har gjorts på ovan nämnda Gustavslund (Helsingborg RAÄ 184) samt vid Ramlösagården (Helsingborg RAÄ 183). Båda platserna är belägna på moränhöjder. Vid Gustavslund har UV Syd utfört utredning 2005, förundersökning 2006 och slutundersökning 2010. Flera järnåldersgårdar från företrädesvis äldre järnålder har påträffats (Strömberg 2006a och b). Vid Ramlösagården strax söder om påträffades gårdslämningar från äldre och yngre järnålder samt spår efter järnframställning (Aspeborg 2002; Aspeborg & Mårtensson 2001). Långeberga 3:2 m. fl. 7

Välluv 33:1 Välluv 27:1 Välluv 26:1 Välluv 33:2 Grop/ränna Härd Lager Stolphål Sökschakt Registrerad fornlämning, punkt Registrerad fornlämning, yta Exploateringsområde Utredningsområde Figur 3. Utredningsområdet med maskingrävda schakt och påträffade anläggningar markerade mot bakgrund av Fastighetskartan. 8 Långeberga 3:2 m. fl.

Metod och utförande En arkeologisk utredning är det första steget inom uppdragsarkeologin. Den har som syfte att reda ut om och i så fall var (under mark dolda) fornlämningar finns. Utredningen utfördes av en arkeolog med hjälp av en grävmaskin samt av en arkeolog som metalldetekterade. Utredningsytan delades upp i tre områden som sammantaget var ca 154,000 m 2 i storlek. Totalt grävdes 38 schakt vars yta uppgick till ca 2,100 m 2 (1,242 löpmeter). Metoden som användes var grävning av provschakt (figur 3). Schaktningen utfördes med hjälp av en hjulburen grävmaskin med en skopbredd på inledningsvis ca 1,6 m. Skopan byttes ut till en skopa med 1,8 m bredd strax innan schaktningen av det södra området inleddes. Matjorden togs bort i provschakten vars bredd motsvarade skopans. Schakten lades företrädesvis i nordost-sydvästlig riktning i syftet att få bättre möjligheter att fånga upp spår efter förhistorisk bebyggelse. Avståndet mellan schakten var 20-55 meter beroende på tätheten av påträffade anläggningar och topografiska förutsättningar. Delar av ytan var även svårschaktad i norra delen beroende på mindre vattensjuka områden. Anläggningar och schakten mättes in med GPS och dokumenterades i fältdokumentationssystemet Intrasis. Efter inmätning och dokumentation återfylldes schakten. Riktade insatser med metalldetektering gjordes främst inom det södra området strax norr om Ljusekulla gård. En mindre insats gjordes även i södra delen av det nordligaste området. Detekteringen utfördes av Håkan Svensson. Resultat Endast ett mindre antal arkeologiska lämningar påträffades i det norra och mellersta området. Strax norr om Ljusekulla gård i det södra området påträffades däremot rikligt med arkeologiska lämningar. Totalt påträffades 117 lämningar, varav 19 gropar, 10 härdar, 2 lager, 2 rännor och 84 stolphål. Metalldetekteringen i matjorden av södra delen av norra området samt i det södra området resulterade inte i några påträffade fynd. Norra området Area: 36.175 m 2 Området är beläget på en höjdrygg som löper i nordost-sydvästlig riktning. Det gränsar i norr till ett skogsområde. I söder gränsar området till två bebyggda tomter och en markväg. Öster och väster om området sluttar terrängen svagt ner mot sankare områden. Inom området låg mindre vattensjuka sänkor. Jordarten består av morän men relativt stenfattigt. Något förhöjda fosfatvärden har uppmätts i områdets västra del. Tio sökschakt drogs i de torra partierna. Spridda anläggningar påträffades i nästan samtliga schakt. Sammanlagt registrerades 1 grop, 1 härd och 25 stolphål. En mindre förtätning med stolphål (6 st.) framkom i områdets Långeberga 3:2 m. fl. 9

Energiskog Grop/ränna Härd Lager Stolphål Sökschakt Utredningsområde Figur 4. Södra området med maskingrävda schakt och påträffade anläggningar markerade mot bakgrund av Fastighetskartan. 10 Långeberga 3:2 m. fl.

södra del. Stolphålen varierade vad gäller storlek och fyllning och tolkas inte vara spår efter en och samma konstruktion. Man kan konstatera att aktiviteter har ägt rum i området men inga synliga strukturer kunde urskiljas. Åtgärdsförslag: Den glesa spridningen av anläggningar samt den varierade fyllningskaraktären i stolphålen ger till följd att inga fortsatta antikvariska åtgärder föreslås i området. Mellersta området Area: 63.485 m 2 Området är beläget på en höjdrygg som löper i nord-sydlig riktning. Höjdryggen är i denna del förhållandevis flack. Det gränsar i norr till en gårdstomt och en markväg och i söder till ett mindre skogsparti. Höjden sluttar svagt i den västra delen. I sydöstra delen är sluttningen mer markant. Jordarten består av morän med endast mindre mängder sten. Västra halvan av området har enligt fosfatkartan något förhöjda fosfatvärden Trots att 17 schakt drogs påträffades endast 3 anläggningar; 1 härd och 2 stolphål. Anläggningsfattigdomen var överraskande med tanke på den goda åkermarken i området. Åtgärdsförslag: Det föreslås inga fortsatta antikvariska åtgärder i området. Södra området Area: 53.930 m 2 Området är beläget på en höjdrygg som löper i nord-sydlig riktning. I nordöstra delen växer idag en energiskog. I dess norra del ligger områdets högsta punkt (figur 4). Området skärs i nord-sydlig riktning av en mindre markväg. Den är synlig på häradskartan från 1911. Området gränsar i norr till ett mindre skogsparti och i söder till Ljusekulla gård och dess parkområde. Jordarten består av morän med ganska hög lerhalt och endast mindre mängd sten. Väster, söder och öster om området har enligt Skånska rekognoceringskartan funnits rikligt med våtmarker. Idag finns dammar söder om Ljusekulla gård samt två bäckar väster och öster om området. Förhöjda fosfatvärden har uppmätts i områdets centrala del. De 11 schakten lades i nordväst-sydostlig riktning på båda sidor om markvägen. Inga schakt kund dras inom energiskogsområdet eftersom den inte var röjd. Den var heller inte utsatt på fastighetskartan. Rikligt med arkeologiska lämningar påträffades; 18 gropar, 8 härdar, 2 lager, 2 rännor och 57 stolphål. Majoriteten av anläggningarna påträffades i den södra halvan av området. Här påträffades en rad med stolphål samt två färgningar efter rännor. Anläggningarna utgör spåren efter ena långväggen till ett stolpbyggt långhus med väggrännor (figur 5). Huset har legat i nordost-sydvästlig riktning. Spåren i form av stolphål efter ytterligare minst tre stolpbyggda konstruktioner syntes, varav två i sydligaste delen och ett i nordvästra delen av området. I anslutning till stolpkonstruktionerna påträffades gropar och härdar. Den rikliga förekomsten talar för omfattande boplatsaktiviteter i området. Långeberga 3:2 m. fl. 11

Figur 5. Delar av huslämning på södra området. Foto: Bo Friman. Härdarna i området var 2-3 meter i bredd och flera innehöll skörbränd sten i ytan. Härdarnas storlek kan tyda på hantverksaktiviteter i området. Schaktet närmast Ljusekulla gård längst ner i söder innehöll bl. a. två större lager som kan vara avsatta under yngre järnålder eller senare. Långhuset och den rikliga mängden gropar och härdar är vanligt förekommande under äldre järnålder och en bit framåt i tid. Åtgärdsförslag: Det föreslås fyra utvidgningar av schakten med potentiella huslämningar i syfte att fastställa typ och datering av byggnader. En utvidgning av ett schakt med gropar och härdar föreslås också i syfte information om boplatsaktiviteter. Dessutom föreslås nyschaktning av energiskogsområdet med två schakt. Det finns potential att här finna boplatslämningar samt en eller flera gravar på den markerade höjden (figur 6). Arkeologisk potential Tidigare undersökningar i Helsingborgsområdet har visat att det finns potential att påträffa boplats- och gravlämningar, främst från järnålder, på höjdlägen med god åkermark i anslutning till våtmarker. Ca 1-2 kilometer sydväst om Långeberga vid Gustavslund och Ramlösagården finns likartade miljöer. Här har påträffats omfattande lämningar från järnåldern (Aspeborg 2002, Strömberg 2006b). Den arkeologiska utredningen av Långeberga har visat på att omfattande lämningar sannolikt från järnåldern finns i det södra området. Det finns potential i samband med en förundersökning att besvara frågor om vilka bebyggelse- och aktivitetsfaser samt typen av aktiviteter som ägt rum på platsen. Utgångspunkten är troligtvis flera hus och gårdar samt rikligt med gropar och härdar. En förundersökning kan även ge svar på den geografiska utbredningen av boplatsen. 12 Långeberga 3:2 m. fl.

Huslämning? Energiskog Grop- och härdområde Huslämning Grop/ränna Härd Lager Stolphål Sökschakt Planerade FU/ytor Utredningsområde Huslämning? Huslämning? Figur 6. Förslag till förundersökningsområden mot bakgrund av fastighetskartan. Långeberga 3:2 m. fl. 13

Utvärdering Inför utredningen förväntades det att finna arkeologiska lämningar inom berörda delar av höjdryggen. Moränjordarna var förhållandevis stenfattiga i hela utredningsområdet och höjdryggen låg i anslutning till våtmarker. Trots detta påträffades få lämningar i det norra och mellersta området. Det var endast i det södra området som resultatet motsvarade förväntningarna. Schaktningsförhållandena var goda med klart väder och torra schaktmassor. Förutom dräneringsdiken syntes inga spår efter moderna nedgrävningar. Utifrån dagens kunskapsnivå kan man konstatera att förhistoriska lämningar finns koncentrerade i de mer höglänta området kring Ljusekulla gård och söderut samt närmare kusten. Metalldetekteringen på delar av de tre områdena genererade inga metallfynd. Det fanns endast resurser att genomsöka mindre områden med större anläggningstäthet vilket delvis kan förklara fyndtomheten. Förslag till åtgärder Endast i södra området föreslås fortsatta åtgärder i form av en arkeologisk förundersökning. Det föreslås utvidgning av utredningsschakten kring fem schakt med fyra möjliga huslämningar och en koncentration av gropar och härdar. Syftet är att få goda dateringsunderlag, få information om boplatsens geografiska begränsning samt att få inblick i vilka aktiviteter som bedrivits. Det föreslås även att två nya schakt dras i den nordvästra delen av området efter att energiskogen har röjts. Här ligger områdets högsta punkt och det finns potential att hitta boplatslämningar samt eventuella gravar. Referenser Arkiv och kartor Riksantikvarieämbetet, FMIS: www.fmis.raa.se/fmis/ Fastighetskartan Häradskartan Välluv 1911 Skånska Rekognoceringskartan Litteratur Andersson, T. 2007. Östra Ramlösa, framtida utbyggnadsområde. Historiska bebyggelselämningar i Helsingborgstrakten. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:10. Aspeborg, H. 2002. Exemplet Ramlösagården. Aspekter på bosättning och social struktur under äldre järnålder i Helsingborgsområdet. Skånska regioner. Tusen år av kultur och samhälle i förändring. Riksantikvarieämbetet Arkeologiska undersökningar Skrifter No 40. Aspeborg, H. & Mårtensson, J. 2001. Ramlösagården. Järnhantering och järnåldersboplats. Arkeologisk undersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd, Dokumentation av fältarbetsfasen 2001:4. 14 Långeberga 3:2 m. fl.

Krieg, S. 1991. Husensjö 8:5, 8:26 m fl Västergård II, Helsingborg, Skåne. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1991. Lagergren, A. 2007. Trafikplats Österleden-Fältarpsvägen. Historiska boplatslämningar. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2007:30. Strömberg, B. 2006a. Boplatser vid Gustavslund, Helsingborgs stad och kommun. Arkeologisk utredning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:2. Strömberg, B. 2006b. Grav- och boplatsområden vid Gustafslund. Neolitiska lämningar respektive en gårdsmiljö från yngsta bronsålder och äldsta järnålder. Arkeologisk förundersökning. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:17. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 421-1534-2011 Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-7360-11, 2011-06-21. Projektnummer: 11974. Undersökningstid: 28 september 6 oktober 2011 Projektgrupp: Bo Friman (projektledare), Håkan Svensson (metalldetektering). Underkonsulter: Kungsbacka Grävcentral, Byggnadsmaskiner AB. Exploateringsyta: 2,260 löpmeter. Undersökt yta: 1,242 löpmeter. Läge: Ekonomiska kartan, blad 3C3c, Hjortshög, x 6213287 y 360934. Koordinatsystem: SWEREF 99. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6213287 y 360934 Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: foto U nr. 3493:1-2. Beslutad kostnad: 188,780 kronor. Totalkostnad för projektet: 173,483 kronor. Långeberga 3:2 m. fl. 15

16 Långeberga 3:2 m. fl.