uv Syd rapport 2010:29 arkeologisk förundersökning 2010 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck Skåne, Barsebäcks socken, Barsebäck 2:3 m. fl. RAÄ 35, Kävlinge kommun Dnr 422-3480-2009
Riksantikvarieämbetets arkeologiska uppdragsverksamhet UV Syd Odlarevägen 5 226 60 Lund Tel.: 010-480 82 30 Fax: 010-480 82 67 e-post: uvsyd@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2010 Riksantikvarieämbetet UV Syd, rapport 2010:29 ISSN 1104-7526 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L 1999/3. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Bildredigering Henrik Pihl Layout Anita Esping Bodén Omslag Schaktningarbete norr om reningsverket. I bakgrunden syns silon till Barsebäcks sätesgårds. Foto:, taget från sydost. Tryck/utskrift UV Syd, 2010
Innehåll Sammanfattning 5 Allmän bakgrund 5 De naturgeografiska förutsättningarna 6 Den aktuella fornlämningssituationen 6 Tidigare utförda undersökningar i området 6 Målsättning och metod 9 Genomförande och resultat 9 Utvärdering 13 Referenser 14 Administrativa uppgifter 15 Bilaga. 16 Anläggningslista. 16
Svalöv Landskrona Häljarp V Ri Saxån Eslöv Lundåkrabukten Kävlinge Löddeköpinge Lödde å Lommabukten Bjärred Lomma Lund S Sandby Dalby Kävlingeån Kranke Staffanstorp Malmö Genarp Bara Bunkeflostrand Oxie Yddingesjön Svedala Vellinge Sege å Börringesjön S Skanör Falsterbo Ljunghusen Höllviken Kämpingebukten Trelleborg 0 5 10 km Figur 1. Utsnitt ur GSD-Röda kartan, Skåne län, med platsen för förundersökningen markerad med en cirkel. 4 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck Sammanfattning I samband med att Derome Hus AB och Kävlinge kommunutförde grävningar för VA-ledningar i och i anslutning till Barsebäcks bytomt har en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning genomförts. Inom den totala sträckningen på ca 1 km övervakades sammanlagt ca 200 m vid tre besiktningstillfällen. Förutom att en mindre del av bytomten berördes så fanns det anledning att i ledningssträckningens södra del även bevaka eventuell förekomst av under mark dolda spår efter neolitiska aktiviteter. I den del som berörde Barsebäcks bytomt framkom gropar och gropsystem som tolkas utgöra en fortsättning av det lertäktssystem som undersöktes norr om Löddevägen 2009. Eftersom delar av detta lertäktssystem redan har undersökts bedömdes den dokumentation som gjordes i samband med schaktningsövervakningen var tillräcklig. Schaktningsövervakningarna av de två lägre liggande delarna av sträckningen gav inte några tecken på under mark dolda aktiviteter från, vad som kunde misstänkas, neolitikum. Allmän bakgrund Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Syd i Lund har genomfört en förundersökning, i form av en schaktningsövervakning, inom och i anslutning till Barsebäcks bytomt, Kävlinge kommun i västra Skåne (fig. 1). Orsaken till undersökningen var att Kävlinge kommun planerade en nydragning för VA-ledningar. Förundersökningen genomfördes i form av en schaktningsövervakning vid tre tillfällen i september 2010. Själva grävningsarbetena omfattade en sträcka på ca 1 km varav ca 200 m övervakades. Denna undersökning utgör en del av flera, tidigare utförda undersökningar, som har gjorts med anledning av att Derome AB planerar att uppföra ett 50-tal villor inom fastigheten Barsebäck 42:3 (se Becker 2010). Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 5
För förundersökningen liksom rapportens utformning ansvarade Nathalie Becker. Arbetet bekostades av Derome Hus AB. De naturgeografiska förutsättningarna Barsebäck ligger i fullåkersbygd ca två kilometer från Öresundskusten. Topografin utmärks av en flack, svagt böljande terräng som vid Barsebäck når upp till ca fem meter över havet. Området åt sydost utgör den låglänta, numer till största delen utdikade Barsebäcks mosse. Under tidig förhistorisk tid har Barsebäck legat på en kringfluten udde, vid ca 4 m ö.h. Den för schaktningsövervakning aktuella ledningssträckan börjar i norr inom bytomtens östra del, söder om Löddevägen, och fortsätter sedan söder ut och passerar nivåer under 5 m över havet, för att sedan avslutas strax söder om Pinnhättevägen (fig. 2). Topografiskt sluttar första delen av sträckan svagt söderut för att sedan plana ut på nivåer kring 3 m ö.h. Den aktuella fornlämningssituationen Den för schaktningsövervakning aktuella ledningssträckans norra del ligger i bytomtens (RAÄ 35) östra del, enligt Laga skifteskartan från tidigt 1800-tal. Byns kyrka är en romansk stenkyrka från slutet av 1100-talet. Omedelbart norr om byn ligger Barsebäcks slott som omtalas första gången 1339. Vendel- och vikingatida nyckelfynd har föranlett antaganden om en tidig stormannaetablering på platsen (Holmberg 1977:17). I den nuvarande slottsbyggnaden ingår troligen rester efter ett fast hus (sätesgård) från senmedeltiden. Slottet byggdes om och till vid 1700-talets mitt samt 1889 (Olsson 1922:141ff ). Ur ett förhistoriskt perspektiv domineras omgivningarna av ett stort antal stenåldersboplatser. Framförallt gäller detta områdena väster och sydväst om byn. Från denna tid härrör också den välbevarad gånggriften, Gillhög. Under stora delar av stenåldern har dessutom Barsebäck varit en kringfluten udde, vid ca 4 m ö.h. (Andersson 2003. Vidare finns ett 30-tal högar av bronsålderstyp i omgivningarna (se fig. 2). Tidigare utförda undersökningar i området I samband med den planerade villabebyggelsen har både utredning, förundersökning samt en mindre särskild arkeologisk undersökning utförts (Andersson 2006, Becker 2006 och 2010) (fig. 3). Ytterligare ett område återstår att undersöka innan den planerade byggnationen kan fullföljas. Sammantaget har undersökningarna visat på flera olika kronologiska skikt av landskapsutnyttjande i denna del av byn. Äldre gränsmarkeringar i form av teggränser, fägator, vägar och bebyggelse har flera riktningar som understryker den komplexa maktsituation som förmodas ha funnits i Barsebäck socken och närliggande område. Dessa lämningar ger tillsammans en inblick i äldre rumsliga strukturer som inte finns med på det äldsta kartmaterialet. Det modesta fyndmaterialet antyder en datering kring 1600-talet, men 6 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
Hofterup 7:1 5 Barsebäck 34:1 5 Barsebäck 51:1 5 5 Barsebäck 6:1 Barsebäck sätesgård Barsebäck49:1 Barsebäck Barsebäck 114 Barsebäck 48:1 Barsebäck 56:1 Kyrka Barsebäck 35:1 Löddevägen 5 Barsebäck47:1 Barsebäck 68:1 Barsebäck 55:1 10 20 Barsebäck 44:1 Barsebäck 45:1 5 Barsebäck 45:2 Barsebäck 12:2 Barsebäck 46:1 Gillhög Barsebäck 12:1 25 Barsebäck 12:3 15 Barsebäck 75:1 Barsebäck 66:1 VA-ledning Registrerad fornlämning, punkt Registrerad fornlämning, yta Figur 2. Utdrag ur Fastighetskartan, blad 2C 7e, med ledningssträckan och registrerade fornlämningar markerade. Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 7
Barsebäcks sätesgård AU 1999 Hofterupsvägen AU 2006 SU 2009 FU 2006 Löddevägen Kyrka FU 1994 Undersökningsområde Reningsverk Pinnhättevägen FU-område 1994 AU-område 1999 AU-område 2006 (planerat villaområde) FU-område 2006 SU-område 2009 Ledningssträcka 2010 Figur 3. Tidigare utförda undersökningar i närområdet inklusive Deromes projekthistorik för det planerade villaområdet. 8 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
inslag av både högmedeltida keramik och östersjökeramik återfinns i de hittills gjorda undersökningarna. År 1999 utfördes en utredning som berörde området omedelbart väster om Deromes villaområde (se fig. 3). Utredningen omfattade fastigheterna Barsebäck 42:1 och 77:28, och i den södra delen påträffades omfattande bebyggelselämningar. Eftersom lämningarna sammanföll med kända gårdslägen på 1724 års karta undantogs den södra delen från exploatering och inga ytterligare undersökningar gjordes (Bondesson Hvid 2000). I övrigt har ett begränsat antal arkeologiska undersökningar genomförts inom Barsebäcks bytomt, eller i dess närhet. Från Riksantikvarieämbetets sida har framför allt uppdrag för olika typer av ledningsdragningar samt en gång- och cykelväg utförts (Wihlborg 1985, Löfgren 2004, Lindahl Jensen 1997). Förutom Riksantikvarieämbetet har Regionmuseet i Kristianstad gjort dels antikvariska kontroller och byggnadsarkeologiska undersökningar av kyrkan, dels schaktningsövervakningar och förundersökningar inom bytomten (t.ex. Salminen 2004, 2006 och 2007, Kockum 2008). Målsättning och metod Skälen för schaktningsövervakningarna var att grävningarna för VA-ledningarna låg i anslutning till, samt berörde registrerad fast fornlämning, Barsebäcks bytomt, RAÄ 35. Dessutom fanns det fog att misstänka att under mark dolda fornlämningar skulle kunna komma att beröras i den låglänta södra delen av sträckan som under neolitisk tid utgjort strandlinjen till en skyddad vik. Målsättningen med uppdraget var därför att en arkeolog följde grävningsarbetet vid känsligare passager och direkt kunde göra arkeologisk dokumentation vid behov. Därmed skulle grävningsarbetet kunna fortlöpa utan nämnvärda dröjsmål. Om det emellertid skulle påträffas omfattande under mark dolda fornlämningar hade Länsstyrelsen i sitt beslut påpekat att det skulle krävas särskilt tillstånd från Länsstyrelsen. Handritningar upprättades över sektioner, fotodokumentation utfördes med digital kamera och inmätningar gjordes med DGPS. All dokumentation registrerades i programmet Intrasis. Genomförande och resultat Vid tre tillfällen övervakades grävningsarbetena; 7 8/9 och 13/9 (fig. 4). Schaktningsarbetena kunde utföras på så sätt att arkeologen initialt kunde styra grävmaskinens arbete utifrån arkeologins behov, därefter vidtog själva grävningen för rörgraven och anläggningsarbetet för ledningsnedläggningarna. Härvid avbanades matjorden till en bredd av 9 m och ett djup kring 0,3 0,4 m. Alven utgjordes i norr av siltig lera, och i söder av ljus fin sand. Den första schaktningsövervakningen gjordes på en sträcka om ca 150 m vid passagen söder om Löddevägen. Här framkom inom en sträcka på ca 25 m, direkt söder om Löddevägen, 7 gropar (fig. 5 och 6). De som låg närmast vägen såg ut att utgöra gropsystem där gropar utvidgats och lagts igen i omgångar. En av groparna snittades med maskin och fyllningarna Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 9
Barsebäck 35:1 Löddevägen Se fig. 5 Reningsverk Pinnhättevägen Registrerade fornlämningar, yta Ledningssträcka 2010 Schaktningsövervakade sträckor Figur 4. Schaktningsövervakning utfördes vid tre tillfällen och platser. Endast vid passagen inom bytomtens utbredning framkom under mark dolda lämningar i forma av gropar och gropsystem 10 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
Barsebäck 35:1 Arkeologiskt objekt Registrerade fornlämningar, yta Ledningssträcka 2010 Schaktningsövervakade sträckor Figur 5. Gropar och gropsystem inom bytomtens utbredningsområde, söder om Löddevägen. tittades översiktligt igenom med spade. Sektionen som dokumenterades bekräftar att gropen har flera anläggningsfaser liksom att den successivt har fyllts igen med varierat fyllningsmaterial (fig. 7). Förekomst av tunnare sandlinser antyder att gropen periodvis även stått öppen. Inga fynd påträffades. Utbredningen av groparna och gropsystemen följde den sedan tidigare registrerade fornlämningsutbredningen för bytomten. Den andra schaktningsövervakningen gjordes på en sträcka om ca 25 m, i den södra och mer låglänta delen, norr om den befintliga pumpstationen och reningsverket. Här återfanns inget av antikvariskt intresse. Under matjorden, som här var närmast svart till färgen, fanns inga vattenavsatta eller vattenpåverkade lager utan alven vidtog direkt under matjords- och plogskiktet. Den sista schaktningsövervakningen gjordes söder om Pinnhättevägen, där spillvattenledningen skulle ansluta till befintlig bäck. Här anslöt arkeologen efter det att schaktningarna för själva borrningen under vägen redan hade utförts och en sista sträcka på ca 20 m skulle grävas. Det visade sig dock att denna sträcka var störd av tidigare grävningar så inget av antikvariskt Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 11
Figur 6. Söder om Löddevägen, inom registrerad bytom framkom 7 gropar och gropsystem. Foto:, taget från sydost. Figur 7. En av groparna, A201, snittades med maskin. I sektionen framgår det att gropen har flera anläggningsfaser liksom att den successivt har fyllts igen med varierat fyllningsmaterial. Tolkning: primärt materialgrop/lertäktsgrop (grävd vid flera tillfällen), sekundärt använd som avfallsgrop (avfallsdeponering vi flera tillfällen). Foto:, taget från öster. 12 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
intresse kunde observeras. Det kunde emellertid noteras i själva borrschaktet att ett grått, till synes vattenpåverkat lager, fanns mellan matjorden och alven som där utgjordes av blålera. Toppen på lagret låg på ca +3,1 m ö.h. Då jag inte aktivt kunde titta närmare på lagret (det var vid besiktningstillfället djupschaktat och vattenfyllt) gick det inte att avgöra om det fanns spår av neolitiska aktiviteter däri. Utvärdering Schaktningsövervakningen i samband med nydragning för VA-ledningar i ovan nämnda fastigheter och fornlämning har genomförts. I den del som berörde Barsebäcks bytomt framkom gropar och gropsystem som tolkas utgöra en fortsättning av det lertäktssystem som undersöktes norr om Löddevägen sensommaren 2009 (Becker 2010). Eftersom delar av detta lertäktssystem redan har undersökts, samt ligger inom registrerad fornlämningsutbredning, ansågs den dokumentation som gjordes i samband med schaktningsövervakningen var tillräcklig. Inga antikvariska intressen återstår därmed inom denna del av VA-sträckning inom bytomten, RAÄ 35. Schaktningsövervakningarna på de två lägre liggande delarna av sträckningen gav inte några tecken på under mark dolda spår efter aktiviteter från, neolitikum. Inte heller här fanns efter schaktningsövervakningen några kvarstående antikvariska intressen. Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 13
Referenser Andersson, M. 2003. Skapa plats i landskapet. Tidig- och mellanneolitiska samhällen utmed två västsvenska dalgångar. Acta archaeologica Lundensia. Series In 8, No 42. Stockholm. Andersson, T. 2006. Arkeologisk utredning. Barsebäcks bytomt. Skåne, Kävlinge kommun, Barsebäcks socken, del av fastighet Barsebäck 42:3, RAÄ 35. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:12. Becker, N. 2006. Arkeologisk förundersökning 2006. Välbevarade bebyggelselämningar inom Barsebäcks bytomt. Skåne, Kävlinge kommun, Barsebäck socken, del av fastighet Barsebäck 42:3, RAÄ 35. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2006:28. Becker, N. 2010. Byns lertäkt och äldre gränsmarkeringar. VA-ledning genom Barsebäcks bytomt. Skåne, Barsebäcks socken, Barsebäck 42:3, RAÄ 35, Kävlinge kommun. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2010:11. Bondesson Hvid, B. 2000. Arkeologisk utredning. Barsebäcks bytomt. Skåne, Barsebäcks sn, Barsebäck 42:1 och 77:28, RAÄ 35. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2000:7. Holmberg, R. 1977. Den skånska Öresundskustens medeltid. Acta Archaeologica Lundesia Series in 8. Nr 11. Lund. Kockum, J. 2008. Barsebäck 1:1. Arkeologisk förundersökning, 2008. RAÄ 35, Barsebäck sn, 1183, Kävlinge kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/Länsantikvarien i Skåne, Arkivrapport 44/2008. Lindahl Jensen, B. 1997. Arkeologisk utredning. Skåne, Barsebäck socken, Barsebäck 2:3. Gång- och cykelväg mellan Barsebäck och Sjöbobadet. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 1997:22. Löfgren, A. 2004. Arkeologisk förundersökning. Telekabel Lomma Hofterup. Skåne, Lomma, Borgeby och Löddeköpinge socknar. Riksantikvarieämbetet UV Syd Rapport 2004:25. Olssin, P-A, 1922. Skånska herreborgar. Ur synpunkten av de fortifikatoriska anordningarnas betydelse för arkitekturen. Lund. Salminen, L. 2004. Barsebäcks by schaktningsövervakningar 2003. Arkeologisk förundersökning 2003, Fornlämningsnummer 35, Barsebäcks socken, Kävlinge kommun, Skåne län. Regionmuseet Kristianstad/Länsantikvarien i Skåne, Rapport 2004:139. Salminen, L. 2006. Schaktningsövervakning av grävningar för VA i Barsebäck och vid Järavallen. Arkeologisk förundersökning, 2006. Raä 35, Barsebäcks bytomt, Barsebäck sn., nr 1183 och raä 39, Lundåkra bytomt, Hofterup sn, nr. 1254. Kävlinge kommun. Skåne län. Arkivrapport 128/2006. RM dnr L12.20-66-06. Lst. Dnr 431-4202-06. Regionmuseet Kristianstad/Länsantikvarien i Skåne. Salminen, L. 2007. Barsebäcks kyrka blottlagda murar i samband med dränering. Arkeologisk förundersökning, 2002. Regionmuseet Kristianstad/Länsantikvarien i Skåne, Rapport 2007:2. Wihlborg, A. 1985. Fosfatkartering och provundersökningar 1974-75. Luftledningar Barsebäck-Raby, Barsebäck-Dagstorp, Björnstorp-Örja, Barsebäck sn. m.fl., Skåne. Riksantikvarieämbetet UV Syd. Intern rapport. 14 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 422-3480-2009. Länsstyrelsens dnr och datum för beslutet: 431-62026-09, 2009-09-01. Projektnummer: 11457. Undersökningstid: 7 8 och 13 september 2010. Projektgrupp:. Exploateringssträcka: ca 1 km. Övervakad sträcka: ca 200 m. Beslutad kostnad: löpande räkning. Faktisk kostand: 39 032 Kr. Läge: Ekonomiska kartan, blad 2C 7e, Fastighetskartan storruta 2D, edition 2003-06-23, x 6185660 y 1321721. Koordinatsystem: Rikets (2,5 gon V). Höjdsystem: inget, inmätt med DGPS. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisk-topografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm: 1 profilritning (A4) i skala 1:20, foto U nr: 3472 (4st). Dokumentationshandlingar som förvaras på UV datalagringsserver, RAÄ,Gotland: digital dokumentation i form av ett Intrasis-projekt med nummer S2009:029. Fynd: tillvaratogs ej. Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck 15
Bilaga. Anläggningslista. Id Subklass Längd Bredd Fyllningskaraktär Fyllningsmaterial Anm. 200 Grop 3,5 0,6 Mallan Silt Gropsystem 201 Grop 2,7 2,7 Mellan Silt 202 Grop 6 3,2 Mellan Silt Gropsystem 203 Grop 4 2 Mellan Silt Gropsystem 204 Grop 2,8 2 Mellan Silt 205 Grop 0,6 0,4 Mellan Silt 206 Grop 1,2 1 Mellan Silt 16 Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck
UV Syds rapportserie 2010 1. Hönjarum skans. Stridshandlingar juli månad 1678 Skåne, Osby sn. Slagfältsundersökning Bo Knarrström & Stefan Larsson 2. Boplatser i centralplatsens närhet. Uppåkra sn. AU Håkan Aspeborg 3. Vattenledning från Nevishög till Svedala och Sturup. Nevishög m.fl. snr. AU steg 2 Bengt Jacobsson 4. Vattenledning mellan Örbyverket och Ättekulla. Helsingborg. FU Thomas Andersson 5. Jämjö 6:1. Blekinge Jämjö sn. AU 2007 och FU 2009 Tyra Ericson 6. Väg E22 etapp Rolsberga Fogdarp Bosjöklosters sn. AU Thomas Andersson 7. Väg E22, Hurva Rolsberga. Hurva och Gudmuntorps snr. AU steg 2 Kennet Stark 8. Omfattande boplatslämningar söder om Ståstorp. V. Tommarps och Maglarps snr. AU steg 2 9. Arkeologisk utredning steg 2 inför ombyggnation av väg E22 Hörby N Linderöd. Hörby, S Rörums, Äspinge och Linderöds snr. AU steg 2 Bo Strömberg 10. Arlövs by. Burlövs sn. AU Anna Lagergren 11. Byns lertäkt och äldre gränsmarkeringar. Barsebäcks sn. SU 12. Österleden etapp 3. Helsingborg. AU steg 2. Thomas Andersson & Bo Strömberg 13. Utbyggnadsområde Hököpinge. Hököpinge sn. AU steg 1 Magnus Andersson 14. Nybrostrand 19:10 m. fl.. St. Köpinge sn. FU Thomas Andersson & Håkan Aspeborg 15. Kronetorp 1:1 m. fl. Burlövs sn. AU steg 1 Bengt Jacobsson 16. Åkarp 23:9. Burlövs sn. AU Håkan Aspebotg 17. Örja Väster. Landskrona och Örla snr. FU Bengt Jacobsson 18. Mossby 10:25. V. Nöbbelövs sn. AU Håkan Aspeborg 19. Tunneberga 5:2.. Jonstorps sn. FU Bengt Jacobsson 20. Fyra boplatser och en grav. Hildesborg 24:1, Härslövs sn. RAÄ 139. AU 21. Åkarp 1:4 S. Åkarps sn. AU Anna Lagergren 22. E6 Damm och markväg Södra Håslöv. Håslövs och Bodarps snr. FU Cecilia Cronberg 23. Boplatslämningar från äldre järnålder i södra utkanten av Lund. Uppåkra sn. FU
24. Boplatslämningar i Uppåkra AU 25. Håslövs bytomt. Översiktlig FU Stefan Larsson & Mathilda Kjällquist 26. Väla 1:4. Kropps sn. AU Mathilda kjällquist 27. Kulturhistoriskt planeringsunderlag, NordBalt. Kalmar & Nybro kommun 2010 28. Arkeologisk utredning i utkanten av Kyrkheddinge. AU 2. 29. Schaktningsövervakning av VA-grävningar i Barsebäck. AU