Uppföljning av ramavtal Vissa boenden enligt Sol och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS

Uppföljning av ramavtal Vissa boenden enligt Sol och LSS samt daglig verksamhet enligt LSS Före besöket hos Utföraren bör följande material finnas tillgängligt Kopia på aktuellt tillstånd från länsstyrelsen (samt eventuella anmälningar) Kopia på aktuellt försäkringsbrev Kopia på Socialstyrelsens senaste verksamhetstillsyn (avser verksamhet där hälso- och sjukvård ingår Ansvarig för uppföljningen: Christina Amundberg och Britt-Marie Johansson Stadsdelsförvaltning: Södermalm Uppföljning genomförd den: 2008-09-25 Föregående uppföljning, datum: 2007-10-09 Nästa uppföljning, datum: Utföraren har avropsavtal med följande stadsdelsförvaltningar Verksamhetens namn Södermalm, Skärholmen, Enskede-Årsta- Vantör, Hässelby-Vällingby, Bromma, Farsta, Kungsholmen, Östermalm, Sensus Mediaverkstad Ramavtalsnummer 67 Verksamhetens platsantal 24 Verksamheten drivs av (ägare) Verksamhetens inriktning Tillstånd från länsstyrelsen (SoL 69, LSS 23 ) Verksamhetschef enligt HSL (om hälso- och sjukvård ingår) Vilken sjuksköterska svarar för uppgifter enligt *HSL 24 samt **FYHS 5 * Hälso- och sjukvårdslag (1982:763) ** Förordning (1998:1513) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område Försäkringar Sensuns Studieförbund Media- och dramaverkstad Daglig verksamhet LSS 9 punkt 10 Mats Eriksson Endast delegering för en deltagare Ja

Sammanfattning (M+S) 1. a) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån begreppen Individualisering, Trygghet och Inflytande. b) Ge en samlad bedömning av den genomförda uppföljningen utifrån hälso- och sjukvården. 2. Finns det brister som behöver åtgärdas snarast? Om ja, ska Utföraren redovisa i bilaga vilka åtgärder som kommer att vidtagas. 3. Finns det brister som ska följas upp vid nästa uppföljning eller efter överenskommelse? 4. Är bristerna åtgärdade eller ej vid överenskommen tidpunkt? 5. Metod för uppföljning t ex intervjuer med personal, granskning av dokument etc. 1a) Hög individualisering, god trygghet och stor möjlighet till inflytande. Hela verksamhetsidén om den enskildes inflytande har intergrerats medvetet och löpande i verksamheten. De arbetar också integrerat med annan kulturverksamhet och skolor. 1 b) Liten omfattning av HSL, medveten om delegering av medicinering och har serviceavtal gällande hjälpmedel, Jobbar med att få delegering av primärvård 2.Nej 3 Förbättring av de administrativa rutinerna har skett under året och kommer att arbeta vidare med det. Går utbildning om socialrätt och verksamhetsansvaret 7,5 p Uppsala universitet. Får administrativt stöd av Sensus. 4 Ej tillämpligt 5 Metod för uppföljning har varit personligt besök av Christina Amundberg rundvandring i lokalerna, kortare möten med deltagarna som visar upp vad de håller på med i olika projekt, Nya 24 a LSS författningen överlämnas och förklaras.

Kvalitet och uppföljning (M+S) 6. Vilket kvalitetssystem har Utföraren avseende kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1998:8 (S), ) 7. Inkluderar kvalitetssystemet rutiner för kvalitetssäkring, utvärdering och uppföljning av verksamheten? 8. Hur arbetar Utföraren med kvalitetsutveckling? (SOSFS 1996:24 (M), SOSFS 1996:8 (S), ) 9. Finns en beskrivning av hur Utföraren arbetar med kvalitetsutveckling? 6-9 Finns ett kvalitetssystem som SENSUS som studieförbund har vid namn, ONE, men detta är ej anpassat fullt ut för LSS-verksamhet. Kvalitetssystemet skall vidareutvecklas och integreras med LSS-rutinerna för att bilda en helhet. Det finns vissa HSL-insatser som utförs som skall rutinjusteras. Hjälpmedel har serviceavtal. Utskrivningsklar patient (M+S) 10.Vilka rutiner finns för informationsöverföring och samordnad vårdplanering? (Lagen om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård) Ej tillämpligt i daglig verksamhet Tandhälsovård (M+S) 11. Finns avtal tecknat angående munhälsovård och nödvändig tandvård? Ej tillämpligt

SOCIAL UPPFÖLJNING (S) Allmänna krav på verksamheten 12. Hur tillgodoses de allmänna krav som ställs på verksamheten när det gäller integritet, självbestämmande, inflytande och medbestämmande? 13. Vilka metoder och arbetssätt används i verksamheten? 14. Hur upprätthåller man ett gott bemötande i verksamheten? 12. De allmänna kraven tillgodoses bra genom att intentionerna i LSS genomsyrar den dagliga verksamheten 13. Huvudmetoderna är empowerment, coachning, strukturering och individuell anpassning. Genom sitt demokratiska synsätt och etiska grundsyn om att alla människor kan och vill uttrycka sig och utvecklas. Anmälan om missförhållanden enligt 14 kap 2 SoL, Lex Sarah 15. Finns det en skriftlig instruktion för handläggning av anmälningar enligt 14 kap 2 SoL? SOSFS 2000:5 Det finns en viss allmän kunskap hos ledningen som behöver förbättras och föras ut till samtliga anställda kring LSS:s regelverk Anmälan om personskada i verksamhet enligt LSS 16. Finns det skriftliga rutiner att till länsstyrelsen göra anmälan om person som omfattas av LSS skadas i samband med verksamhet enligt denna lag? SOSFS 1996:17 17. Hur många anmälningar enligt LSS har inkommit det senaste året? 18. Vad avser anmälningarna? 16.Fått information om nya författningen SOSFS 2008:11 och skall gå på

utbildning om den. 17. Inga skador har skett och inga anmälningar har gjorts Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar 19. Hur arbetar verksamheten med att så långt det är möjligt upprätthålla den enskildes funktioner? 20. Vilken tillgång har den enskilde till tekniska och arbetstekniska hjälpmedel? 21. Vem ansvarar för att personalen får kunskap och instruktioner om de hjälpmedel som är knutna till den enskilde? 19. Sensus arbetar bra med att både upprätthålla och utveckla den enskildes funktioner genom att inspirera till konstnärliga uttryck. 20 Finns tillgång till tekniska hjälpmedel om någon skulle behöva det. 21. Föreståndare Samarbete mellan beställare, utförare och övriga myndigheter 22. Har utföraren, tillsammans med beställaren, kommit överens om hur ansvar och uppgifter ska fördelas? 23. Underrättar utföraren berörd nämnd om väsentliga förändringar i verksamheten? 24. Har utföraren samarbete med andra myndigheter såsom t ex landstinget eller skolan? 22. Ja, det finns goda samarbets- och fördelningsrutiner med beställaren 23 Ja, utföraren underrättar berörd nämnd om väsentliga förändringar 24 Ja, uföraren samarbetar med de myndigheter som den enskilde deltagaren har behov av och i samvekran med denne.

Dokumentation 25. Tillser verksamheten att förekommande dokumentation för sociala insatser utförs i enlighet med Länsstyrelsen i Stockholms län, Bedömningsgrunder för tillstånd att bedriva enskild verksamhet enligt SoL respektive LSS? 25 Sensus har skriftlig dokumentation för varje deltagare i egna akter och strukturen har anpassats till nuvarande författning. Handlingsplan 26. Har Utföraren upprättat handlingsplan tillsammans med den enskilde, beställare och anhörig/god man? 27. På vilket sätt deltar den enskilde, dennes anhöriga/god man i upprättandet av handlingsplan? 28. När upprättas handlingsplanerna? 29. Framgår det av handlingsplanen vad som är syftet och målet med den beslutade insatsen? 30. Underrättar Utföraren berörd nämnd om den enskildes omvårdnadsbehov förändras så att biståndsbeslut och handlingsplan måste omprövas? 31. Följs handlingsplanen upp kontinuerligt och revideras? 26. Det finns individuella mål för varje enskilds vistelse på Sensus. Handlingsplanen bryts ner i små steg för att den enskilde skall få en tydlig struktur i nedskrivna rutiner för att klara av och utvecklas i sina arbetstuppgifter. Få har gode män 27. Den enskilde är med och upprättar sina mål och handlingsplaner med deltagandet på Sensus mediaverkstad. 28 Handlingsplanerna upprättas när den enskilde börjar deltagandet och sedan följs de upp i förhållande till den enskildes behov eller om den enskilde skall delta i något nytt projekt. 29. Det framgår mål och syfte med deltagande och det är konkret utformat 30 Beställaren underrättas inför uppföljningar 31 Handlingsplanen följs upp och revideras. Ledsagare och tolk

32. Vilka rutiner finns för att ledsaga den enskilde till t ex läkare, tandläkare, frisör etc.? 33. Har tolk rekvirerats från vistelsekommunen? 32 Ja om behov finns 33. Tolk har inte behövt anlitas Personal 34. Utföraren ska anställa och ansvara för personal i egenskap av arbetsgivare med beaktande av vid var tid gällande lagar och avtal. I förfrågningsunderlaget ställs i detta avseende krav på Utföraren under 8 punkter. Redovisa hur kraven uppfylls samt eventuella förändringar under det senaste året. Det finns 7 personal, 3 heltid och 4 deltidsanställda som alla är anställda enligt gängse avtal. Samtliga har högskoleutbildning inom sitt handledarområde. Kompetenserna är bildlärare, musikvetare, levande verkstadspedagog, film och datakunniga, m,m, Föreståndare har kompetens om autismpedagogik samt högskolekompetens kring drama, teater och film. x Ledning 35. Har någon förändring skett i verksamhetens ledning? 36. Om så är fallet, uppfylls kraven på fackkompetens? Byte av föreståndare har skett, länsstyrelse har godkänt ny föreståndare med föreläggande om att inom två 2 år läsa in högskolebaserad LSSutbildning 15 poäng ang LSS och arbetsrätt. Föreståndare har mångårig kompetens med att arbeta som vårdarpersonal för målgruppen. Råd och stöd enligt LSS 37. Hur många av brukarna har insatsen Råd och stöd enligt LSS?

38. Hur samverkar Utföraren med landstinget/kommunen så att den enskilde kan få tillgång till insatsen Råd och Stöd? 37. Detta känner verksamheten enbart till om den enskilde berättar det själv eftersom det är landstingets verksamhet och sekretess råder. 38. Utföraren samarbetar utifrån den enskildes eller landstingets initiativ. Den enskilde kan också få stöd av sin handläggare om den enskilde så önskar. Social rehabilitering (gäller kategori D och E) 39. Vilka former av sysselsättande verksamhet, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter erbjuds i boendet och ute i samhället? 40. På vilket sätt är den enskilde delaktig i valet av aktiviteter? 41. Hur bedrivs samarbete med frivilliga organisationer? 39-41 Ej tillämpligt Sekretess 42. Vilka rutiner finns för att informera personalen om tystnadsplikt? 43. Undertecknar personal förbindelse om tystnadsplikt? 42 och 43 Sensus har rutiner och personal undertecknar bestämmelser om om handlingssekretess och tystnadsplikt. Hantering av privata medel 44. Hur många enskildas privata medel hanteras av personal inom verk-

samheten? 45. Vilka dokumenterade rutiner finns för hantering av privata medel (intern kontroll och vid misstanke om oegentligheter)? 46. Finns skriftlig överenskommelse mellan den enskilde, god man eller förvaltare och företrädare för verksamheten, om hur de privata medlen ska hanteras? 47. Finns låsbart utrymme för den enskildes privata medel och värdesaker? 44-46 Ej tillämpligt 47 Deltagarna har tillgång till låsbart skåp för värdesaker. Kost, tvätt, städning 48. Redogör för hur måltidssituationen ser ut i verksamheten. 49. Förekommer specialkost i verksamheten? 50. I vilken mån deltar den enskilde vid tillagningen av maten? 51. Vilka rutiner finns för tvätt och mindre lagningar av den enskildes kläder? 52. Vilka rutiner finns för städning? 53. I vilken mån deltar den enskilde i städning av sin egen bostad? 48 Mediaverkstaden äter ute på lunchställe och fikar i egna lokaler. Deltagarna stöttas i att klara av att äta ute tillsammans med andra. 49-53 Ej tillämpligt Boende, lokaler, utrustning 54. Är boendet/lokalerna ändamålsenliga för den verksamhet som bedrivs?

55. Är den fysiska tillgängligheten tillfredsställande? 56. Erbjuder Utföraren en god och hemlik boendemiljö? 57. Upprätthåller Utföraren en god hygienisk standard i verksamheten? 58. Är boendet/lokalerna utrustat med brandlarm? 59. Finns det rutiner för utrymning vid brand eller annan fara? 60. Genomförs regelbundna utrymningsövningar? 61. Vilka arbetstekniska hjälpmedel finns i verksamheten? 62. Har Utföraren tecknat serviceavtal för arbetstekniska hjälpmedel? 54-55 Lokalerna är ändamålsenliga för verksamheten och anpassade för personer med rörelsehinder. 56 och 57 Ej tillämpliga 58 och 59 Det finns brandskyddsrutiner som följs och som har fungerat i verkligheten. Har lärt deltagarna om brandrutiner genom att se på film om vad som kan hända vid en brand 60. Det genomförs utrymmningsövningar regelbundet. 61 och 62 Det finns en lift och det finns serviceavtal med den.

UPPFÖLJNING AV HÄLSO OCH SJUKVÅRD (M) Avvikelsehantering Lex Maria 63. Vilka rutiner finns för lokal avvikelsehantering och Lex Mariaanmälan? 64. Hur många avvikelser har inträffat det senaste året? 65. Vilken typ av avvikelser? (SOSFS 2002:4) 66. Har någon Lex Maria-anmälan gjorts det senaste året? 67. Om ja, vad avsåg den? 68. Hur sker anmälan av ovanstående till beställande nämnd? 63-66 Sensus har ej Lex Maria-rutin men skall upprätta sådan. Inga avvikelser har skett. Hälso- och sjukvårdspersonal 69. Vilken, vilka läkare ansvarar för den enskilde? 70. Organisation av läkarinsatser, tid/vecka, jourer, etc. Kan läkaren komma på akuta hembesök (samma dag), kvällar, helger, nätter? 71. Hur många sjukskötersketjänster finns i verksamheten? 72. Har sjuksköterskorna vidareutbildning? 73. Om ja, vilken/vilka vidareutbildning/ar? 74. Antal personer som en sjuksköterska har ansvaret för? Vardag vardag vardag vardag lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd lörd/sönd morgon lunch kväll natt morgon lunch kväll natt 75. Finns sjuksköterska tillgänglig alla dagar, dygnets alla timmar? 76. Vilka tider finns sjuksköterska på plats respektive i beredskap?

77. Hur lång är inställelsetiden vid beredskap? 78. Finns det skriftliga rutiner för hur sjuksköterska/läkare kontaktas och i så fall, är dessa kända av all personal? 79. Finns det rutiner för hur närstående kontaktas om den enskildes hälsotillstånd förändras? 80. Finns arbetsterapeut att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka? 81. Finns sjukgymnast att tillgå och i så fall, hur många timmar per vecka? Ej tillämpligt Läkemedelshantering 82. Finns det skriftliga riktlinjer och arbetsordningar för läkemedelshantering? 83. Finns det skriftliga generella läkemedelsanvisningar? 84. Om ja, vilka läkemedel? (kopia) 85. Hur förvaras läkemedel? 86. Hur hanteras läkemedel som är ordinerade vid behov? 87. Vilket/vilka läkemedelssystem används (Apodos, dosett etc)? 88. Finns akut/buffertförråd? 89. Hur dokumenteras iordningställd dos respektive utlämnande av dos? 90. Genomförs regelbundna läkemedelsgenomgångar? 91. Om ja, vilka medverkar? 92. Hur ofta görs extern kvalitetsgranskning av läkemedelshanteringen? 93. Datum för senaste kvalitetsgranskning avseende läkemedelshantering? (kopia)

94. Fanns det anmärkningar vid den senaste kvalitetsgranskningen avseende läkemedelshanteringen? SOSFS 2000:1, 2001:17 Ej tillämpligt Delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter 95. Förekommer delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter? 96. Om ja, finns det skriftliga rutiner? 97. Vilka hälso- och sjukvårdsuppgifter delegeras? 98. Hur många delegeringsbeslut har varje sjuksköterska fattat? 99. Vilka rutiner finns för dokumentation vid överlämnandet av läkemedelsdos (kontroll/- signeringslista)? SOSFS 1997:14 En delegering skall göras iordning med primärvården. Förekommer endast en behovsmedicinering Dokumentation 100. Vilka dokumentationssystem används? 101. Följer dokumentationen omvårdnadsprocessen? 102. Hur snart efter inflyttningen upprättas: 1) omvårdnadsanamnes 2) omvårdnadsstatus 3) individuell vårdplan? 103. Hur får den enskilde ta del av dokumentationen? 104. Medverkar den enskilde/närstående i planeringen av omvårdnaden? 105. Hur förvaras och vem har tillgång till dokumentationen? 106. Hur arkiveras omvårdnadsjournalen efter avslutad vårdtid? Patientjournallagen 1985:562

107. Har övrig personal tillgång till den dokumentation som bedöms nödvändig för att ge en god och säker vård? SOSFS 1993:17 Skall göra iordning rutiner och dokumentation för att vara förberedda när det behövs dokumenteras enl HSL Kost 108. Hur ser måltidsordningen ut? 109. Hur lång tid accepteras mellan första och sista målet? 110. Vem lagar maten? 111. Vem, vilka gör matsedeln? 112. Finns det möjlighet att välja huvudmål? 113. Finns det möjlighet till specialkost efter behov, dietkost, sondmat, önskekost, näringsberikad kost etc.? 114. Medverkar dietist? 115. Finns det möjlighet att få extra mat/smörgås även nattetid? 116. Kontrolleras vikten vid inflyttning, hur sker uppföljningen ut och hur dokumenteras den? 108 Går ut och äter lunch på olika lunchställen, fikar i lokalerna på rasterna. Övriga frågor ej tillämpliga Hygien 117. Redogörelse för hygienrutiner. 118. Hur förebygger Utföraren smittspridning, t ex MRSA 119. Rutiner för livsmedelshygien. Ej tillämpligt

Utrustning, hjälpmedel och förbrukningsartiklar 120. Förskrivs inkontinenshjälpmedel individuellt? 121. Vem ansvarar för utredning, ordination och utprovning? 122. Har förskrivaren/förskrivarna behörighet? 123. Hur dokumenteras ovanstående? 124. Vem ansvarar för information och utbildning till övrig personal? SOSFS 1994:22 125. Finns det rutiner för ansvar, hantering och kontroll av medicintekniska produkter (MTP)? SOSFS 1994:21 126. MTP grupp 1 vilken medicinteknisk utrustning finns? 127. MTP grupp 2 vilka arbetstekniska hjälpmedel finns? 128. MTP grupp 3 vem ansvarar för ordination och utprovning? SOSFS 1994:20, SOSFS 1994:21 127 Finns en lift som det finns serviceavtal för Frihetsinskränkande åtgärder 129. Används t ex sänggrindar, bälte, brickbord, individuella larm? 130. Vem ordinerar dessa? 131. Hur följs det upp? 132. Hur dokumenteras det? SOSFS 1992:17 Ej tillämpligt

Vård i livets slutskede 133. Finns det möjligheter för kvarboende vid akut sjukdom? 134. Finns det möjligheter för kvarboende i livets slutskede? 135. Finns det rutiner för vård i livets slutskede? 136. Hur tillgodoses kravet att döende personer ej ska lämnas ensamma? Ej tillämpligt Omhändertagande av avliden 137. Finns det rutiner för omhändertagande av avliden? 138. Framgår det av rutinen att det ska vara värdigt och att respekt ska visas gentemot den avlidne och närstående? 139. Framgår det av rutinen att hänsyn ska tas till speciella önskemål, t ex etniska, religiösa etc.? 140. Hur ombesörjs transport och förvaring av avlidna? Ej tillämpligt