1 Europeiska socialfonden Stöder projekt som motverkar utanförskap och främjar kompetensutveckling. Utlysning för ESF Nationellt av genomförandeprojekt med inriktning "Underlätta ungas etablering i arbetslivet genom förbättrad Yrkesutbildning Utlysning Status anmälningar inför infomöten Nationellt projekt år 2017-2020. - Svenska ESF-rådet avsätter 80 miljoner för denna utlysning. - Projekt i denna utlysning ska medfinansieras med motsvarande 33 procent. - Utlysningen ryms inom programområde 2, specifikt mål 2.2 som lyder: Underlätta etableringen i arbetslivet och öka deltagandet i utbildning för unga (15-24 år) kvinnor och män. Parallellt med denna utlysning finns även medel att söka inom Programområde 1, specifikt Mål 1.2. Projekt i dessa två utlysningar kan arbeta för att förstärka varandra och öka möjligheter att nå förväntade resultat och effekter. Planerat projektinnehåll och metoder samt projektets tänkta målgrupp styr valet av vilken utlysning som medel söks emot. Övergripande ska de bägge utlysningarna bidra till att långsiktigt stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv samt tillgodose den kompetensbrist som råder inom vissa yrkesområden. Samverkan mellan utbildning och arbetsliv är det bärande elementet för hela satsningen. För denna utlysning specifikt gäller följande: - Utlysningen vänder sig endast till projekt och projektägare som avser att ge nationell effekt för yrkesutbildningen. I ansökan ska det tydligt framgå på vilket sätt detta sker. - Primär målgrupp för denna utlysning är unga (15-24 år) kvinnor och män i yrkesutbildning eller som kan vara på väg in i en yrkesutbildning. Huvudsaklig projektverksamhet skall ske genom målgruppsinriktade aktiviteter, men där även de målgruppsinriktade insatserna fokuserar på strukturella utmaningar. Utlysningen öppnar den 5 december 2016 och stänger den 23 mars 2017. Projekt kan tidigast starta 22 maj 2017 och kan pågå som längst t o m 31 augusti 2020. Maximal projekttid är 36 månader. Svenska ESF-rådet kan dock besluta om förlängning.
2 Bakgrund Yrkesutbildningen utgör idag en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. I samband med gymnasiereformen 2011, men också senare, har olika åtgärder vidtagits för att stärka och höja kvaliteten inom den gymnasiala yrkesutbildningen. På motsvarande sätt har åtgärder vidtagits inom yrkesvux och eftergymnasiala yrkesutbildningar. Ändå råder kompetensbrist inom många yrken samtidigt som många (unga) väljer bort yrkesprogrammen till förmån för de högskoleförberedande programmen. Trots att det många gånger är betydligt större möjlighet till arbete efter en yrkesutbildning än inom de allmänna programmen har yrkesutbildningarna svårt att fylla sina platser. Detta beror bland annat på att statusen för yrkesutbildningen är låg. Förutom låg status brottas många branscher med att kännedomen om branschen och dess yrken är låg eller rent av obefintlig, alternativt är skev. Till detta kommer problemet att den könssegregerade arbetsmarknad som råder, bibehålls och förstärks genom fortsatta könsstereotypa studie- och yrkesval. Problemen bottnar många gånger i att ungdomars arbetslivsanknytning är svag (och framförallt differentierad). Ett ytterligare problem är att flertalet branscher anser att kvaliteten i befintliga yrkesutbildningar är låg. I synnerhet brister det i den yrkesinriktade delen. Samtidigt riktas omvänd kritik från utbildningssystemet som inte alltid tycker branscherna gör tillräckligt för att utbildningskvaliteten ska öka. Problemen likväl som lösningarna på dessa adresseras därför i lika hög grad till utbildningssidan som till arbetslivssidan. Den nationella politiken pekar på att det behövs ytterligare insatser för att stärka yrkesutbildningen. För att trygga den framtida kompetensförsörjningen, förbättra matchningen mellan utbildning och behoven på arbetsmarknaden samt underlätta (ungdomars) etablering på arbetsmarknaden, behöver samarbetet mellan skola (och utbildningssystemet i stort) och arbetsliv förstärkas lokalt, regionalt och nationellt. Inför denna satsning görs följande antaganden: För att yrkesutbildningen ska vara väl fungerande förutsätts: - Ett utbildningsutbud som matchar efterfrågan, med särskilt fokus på kompetensförsörjning inom bristyrken - En bred rekryteringsbas - En hög utbildningskvalitet, med särskilt fokus på den arbetsplatsförlagda delen/apl Samtliga initiativ och former för att höja intresset och attraktiviteten för yrkesutbildningen bygger på en utvecklad samverkan mellan utbildning och arbetsmarknad, d.v.s. mellan berörda branscher, utbildningsanordnare och myndigheter. En väl fungerande samverkan är sannolikt ett bärande element för en hög utbildningskvalitet och omvänt, där en hög kvalitet i utbildningen har en positiv betydelse för yrkesutbildningens attraktionskraft.
3 Långsiktigt handlar det om en förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov samt om att underlätta introduktion och etablering på arbetsmarknaden särskilt för unga och nyanlända. Frågan om en väl fungerande yrkesutbildning är därför lika angelägen för den nationella arbetsmarknadspolitiken som för utbildningspolitiken. Mot denna bakgrund initierar Svenska ESF-rådet en satsning innehållande två parallella utlysningar för att långsiktigt stärka och utveckla yrkesutbildningen i landet. Nationella utmaningar Utmaningarna som denna satsning valt att fokusera på är: - brister i befintligt utbildningsutbud som resulterar i att utbudet inte motsvarar arbetslivets behov, - svagt intresse för de yrkesinriktade utbildningarna hos ungdomar inklusive könsstereotypa yrkesval, - bristande/varierande samverkan mellan utbildning och arbetsliv inklusive bristande/varierande relevans och kvalitet i yrkesutbildningen. Förväntade resultat och effekter av satsningen Övergripande för bägge utlysningarna är att de långsiktigt ska stärka och utveckla yrkesutbildningen i landet för att tillgodose den kompetensbrist som råder inom vissa yrkesområden, för en förbättrad matchning mellan utbildning och arbetsmarknadens behov samt för att underlätta introduktion och etablering på arbetsmarknaden. Direkta förväntade resultat och effekter av satsningen är: - att matchningen förbättrats mellan utbildning och arbetslivets behov, d.v.s. att arbetsmarknadens behov av arbetskraft och kompetens i ökad grad tillgodosetts - att intresset för yrkesutbildningen ökat, inklusive att yrkesvalen för kvinnor och män breddats, d.v.s. att den förbättrade yrkesutbildningen fått ett ökat söktryck av motiverade unga att välja yrkesutbildningar - att utbildningens relevans och kvalitet förstärkts, d.v.s. att modeller och/eller metoder för ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande utvecklats För denna utlysning specifikt, är förväntat resultat att primärt bidra till att etableringen på arbetsmarknaden för de deltagande unga (15-24 år) underlättats genom förbättrad yrkesutbildning. Satsningens tillika utlysningens fokus och möjligt innehåll Fokus och möjligt innehåll för satsningen aggregerat Som tidigare nämnts ingår denna utlysning i en satsning innehållande två nationella utlysningar på samma tema, men inom olika programområden. Bägge utlysningarna tar utgångspunkt från ovanstående bakgrund. Projekt i dessa två utlysningar kan arbeta för att förstärka varandra och öka möjligheter att nå förväntade resultat och effekter. Planerat projektinnehåll och metoder är det som styr valet av vilken utlysning som medel söks emot. Sökande väljer alltså lämpligen att
4 endast söka medel från en av de bägge utlysningarna, d.v.s. man väljer den av utlysningarna som passar bäst. De två utlysningarna är: - 2016/00683: Denna utlysning sätter fokus på strukturer där projektinsatserna sker utan deltagare (PO 1, Mål 1.2) - : Denna utlysning sätter fokus på målgruppsinriktade insatser specifikt för unga 15 till 24 år (PO 2, Mål 2.2), men där även de målgruppsinriktade insatserna fokuserar på strukturella utmaningar. Utöver ovanstående skiljer sig de bägge utlysningarna åt bland annat avseende möjlig projektlängd, volym/omfattning samt krav på medfinansiering. Bägge utlysningarna i denna satsning hämtar bäring från Yrkesprogramsutredningen (se bl.a., http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2015/11/sou-201597/ ) och ska i de delar som i denna bedöms vara relevanta, prova, utveckla eller förstärka föreslagna åtgärder eller motverka synliggjorda brister. Satsningen har därmed en politisk förankring och ska bidra till utvecklingen av såväl den nationella utbildnings- som arbetsmarknadspolitiken med fokus på kopplingen politikområdena emellan. De bägge utlysningarna i denna satsning ska bygga på och tillvarata den potential som finns i de utbildningsmodeller som är framtagna i bred samverkan mellan branscher, utbildningsanordnare och arbetsmarknadens parter samt i de strukturer dessa bygger på för att stärka kopplingen mellan skola och arbetsliv. Satsningen kan bygga på såväl lokala och regionala likväl som på nationella initiativ och strukturer. Obligatoriskt för satsningen är att eventuella lokala och regionala initiativ binds ihop med nationella strukturer för att motverka punktinsatser utan långsiktig och stadigvarande bärighet. Aktörer med uppgift och/eller mandat att aggregerat hålla samman eller samordna olika organisationer likväl som partsgemensamma initiativ kommer prioriteras. Projekt som avgränsat fokuserar på lokal och/eller regional nivå tillika avgränsat är till lokal och/eller regional nytta hänvisas till regionala utlysningar. Bägge utlysningarna i denna satsning innehåller följande tre delar: 1. Yrkesutbildningens roll för att tillgodose kompetensförsörjning 2. Öka yrkesutbildningens attraktionskraft inklusive nya/utvecklade former för arbetsmarknadskunskap och rekrytering 3. Ökad utbildningskvalitet, med särskilt fokus på ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande inklusive utveckling av den arbetsplatsförlagda utbildningsdelen, APL Projekt i denna satsning kan välja att antingen avgränsat fokusera på en av de tre delarna likväl som att fokusera på samtliga tre delar. I prioritering mellan inkomna ansökningar kommer
5 hänsyn tas till huruvida satsningen aggregerat (hur inkomna ansökningarna sammantaget) täcker in samtliga tre delar. Yrkesutbildningens roll för att tillgodose kompetensförsörjningen: Det första området ska främja och stödja yrkesprogramutredningens förslag om en försöksverksamhet med branschskolor. Det innebär att satsningen ska möta utredningens förslag om att branschorganisationer som idag inte hittat en utbildningsanordnare som kan ta på sig uppdraget att bli branschskola, men som vill starta upp en verksamhet, ska kunna söka ESF-medel för detta. Det första området föreslås även främja och stödja befintliga yrkescollege eller andra branschinitiativ för att på motsvarande sätt som med förslaget om branschskolor tillgodose kompetensförsörjning inom bristyrken. Initiativ som tillvaratar erfarenheter från befintliga modeller (t.ex. befintliga yrkescollege) för att överföra dessa till andra branscher/uppbyggnaden av branschskolor, andra yrken eller till andra målgrupper (t.ex. yrkeshögskolor och vuxenutbildning), men som samtidigt utvecklar de befintliga föreslås ge särskild prioritet. De regionala kompetensplattformarna tros ha hög relevans för detta område. Öka yrkesutbildningens attraktionskraft inklusive nya/utvecklade former för arbetsmarknadskunskap och rekrytering: Det andra området ska främja och stödja långsiktigt hållbara modeller för samverkan mellan arbetsmarknadens parter och utbildningssystemet som syftar till att utveckla metoder för arbetslivsorientering och studie- och yrkesvägledning. Detta område ska utgå från yrkesprogramsutredningens kartläggning av befintliga samverkansmodeller för att därigenom främja och utveckla de olika branschorganisationernas förutsättningar av regionala stödfunktioner för lokal samverkan. Inom detta område stöds även nya och/eller alternativa former för studie- och yrkesvägledning. I detta ingår initiativ kopplade till yrkesutbildningstävlingar. Studie och yrkesvägledarna, SYV har naturligtvis en central roll för att öka elevers arbetsmarknadskunskap, vilket innefattar en förändrad syn på vad som anses vara kvinno- respektive mansyrken. Behovet av kompetensutveckling för att möta arbetsmarknadens allt snabbare förändringstakt bedöms dock inte vara något som löses med en tillfällig kompetenssatsning. Insatser inom detta område ska därför fokusera på uppbyggnad och förstärkning av långsiktigt hållbara strukturer för ökad samverkan mellan skola och arbetsliv. Ökad utbildningskvalitet, med särskilt fokus på ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande inklusive utveckling av arbetsplatsförlagt lärande, APL: Det tredje området ska främja ett ämnesintegrerat arbetssätt och verklighetsbaserat lärande samt i andra former höja kvaliteten i yrkesutbildningen.
6 Insatser som stöds är exempelvis uppbyggande eller utveckling av stödstrukturer på branschnivå för arbetsgivare som tar emot elever för arbetsplatsförlagt lärande. I detta ingår utveckling av kvaliteten hos och former för utbildning av handledare, metodstöd för den arbetsplatsförlagda delen i yrkesutbildningen, inklusive lärlingsutbildning och yrkespraktik, samt modeller för hur olika aktörer ska involveras. Här eftersträvas insatser för att metodiskt få med hela kedjan inom yrkesutbildningen snarare än om punktinsatser i form av att utbilda handledare. Insatser i syfte att säkra kvaliteten i det arbetsplatsförlagda lärandet som sker inom den gymnasiala yrkesutbildningen ska med fördel utveckla samverkan och synkroniseras med det arbete som sker kring lärande på arbetsplatsen inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar. Arbetsplatsernas attityder och förmåga att ta emot elever från det underrepresenterade könet på könsstereotypa arbetsplatser och/eller yrken är en viktig del i insatserna. Metod och systematik kring kompetensutveckling för lärare i samverkan med näringslivet är ett annat område som efterlyses, men som är mer långsiktigt än de punktinsatser som ofta sker idag. Även här eftersträvas insatser för att metodiskt få med hela kedjan inom yrkesutbildningen snarare än tillfällig kompetensutveckling av lärare. Fokus och möjligt innehåll specifikt för denna utlysning Grundläggande för denna utlysning är att utvecklingsarbetet sker tillsammans med de berörda, inte för eller åt dem. Den huvudsakliga verksamheten i projekt i denna utlysning ska därför ske i form av målgruppsinriktade insatser där målgruppen (eleverna) engageras och görs delaktiga i planeringen och genomförandet av insatserna. Se även under rubriken Beskrivning av deltagare, nedan. - Projekt i denna utlysning ska utgå från en målgruppsbaserad verksamhet för unga 15 till 24 år som samtidigt fokuserar på nationellt strukturella utmaningar. - Huvudsakligt innehåll i denna utlysning är att praktiskt utveckla och pröva metoder och arbetssätt genom deltagarbaserad verksamhet som kan tillämpas och implementeras både i en nationell kontext och i berörda verksamheter. - Projekt som avgränsat fokuserar på lokal och/eller regional nivå tillika avgränsat är till lokal och/eller regional nytta hänvisas till regionala utlysningar. - Utlysningen riktar sig till branschorganisationer, utbildningsanordnare och myndigheter med ansvar både för utveckling av strukturer och för deltagarbaserad verksamhet. - Aktörer med uppgift och/eller mandat att aggregerat hålla samman eller samordna olika organisationer eller initiativ likväl som partsgemensamma initiativ kommer prioriteras. - Områden som i denna utlysning särskilt pekas ut är följande: o Yrkesprogramsutredningens förslag om branschskolor som i denna utlysning testas i skarpt läge med elever.
7 o Utveckla befintliga yrkesutbildningar (t.ex. befintliga yrkescollege) genom elevbaserad verksamhet och/eller med elevbaserad verksamhet testa dessa inom andra branscher, områden eller med andra målgrupper. o Utveckla och testa former för arbetsmarknadskunskap och rekrytering till yrkesutbildningar genom elevbaserad verksamhet. I detta ligger t.ex. yrkestävlingar. Även insatser för elever i årskurs nio och/eller andra potentiella elever för yrkesprogram/yrkesutbildningar är möjliga. SYV-funktionen bör involveras. o Utveckla och/eller förstärka ämnesintegrerade arbetssätt och verklighetsbaserat lärande genom att testa nya utbildningar/nytt utbildningsinnehåll i skarpt läge med elever. o Utveckla och testa former för kompetensutveckling av lärare och/eller APLhandledare. Beskrivning av analys- och planeringsfas, genomförandefas och avslutsfas Projekttiden är högst 3 år (36 mån) med möjlighet till förlängning. Projekttiden inleds med en analys- och planeringsfas och avslutas med en avslutsfas. Den huvudsakliga projekttiden däremellan består av en genomförandefas. - Analys- och planeringsfas, 3-6 månader - Genomförandefas, maximalt 32 månader - Avslutsfas, 1-3 månader Endast en ansökan görs för samtliga tre faser. Syfte och innehåll i de olika faserna ska anges i ansökans tidplan samt att det tydligt ska framgå i ansökan hur lång tid projektet bedömer att de behöver för respektive fas. Syftet med en analys och planeringsfas är att projektet när det ska gå in i ett genomförande har gjort nödvändigt förberedelsearbete. I analys- och planeringsfasen ingår att mobilisera aktörer och planera genomförandet samt att rigga för den deltagarbaserade verksamheten. I genomförandefasen genomförs och tillämpas metodutvecklingsarbetet och den deltagarbaserade verksamheten i syfte att uppnå de resultat och effekter projekten eftersträvar. Arbetet ska baseras på underlaget från analys och planeringsfasen. I avslutsfasen genomförs slutlig dokumentation, ekonomisk slutredovisning, spridning av resultat samt implementering. Inför avslutsfasen bör all deltagarbaserad verksamhet vara avslutad om inte annat särskilt kan motiveras. Visst innehåll kan, där så bedöms vara relevant, ingå i och/eller överlappas mellan projektets tre faser.
8 Obligatorisk avstämning Verksamheten från analys- och planeringsfasen ska redovisas till Svenska ESF-rådet i form av en rapport där följande punkter ska ingå: - Fördjupad problem- och omvärldsanalys som innehåller analyser av jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling - Upprättande av projektorganisationens struktur samt bildande av styrgrupp - Uppdaterad tid- och aktivitetsplan där aktiviteterna tydligt kopplas till projektets förväntade resultat och effekter - Vid behov, fördjupad riskanalys kopplad till förväntade resultat - Konkret beskrivning av projektets arbete med strategisk påverkan; o hur projektet skall uppnå ett nationellt mervärde och skapa nationell påverkan. o hur projektet ska bidra till strategisk påverkan hos berörda aktörer och i deras ordinarie verksamhet. - Utvärderingsplan som inkluderar jämställdhet, tillgänglighet och likabehandling. vilken ska utgöra underlag till Svenska ESF-rådet för avrop av utvärderare - Vid behov, reviderad budget. Om inte projektets rapport godkänns kan projektet komma att avbrytas. Integrerat arbete med jämställdhet, tillgänglighet och icke diskriminering vilka också benämns horisontella principer Icke-diskriminering, tillgänglighet och jämställdhet ska bidra till breddad syn på kompetens hos arbetsgivare och fungera som krav på genomförande av projektet för att säkerställa att vissa grupper inte exkluderas. Projektet ska i ansökan beskriva hur de horisontella principerna genomsyrar projektet i varje steg. De horisontella principerna för den här utlysningen är icke-diskriminering, jämställdhetsintegrering och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Jämställdhetsintegreringen ska följa den europeiska standarden för jämställdhetsintegrering, se www.esf.se. I denna utlysning läggs särskilt stor vikt vid att: - Bryta och motverka könsstereotypa utbildnings- och yrkesval. - Utveckla och förstärka former för hur yrkesutbildningen kan verka för ökad inkludering och lika möjligheter för alla att etablera sig på arbetsmarknaden. För hjälp och stöd med alla ovan nämnda principer kontakta: www.esisupport.se
9 Utvärdering Alla insatser som finansieras av medel från Europeiska socialfonden ska följas upp och utvärderas. Projektutvärderingen ska som huvudregel avropas från Svenska ESF-rådets ramavtal och en budget för utvärdering och uppföljning ska avsättas i projektansökan. Det konkreta utvärderingsupplägget för ett projekt utformas efter bifall i samband med att projektet i samråd med att Svenska ESF-rådet beställer en utvärdering. Sökanden behöver således budgetera för utvärderingen i ansökan, men inte beskriva ett exakt utvärderingsupplägg för projektet vid ansökningstillfället. Sökande bör däremot översiktligt beskriva: - Hur utvärderingen och dess resultat ska användas, bidra till genomförandet av projektet och stärka utvecklingsarbetet i projektet och hos relevanta mottagare. - Hur uppföljnings- och utvärderingsaktiviteterna ska bidra till att stärka möjligheterna för att projektresultaten får avsett genomslag. - Vilka resurser är avsatta för uppföljning och utvärdering samt återföring av resultat. Ytterligare riktlinjer och vägledning gällande uppföljning och utvärdering tillkommer i samband med bifall. Information om uppföljning och utvärdering finns beskrivet på www.esf.se. Preliminärt kommer Svenska ESF-rådet initiera en klusterutvärdering som följer och utvärderar satsningen på aggregerad nivå. Sökande i denna utlysning ska därför förbereda för att möjliggöra för genomförandet av en klusterutvärdering. Detta innebär att projektets egen projektutvärdering ska kunna anpassas för att bidra till och inkluderas i en klusterutvärdering. Transnationellt samarbete I denna utlysning är det prioritetshöjande för de projekt som väljer att arbeta med transnationellt samarbete. Genom att samarbeta med aktörer från andra länder så kan man lösa problem mer effektivt och att undvika fallgropar i en förändringsprocess. Därför är det i denna utlysning prioritetshöjande att arbeta transnationellt. Ett transnationellt samarbete förväntas ge ett mervärde till projektet vilket ska framgå av ansökan. I denna utlysning kan t.ex. Europeiskt centrum för utveckling av utveckling, Cedefop vara en resurs för att finna intressanta europeiska initiativ och analyser på yrkesutbildningsområdet, se http://www.cedefop.europa.eu/en. Cedefop är det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning och har till uppgift att stödja kommissionen och att främja yrkesutbildning (Vocational Education and Training, VET), inom EU. ERUF insatser Projekten kan planera för insatser som annars kan finansieras av Europeiska regionalfonden, under förutsättning att dessa kostnader är nödvändiga och direkt kopplade till projektet. Upp till 49 procent av projektbudgeten är möjlig att avsätta för regionalfondsinsatser.
10 Socialfondens nationella urvalskriterier Urvalskriterierna motsvarar i stora delar ansökningsfälten i ansökan. Se även den nationella handlingsplanen www.esf.se. Förutsättningar för projektens genomförande Projektlängd och projekttid Maximal projektlängd är 36 månader. Svenska ESF-rådet kan dock besluta om förlängning. Projektet kan tidigast starta 22 maj 2017, ska senast starta 2017-09-01 och kan pågå som längst t o m 31 augusti 2020. Utlysningen Utlysningen öppnar den 5 december 2016 och stänger kl. 16.00 den 23 mars 2017. Du ansöker om stöd för ditt projekt i vår internettjänst Projektrummet, se www.esf.se. Eventuella bilagor samt missiv till ansökan skickas antingen per post till Svenska ESF-rådet, Box 471 41, 100 74 Stockholm eller via e-post till esf@esf.se Vid frågor kring denna utlysning kontaktas Mats Andersson (mats.andersson@esf.se) Budget Ansökan samt budget görs i Projektrummet på www.esf.se. De schabloner och enhetskostnader som Svenska ESF-rådet publicerar är tvingande och ska användas för budgetering vid ansökan och under beviljat projekts genomförande. Statsstöd Ekonomiskt stöd från Europeiska socialfonden omfattas av EU:s regler om statsstöd. Möjligheterna att lämna ekonomiskt stöd till näringslivet regleras och bedöms enligt gällande fördrag och förordningar. En redogörelse för sådant statligt stöd inklusive stöd av mindre betydelse som företag som deltar i insatsen mottagit de senaste tre åren ska bifogas ansökan om stöd. Kostnadseffektivitet och lagen om offentlig upphandling (LOU) Samtliga stödsökande ska vid köp av varor och tjänster verka för att kostnadseffektivitet uppnås. Stödsökande som är upphandlande enheter enligt LOU ska även tillämpa denna lag inom projektverksamheten. Stödsökande i den ideella och privata sektorn är normalt inte berörda av LOU. Här krävs istället att man kan visa att man har agerat på i övrigt affärsmässiga villkor, vilket i normalfallet innebär att köp av varor och tjänster ska utsättas för konkurrens och att principerna om likvärdighet, icke diskriminering, öppenhet, ömsesidigt godkännande samt proportionalitet beaktas så att kostnadseffektivitet uppnås. Beskrivning av deltagare Den primära målgruppen är unga (15-24 år) kvinnor och män som ännu inte fått en fast förankring på arbetsmarknaden. Dessa unga kvinnor och män kan antingen befinna sig i en yrkesutbildning, vara arbetslösa eller stå inför valet av (gymnasie-) studier. Insatser för de
11 som står långt ifrån arbetsmarknaden eller riskerar att få arbetsmarknadsrelaterade problem är särskilt prioriterade. Insatser kan även riktas till personer som i sin yrkesroll har en roll för en väl fungerande yrkesutbildning, och då framförallt kopplingen mellan utbildning och arbetsliv. Dessa kan exempelvis vara representanter för arbetsmarknadens parter eller branschorganisationer, personer som arbetar med lokala, regionala eller nationella stödsystem för yrkesutbildning samt personer i utbildningsystemet, såsom exempelvis yrkeslärare och SYV. Tyngdpunkten i insatser och aktiviteter i projekt inom denna utlysning ska ligga på den primära målgruppen och i ansökan ska tydligt framgå hur målgruppen involveras i utvecklingsarbetet. Det ska också tydligt framgå vilka som utgör deltagare i projektet, d.v.s. en tydlig avgränsning mot exempelvis eventuella övriga elever. Detta behöver dock inte vara klart vid ansökningsskedet, men ska kunna redovisas senast i samband med avslutad analysoch planeringsfas.