Klockarejorden 1:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING PÅ LYNGSJÖ KYRKOGÅRD ÅR 2018 Ylva Wickberg Arkeologisk undersökning år 2018 RAÄ fornlämning nr Lyngsjö 77:1 Fastighet Klockarejorden 1:1 Lyngsjö socken Kristianstad kommun Skåne län SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:41
Klockarejorden 1:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING PÅ LYNGSJÖ KYRKOGÅRD ÅR 2018 Ylva Wickberg SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:41
Utgiven av: Sydsvensk Arkeologi Box 134 291 22 Kristianstad 044-13 58 00 www.sydsvenskarkeologi.se Klockarejorden 1:1 Arkeologisk undersökning på Lyngsjö kyrkogård Ylva Wickberg Arkeologisk undersökning år 2018 RAÄ fornlämning nr Lyngsjö 77:1 Klockarejorden 1:1 Lyngsjö socken, Kristianstad kommun i Skåne län Sydsvensk Arkeologi Rapport 2018:41 Sydsvensk Arkeologi 2018 Grafisk form: Anders Gutehall Omslagbilder: Lyngsjö kyrkogård. Foto: Ylva Wickberg Kartmaterial: Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, I2014/00893
Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 5 Syfte och metod 5 SYFTE 5 METOD 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 TOPOGRAFI 5 FORNLÄMNINGSMILJÖ 6 Undersökningsresultat 7 SCHAKT 239 7 ÖVRIGA SCHAKT 7 A 219 7 Kulturhistorisk syntes 10 Förslag till fortsatta åtgärder 10 Referenser 11 MUNTLIGA UPPGIFTER 11 Administrativa uppgifter 13 Bilagor 15 SCHAKTBESKRIVNING 15 ANLÄGGNINGSTABELL 15
Figur 1. Skånekarta, Kristianstad kommun i grönt, Lyngsjö markerat med punkt Figur 2. Utdrag ur Vägkartan 4
Sammanfattning I slutet av augusti år 2018 utfördes en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning på Lyngsjö kyrkogård. Detta gjordes i samband med att församlingen skulle nyplantera ett antal träd. Undersökningen bestod av 11 små schakt; tio planteringsgropar var planerade, men i ett av schakten framkom en stengrund till en okänd byggnad. Man valde därför en ny plats för denna plantering så att husgrunden får ligga kvar ostörd. Det kunde konstateras att det fanns flygsandslager och rivningslager inom fastigheten, särskilt väster och öster om kyrkan. Vid undersökningen dokumenterades även en svag förhöjning väster om kyrkan, vilken tycktes innehålla sten. Denna eventuella lämning berördes ej av schaktningen. Bakgrund Degberga-Everöd församling planerade för förtätning av träd samt att ta upp två igenlagda gångvägar inom Lyngsjö kyrkogård. Man önskade gräva tio planteringsgropar samt gräva fram de äldre gångvägarna och lägga nytt grus. Groparna planerades vara cirka 2 x 2 m stora och 0,5 m djupa. Eftersom Lyngsjö kyrka och kyrkogård ligger inom fornlämning Lyngsjö nr 77:1 (Lyngsjö bytomt), beslöt Länsstyrelsen i Skåne län att en arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning skulle göras. Syfte och metod SYFTE Syftet med undersökningen var att med ett vetenskapligt arbetssätt dokumentera framkomna lämningar. METOD Arbetet utfördes genom att en arkeolog följde schaktarbetet. Dokumentation och undersökning gjordes löpande av schakt och framkomna fornlämningar. Samtliga schakt och påträffade lämningar mättes in med GPS. Topografi och fornlämningsmiljö TOPOGRAFI Lyngsjö kyrka ligger på en sandjordsplatå, cirka 25-27 m. ö. h. Landskapet omkring är böljande, och har sannolikt delvis formats och omformats av sandflykt och flygsandsdyner. Norr om kyrkan rinner den meandrande Vramsån, och i sydväst ligger Lyngsjön. 5
Figur 3. Utdrag ur digitala fornminnesregistret, FMIS. Fornlämningar som nämns i texten är markerade. FORNLÄMNINGSMILJÖ Trakten är mycket rik på fornlämningar, från alla tidsperioder, särskilt koncentrerade till områdena kring Vramsån. Själva byn Lyngsjö ligger idag ett stycke öster om kyrkan, men längre tillbaka var kyrka och kyrkogård en del av bybebyggelsen, bland annat dokumenterad genom äldre kartmaterial (historiska bytomten). I Lyngsjö fanns fram till mitten av 1700-talet Gärds härads tingsplats, belägen nordväst om kyrkan i en krök av Vramsån. Fornlämning Lyngsjö nr 77:1 är Lyngsjö historiska bytomt, ca 550x480 m (Ö- V). Markerad dels utifrån 1717 års lantmäterikarta, dels utifrån muntliga uppgifter från J. Callmer (FMIS 2018). I områdets S del har höga fosfatvärden uppmätts. Enligt uppgift i byn har tegel, keramik och slagen flinta plöjts upp kring kyrkogården. Flera arkeologiska insatser har tidigare gjorts i bytomten och dess närområde, men inga inom själva kyrkogården (Nilsson & Ohlsson 2007, Linderoth 2015). Fornlämning 76:1 är belägen i östra delen av nr 77:1. Inom området har lantbrukaren påträffat keramik. Vid en arkeologisk forskningsundersökning 1987 upptog Johan Callmer, Lunds universitet, ett antal provgropar inom området. Fynd av keramik, metallföremål lerklining och glas från yngre järnålder till medeltid påträffades, övrig dokumentation saknas (FMIS 2018). Lyngsjö nr 133:1 är en sannolikt tidigkristen grav, som undersökts och tagits bort (Nilsson & Ohlsson 2008), Graven framkom strax söder om Lyngsjö kyrkas södra kyrkogårdsmur. Utifrån orientering och armställning är det sannolikt att graven är från tidig medeltid. Lyngsjö nr 78:1 är förhistorisk boplats och gravfält från det senare finns uppgifter om låga runda ättehögar och översandade stensättningar. En undersökt grav gav datering till vendeltid, och den västra delen av boplatsen daterades till bronsålder. Lyngsjö 73:1 är en förhistorisk boplats, med slagen flinta i matjorden. Lyngsjö 16:1 är rest av en minst 28 m stor domarring. 6
Undersökningsresultat Vid undersökningen grävdes 11 schakt till planteringsgropar med hjälp av en minigrävare (figur 4). Groparna var 1-7 m 2 stora, med en sammanlagd yta av 27 m 2, och med ett djup av mestadels 0,5 m (se bilaga schakttabell). I flera av schakten påträffades både flygsandslager och rivningslager, de förstnämda främst i västra delen. Rivningslagren innehöll sot, tegel- och kalkbruksfragment. I de uppgrävda massorna påträffades enstaka människo- och djurben, vilka lades tillbaka i groparna. SCHAKT 239 I schakt 239, placerat i södra delen av kyrkogården, framkom nordöstra delen av en husgrund, 26 m söder om kyrkans långhus (figur 4, 5, 6, 7). Grundens synliga del var omkring 3,5 x3,5 m stor. Schaktet utvidgades något i försök att se om grunden skulle upphöra i och med planteringssyftet, men den tycks fortsätta i både väster och söder. Grunden utgjordes av stenar som mestadels var 0,3-0,45 m stora. I nordöstra hörnet fanns en sten som var minst 0,8 m stor. Stenarna låg tätt, i enkel rad, bortsett från några stenar som tycktes utfallna. Stengrunden rensades fram ytligt, varvid fragment av tegel (främst takpannor), löst kalkbruk, samt några järnspikar påträffades. Centralt i schaktet fanns även en rektangulär nedgrävning i Ö-V riktning, vilken tolkades som grav. Denna undersöktes ej. Det tycks inte finnas någon känd byggnad på denna plats, i varje fall inte i kartmaterialet som gått att få fram under detta arbete; från 1803 och framåt (figur 8). Man beslöt att ej plantera träd i denna grop utan grävde ny grop på annan plats. ÖVRIGA SCHAKT I övriga schakt förekom både rivningslager och flygsandslager, de sistnämnda främst i väster (bilaga 1, Schakttabell). I rivningslagren fanns tegelfragment, kalkbruksfragment och enstaka keramikskärvor, människo- och djurben. A 219 Väster om kyrkan fanns en svag, hård förhöjning, cirka 6 7 m i diameter och 0,2-0,3 m hög. Den innehåller möjligen sten. Förhöjningen mättes in, men undersöktes ej. En liknande förhöjning fanns på den plats där schakt 239 placerades, och där senare en husgrund påträffades (se ovan). 7
Figur 4. Samtliga schakt inom kyrkogården. A219 är en låg, hård förhöjning. Figur 5. Schakt 239. Husgrund. 8
Figur 6. Schakt 239 söder om långhuset. Foto från S. Foto Y. Wickberg, Sydsvensk Arkeologi 2018. Figur 7. Stengrunden I schakt 239 från N. Foto Y. Wickberg, Sydsvensk Arkeologi 2018. 9
Figur 8. Karta från år 1803, Avmätning Lyngsjö sn Lyngsjö nr 2-17 o 19-23 Kulturhistorisk syntes Det tycks främst finnas flygsand i västra delen av området, vilket är rimligt då vindarna oftast är sydvästliga-västliga. I äldre kartmaterial syns att man planterat furuskog väster om kyrkogården, sannolikt för att söka binda sanden (figur 8). Det finns rivningsmassor på flera ställen runt kyrkan, vilka sannolikt härrör från både uppförande och renoveringsarbeten. Det påträffades förhållandevis lite människoben i schaktmassorna, vilket kan tyda på att kyrkogården använts mindre intensivt i senare historisk tid, eller att flygsandslager skyddat underliggande lager vid anläggandet av nya gravar. Söder om långhuset påträffades en husgrund till en tidigare ej känd byggnad. Det kan möjligen vara till en klockstapel även om någon sådan ej finns omnämnd i de skriftliga källorna (Melin 2018). Den kan också höra till ett benhus eller liknande. Att det bara finns en gravnedgrävning i den kan visa att byggnaden funnits relativt länge på platsen. Dess exponerade läge vid sydsidan av långhuset tyder i vilket fall på att det varit en byggnad av viss vikt. Förslag till fortsatta åtgärder Vid eventuella framtida markarbeten inom kyrkogården bör arkeologisk personal delta, och området kring den påträffade husgrunden särskilt undvikas. 10
Referenser LITTERATUR Linderoth, T. 2015. Lyngsjö 2:5, Fornlämning 77 i Lyngsjö socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2015. Sydsvensk arkeologi Rapport 2015:5. Kristianstad. Nilsson, T & Ohlsson, A. 2008. Lyngsjö 77:1 & 78:1. Undersökning av sanddrift kring Lyngsjö kyrka. Arkeologisk forskningsundersökning 2007. Lyngsjö socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Lunds universitets historiska museum i samarbetet med Högskolan Kristianstad. MUNTLIGA UPPGIFTER Melin, K-M. 2018. Projektledare för Historisk timmermanskonst i Lunds stift, och forskare vid Göteborgs Universitet. KARTOR Lantmäteriet Karta år 1803, Avmätning Lyngsjö sn Lyngsjö nr 2-17 o 19-23. https://historiskakartor.lantmateriet.se INTERNET FMIS 2018. Riksantikvarieämbetets digitala fornminnesregister. http://www.fmis.raa.se 11
12
Administrativa uppgifter Sydsvensk Arkeologi projektnr: SA 180038 Länsstyrelsen i Skåne dnr: 431-16187-2018 Datum för beslut: 2018-06-28 Län: Skåne län Kommun: Kristianstad kommun Socken: Lyngsjö socken Fastighet: Klockarejorden 1:1 Koordinatsystem: SWEREF 99TM X koordinat: 6199246.058 Y koordinat: 441933.514 M.ö.h. 25-27 Fältarbetstid: 2018-08-27-2018 09-11 Antal arbetsdagar: 2 dagar Antal arkeologtimmar: 16 timmar Antal maskintimmar: - Exploateringsyta: - Undersökt yta: 27 m 2 Platschef: Ylva Wickberg Uppdragsgivare: Degeberga Everöds församling Tidigare undersökningar: - Fynd: Inga fynd tillvaratagna Dokumentationsmaterial: Foton, anteckningar och GIS-material (Intrasis) förvaras i Regionmuseets arkiv, Kristianstad 13
14
Bilagor SCHAKTBESKRIVNING IntrasisId Schakt Beskrivning M.ö.h Djup Area 201 Matjord 27 cm, därunder sotig gråbrun sand 15 cm, 25,2 0,65 1,617 därunder rivningslager kalkbruk tegelkross 14 cm, därunder gråbrun humös sand. 207 Matjord 0,24 m, tegel & kalbruk, djurben, underkäke 24,813 0,5 1,331 spädbarn, människokota Möjlig nedgrävning i N-S, mörkt brungrå sand. 211 Majord 0,25, nedgrävning i V schaktvägg. Möjligt stolphål - 25,125 0,6 1,221 0,25 m bred nedgrävning i Ö schaktvägg. Under matjord ljusgrå siltig sand 215 Matjord 0,3 m tegel kalkbruk, därunder mörkgrå sotig sand 25,646 0,6 1,126 0,3 m, därunder gulgrå mkt lätt sand 227 Matjord 0,17 m, därunder 0,37 m mörkt gråbrun ngt sotig 26,165 0,55 1,066 sand, därunder brungul sand 231 Matjord 0,2 m, därunder ljusbrun flygsand 0,26, därunder 27,218 0,65 1,532 rivningslager 0,2 m gråbrun sotig sand kalkbruk och tegel 235 Matjord 0,2 m, därunder rivningslager sot tegel kalkbruk 0,12 27,062 0,65 1,393 m därunder flygsand 0,3 m, därunder rivningslager tegel kalkbruk träkol 239 Matjord 0,4 fragment tegeltak kalkbruk människoben 25,883 0,4 7,563 395 Matjord 0,18, därunder brungrå sand sot och enstaka 25,458 0,5 3,781 skelettdelar, därunder grövre ljsugrå sand 401 Matjord 0,32, därunder flygsand 0,07, därunder sotig nedgrävning, lite tegelkross kalkbruk fajans 25,193 0,42 1,119 406 Matjord 0,35, lite skelettdelar. I S delen syntes 26,702 0,35 4,726 gravnedgrävning samt ett fundament till gravsten. ANLÄGGNINGSTABELL IntrasisId Subclass Undersökt Beskrivning Max höjd Min höjd Tillhör Id 200001 Husgrund No Består av stenar 0 0 413 Grav No Rektangulär nedgrävning Ö-V 25,589 25,508 389 Sten No 25,676 25,582 200001 382 Sten No 25,656 25,513 200001 375 Sten No 25,595 25,51 200001 366 Sten No 26,442 25,527 200001 359 Sten No 25,546 25,512 200001 350 Sten No 25,548 25,514 200001 344 Sten No 25,538 25,457 200001 335 Sten No 25,682 25,563 200001 327 Sten No 25,602 25,548 200001 320 Sten No 25,592 25,556 200001 313 Sten No 25,588 25,539 200001 306 Sten No 25,608 25,551 200001 298 Sten No 25,587 25,545 200001 290 Sten No 25,589 25,552 200001 282 Sten No 25,592 25,536 200001 275 Sten No 25,575 25,536 200001 268 Sten No 25,586 25,517 200001 265 Sten No 25,74 25,69 200001 258 Sten No 25,735 25,627 200001 252 Sten No 25,63 25,585 200001 246 Sten No 25,742 25,579 200001 219 Stenpackning No En hård rundad förhöjning 26,206 26,014 15
16
SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORTSERIE 2018 1. Kraftledning Tollarp - Salskog, Träne socken m.fl., Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning steg 1 år 2016-2017. Bertil Helgesson & Ylva Wickberg. 2. Rallaren 1 Fornlämning Malmö 120, 173 och 174, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Joakim Frejd. 3. Vellinge 90:3. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2016. Thomas Linderoth. 4. Vä 36:9. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning 2017. Ylva Wickberg. 5. Kv. Lars Johan 7, Simrishamns stad och kommun. Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Claes Pettersson & Erik Johansson. 6. Jörgen Kristoffersen 6. Kristianstad stad och kommun. Arkeologisk undersökning 2015. Therese Ohlsson & Claes Pettersson. 7. Yngsjö 4:248. Åhus socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Karina Hammarstrand Dehman & Anders Edring. 8. Sallerup 180:21 m.fl. Södra Sallerup socken, Malmö kommun. Förundersökning 2017. Åsa Berggren. 9. Kviinge 1:46. Kviinge socken, Östra Göinge kommun. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 10. Bromölla 11:1, Ivetofta socken, Bromölla kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Tony Björk & Klas Holger Jönsson. 11. Bunkeflostrand 3:1, 12:1 & 21:3, Bunkeflo socken, Malmö. Arkeologisk utredning 2018. Ilona Carlsson. 12. Fjälkinge 189:1. Schaktningsövervakning vid installation av spillvattenledning i Fjälkinge kyrka. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Pia Svensson. 13. Ilstorp 30:1. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Therese Ohlsson. 14. Bunkeflo 7:7 m.fl. Bunkeflo socken, Malmö stad & kommun. Arkeologisk utredning, steg 1, 2018. Fredrik Grehn & Thomas Linderoth. 15. Vellinge 90:3 m fl. Vellinge socken och kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2016. Therese Ohlsson. 16. Gamla Staden 8:1, Helsingborg socken, Helsingborg kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning/schaktningsövervakning 2016-2017. Ilona Carlsson. 17. Brönnestad 12:1 och 160:1. Ledningsarbeten vid Hovdala slott. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 18. Gamla Lundavägen/Stora Uppåkravägen till Sydöstravägen i Lund. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Joakim Frejd. 19. En senneolitisk kopparyxa. Fältbesiktning 2017 och efterundersökning 2018. Fastighet Hököpinge 68:5. Hököpinge socken, Vellinge kommun, Skåne län. Kristian Brink. 20. Bunkeflostrand 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 21. Läreda 436:6 och 436:20, Hässleholm, Hässleholms kommun. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 17
18 22. Ripa 15:2, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Översiktlig arkeologisk förundersökning 2018. Anders Edring. 23. Bunkeflostrand 12:1 och 21:3, Bunkeflo socken, Malmö kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning 2017. Ilona Carlsson. 24. Rosengård 130:401 och Husie 172:256. Arkeologisk utredning 2018. Fastighet Rosengård 130:401 och Husie 172:256, Husie socken, Malmö kommun, Skåne län. Kristian Brink. 25. Vä 2:72. Vä socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 26. Fjälkinge 9:6. Fjälkinge socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Fredrik Larsson. 27. Tilläggsyta för väg E22 Sätaröd-Vä. Tullsåkra 1:2 och 2:5, Västra Vram socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2017. Tony Björk. 28. Balsby 114:7. Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Kristian Brink. 29. Pilbladet 1. Södra Sallerups socken, Malmö kommun. Arkeologisk undersökning 2014. Åsa Berggren. 30. Kv Revisorn 8, Kristianstad, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk utredning 2018. Tony Björk. 31. Vinslöv 129:18, Vinslövs socken, Hässleholms kommun, Skåne län. Arkeologisk fördjupad förundersökning 2018. Fredrik Larsson. 32. Hammar 10:35 & 9:16, Nosaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2016. Sebastian Liahaugen. 33. Yngsjö 4:252, Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Avgränsande arkeologisk förundersökning 2018. Erik Johansson. 34. Bäckaskog 1:17, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 35. Elledning vid Bäckaskogs slott, Kiaby socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2017. Sebastian Liahaugen. 36. Österslöv 25:5, Österslöv socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning 2018. Sebastian Liahaugen. 37. KV. Finland m.fl. Kristianstad socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Schaktningsövervakning vid omläggning av ledningar år 2015-16. Ing-Marie Nilsson & Ylva Wickberg. 38. Vinslöv 21:16 m.fl. Vinslöv socken, Hässleholm kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning i form av schaktningsövervakning år 2017. Ylva Wickberg. 39. Maglehem 38:1. Maglehem socken, Kristianstad kommun. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning år 2017. Ylva Wickberg. 40. Åhus 558:6 och 558:31. Åhus socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk förundersökning år 2017. Ylva Wickberg. 41. Klockarejorden 1:1. Lyngsjö socken, Kristianstad kommun, Skåne län. Arkeologisk undersökning år 2018. Ylva Wickberg.
19
20
DET UPPDRAGSARKEOLOGISKA SYSTEMET Inom det uppdragsarkeologiska systemet utförs arkeologiska undersökningar som vilar på Kulturmiljölagen (1988: 950 KML). Undersökningarna baseras på beslut av länsstyrelsen och utgör ett villkor för att en Företagare skall ges tillstånd för ingrepp i fast fornlämning. Arkeologiska undersökningar kan göras i tre etapper: utredning, förundersökning och undersökning. De olika delarna är led i en process som i första hand syftar till att bevara fornlämningen, vilket är grundtanken i Kulturmiljölagen. Den arkeologiska utredningen kan göras i två steg: Steg 1 innebär att befintligt underlagsmaterial sammanställs i form av en byråinventering och att en fältinventering genomförs. Steg 2 innebär sökschaktsgrävning med grävmaskin. Syftet med den arkeologiska utredningen är att identifiera och lokalisera fornlämningar som berörs av ett arbetsföretag. Utredningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd för ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren (den som avser utföra ett arbetsföretag). Om det vid den arkeologiska utredningen påträffas under mark dolda fornlämningar, eller om det redan finns kända fornlämningar inom ett område, kan Länsstyrelsen besluta om en arkeologisk förundersökning. En arkeologisk förundersökning innebär som regel schaktgrävning med grävmaskin. Arbetet innebär att ett representativt urval av fornlämningen undersöks. Syftet med den arkeologiska förundersökningen är att avgränsa fornlämningen och fastställa dess vetenskapliga potential. Förundersökningen utgör ett beslutsunderlag till Länsstyrelsen inför prövning av tillstånd till ingrepp i fornlämning, och utgör även ett planeringsinstrument för Företagaren. Baserat på resultat från förundersökningen gör Länsstyrelsen en bedömning om fornlämningen bedöms vara välbevarad och ha vetenskaplig potential för att gå vidare till en arkeologisk undersökning. Syftet med en arkeologisk undersökning är att undersöka, dokumentera, analysera och tolka lämningar och fynd för den aktuella fornlämningen, samt att besvara de vetenskapliga frågeställningar som fornlämningen anses ha potential att ge svar på. Efter en arkeologisk undersökning hävs lagskyddet enligt 2 kap. Kulturmiljölagen. Inom det uppdragsarkeologiska systemet finns tre olika aktörer: Länsstyrelsen prövar tillstånd, beslutar och utövar tillsyn (uppdragsgivare). Företagaren söker om tillstånd och bekostar undersökningen. Undersökaren utför arkeologiska undersökningar (uppdragstagare). Detta är en mycket kortfattad beskrivning av det uppdragsarkeologiska systemet. En mer fullständig information kan hämtas under följande länk: http://samla.raa.se/xmlui/bitstream/handle/raa/8473/varia%202015_9.pdf?seq uence=1 Här finns vägledning för tillämpningen av Kulturmiljölagen (1988:950), Uppdragsarkeologi (2 kap.) enligt Riksantikvarieämbetets föreskrifter och allmänna råd.
Klockarejorden 1:1 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING PÅ LYNGSJÖ KYRKOGÅRD ÅR 2018 Vid en arkeologisk undersökning som gjordes i samband med att Degeberga-Everöd församling grävde för nyplantering av träd, påträffades en stengrund som hört till en okänd byggnad söder om kyrkans långhus. Församlingen valde att gräva annan grop för denna trädgrupp, varför stengrunden ligger kvar oskadad. Det kunde konstateras att det fanns flygsandslager och rivningslager inom fastigheten, särskilt väster och öster om kyrkan. Vid undersökningen dokumenterades även en svag, rundad förhöjning väster om kyrkan. Denna eventuella lämning berördes ej av schaktningen. SYDSVENSK ARKEOLOGI RAPPORT 2018:41