Region Skånes bidrag till studieförbunden - en utvärdering 1
Inledning... 4 Region Skånes bidrag till studieförbunden...8 Studieförbunden...10 ABF...10 Bilda...10 Folkuniversitetet...11 KFUK-KFUM:s studieförbund...11 Medborgarskolan...11 NBV...11 Sensus...12 SISU...12 Studiefrämjandet...13 TBV...13 Vuxenskolan...13 Verksamhetsformer...14 Studiedistriktens utbildningsverksamhet...15 Cirkelverksamheten...17 Cirkelverksamhetens fördelning på ämnen...20 Samarbete med medlemsorganisationerna...22 Kulturverksamhet...23 Kulturprogram...24 Regionbidragets fördelning på studieförbunden...32 Verksamhetsutveckling...36 Administration...38 Prioriterade målgrupper...39 Funktionshindrade...40 Invandrare...41 Arbetslösa...43 Öresunds- och Östersjösamarbete...43 Skånes Bildningsförbund...44 Region Skånes bidrag...45 Skånes Bildningsförbunds verksamhet...47 Bidragsregler...47 Information och opinionsbildning...47 Samverkan...48 Etikfrågor...48 Utbudsdagar...48 Konferenser och seminarier...48 Öresundssamarbete...49 Visiter vid Sundet och Skandinaviska visiter...49 Övriga aktiviteter...50 Kulturverksamhet...50 Bidrag till ideella föreningars kulturprogram...50 De kulturpolitiska intentionerna...53 Bidragsreglerna...53 Tidigare bidragsregler...54 Växa med kultur...55 Studieförbundens roll...56 Bidragsreglerna...57 Statsbidraget...57 2
Region Skånes bidrag...58 Kommunernas bidrag...58 Bidraget består av tre delar:...59 Tröghet...59 Volymtänkande...60 Handläggningen av Region Skånes bidrag...61 Nytt regelverk?...62 De kulturpolitiska intentionerna...62 Bidragskonstruktionen...63 Bildningsförbundets roll...65 Intervjuer...67 Både Dunkers och studieförbunden vinner på samarbetet...67 Idéerna, viljan och lusten finns men tid och pengar saknas...68 Studieförbunden har fastnat i sina roller...70 Studieförbunden får en plats, Kulturen får en ny publik...72 Bra exempel sprider sig...73 Folkbildare i kultur...75 Största hindret är brist på tid...76 Vända upp och ner på varandra...78 Stora skillnader mellan kommunerna...79 Stark ställning...80 Begränsad verksamhet...81 Måste tänka nytt...82 Stort förtroende...84 3
INLEDNING Denna rapport är en utvärdering av Region Skånes bidrag till studieförbunden under perioden 1999 2004. Den är gjord på uppdrag av Region Skånes kulturnämnd och enligt direktiven, som utfärdades av kulturnämnden 2004-09-08 (Dnr KU/040063) var uppdraget sammanfattningsvis att göra en genomlysning av hur studieförbunden under perioden 1999 2004 har använt regionens bidrag, sätta användningen i relation till de kulturpolitiska intentioner som finns med bidraget, belysa samspelet mellan studieförbunden och det övriga kulturlivet ur ett regionalt perspektiv, visa om förändringen av reglerna för bidragsfördelningen i februari 2002 har påverkat studieförbundens regionala verksamhet, belysa samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala bidragen till studieförbunden, ta upp frågan om Skånes Bildningsförbunds roll i ett regionalt kulturpolitiskt perspektiv och diskutera riktlinjerna för bidragsfördelningen liksom fördelningsmodellen. Region Skånes bidrag till studieförbunden avser studieförbundens regionala verksamhet. Denna är i hög grad en stödfunktion för den lokala verksamheten och för studieförbundens verksamhet i samarbete med deras medlems- och samverkansorganisationer. Det innebär att det i vissa fall är svårt att belysa användningen av det regionala bidraget i relation till regionens kulturpolitiska intentioner med bidraget utan att ta hänsyn även till studieförbundens lokala verksamhet. Studieförbundens verksamhet i Skåne är mycket bred och mycket omfattande. Den tidsram, som jag har haft för mitt arbete, har inte tillåtit annat än en mycket översiktlig och tämligen rapsodisk beskrivning av studiedistriktens verksamhet. Utvärderingen bygger till allra största delen på studiedistriktens och Skånes Bildningsförbunds verksamhetsberättelser. Jag har också gjort intervjuer med verksamhetsledarna för respektive studieförbunds regionala verksamhet liksom med några företrädare för kommuner, kulturorganisationer och kulturinstitutioner. Dessa intervjuer redovisas i en särskild bilaga. Att utvärderingen till allra största delen bygger på verksamhetsberättelserna har bidragit till utvärderingens bitvis rapsodiska karaktär. Verksamhetsberättelserna skiljer sig mycket från förbund till förbund, både när det gäller struktur och ambitionsnivå. En del studieförbund redovisar sin verksamhet tämligen detaljerat. I andra fall ger verksamhetsberättelserna mycket lite information om verksamheten. Det är med andra ord ibland svårt för de offentliga bidragsgivarna att med utgångspunkt från studieförbundens redovisning läsa ut hur deras bidrag faktiskt används. Det vore till gagn för både studieförbunden och bidragsgivarna om redovisningen av verksamheten var både fylligare och tydligare. Jag efterlyser därför en dialog mellan Region Skåne, Skånes Bildningsförbund och studiedistrikten om hur deras redovisning av verksamheten ska utformas. 4
En bättre redovisning av verksamheten vore också till gagn för såväl bilden av studieförbunden som den offentliga diskussionen om deras verksamhet. Studieförbunden har genom åren fått mycket kritik, en kritik som ofta har gått ut på att deras verksamhet är antikverad, oprofilerad och slentrianmässig och har för mycket av hobbykaraktär. Det finns också kritiker, som ifrågasätter de offentliga bidragen till studieförbunden med motiveringen att verksamheten främst handlar om friska vuxna människors fritidsaktiviteter, som de bör kunna betala själva. En del av kritiken beror säkerligen på att en stor del av studieförbundens verksamhet är tämligen okänd. Många människors bild av studieförbunden präglas av de kurskataloger, som dimper ner i brevlådorna varje höst och varje vår, medan merparten av studieförbundens verksamhet inte når offentligheten. Den genomgång jag har gjort av de skånska studieförbundens verksamhet visar att kritiken är orättvis. Tvärtom har studieförbunden en både omfattande och ambitiös verksamhet, som är starkt profilerad i förhållande till deras värdegrund. De har en stor verksamhet inom och i samarbete med sina medlems- och samverkansorganisationer och har därför stor betydelse för föreningslivet. Med sin omfattande kulturverksamhet har de en mycket stor betydelse för det lokala kulturlivet och inte minst för det egna skapandet och amatörkulturen. Det innebär inte att kritiken är helt oberättigad. Inom studieförbunden finns liksom i andra organisationer slentriantänkande. Det finns mycket verksamhet som åtminstone ytligt sett är utbytbar eller av hobbykaraktär. Det finns en hel del verksamhet, som rimligtvis borde bedrivas utan offentliga bidrag. Inom studieförbunden pågår dock en självsanering. De senaste åren har diskussionen inom och mellan studieförbunden om etik, kvalitet och gränsdragningsfrågor intensifierats. Flera studieförbund har infört olika former av kvalitetsverktyg i sitt arbete. Den process, som pågår inom studieförbunden, skulle dock kunna påskyndas av en bred offentlig diskussion kring studieförbundens verksamhet. En sådan diskussion förutsätter emellertid stor öppenhet från studieförbunden liksom att de redovisar sin verksamhet betydligt tydligare än de gör idag. Mycket av slentriantänkandet och bristerna i kvaliteten i verksamheten bottnar också i att bidragssystemet i alla led det statliga, det regionala och de kommunala är uppbyggt så att det premierar kvantitet framför kvalitet, konserverar studieförbundens tänkande och gör det ekonomiskt svårt för dem att bedriva verksamhet som inte passar studieförbundens traditionella arbetsformer. Jag föreslår därför att Region Skånes bidrag till studieförbunden förändras så att ett studieförbunds andel av bidraget inte blir beroende av hur många studietimmar det redovisar. Det gör att studieförbunden får större möjligheter att prioritera kvalitet framför kvantitet och att de får möjlighet att arbeta i friare former. Jag föreslår vidare att Region Skånes bidrag till studieförbunden ges inom ramen för uppdragsöverenskommelser mellan regionen och varje enskilt studieförbund. Genom uppdragsöverenskommelser får studieförbunden stor frihet att utveckla en verksamhet, som ligger i linje med studieförbundets särart och ambitioner, samtidigt som regionen kan få bättre genomslag för sina kulturpolitiska ambitioner. 5
Region Skånes kulturpolitiska intentioner bakom bidraget till studieförbunden som de uttrycks i bidragsreglerna är mycket allmänt uttryckta. Det är därför mycket lätt men också tämligen meningslöst att konstatera att regionens kulturpolitiska intentioner bakom bidraget har stort genomslag i studieförbundens verksamhet. Man kan också notera att det finns en stor diskrepans mellan de kulturpolitiska intentioner, som uttrycks i bidragsreglerna, och de verksamhetsområden, som man i reglerna säger att bidraget ska användas till. Vidare kan man notera att de nuvarande bidragsreglerna tillkom innan Region Skåne tog sitt kulturpolitiska program Växa med kultur. Jag föreslår därför att bidragsreglerna arbetas om med utgångspunkt från regionens kulturpolitiska program och att de kulturpolitiska ambitionerna med bidraget uttrycks med en högre grad av konkretion. Skånes Bildningsförbund har en mycket viktig roll som samarbets- och intresseorganisation för studieförbunden. Samtidigt har Region Skåne gett Bildningsförbundet i uppdrag att fördela regionens bidrag till studieförbunden utifrån de bidragsregler, som regionen har fastställt, och att se till att regionens intentioner med bidraget följs. Bildningsförbundet får därmed en kontrollfunktion, som är i konflikt med dess roll som samarbets- och intresseorganisation. Det är rimligt att ansvaret för bidragsfördelningen och uppföljningen av studiedistriktens användning av regionbidraget förs över till Region Skånes kulturnämnd och dess kulturkansli. Därmed skulle kulturnämnden få större möjligheter att arbeta aktivt med bidraget samtidigt som Skånes Bildningsförbund skulle få möjlighet att renodla sin roll som samarbets- och intresseorganisation och därmed stärka sin position i till exempel informationen om och opinionsbildningen kring studieförbundens verksamhet. Det vore också rimligt att studieförbunden tog ett större ekonomiskt ansvar för Bildningsförbundets verksamhet, som idag i huvudsak bekostas av Region Skåne. Studieförbunden har en omfattande kulturverksamhet och har stor betydelse för kulturlivet i Skåne. Tyngdpunkten ligger på den egna skapande verksamheten och på amatörkultur och studieförbundens samspel med det professionella kulturlivet, då inte minst kulturinstitutionerna, är mycket begränsat. Det finns inte heller någon struktur på regional nivå som fungerar som en naturlig kontaktyta där studieförbunden och det professionella kulturlivet kan mötas. Det saknas också en struktur på regional nivå som tar ett mer samlat ansvar för olika former av stöd och stimulans till amatörkulturen, till exempel informationsspridning och att skapa arenor för erfarenhetsutbyte och möten mellan amatörkulturen och det professionella kulturlivet. Med studieförbundens omfattande kulturverksamhet och deras stora betydelse för amatörkulturen vore det inte onaturligt om Skånes Bildningsförbund fyllde den rollen. Jag föreslår därför att Region Skåne närmare låter utreda behovet av en regional struktur, som skulle fungera som en kontaktyta där studieförbunden, amatörkulturen och det professionella kulturlivet kan mötas, liksom förutsättningarna för att Skånes Bildningsförbund skulle kunna ha den rollen. Det gjordes vissa förändringar i Region Skånes regler för bidraget till studieförbunden från och med verksamhetsåret 2003. Jag har dock inte funnit något som tyder på att de förändrade bidragsreglerna hittills har påverkat studieförbundens verksamhet. 6
Frågan om samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala bidragen till studieförbunden har fått en relativt undanskymd plats i utvärderingen. Skälet är att regionbidraget främst används till aktiviteter, som är ett stöd för dels medlemsorganisationerna verksamhet, dels den lokala verksamheten. För att få en tydlig bild av samspelet mellan de statliga, regionala och kommunala bidragen måste man därför göra mer detaljerade studier av verksamheten på lokal nivå. Något utrymme för att göra sådana studier inom ramen för utvärderingen har det dessvärre inte funnits tid till. För insamlingen av information för arbetet med utvärderingen har jag haft stor hjälp av Annalena Asenov, Kultur Skåne, och Britt Jägfeldt, Skånes Bildningsförbund. Skånes Bildningsförbunds ordförande Kjell Högberg har under arbetets gång hjälpt mig att räta ut många frågetecken. Arbetet med utvärderingen har gjorts i nära samspel med en styrgrupp, som utsetts av Region Skånes kulturnämnd. Styrgruppen har bestått av kulturnämndens ordförande Bodil Nilsson och ledamöterna Benny Jönsson och Susanne Simonsson. Diskussionerna med styrgruppen har varit en stor tillgång i arbetet. För brister i utvärderingen liksom för slutsatserna svarar jag dock själv. Södertälje den 27 januari 2005 Peter Almerud 7
REGION SKÅNES BIDRAG TILL STUDIEFÖRBUNDEN Under perioden 1999 2004 gav Region Skåne sammanlagt 152 miljoner kronor i bidrag till studieförbundens regionala verksamhet. De första fyra åren låg bidraget still. Eftersom antalet invånare i regionen ökade under samma period innebar det att bidraget per invånare minskade något. Minskningen var dock tämligen liten. År 2003 ökade bidraget med tre procent och år 2004 med ytterligare två procent. Det innebar också en ökning av bidraget per invånare. Under hela perioden har bidraget per invånare legat under genomsnittet i landet. Samtidigt kan man notera att nivån på bidraget varierar kraftigt mellan de olika regionerna/landstingen. År 2002 var Region Skånes bidrag till studieförbunden 28 kronor per invånare. Samma år gav Stockholms läns landsting 21, Norrbotten 22, Västra Götaland 30, Halland 35, Blekinge 49 och Jönköpings läns landsting 60 kronor per invånare i bidrag till studieförbunden. 1 Tabell. Region Skånes regionala bidrag till studieförbunden i kronor totalt och per invånare 1999 2004 samt de regionala bidragen till studieförbunden i kronor per invånare i landet som helhet. 2 Regionalt bidrag i antal kronor i Skåne Regionalt bidrag i kronor per invånare i Skåne (exkl. Malmö) Regionalt bidrag i kronor per invånare i Skåne (inkl.. Malmö) Regionala bidrag i kronor per invånare i landet som helhet 1999 25 050 000 29 22 34 2000 25 050 000 29 22 33 2001 25 050 000 29 22 32 2002 25 050 000 28 22 32 2003 25 802 000 29 23 34 2004 26 318 000 30 23 32 Summa 152 320 000 Bidragen till studieförbunden omfattades inte av den så kallade skatteväxling, som gjordes mellan Malmö kommun och de tidigare landstingen när Region Skåne bildades. Därmed får inte åtminstone inte i teorin Region Skånes bidrag till studiedistrikten användas till den del av den regionala verksamheten som gäller Malmö. Studieförbunden har dock genom Skånes Bildningsförbund hävdat att Skåne måste ses som en helhet och att det därför borde vara självklart att regionbidraget får användas även i Malmö. Samtidigt har man pekat på behovet av kompensation. I budgeten för år 2004 sade också Region Skånes kulturnämnd att den verkar för att studieförbundens regionala verksamhet ska omfatta även Malmö kommun och arbetar för att studieförbunden ska kompenseras i form av ett ökat anslag. Frågan har dock ännu inte fått någon lösning. 1 Uppgifterna är hämtade från Kulturens pengar 2002. Kulturen i siffror2003:6, Statens kulturråd 2003. 2 Uppgifterna om bidrag i kronor per invånare är för åren 1999 2002 hämtade från Kulturrådets statistik Kulturens pengar. Uppgifterna om bidraget per invånare i Skåne 2003 och 2004 har räknats fram genom att fördela bidraget på antalet invånare i Skåne 2002-12-31 (2003) respektive 2003-12-31 (2004). Uppgifterna om bidraget per invånare i hela landet för 2003 och 2004 kommer från Skånes Bildningsförbund. 8
Region Skånes bidrag till studieförbunden år 2004 var 26,3 miljoner kronor, vilket var 21,6 procent av Kultur Skånes budget; då är statens kulturpåse och de pengar som kommer från Malmöavtalet borträknade, vilket är rimligt med tanke på att Malmöavtalet inte omfattar bidrag till studieförbundens regionala verksamhet. Det innebär att bidraget till studieförbunden ligger på en nivå som motsvarar drygt 40 procent av Kultur Skånes regionbidrag till kulturverksamhet, som bland annat omfattar bidragen till kulturinstitutionerna, kulturorganisationerna, de fria grupperna och kultur i vården, och är något högre än Kultur Skånes budget för verksamhet i egen regi, som bland annat omfattar länsbiblioteket, skoltjänsten, konstkansliet och kulturnämndens kansli. Man kan också konstatera att Region Skåne anslår en något större andel av sin kulturbudget till bidrag till studieförbunden än vad regionerna/landstingen i genomsnitt gör. Att bidraget per invånare ändå blir lägre än i landet som helhet beror på att Region Skåne hör till de regioner/landsting i landet som anslår minst pengar till kulturverksamhet räknat i kronor per invånare. År 2002 anslog regionerna/landstingen i genomsnitt 202 kronor per invånare till kulturverksamhet. Motsvarande siffra för Region Skåne var 136. Endast Stockholms läns landsting med sina 132 kronor per invånare anslog mindre. Västra Götaland var med 342 kronor per invånare den region som hade det högsta anslaget per invånare, följt av Jämtland med 273, Västerbotten med 229, Gävleborg med 227 och Värmland med 225 kronor per invånare. 3 3 Uppgifterna är hämtade från Kulturens pengar 2002. Kulturen i siffror2003:6, Statens kulturråd 2003. 9
Studieförbunden Samtliga studieförbund, som finns på nationell nivå, har verksamhet i Skåne. ABF Arbetarnas Bildningsförbund, ABF, är arbetarrörelsens studieförbund. ABF Skåne har drygt 50 regionala organisationer som medlemmar, varav 14 med samarbetsavtal. Vid sidan av politiska och fackliga organisationer har ABF ett stort antal invandrarorganisationer som medlemmar. Drygt hälften av medlemsorganisationerna 28 stycken är handikapporganisationer. Bland övriga medlemsorganisationer finns till exempel PRO. ABF Skåne har sitt kontor i Lund och är en distriktsorganisation för de 14 lokala ABF-avdelningarna i Skåne. Dessa har verksamhet i samtliga Skånes 33 kommuner. Man har nio anställda för den regionala verksamheten. Till det kommer tjänster, som man köper in för olika projekt och uppdrag. ABF Skåne arbetar för att i samarbete med anslutna medlemsorganisationer och ABF-avdelningar bidra till en ökad kunskap kring folkbildningens betydelse och folkrörelsernas styrka som demokratiutvecklare i samhället. Målen för verksamheten är att främja och själv delta i en samhällsomdaning i överensstämmelse med arbetarrörelsens grundläggande värderingar, utbilda sina anslutna organisationers medlemmar för uppgifter i föreningsliv, arbetsliv och samhälle, och skapa förutsättningar för delaktighet och valfrihet i utbildning och kulturliv för alla människor. Bilda Studieförbundet Bilda vilar på en kristen värdegrund och Bildas verksamhetsidé är att verka för att skapa goda mötesplatser där det goda samtalet likväl som skapande verksamhet kan äga rum. Man betonar individens integritet och människans förmåga till självständigt ställningstagande och skapande verksamhet liksom vikten av engagemang i samhälls- och kulturliv. Bilda hette fram till i april 2003 Frikyrkliga studieförbundet. Namnbytet var ett sätt att markera en ändrad inriktning i verksamheten genom att man startat en folkbildningsverksamhet även med de ortodoxa och österländska kyrkor och föreningar som blivit medlemmar i förbundet. Bilda har en enda avdelning för Skåne och Blekinge med avdelningskontoret centralt i Malmö. År 2003 var 10 distriktsorganisationer, varav en handikapporganisation, medlemmar i avdelningen. I Skåne hade man dessutom drygt 70 lokala organisationer som medlemmar, huvudsakligen frikyrkoförsamlingar. Bland medlemmarna fanns också Makedonska Ortodoxa kyrkoförsamlingen i Malmö samt Serbisk Ortodoxa kyrkoförsamlingen i Malmö. Sammantaget hade man medlemsorganisationer i 24 av Skånes 33 kommuner. Avdelningen har en personal motsvarande nio heltidstjänster. Av dem är fyra konsulenter. Man beräknar att 1,2 tjänster används för det regionala arbetet i Skåne. 10
Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett studieförbund som arbetar nära universitet och högskolor och är fristående i förhållande till politiska, religiösa och fackliga rörelser. Man har inga medlemsorganisationer, däremot samarbetar man med ett 50-tal organisationer. Folkuniversitetets mål är att bedriva folkbildning och vuxenutbildning, engagera universitetets lärare och studenter i folkbildningsarbetet, förnya folkbildningens och vuxenutbildningens innehåll och former och verka för en internationalisering av studiearbetet. Man har formulerat sitt uppdrag som att genom kunskap och skapande ge människor förutsättningar för ett rikare liv såväl privat som i arbetet och har ambitionen att det ska genomsyra hela verksamheten. Man menar också att kunskap är den viktigaste förutsättningen för att stärka människors delaktighet och engagemang och för att utveckla demokratin. Folkuniversitetet/Kursverksamheten vid Lunds universitet omfattar Skåne, Blekinge, Halland, Kronoberg och Kalmar. Regionkansliet ligger i centrala Lund. Personalresursen för den regionala verksamheten är fem personer. Utöver regionkansliet har man avdelningskontor i Helsingborg, Kristianstad, Landskrona, Lund, Malmö och Trelleborg. Målet för Folkuniversitetets regionala verksamhet i Skåne är att stödja avdelningarna med kompetensutveckling av personalen, med kvalitets- och utvecklingsarbete och med utvärdering och uppföljning för att stödja Folkuniversitetets ideella mål som studieförbund. KFUK-KFUM:s studieförbund KFUK-KFUM:s studieförbund, KMS, slogs den första maj år 2002 samman med Sensus. Innan dess var det Skånes minsta studieförbund. KMS hade ingen distriktsindelning utan hela Skåne och Blekinge bildade en avdelning tillika distrikt. Medborgarskolan Medborgarskolan vilar på en humanistisk grund och vill verka för ett vidgat samarbete mellan människor, grundat på kunskap, förståelse och respekt. Medborgarskolans övergripande mål är att vara allmänhetens studieförbund med ett brett utbud inom folkbildningen, baserat på kunskap och kvalitet. Man har Moderaterna och Moderaterna närstående organisationer som medlemmar. Medborgarskolan Syd omfattar Skåne och tre kommuner i västra Blekinge. Man har verksamhet i samtliga kommuner i Skåne. Distriktsexpeditionen ligger i Malmö. Dessutom har man 16 lokalkontor. NBV Nykterhetsrörelsens Bildningsverksamhet, NBV, är ett starkt profilerat studieförbund med förankring i nykterhets- och hälsorörelsen. I sin verksamhet fokuserar man fyra områden: drogfrihet, folkhälsa, internationell verksamhet och integration. NBV Skåne är en avdelning med lokalkontor i Helsingborg, Hässleholm, Kristianstad och Malmö. Lokalkontoren har inga egna styrelser, däremot har de möjlighet att bilda studieråd. Den regionalt anställda personalen en verksamhetschef, en utbildningskonsulent på deltid och en kontorist om 20 procent är placerad i Malmö. Den regionala verksamheten är till för att i samarbete med medlemsorganisationerna genomföra 11
utvecklings-, utbildnings- och kulturverksamhet, främst inom de regionala medlemsorganisationerna. Målet är i förlängningen att stödja och utveckla den lokala verksamheten. Sensus Sensus studieförbund var från början Sveriges Kyrkliga Studieförbund, SKS, men bytte namn till Sensus studieförbund den 17 januari 2002. Den första maj samma år slogs KFUK-KFUM:s studieförbund, KMS, samman med Sensus. Namnbytet och samgåendet var uttryck för en ambition att förnya och bredda verksamheten. Den fjärde oktober 2004 gick Sensus och TBV samman till ett enda studieförbund under namnet Sensus. Sensus har kristna värderingar som grund och dess verksamhetsidé är att ge möjlighet till utveckling och lärande i mänskliga möten och genom kulturupplevelser och man verkar för aktivt engagemang i samhället och i medlemsorganisationerna. Medlemsorganisationerna är ABC (Aktiva insatser med världens barn i centrum), Civilförsvarsförbunden, EFS distrikt Sydsverige, Föräldraföreningen Spädbarnsdöd, IM, KFUK- KFUM i Skåne och Blekinge liksom deras scoutdistrikt, Små Änglar, Stockholms katolska stift Malmö dekanat, olika organisationer inom Svenska kyrkan och Sveriges Unglottor i Skåne och Blekinge. Sedan december 2002 har man också ett samarbetsavtal med det islamska studieförbundet Ibn Rushd. Sensus har ett distrikt, som omfattar Skåne och Blekinge. Distriktet bedriver både regional och lokal verksamhet. I Skåne har man lokalkontor i Helsingborg, Kristianstad, Lund och Malmö. På distriktskansliet i Malmö arbetar fyra personer: distriktschefen, en distriktskonsulent, en distriktsekonom och en ekonomiassistent. Arbetet på den regionala nivån är inriktat på att samordna och utveckla den gemensamma verksamheten, att skapa mötesplatser för samordning och idéutbyte och att ha lednings- och tillsynsansvar. Den regionala nivån har också arbetsgivaransvaret för alla anställda inom distriktet. SISU SISU Idrottsutbildarna är idrottsrörelsens studieförbund och arbetar mycket nära Riksidrottsförbundet och dess medlemsorganisationer. Ett av SISU:s grundläggande mål är utveckling av idrottsföreningarnas verksamhet genom förnyelse och utveckling av ledargruppen inom idrottsrörelsen. Man betonar att verksamheten bedrivs utifrån idrottens behov av utveckling genom utbildning. SISU har ett distrikt som täcker hela Skåne. Man har lokala enheter i Malmö, Helsingborg, Landskrona, Kristianstad och Ystad. Distriktet har nio anställda, varav tre huvudsakligen arbetar med den regionala verksamheten. Den regionala verksamheten omfattar i stor utsträckning utbildning av ledare för idrottsrörelsens verksamhet med barn och ungdom liksom olika insatser, främst utbildning, för att stimulera nya unga ledare att bli verksamma inom föreningslivet. SISU Skåne har 69 regionala medlemsorganisationer inom idrottsrörelsen. 12
Studiefrämjandet Studiefrämjandet har sin profil mot djur, natur och miljö men har också en stor verksamhet med ungdom och musik. Man har 18 regionala medlemsorganisationer: Adoptionscentrum, Friluftsfrämjandet, Fältbiologerna, Förbundet Skog och Ungdom, Förbundet Unga Forskare, Jordbrukareungdomens förbund, Miljöförbundet Jordens vänner, Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation (MOSK), naturskyddsföreningen, Riksförbundet Sveriges 4 H, Riksförbundet Hem och Skola, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Turistföreningen, Sveriges Hundungdom, Sveriges Ornitologiska Förening och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund. Studiefrämjandet har en regional enhet, som omfattar Skåne och Blekinge. Man har sitt distriktskansli i Hässleholm. Vid distriktskansliet finns 12 anställda; förutom distriktsstudieledaren bland annat en ekonomirådgivare och tre utbildningssekreterare. Distriktet, som omfattar Skåne och Blekinge, har sju lokalavdelningar, varav sex i Skåne. De regionala insatserna består främst av stöd till lokalavdelningarna och medlemsorganisationerna. Stödet omfattar bland annat administration/ekonomihantering, utbildning, organisations- och verksamhetsutveckling, verksamhetsstöd, konflikthantering och konsultstöd inom vissa specialområden, till exempel datasupport. TBV Tjänstemännens Bildningsverksamhet, TBV, är sedan oktober 2004 en del av Sensus. TBV var tidigare tjänstemannarörelsens studieförbund med TCO och ett antal TCOförbund som medlemmar: Finansförbundet, Försvarsförbundet, Lärarförbundet, Skogs- och Lantbrukstjänstemannaförbundet (SLF), Statstjänstemannaförbundet (ST), Svenska folkhögskolans lärarförbund (SFHL), Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund (SKTF), som dock lämnade TBV den sista december 2003, Tjänstemannaförbundet HTF och Vårdförbundet. Till skillnad mot till exempel ABF hade man alltså varken handikapporganisationer, invandrarorganisationer eller politiska organisationer som medlemmar. År 2003 hade TBV Skåne sexton tillsvidareanställda tjänstemän och sju tillsvidareanställda ledare/lärare. Man hade lokala enheter i Malmö, Helsingborg, Kristianstad och Landskrona. TBV vände sig i första hand till tjänstemän och ungdomar och TBV Skånes verksamhet var uppdelad i fyra olika verksamhetsområden: ungdom och kultur, arbetsmarknad, yrke och karriär samt medlemsförbund. Till det kom olika former av uppdragsutbildning. Vuxenskolan Studieförbundet Vuxenskolans Skånedistrikts geografiska verksamhetsområde överensstämmer med det geografiska området Region Skåne. Man har 20 lokalavdelningar, som har verksamhet i samtliga kommuner i Skåne. På några år har dock antalet avdelningar minskat från ett 30-tal till 20. Vuxenskolan har elva personer anställda för den regionala verksamheten. Vuxenskolans Skåneregion hade år 2003 tolv regionala medlemsorganisationer, bland annat Bygdegårdarnas Riksförbund, Centerpartiet i Skåne, Folkpartiet Liberalerna Skå- 13
ne, Lantbrukarnas Riksförbund och Skånes Vi Unga distrikt. Man samverkade dessutom med ett 20-tal organisationer, bland annat flera handikapporganisationer, Konstfrämjandet, Skånes Hembygdsförbund, Skånes Hemslöjdsförbund och Svenska Ungdomsringen för Bygdekultur, Skånedistriktet. Vuxenskolans Skåneregion är också medlem i en rad organisationer, bland annat handikapporganisationer, Förbundet Tanke och Känsla, Hållbar Utveckling Skåne, Konstfrämjandet, Skånes Arkivförbund och Svensk förening för folkhälsoarbete. Verksamhetsformer Studieförbunden har tre statsbidragsberättigade verksamhetsformer: studiecirklar, annan gruppverksamhet och kulturprogram. En studiecirkel kännetecknas av att den är öppen för alla, att deltagandet är frivilligt, att deltagaren har inflytande på innehåll och upplägg, att kunskap söks gemensamt, att det finns tid för reflexion och eftertanke mellan sammankomsterna, att det finns ett studiematerial eller en studieplan och att studiecirkeln leder till någon form av utveckling eller förändring (lärandeprocess). En studiecirkel omfattar minst nio studietimmar och består av minst tre deltagare, inklusive en cirkelledare som ska vara godkänd som cirkelledare av studieförbundet. Deltagarna måste ha fyllt tretton år. En studietimme omfattar 45 minuter. Annan gruppverksamhet, som fram till år 2001 kallades övrig folkbildningsverksamhet, är en friare och mer flexibel form av studiecirkeln. Tre deltagare, inklusive en ledare, är minimum även för annan gruppverksamhet men antalet deltagare kan vara fler än i en cirkel och man kan även ha deltagare under tretton år. Sammankomsterna kan också vara längre och genomföras tätare. Det gör att till exempel vissa kurser, temakvällar, lägeraktiviteter och projektaktiviteter ryms inom ramen för annan gruppverksamhet. I annan gruppverksamhet redovisas varje reell studietimme som en halv studietimme. Stora delar av studieförbundens kulturverksamhet, till exempel körsång, musikgrupper och teaterverksamhet, genomförs inom ramen för annan gruppverksamhet. Sett till landet som helhet har trenden de senaste åren varit att både antalet arrangemang och antalet deltagare i annan gruppverksamhet har ökat kraftigt medan både antalet studiecirklar och antalet deltagare i studiecirklar har minskat. Studiecirkeln är dock den vanligaste verksamhetsformen. Ett kulturprogram framförs inför en publik. Det ska vara ett sammanhållet program, som är tydligt avgränsat i tid och rum. Ett kulturprogram kan till exempel vara en föreläsning, en konsert, en teaterföreställning eller ett författarprogram. Studiecirklar och annan gruppverksamhet redovisas i antal cirklar/antal arrangemang, antal deltagare, antal studietimmar och antal deltagartimmar. Antalet deltagartimmar är antalet deltagare multiplicerat med antalet studietimmar. Det finns dock ett tak, som gör att man kan redovisa studietimmarna för högst 15 deltagare som deltagartimmar. Antalet studietimmar redovisar alltså cirkelns/arrangemangets omfattning oberoende av antalet deltagare. Antalet deltagartimmar speglar både cirkelns/arrangemangets omfattning och antalet deltagare i aktiviteten. Man skulle därför kunna säga att antalet studietimmar är ett mått på hur stora resurser studieförbundet lägger ner på cirkeln/arrangemanget medan antalet deltagartimmar är ett mått på vilket genomslag man har fått för aktiviteten. Ett kulturprogram räknas i 14
den statistik, som är grunden för bidragsfördelningen, om till 7,3 studietimmar, oavsett programmets karaktär och publikens storlek. Det är enbart de aktiviteter, som genomförs lokalt, som redovisas i statistiken över studiecirklar, annan gruppverksamhet och kulturprogram. Det innebär att studiedistriktens aktiviteter, till exempel deras utbildning av cirkelledare eller kurser för förtroendevalda och funktionärer i medlemsorganisationer, inte omfattas av statistiken. Tabell. Antal arrangemang, deltagare, studietimmar och deltagartimmar för studieförbundens aktiviteter i Skåne år 2003. Arrangemang Deltagare Studietimmar Deltagartimmar Studiecirklar 32 041 271 492 1 289 568 9 593 606 Annan gruppverksamhet 4 818 52 967 65 948 590 735 Kulturprogram 20 563 1 377 422 150 116 1 363 333 Totalt 1 505 632 11 547 674 Studiecirkeln är den helt dominerande verksamhetsformen. Ser man till Skåne är dock studiecirkeln mer dominerande i förhållande till annan gruppverksamhet än i övriga landet. I Skåne svarade år 2003 studiecirkeln för 95 procent av antalet studietimmar i studiecirklar och annan gruppverksamhet. Motsvarande siffra för landet som helhet var 91 procent. Studiedistriktens utbildningsverksamhet Utbildningens andel av studiedistriktens sammanlagda kostnader var konstant mellan 1999 och 2002. Mellan 2002 och 2003 ökade den däremot kraftigt. En del av den ökningen beror på att de etikdiskussioner, som har förts inom studieförbunden, ledde till en ökad utbildningsaktivitet i etikfrågor. Ökningen förklaras till en del också av att distriktens redovisning av bidragen förändrades mellan 2002 och 2003 så att administrativa kostnader, som en del studieförbund tidigare hade redovisat separat, i redovisningen för 2003 redovisades som kostnader för utbildning. Utbildningens andel av kostnaderna varierar däremot kraftigt mellan de olika studiedistrikten. Det finns också stora förändringar inom respektive studiedistrikt över åren. 15
Tabell. Utbildningens andel av kostnaderna för den regionala verksamheten 1999 2003 i procent. 1999 2000 2001 2002 2003 ABF 16 10 13 15 39 Bilda/FS 26 17 13 9 14 FU 49 39 32 27 18 KMS 16 52 13 100 Mbsk 15 12 20 29 40 NBV 21 16 19 13 11 Sensus 22 17 Sfr 12 12 12 12 37 SISU 10 10 11 10 10 SKS 6 22 15 SV 33 34 36 31 59 TBV 16 49 55 53 27 Totalt 22 22 22 22 Den utbildningsverksamhet, som studiedistrikten svarar för, är främst kompetensutveckling inom den egna organisationen, utbildning av cirkelledare och utbildning av förtroendevalda och funktionärer inom medlems- och samarbetsorganisationer. Kompetensutvecklingen inom den egna organisationen har i stor utsträckning varit utbildning i anslutning till införandet av nya databaserade administrativa system och utbildning kring administrativa rutiner men också utbildning i ämnen som pedagogik, etik, kvalitet och IKT-stött lärande. Utbildningen av cirkelledare omfattar dels pedagogisk och metodisk grund- och vidareutbildning, dels ämnesinriktad vidareutbildning. Utbildningen av förtroendevalda och funktionärer inom medlems- och samarbetsorganisationer omfattar ett mycket brett område. ABF har bland annat haft utbildningar för studieorganisatörer, projektledarutbildningar och funktionsutbildningar för nyvalda ordföranden, sekreterare, kassörer och valberedare. ABF har också ett ledarutvecklingsprogram tillsammans med Socialdemokraterna i Skåne. Syftet är att ge personer med offentliga uppdrag en kvalificerad ledarskapsutbildning. Sensus har haft bland annat haft utbildningar för gudstjänstvärdar och konfirmandhandledare, pedagogiska metodkurser, studentprästkonferenser och körledarseminarier. SISU har dels haft kurser med inriktning på idrottsutövningen, till exempel behandling av idrottsskador, massage samt kost och idrott, dels kurser i ledarskap och mental träning, dels kurser med inriktning på föreningsarbetet, till exempel kassörskurser, idrottssponsring och styrelsearbete. Vuxenskolan har bland annat haft utbildningar och seminarier för att öka kompetensen hos funktionärer och kommunalt engagerade inom Centerpartiet och kommundagar, euroutbildning och utbildning för nya medlemmar i Folkpartiet. Man har också haft en rad olika utbildningar för LRF, bland annat mediautbildningar och kurser i mötesteknik, och SPF, till exempel försäkringsfrågor, medlemsregister och friskvård. 16
Cirkelverksamheten År 2003 genomförde studieförbunden i Skåne 32 000 studiecirklar med sammanlagt 270 000 deltagare. För de flesta svarade ABF med 9 200, Vuxenskolan med 6 500 och Studiefrämjandet med 4 600. Dessa tre studieförbund svarade tillsammans för närmare två tredjedelar av det totala antalet cirklar. De studieförbund, som hade minst antal cirklar, var TBV med 522, NBV med 597 och Bilda med 841. Under perioden 1999 2004 har dock antalet cirklar minskat med drygt 2 500 eller 7,3 procent. Minskningen har varit något mindre i Malmö än i övriga Skåne. De flesta av studieförbunden minskade antalet cirklar. De studieförbund, som hade den största minskningen var Vuxenskolan, som minskade med ca 1 200, och ABF, som, minskade med ca 870. Den relativt största minskningen hade TBV, som minskade antalet cirklar med 47 procent, NBV, som minskade med 44 procent, och Bilda, som minskade med 19 procent. Även Folkuniversitetet och Medborgarskolan minskade något medan Sensus låg på i stort sett samma nivå 2003 som 1999. Studiefrämjandet ökade däremot antalet cirklar något. För den stora ökningen svarade dock SISU, som ökade antalet cirklar med ca 720 eller 56 procent. När det gäller deltagandet i studiecirklar ligger Skåne under genomsnittet i landet. År 2003 var antalet deltagare i studiecirklar i Skåne 236 per 1 000 invånare jämfört med 282 i landet som helhet. Skillnaderna mellan olika kommuner var dock stora med en spännvidd mellan 368 och 121 deltagare per 1 000 invånare. För den högsta siffran svarade Trelleborg, följt av Lund med 302, Ystad med 297, Simrishamn med 287, Malmö med 254 och Örkelljunga med 251 deltagare per 1 000 invånare. Lägst låg Bjuv med 121, Båstad med 126, Staffanstorp med 133, Burlöv med 138, Åstorp med 142, Sjöbo med 155, Kävlinge med 156, östra Göinge med 157 och Skurup med 159 deltagare per 1 000 invånare. 4 4 Det finns en tendens att deltagandet i studiecirklar är högre i kommuner som ger ett högre bidrag till studieförbunden. Något direkt samband tycks dock inte finnas. 17
Tabell. Studieförbundens cirkelverksamhet i Skåne 1999 2003 i antal cirklar, deltagare, studietimmar och deltagartimmar. 1999 2000 2001 2002 2003 ABF 10 092 10 765 10 074 9 641 9 219 Bilda/FS 1 042 1 063 969 835 841 FU 2 652 2 528 2472 2 610 2 526 Mbsk 2 975 2 950 2 996 3 114 2 911 NBV 1 070 719 564 665 597 Sensus/SKS/KMS 2 251 2 506 2 334 2 434 2 276 Sfr 4 494 4 636 4 534 4 672 4 621 SISU 1 285 1 712 1 834 1 940 2 007 SV 7 718 7 795 7 563 6 731 6 521 TBV 987 823 586 606 522 Totalt 34 566 35 497 33 926 33 248 32 041 varav i Malmö 8 823 9 259 8 726 8 276 8 247 varav i övriga Skåne 25 743 26 238 25 200 24 972 23 794 Ant deltagare 300 749 302 173 288 427 283 208 271 492 varav i Malmö 75 591 77 155 72 456 69 583 67 904 varav i övriga Skåne 225 158 225 018 215 971 213 625 203 588 Ant studietimmar 1 347 937 1 389 567 1 366 016 1 387 401 1 289 568 varav i Malmö 411 570 434 477 430 202 423 749 395 585 varav i övriga Skåne 936 367 955 090 935 814 963 652 893 983 Ant deltagartimmar 10 508 798 10 646 996 10 435 358 10 395 440 9 593 606 varav i Malmö 3 166 266 3 235 152 3 153 683 3 054 176 2 815 485 varav i övriga Skåne 7 342 532 7 411 864 7 281 675 7 341 264 6 778 121 18
Tabell. Procentuella förändringar i studieförbundens cirkelverksamhet i Skåne mellan 1999 och 2003 i antal cirklar, deltagare, studietimmar och deltagartimmar. 1999 2003 Förändring i antal Förändring i procent ABF 10 092 9 219-873 - 8,7 Bilda/FS 1 042 841-201 - 19,3 FU 2 652 2 526-126 - 4,8 Mbsk 2 975 2 911-64 - 2,2 NBV 1 070 597-473 - 44,2 Sensus/SKS/KMS 2 251 2 276 + 25 + 1,1 Sfr 4 494 4 621 + 127 + 2,8 SISU 1 285 2 007 + 722 + 56,2 SV 7 718 6 521-1 197-15,5 TBV 987 522-465 - 47,1 Totalt 34 566 32 041-2 525-7,3 varav i Malmö 8 823 8 247-576 - 6,5 varav i övriga Skåne 25 743 23 794-1 949-7,6 Ant deltagare 300 749 271 492-29 257-9,7 varav i Malmö 75 591 67 904-7 687-10,2 varav i övriga Skåne 225 158 203 588-21 570-9,5 Ant studietimmar 1 347 937 1 289 568-58 369-4,3 varav i Malmö 411 570 395 585-15 985-3,9 varav i övriga Skåne 936 367 893 983-42 384-4,5 Ant deltagartimmar 10 508 798 9 593 606-915 192-8,7 varav i Malmö 3 166 266 2 815 485-350 781-11,1 varav i övriga Skåne 7 342 532 6 778 121-564 411-7,7 Tabell. Studieförbundens cirkelverksamhet i Skåne 1999 2003 i relativa andelar av antalet deltagartimmar. 1999 2000 2001 2002 2003 ABF 27,05 27,83 27,15 26,81 27,18 Bilda/FS 2,46 2,28 2,47 2,33 2,53 FU 12,71 11,81 11,70 12,20 12,69 Mbsk 8,95 8,52 8,65 10,32 9,70 NBV 2,42 1,87 1,69 2,18 1,74 Sesus/SKS/KMS 7,04 7,70 7,92 8,14 8,23 Sfr 12,25 12,70 12,96 13,10 13,59 SISU 2,10 2,99 3,48 3,90 3,86 SV 22,07 22,24 22,63 19,44 19,12 TBV 2,95 2,06 1,35 1,59 1,36 Totalt 100 100 100 100 100 19
Tabell. Studieförbundens verksamhet i Skåne 1999 2003 med övrig folkbildningsverksamhet/annan gruppverksamhet i antal arrangemang. 1999 2000 2001 2002 2003 ABF 712 1 022 886 1 130 1 200 Bilda/FS 392 278 349 518 415 FU 275 213 179 228 200 Mbsk 122 149 223 215 434 NBV 39 108 96 128 134 Sensus/SKS/KMS 1 129 979 921 654 744 Sfr 366 376 458 503 513 SISU 712 490 368 596 605 SV 224 160 235 389 488 TBV 57 67 56 83 85 Totalt 4 028 3 842 3 771 4 444 4 818 varav i Malmö 1 180 1 108 1 194 1 369 1 338 Ant deltagare 50 574 46 593 40 986 49 601 52 967 varav i Malmö 12 440 9 861 11 998 13 438 14 031 Ant studietimmar 80 522 82 629 50 545 58 337 65 948 varav i Malmö 34 053 34 312 20 395 21 717 23 078 Ant deltagartimmar 402 604 400 029 479 023 511 660 590 735 varav i Malmö 154 061 145 528 186 289 186 466 216 458 Tabell. Studieförbundens i Skåne verksamhet 1999 2003 med övrig folkbildningsverksamhet/annan gruppverksamhet i andelar av antalet deltagartimmar. 1999 2000 2001 2002 2003 ABF 18,58 29,57 27,51 28,24 30,98 Bilda/FS 8,22 6,03 7,95 9,66 7,44 FU 10,53 9,56 8,07 7,99 7,93 Mbsk 1,27 1,71 7,29 9,99 10,84 NBV 2,77 5,08 4,15 3,13 2,56 Sensus 26,86 20,66 15,09 13,01 13,09 Sfr 16,21 10,72 15,03 12,38 11,07 SISU 6,28 5,91 3,93 6,34 5,07 SV 8,12 7,51 9,99 7,63 9,94 TBV 1,17 3,26 1,00 1,63 1,08 Totalt 100 100 100 100 100 Cirkelverksamhetens fördelning på ämnen Drygt hälften av de skånska studieförbundens cirkelverksamhet är i estetiska ämnen räknat i studietimmar och knappt hälften räknat i deltagartimmar. Samhällsvetenskap och information svarar för en sjättedel av verksamheten och beteendevetenskap och humaniora för 10 procent räknat i studietimmar och åtta procent räknat i deltagartimmar. Språk svarar för åtta procent av studietimmarna och nio procent av deltagartimmarna. Matematik och naturvetenskap svarar för sju procent av studietimmarna och åtta procent av deltagartimmarna. 5 5 Uppgifterna avser verksamheten år 2002. 20
Under perioden 1999 2003 har de estetiska ämnenas andel av cirkelverksamheten ökat, både i studietimmar och i deltagartimmar, medan samhällsvetenskap och information liksom matematik och naturvetenskap har minskat. Tabell. Studieförbundens i Skåne cirkelverksamhets relativa fördelning på ämnen 2000 2003 räknat i studietimmar. 2000 2001 2002 2003 Estetiska ämnen 51 52 52 54 Humaniora, beteendevetenskap 6 8 8 8 8 Språk 8 8 8 8 Samhällsvetenskap, information 17 16 16 15 Matematik, naturvetenskap 7 8 8 7 7 Övrigt 8 8 9 8 Totalt 100 100 100 100 Tabell. Studieförbundens i Skåne cirkelverksamhets relativa fördelning på ämnen 2000 2003 räknat i deltagartimmar. 2000 2001 2002 2003 Estetiska ämnen 47 48 48 50 Humaniora, beteendevetenskap 8 9 10 10 10 Språk 9 8 9 9 Samhällsvetenskap, information 17 16 16 15 Matematik, naturvetenskap 9 10 10 8 8 Övrigt 8 8 9 8 Totalt 100 100 100 100 Hur cirkelverksamheten liksom även annan gruppverksamhet fördelar sig på olika ämnen varierar dock från förbund till förbund. Av Sensus redovisade studietimmar inom studiecirklar och annan gruppverksamhet år 2003 var 38 procent i sång och musik, i huvudsak körsång. Det sammanlagda antalet studietimmar för sång och musik var 41 000, varav 33 500 var körsång. Religion och livsåskådningsfrågor svarade med sina 26 000 studietimmar för 24 procent av studietimmarna och konsthantverk för 13 procent. Matematik och naturvetenskap liksom språk svarade för mindre än en procent var av studietimmarna i cirkelverksamheten. Det kan till exempel jämföras med att språk med omkring 25 000 studietimmar per år de senaste åren har svarat för drygt 13 procent av Folkuniversitetets studietimmar i cirkelverksamheten. Samhällsvetenskap och teknik har haft ungefär samma omfattning medan estetiska ämnen med mellan 104 000 och 112 000 studietimmar har svarat för mellan 55 och 60 procent. När det gäller SISU svarade år 2003 fotboll, ridsport, golf och flygsport för sammanlagt 70 procent av antalet studietimmar i cirkelverksamheten och gruppverk- 6 Redovisades fram till 2002 under rubriken Humaniora. 7 Redovisades fram till 2002 under rubriken Matematik. 8 Redovisades fram till 2002 under rubriken Humaniora 9 Redovisades fram till 2002 under rubriken Matematik. 21
samheten. Fotbollen med 15 550 studietimmar svarade för 26, ridsport för 18, golf för 14 och flygsport för 12 procent. Ungefär 20 procent av antalet studietimmar handlade om golfvett, planering, arrangemang och ledarutveckling. Samarbete med medlemsorganisationerna Studieförbunden genomför allmänt sett en stor del av verksamheten med cirklar och annan gruppverksamhet i samarbete med sina medlems- och samarbetsorganisationer. Omfattningen av samarbetet varierar dock mellan förbunden. Eftersom verksamhetsberättelserna långt ifrån alltid preciserar omfattningen går det inte att ge någon heltäckande bild. ABF genomförde år 2003 knappt fyra procent av studieverksamheten mätt i studietimmar i cirklar och annan gruppverksamhet i samarbete med fackliga organisationer, drygt en procent i samarbete med politiska organisationer, tjugoåtta procent i samarbete med invandrarorganisationer och fem procent i samarbete med handikapporganisationer. Bland de fackliga organisationerna svarade Kommunal, Metall och Industrifacket för det största antalet studietimmar. Dessa tre svarade tillsammans för 60 procent av ABF:s studietimmar i samarbete med fackliga organisationer. Det bör dock tilläggas att de fackliga organisationernas studieverksamhet varierar över åren. År 2002 hade ABF till exempel en omfattande studieverksamhet i samarbete med Grafiska fackförbundet. När det gäller de politiska organisationerna är det SAP som dominerar. År 2003 genomfördes 70 procent av studietimmarna i samarbete med politiska organisationer i samarbete med SAP. Man kan också notera att samarbetet med Vänsterpartiet och Sveriges Kommunistiska Parti svarar för en mycket liten andel av studietimmarna. ABF har också ett omfattande samarbete med pensionärsorganisationer, främst PRO. År 2003 genomfördes 14 procent av ABF:s studietimmar i samarbete med PRO. Bilda har frikyrkor och ortodoxa kyrkor som medlemmar. Under perioden 2001 2003 genomförde man 64 procent av antalet studietimmar i cirklar och annan gruppverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna. Studieverksamheten i samarbete med medlemsorganisationerna minskade dock från 68 procent år 2001 till 59 procent år 2003. Mest samarbete hade man under perioden 2001-2003 med Pingströrelsen, som svarade för drygt 10 procent av det sammanlagda antalet studietimmar, Svenska Missionskyrkan, som svarade för nio procent, de ortodoxa kyrkorna, som svarade för drygt sex procent, Frälsningsarmén, som svarade för fyra procent och de ekumeniska församlingarna, som svarade för drygt tre procent. Trenden under perioden var att Svenska Missionskyrkan låg tämligen stabilt i antalet studietimmar medan Frälsningsarmén minskade och de övriga ökade. Särskilt markant var ökningen för de ortodoxa kyrkorna, där antalet studietimmar mer än fördubblades mellan år 2001 och år 2003. Bilda har också ett organiserat samarbete med ett antal invandrarorganisationer. Folkuniversitetet har inga medlemsorganisationer. Man har däremot en verksamhet tillsammans med samarbetsorganisationer. 22
Medborgarskolan har omkring tio procent av sin verksamhet i samarbete med medlemsorganisationer. NBV har Hälsofrämjandet och organisationer inom nykterhetsrörelsen som medlemmar. År 2003 drygt sju procent av NBV:s sammanlagda antal studietimmar i cirklar och annan gruppverksamhet inom medlemsorganisationerna, huvudsakligen inom IOGT- NTO, MHF och Hälsofrämjandet. Man har också en studieverksamhet tillsammans med fyra samverkansorganisationer: Albanska Riksförbundet, Bosniska Riksförbundet, Bosniska Islamska Riksförbundet och Somaliska utbildnings- och idrottsförbundet. År 2003 genomfördes drygt elva procent av NBV:s studieverksamhet inom dessa organisationer, merparten inom Bosniska Riksförbundet. Sensus har en mycket stor del av sin studieverksamhet inom dels religion och livsåskådningsfrågor, dels körsång. Det ligger därför nära till hands att dra slutsatsen att en stor del av studieverksamheten sker inom Svenska Kyrkan. SISU arbetar helt inom ramen för Riksidrottsförbundet och hela verksamheten med studiecirklar och annan gruppverksamhet sker i samarbete med Riksidrottsförbundets medlemsorganisationer. Studiefrämjandet har 18 medlemsorganisationer, som år 2003 tillsammans svarade för 32 procent av Studiefrämjandets verksamhet mätt i studietimmar. De organisationer, som svarar för den största delen är hundorganisationerna, i huvudsak Brukshundsklubben, SBK, och Musik- och kulturföreningarnas samarbetsorganisation, MSOK. År 2003 svarade hundorganisationerna för drygt 40 000 studietimmar eller 19 procent av Studiefrämjandets studieverksamhet. Motsvarande siffra för MSOK var åtta procent. Övriga medlemsorganisationer har mycket små andelar av antalet studietimmar. TBV anger i sin verksamhetsberättelse för år 2003 att medlemsorganisationerna och andra närstående organisationer varit deras främsta kundgrupper. Vuxenskolans studieverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna sker främst i samarbete med Lantbrukarnas Riksförbund, LRF. När det gäller samverkansorganisationerna har man ett utvecklat samarbete med Sveriges Pensionärsförbund, SPF, och olika handikapporganisationer. Kulturverksamhet Under perioden 1999 2004 var den andel av regionbidraget som användes till studiedistriktens kulturverksamhet 11 13 procent. Studiedistrikten använder alltså generellt sett en förhållandevis liten del av regionbidraget till kulturverksamhet. Andelen varierar dock kraftigt mellan de olika studiedistrikten. År 2003 avsåg 34 procent av Sensus och 24 procent av Bildas kostnader för den regionala verksamheten kulturverksamhet medan motsvarande siffra var två för Vuxenskolan och fem för Medborgarskolan. Andelen varierar också för de enskilda studieförbunden över tid. Till exempel använde Vuxenskolan 15 procent av regionbidraget till kulturverksamhet år 2001 men bara två procent år 2003. 23