Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 10 april 2008 Riskbruksprojektet Sid 1

Tredje nationella Riskbrukskonferensen Uppsala 9 10 april 2008 Riskbruksprojektet Sid 1

Regeringsuppdrag till Fammi/FHI www.fhi.se/riskbruksprojektet www.fhi.se/riskbruksprojektet mål 11 Handlingsplanerna, prop. 2000/01:20 och 2005/06:30 Fortbildning om alkohol till primär- vårdens och företagshälsovårdens personal 2004 - Projektering/planering 2005 - Pilotverksamheter med landsting och FHV 2006 - Statliga stimulansmedel till landstingen 2007 Mer heltäckande verksamhet Sjukhus 2008 Tobak, Universitet och högskolor Alkoholhjälpen 2009 - Familjecentraler 2010 - Avslutande verksamhetsår/summering Sid 2

Alkohol ingen medicinsk fråga som andra Omfattande evidens att enkla frågor och enkla råd är effektiva insatser Många ambitiösa projekt under mer än 30 år Inspiration från arbetet med tobak två fokus Attityder och förhållningssätt Kunskaper och färdigheter Sid 3

Riskbruk -ny term som gör det lättare att prata om alkoholvanor med patienterna www.fhi.se/riskbruksprojektet A n t a l Inga problem Växande problem Måttfull konsumtion Risk Beroende/missbruk Uppenbara problem En alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadlig - om den fortsätter Sid 4

Riskbruk - ny term som gör det lättare att prata om alkoholvanor med vårdpersonalen Hälsoeffekt och antal Ingen eller låg konsumtion Förhöjd eller riskabel nivå Hälso- effekter Beroende Inga problem Problem En alkoholkonsumtion som är eller kan bli skadlig - utan beroende eller missbruk Sid 5

Utgångspunkter Stärka individens förutsättningar att själv fatta beslut om hälsosamma alkoholvanor Arbete i nära samverkan med /utgå från landstingen/arbetsgivarna/universiteten Utgå från vårdens vardagssituationer och utvecklas i ett samspel med professionerna Sid 6

Riskbruksprojektets mål Alkohol ska ha en självklar plats i vardagssjukvården - som motsvarar den betydelse som den har för uppkomsten av olika sjukdomar och skador Det ofödda barnets rätt till en alkoholfri miljö Alkoholfritt arbetsliv Sundare alkoholvanor bland studenter Sid 7

Riskbruk Missbruk Berätta om din alkoholkonsumtion? Är r du en alkoholist? Sid 8

Attityder och egna vanor Sökord i Microsoft ClipArt Enkätundersökning gemensamt mellan Riskbruksprojektet och äta hälsovård, middag, bröllop, läkare, medicin, champagneflaskor, varningar helgdagar, Svenska läkaresällskapet högtider, jubileum, nyårsafton, par, smekmånad Svensk sjuksköterskeförening Vårdförbundet Barnmorskeförbundet Sid 9

Andel med riskbruk av alkohol 20 15 % 10 5 Män Kvinnor 0 Befolkning Läkare Sjuksköt. Barnmorskor Sid 10

Andel läkare, sjuksköterskor och barnmorskor som frågar om alkoholvanor 35 30 25 % 20 15 10 5 Med riskbruk Utan riskbruk 0 Alltid Ofta Ibland Sällan Sid 11

Physical Erectile dysfunction activity www.fhi.se/riskbruksprojektet Bone density and osteoporosis Allt det där andra i patientbesöket Depression Anxiety Bipolar Hypertension disordersvision, glaucoma and hearing Early ultrasound Cancer mammae Obesity Colo-Recta Alcohol Blood lipids cancer Smoking Diabetes MMI Dementia Alzheime r Chronic obstructive lung disease Cardiovascular risk profile Homocystein Immunisations/ Influensa Pneumonia C-Reative Protein Hormone replacement Domest violence Abuse Prehypertensive? STD prevention BMI and Waist-Hip Ratio Chlamydia Abdominal aorta aneurysm Fibrinog Pap-smear Genetic tests? Stenosis of the Carotid arteries Sid 12

Alkohol som medicinsk riskfaktor Viktigare riskfaktor än diabetes och astma för försämrad hälsa och för tidig död 6000 5000 DALYs (000's) 4000 3000 2000 1000 0 Alkohol Diabetes Astma Källa: World Health Organization (2002) The World Health Report 2002. Reducing risks, promoting healthy life. Geneva; World Health Organization. *Funktionsjusterat levnadsårn(daly Disability Adjusted Life Year) mäter förlust av livslängd och funktionsnedsättning. Sid 13

NNT Number Needed to Treat www.fhi.se/riskbruksprojektet Antal som måste behandlas för att EN patient ska ha nytta av åtgärden 167 Blodtrycksbehandling Vid lägre nivå av förhöjt blodtryck måste etthundrasextiosju patienter behandlas i fem år för att en stroke skall undvikas 1) 20 Rådgivning om tobak Vid rådgivning om tobak är det en av tjugo som slutar röka 2) 1) BMJ 1995;310:452-454The number needed to treat: a clinically useful measure of treatment effect Richard J Cook, assistant professor David L Sackett, professor of clinical epidemiology 2) Department of Health, GBR 8 - Enkel rådgivning om alkohol Vid enkel rådgivning om alkohol är det en av åtta riskkonsumeter som minskar sin konsumtion till ofarliga nivåer 2) Sid 14

Vardagseffektivitet Kostnad i euro för att förebygga ett sjukdomsår eller att förhindra för tidig död 35000 30000 30 000 25000 20000 15000 10000 5000 1 900 1 800 Alkoholrådgivning Tobaksavvänjning Genomsnitt av medicinsk behandling Sid 15

Utbildningar Hur kan vi stödja BVC och MVC att samarbeta? Patientcentrerat förhållningssätt - Motiverande samtal - Riskbruksverkstäder -m.m. Alkohol och hälsa - medicinska effekter - metoder för att ställa frågor - Riskbruksmetoden i arbetslivet -m.m. Sid 16

Det nationella arbetet www.fhi.se/riskbruksprojektet Stödja professionell och lokal utveckling Nationell arena Samordning Nätverk Uppmärksamhetsvecka Utveckla basresurser - ex. utbildare Kunskapsförmedling www.fhi.se/riskbruksprojektet Utvärdering Inte överta landstingens eller arbetsgivarnas ansvar Sid 17

Delprojekt www.fhi.se/riskbruksprojektet Familjeläkare ST-läkare Barnmorskor i mödrahälsovård Mottagnings-/distriktssköterskor Barnhälsovård Företagshälsovård/arbetsliv Sjukhus Motiverande Samtal Universitet och högskolor Alkoholhjälpen Tobak Familjecentraler Sid 18

Stimulansmedel från regeringen Stockholm läns landsting Statliga 3 200 000 Östergötland läns landsting 850 000 stimulansmedel Blekinge läns landsting 400 000 + Örebro läns landsting 500 000 Nationellt Landstinget Gävleborg 500 000 kunskapscentrum Uppsala läns landsting 360 000 Södermanland läns landsting 300 000 Jönköping läns landsting 500 000 Kronoberg läns landsting 450 000 Kalmar läns landsting 500 000 Region Skåne 1 650 000 Landstinget Halland 600 000 Västra Götalandsregionen 2 350 000 Landstinget i Värmland 500 000 Landstinget Västmanland 650 000 Landstinget Dalarna 500 000 Landstinget Västernorrland 500 000 Jämtlands läns landsting 500 000 Västerbottens läns landsting 500 000 Norrbottens läns landsting 550 000 Gotland 150 000 Summa 16 000 000 Sid 19

Utvärdering - resultat Metod Enkätundersökning till ALL berörd personal - 2 ggr 20 000 enkäter - Linköpings universitet Huvudsakliga frågeställningar Hur mycket utbildning man fått Kunskaper Aktivitet tillfrågas patienterna om alkoholvanor Sid 20

Baslinjemätning 2006 Andel läkare och sjuksköterskor som anger att man har brister i kunskaperna om hur råd kan ges till patienter inom olika livsstilsområden Procent 80 70 60 50 40 30 Rökning Fysisk aktivitet Alkohol 20 10 0 Familjeläkare Underläkare Distriktssköterskor Sjuksköterskor inom BVC Företagsläkare Företagssköterskor Sid 21

Treårsuppföljningen Mer än en fördubbling i andel som fått utbildning om alkohol 2006 2009 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel med minst en dags utbildning om alkohol de tre senaste åren 91 82 83 61 62 64 49 45 32 30 19 20 21 14 Fö re ta gs lä k are Före ta gs sk öte rsk or Allm ä nläk a re ST -lä k a re D ist rik tss k öte rsk or Ba rnm ors kor BVC -sjuk sk ö te rsk or Sid 22

Treårsuppföljningen En majoritet av primärvårdens läkare och sjuksköterskor har utbildning i MI % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Andel med utbildning i Motiverande samtal de tre senaste åren 81 67 60 52 49 Allm ä nläk a re ST-lä k a re D ist rik tss k öte rsk or Ba rnm orskor BVC -sjuk sk öte rsk or Sid 23

Treårsuppföljningen Kunskaperna har ökat Andel som anser sig vara mycket eller ganska kunniga att ge råd om alkoholvanor 2005/2006 2008/2009 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 86 93 91 71 60 79 47 70 30 60 57 78 Före ta gs lä k are Före ta gs sk öte rsk or Allm ä nläk a re ST-lä k a re Dist rik tss k öte rsk or BVC -sjuk sk öte rsk or Sid 24

Treårsuppföljningen Aktiviteten har ökat Andel som alltid eller ofta diskuterar alkohol med sina patienter 2005/2006 2008/2009 % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 70 79 85 90 50 58 57 45 28 51 F öretag släkare F öretag sskö tersko r A llm änläkare S T-läkare D istriktssköterskor Sid 25

Treårsuppföljningen Regionala skillnader har utjämnats www.fhi.se/riskbruksprojektet Andel distriktssköterskort alltid eller ofta diskuterar alkohol med sina patienter 2006 2009 80 70 60 50 40 30 20 10 0 G o tla nd K a lm a r Jö nk ö ping Sk å ne Ö r ebr o Dala rna G äv le b o rg K ro n o b er g Sto c k ho lm Sö d e rmanla nd V ä stm a nla nd B le k ing e Norr b o tten V ä ste rn o rrla nd V ä str a Gö ta la nd Öster gö tla nd Uppsa la Halla nd Jä mtla nd V ä rm la nd V ä ste rbotte n Sid 26 %

Treårsuppföljningen www.fhi.se/riskbruksprojektet Tidigt hälsosamtal har etablerat i mödrahälsovården Andel barnmorskor inom MVC som använt formulär vid bedömning av riskbruk 2006 2009 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 % Dalarn a K ron ob erg S öder m anl and Västm an lan d S kåne Vär m lan d Ö reb ro Up psala H allan d Västerno rrl and Ö stergö tl and Bl eking e S to ckho lm Västr a G ötalan d Jö nkö pin g Väster botte n N orr bo tten Jäm tlan d K alm ar G äv leb org G o tlan d Sid 27

Treårsuppföljningen Men alkoholen ligger fortfarande efter övriga levnadsvanor Andel läkare och sjuksköterskor som år 2009 anger att de har brister i kunskaperna om hur råd kan ges till patienter inom olika livsstilsområden Rökning Fysisk aktivitet Alkohol 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Allmänläkare ST-läkare Distriktssköterskor BVC-sjuksköterskor Företagsläkare Företagssköterskor Sid 28