Val av revisionsbyrå Vilka faktorer påverkar valet av revisionsbyrå i svenska aktiebolag? Författare: Alexander Rosén, 881129 Martin Karlsson, 880823 Handledare: Magnus Willesson Termin: VT11 Kurskod: 4FE03E
Förord Vi vill främst rikta ett stort tack till våra respondenter som delat med sig av sina åsikter, vilket har varit av stor betydelse för underökningens kvalitet. Vi vill även rikta ett tack till vår handledare Magnus Willesson som hjälpt oss genom uppsatsen. Alexander Rosén Martin Karlsson 2 (120)
Sammanfattning Titel: Val av revisionsbyrå Vilka faktorer påverkar valet av revisionsbyrå i svenska aktiebolag? Ämne/Kurs: 4FE03E Examensarbete för Civilekonomprogrammet, 30 hp Författare: Alexander Rosén, Martin Karlsson Handledare: Magnus Willesson Examinator: Sven- Olof Yrjö Collin Nyckelord: Revisionsbyrå, Revisionsbyråns karaktäristik, Företagets karaktäristik, Aktiebolag Bakgrund: I Sverige väljs revisorn av företagets bolagsstämma, revisorns uppgift är att kvalitetssäkra den finansiella informationen så att ägarna och andra intressenter kan lita på informationen som företaget lämnar ut angående den ekonomiska situationen samt VD:n och styrelsens förvaltning. Sedan november 2010 är privata aktiebolag fria att inte använda sig av en revisor, givet att de uppfyller kraven som regleras i ABL 2005:551. Syfte: Att förklara vilka faktorer hos revisionsbyrån som påverkar svenska aktiebolag i deras val av revisionsbyrå, samt hur dessa faktorer skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. Metod: Undersökningen har utgått från en deduktiv utgångspunkt med ett positivistiskt synsätt. Emirisk metod: För att undersöka vilka faktorer hos revisionsbyrån som påverkar svenska aktiebolag i deras val av revisionsbyrå har undersökningen utgått från en kvantitativ datainsamlingsmetod. Datainsamlingen har bestått av både primär- och sekundärdata, primärdata har samlats in genom en webbenkät och sekundärdata har samlats in genom 3 (120)
årsredovisningar och olika databaser. Urvalet av respondenter har skett genom ett stratifierat urval, baserat på storlek och börsnotering. Det stratifierade urvalet bestod av 603 företag. Slutsatser: Undersökningen utgick från 13 faktorer hos revisionsbyråns karaktäristik som tidigare undersökts. Genom vår undersökning har vi funnit att åtta av dessa faktorer efterfrågas vid valet av revisionsbyrå. Efter indelning av respondenterna utifrån företagets karaktäristik har vi även funnit att efterfrågan på vissa av dessa 13 faktorer skiljer sig, beroende på företagets karaktäristik. 4 (120)
Abstract Title: Selection of audit firm - Which factors affects the choice of audit firm in Swedish limited companies? Subject: 4FE03E Master thesis Authors: Alexander Rosén & Martin Karlsson Supervisor: Magnus Willesson Examiner: Sven-Olof Yrjö Collin Key words: Audit firm, audit firm characteristics, client characteristics, limited company Background: In Sweden, the auditor is selected when the company has their annual general meeting. Following, the auditor s task is to secure the quality of the financial information so the owners and other stakeholders can trust the information, which regards to the financial situation for the company and the CEO s and board of director s management. Since November 2010, private limited companies are free to use and have an auditor, but only if they fulfils the requirements that are regulated in ABL 2005:551. Purpose: The purpose with this thesis is to investigate and declare the factors that affects the selection of audit firm for Swedish limited companies, and how these factors varies due to the characteristics of the company. Method: The thesis had a positivistic perspective and a deductive approach, where theories first were used to get an understanding to the empirical data. Empirical method: To be able to analyze which factors affecting Swedish limited companies selection of audit firm, this thesis had a quantitative data collection approach. The data collection consisted of both primary and secondary data, where the primary data was gathered through web-questionnaires, and the secondary through companies annual reports and other databases. The sample of respondents in this thesis was selected through a stratified 5 (120)
sample, based on the companies size and stock exchange listing. The sample consisted of 603 companies. Conclusion: The survey, which was based on thirteen factors regarding the company s characteristics which had been investigated earlier. Continuously, the analysis showed that eight of these factors were demanded when selecting an audit firm. Simultaneously after dividing the respondents, derived from their characteristics, we found that the demand on the thirteen factors varied depending on the companies type. 6 (120)
Innehållsförteckning 1 Inledning 10 1.1 Bakgrund 10 1.2 Problemdiskussion 11 1.3 Problemfråga 14 1.4 Syfte 14 1.5 Definitioner 15 1.6 Uppsatsens fortsatta disposition 16 2 Metod 17 3 Teori 19 3.1 Revisionsbyråns karaktäristik 19 3.1.1 Ekonomiska faktorer 20 3.1.2 Beteendemässiga faktorer 26 3.2 Företagens karaktäristik 28 3.2.1 Ägarstruktur 28 3.2.2 Storleken på företaget 29 3.2.3 Börsnotering 31 3.2.4 Kapitalstruktur 31 3.2.5 Branschtillhörighet 32 4 Empirisk metod 34 4.1 Undersökningsmetod 34 4.2 Urval 34 4.3 Operationalisering 35 4.3.1 Utformning av enkät 35 4.3.2 Företagets karaktäristik 44 4.4 Datainsamling 46 4.4.1 Pilotstudie 46 4.4.2 Primärdata 46 4.4.3 Sekundärdata 47 4.5 Statistisk bearbetning 48 4.6 Bortfallsanalys 48 4.7 Validitet och Reliabilitet 52 5 Empirisk analys 53 7 (120)
5.1 Ägarstruktur 54 5.1.1 Koncentrerat ägande 55 5.1.2 Spritt ägande 56 5.2 Storleken på företaget 58 5.2.1 Små företag 58 5.2.2 Stora företag 59 5.3 Börsnotering 61 5.3.1 Noterade företag 61 5.3.2 Onoterade företag 63 5.4 Kapitalstruktur 64 5.4.1 Låg skuldsättning 65 5.4.2 Hög skuldsättning 66 5.5 Branschtillhörighet 68 5.5.1 Tillverkning 68 5.5.2 Handel 69 5.5.3 Övriga 71 5.6 Hypotesprövning 73 5.6.1 Hypotes 1 73 5.6.2 Hypotes 2 74 5.6.3 Hypotes 3 76 5.6.4 Hypotes 4 77 5.6.5 Hypotes 5 78 5.6.6 Hypotes 6 79 5.6.7 Hypotes 7 80 5.6.8 Hypotes 8 81 5.6.9 Hypotes 9 84 5.6.10 Hypotes 10 84 5.6.11 Hypotes 11 87 5.6.12 Hypotes 12 88 5.6.13 Hypotes 13 90 6 Diskussion & Slutsatser 92 6.1 Slutsats 92 8 (120)
6.2 Diskussion 94 6.2.1 Ekonomiska faktorer 94 6.2.2 Beteendemässiga faktorer 103 6.3 Förslag till fortsatt forskning 105 Källförteckning 106 Bilaga 1. Urvalsberäkning 112 Bilaga 2. Enkät 113 Bilaga 3. Introduktionsbrev 116 Bilaga 4. Påminnelse 1 117 Bilaga 5. Påminnelse 2 118 Bilaga 6 Vilken revisionsbyrå anlitar Ert företag? 119 9 (120)
1 Inledning 1.1 Bakgrund Det första tecknet på regelbunden revision i svenska företag finns så långt tillbaka som på 1650- talet. Det dröjde dock till slutet av 1800-talet innan det blev ett heltidsarbetande yrke. (Wallerstedt, 2009) År 1985 föreskrev ABL att aktiebolag ska tillsätta en revisor och att det krävdes revision av dessa företag (Wallerstedt, 2009; Carrington, 2010). Revisorerna behövde inte vara godkända eller auktoriserade utan de var först år 1987 som alla svenska aktiebolag blev tvungna att utse en godkänd eller auktoriserad revisor (Carrington, 2010). Att aktiebolag ska revideras av minst en godkänd eller auktoriserad revisor regleras i ABL 2005:551, från och med november 2010 är privata aktiebolag fria att inte använda sig av en revisor ifall de i bolagsordningen anger detta och inte uppfyller mer än ett av följande villkor: medelantalet anställda i bolaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3, bolagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 1,5 miljoner kronor och bolagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 3 miljoner kronor (Carrington, 2010 s. 7; ABL, 2005:551; FAR, 2006 s. 12). Enligt FAR (2006) och ABL 2005:551 innebär revision att revisorn ska planera, granska, bedöma och uttala sig om företagets årsredovisning, bokföring samt styrelsens och VD:ns förvaltning. Revisorn har som uppgift att kvalitetssäkra denna information så att ägarna och andra intressenter som kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda samt stat och kommun kan lita på den information som företaget lämnar ut angående styrelse och VD:ns förvaltning samt företagets ekonomiska situation (FAR, 2006). Revisorn ska efter utförd revision lämna en revisionsberättelse där revisorn uttalar sig om förvaltningen och företagets ekonomiska situation (FAR, 2006). Revisionen är avsedd för öka trovärdigheten i företagets finansiella 10 (120)
information och det betraktas som viktigt för att kunna förutsätta ett fungerade näringsliv och samhälle (FAR, 2006). I Sverige så väljs revisorn enligt ABL 2005:511 av företagets bolagsstämma. Det är aktieägarna som beslutar om bolagets angelägenheter vid bolagsstämman, för att kunna delta i bolagsstämman krävs det att aktieägaren på dagen för bolagsstämman är införd i företagets aktiebok (ABL 2005:551). 1.2 Problemdiskussion De företag som är skyldiga att använda sig av en revisor står årligen inför problemet att antingen utse den nuvarande revisorn eller att välja en ny revisor (Sands & McPhail, 2003). Vad som påverkar att ett företag använder sig av en specifik revisionsbyrå är inte slumpmässigt och sker inte utan orsak. Det är istället en process som tillslut bestäms utifrån olika aspekter som gör att båda parter kommer att se sina mål som uppfyllda. (Calderon & Ofobike, 2008) Beattie & Fearnley (1995) anger att valet av revisionsbyrå framträder från tre olika aspekter, vilka är företagens karaktäristik, revisionsbyråns karaktäristik samt den revisionsmiljö som råder. Revisionsbyråns karaktäristik Revisionsmiljön Företagens karaktäristik Val av revisionsbyrå Figur 1.1 Egen bearbetning 11 (120)
I Sverige finns det 1 762 stycken revisionsbyråer (SCB,b, 2011-04-14). Revisionsbyråerna i Sverige består till största del av små revisionsbyråer med bara ett fåtal godkända eller auktoriserade revisorer. Det är dessa revisionsbyråer som i störst utsträckning reviderar mindre och medelstora företag. De revisionsbyråer som reviderar börsbolag och andra större bolag domineras av revisionsmarknadens största aktörer. (Carrington, 2010) De fyra största revisionsbyråerna i Sverige är PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte (Konsultguiden, 2011). Utifrån ett globalt perspektiv brukar ett samlingsnamn för dessa revisionsbyråer vara The Big Four (Carrington, 2010). Tillsammans med Grant Thornton, BDO, SET Revisionsbyrå, Baker Tilly Sverige, Nexia och Rödl & Partners utgör dessa de tio största revisionsbyråerna i Sverige. Dessa tio revisionsbyråer omsatte år 2009 ca 12 391 miljoner kronor där de fyra största revisionsbyråerna stod för ca 84 % av omsättningen. (Konsultguiden, 2011) Enligt Carrington (2010) så finns det ca 4 000 kvalificerade revisorer i Sverige varav 60 procent är auktoriserade och resterande 40 procent är godkända. Av antalet kvalificerade revisorer så är ca 1 989 stycken anställda på någon av de fyra största revisionsbyråerna (Konsultguiden, 2011). Tidigare studier som framförallt är gjorda i Storbritannien och Australien visar att det finns flera olika faktorer hos revisionsbyrån som kan efterfrågas vid valet av revisionsbyrå (Beattie & Fearnley, 1995;1998; Sands & McPhail, 2003). Dessa kan vara ekonomiska eller beteendemässiga, de ekonomiska faktorerna berör det finansiella för företaget t.ex. revisionsarvode, medans de beteendemässiga faktorerna syftar till relationen mellan företaget och revisionsbyrån (Beattie & Fearnley, 1998). De tidigare studierna av Beattie & Fearnley (1995;1998) har även visat att faktorernas efterfråga varierar beroende på företagets karaktäristik t.ex. storleken på företaget. Enligt Knechel, Niemi & Sundgren (2008) kan detta bero på att små företag är lättare att kontrollera jämfört med stora företag som oftast kan vara komplexa och svårkontrollerade. 12 (120)
Ett annat betydande karaktärsdrag hos företaget som påverkar valet av revisionsbyrån kan vara om företaget är börsnoterat. Det kan bero på att förväntningarna och kraven på företagens finansiella information är högre för de noterade företagen än för de onoterade företagen. (Knechel et al, 2008) Eftersom tidigare studier (Beattie & Fearnley, 1995) har angett att valet av revisionsbyrå framträder från företagets karaktäristik, revisionsbyråns karaktäristik samt en given revisionsmiljö kan valet av revisionsbyrå vara komplext och vad som avgör varför ett företag väljer en specifik revisionsbyrå skiljer sig i allmänhet åt mellan företag (Knechel et al, 2008). Vi vill därför undersöka vilka faktorer hos revisionsbyrån som är viktiga i valet av revisionsbyrå, samt hur dessa skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. I Sverige har det tidigare genomförts vissa studier inom ämnet. De tidigare studierna har i flera fall undersökt revisionsbyråns karaktäristik utifrån samma faktorer som vi undersöker. Dessa studier har inte tagit hänsyn till om dessa faktorer skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. I vissa fall har tidigare studier tagit hänsyn till företagets karaktäristik men dessa studier undersöker endast ett fåtal av de faktorer som vi undersöker angående revisionsbyråns karaktäristik. Detta medför att vår studie bidrar med ytterligare ett par dimensioner till den vetenskapliga diskursen eftersom de tidigare studierna inte har utförts i samma omfång som vår studie och inte heller i den revisionsmiljö som råder i Sverige idag, med en ökad konkurrens om de kunder som är tvingade att använda sig av revision, givet slopandet av revisionsplikten. Undersökningens resultat är praktiskt relevant för revisionsbyråer då de genom resultatet av studien kan urskilja vad svenska aktiebolag efterfrågar hos revisionsbyrån och hur denna efterfrågan skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. Denna information kan hjälpa revisionsbyråerna att skapa sig konkurrensfördelar på revisionsmarknaden. 13 (120)
1.3 Problemfråga Med utgångspunkt i ovanstående problemdiskussion har vi kommit fram till följande problemfråga: Vilka faktorer hos revisionsbyrån påverkar svenska aktiebolag i deras val av revisionsbyrå? 1.4 Syfte Syftet med studien är att förklara vilka faktorer hos revisionsbyrån som påverkar svenska aktiebolag i deras val av revisionsbyrå, samt hur dessa faktorer skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. 14 (120)
1.5 Definitioner Big Four/ Five/ Six/ Eight: Detta begrepp är ett samlingsnamn som avser de största revisionsbyråerna ur ett globalt perspektiv. Dessa revisionsbyråer har under åren gått från att vara åtta till att vara fyra. De revisionsbyråer som ingår i The Big Four är PricewaterhouseCoopers (PwC), Ernst & Young, KPMG och Deloitte. (Carrington, 2010) I teorikapitlet har vi refererat till de olika benämningarna beroende på vilken tidsperiod den berörda studien genomfördes. 15 (120)
1.6 Uppsatsens fortsatta disposition Kapitel 2 Metod I detta kapitel diskuterar vi det vetenskapliga synsättet vi har utgått ifrån samt beskriver vår vetenskapliga utgånspunkt Kapitel 3 Teori I detta kapitel redogör vi för litteraturen som ligger till grund för studien. Kapitlet är indelat efter faktorer som är kopplade till revisionsbyråns karaktäristik samt företagets karaktäristik. Kapitel 4 Empirisk metod I detta kapitel redogör vi för hur det empiriska materialet har samlats in och hur denna information har statistiskt bearbetats. Vi beskriver hur vi har operationaliserat våra variabler samt redogör vår bortfallsanalys. Kapitel 5 Empirisk analys I detta kapitel redogör och presenterar vi vår insamlade data som sedan har analyserats utifrån de tester vi utfört. Kapitel 6 Slutsatser I detta kapitlet presenterar vi våra slutsatser utifrån det bearbetade datamaterialet och den befintliga teorin. Vidare ger vi förslag till fortsatt forskning. 16 (120)
2 Metod Metoden beskriver vår vetenskapliga utgångspunkt samt vårt vetenskapliga synsätt som undersökningen utgår ifrån. Det diskuteras varför vi valt dessa angreppssätt, för- och nackdelar med detta, samt vilka andra alternativ vi valt bort. Då vår studie har som syfte att förklara vilka faktorer hos revisionsbyrån som påverkar valet av revisionsbyrå för svenska aktiebolag, samt hur dessa skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik har vi utgått från ett positivistiskt synsätt. Detta beror på att vi ville förklara vilka faktorer hos revisionsbyrån som är viktiga vid valet av revisionsbyrå istället för att skapa oss en förståelse för vilka faktorer som är viktiga vid valet av revisionsbyrå (Bryman & Bell, 2005; Patel & Davidson, 2003). Då vi utgått från det positivistiska synsättet så har vi varit objektiva i vår undersökning vilket således innebär att vi inte har påverkat forskningsresultatet. Fördelen med detta är att resultatet från undersökningen kommer att bli densamma ifall undersökningen skulle genomföras på nytt. Detta hade inte blivit möjligt om vi utgått ifrån det hermeneutiska synsättet där forskningsresultatet hade kunnats påverkas av våra subjektiva bedömningar (Patel & Davidson, 2003). Det har i tidigare studier undersökts vilka faktorer hos revisionsbyrån som har efterfrågats vid valet av revisionsbyrå. Detta innebar att det redan fanns befintlig teori som kunde användas. Genom den befintliga teorin har vi kunnat finna 13 olika faktorer som kan karaktärisera revisionsbyrån. Dessa faktorer tillsammans med företagens karaktäristik utgör grunden för vår teori. Vi har således antagit en deduktiv utgångspunkt, där vi utifrån teorin om revisionsbyråns karaktäristik tillsammans företagets karaktäristik har kunnat härleda hypoteser som senare har empiriskt prövats (Bryman & Bell, 2005; Patel & Davidson, 2003). Genom hypoteserna har vi kunnat få en mer precis bild över hur faktorerna som är förknippade med revisionsbyråns karaktäristik skiljer sig åt beroende på företagets karaktäristik. 17 (120)
Fördelen med att använda en deduktiv utgångspunkt är att vår objektivitet stärkts och att forskningsprocessen inte har påverkats av våra subjektiva uppfattningar (Patel & Davidson, 2003). Nackdelen har således varit att vi inte har upptäckt några nya faktorer, eftersom vi genom en deduktiv utgångspunkt utgick från faktorer som undersökts tidigare (Patel & Davidson, 2003; Jacobsen, 2002). Detta hade varit möjligt ifall vi antagit en induktiv utgångspunkt, då vi genom en empirisk undersökning hade kunnat finna nya faktorer. Dock hade vi då inte haft kunskap om teorins generalitet då teorin enbart hade grundat sig på information från den empiriska undersökningens specifika tillfälle (Patel & Davidson, 2003; Bryman & Bell, 2005). 18 (120)
3 Teori I teorikapitlet redogör vi för revisionsbyråns karaktäristik samt företagens karaktäristik, där vi i inledningen redogör för de faktorer inom revisionsbyråns karaktäristik som har undersökt i tidigare studier. Vidare redogör vi för företagens karaktäristik som tillsammans med revisionsbyråns karaktäristik utgör grunden till våra hypoteser. Valet av revisionsbyrå är som tidigare nämnts en komplex fråga som varierar mellan företag (Knechel et al, 2008). Det har angetts att valet av revisionsbyrå utgår från bl.a. företagets karaktäristik och revisionsbyråns karaktäristik (Beattie & Fearnley, 1995). 3.1 Revisionsbyråns karaktäristik Tidigare studier inom området har behandlat noterade företag i Storbritannien och Australien (Beattie & Fearnley, 1995;1998; Sands & McPhail, 2003). Vi har utifrån dessa studier sammanställt 13 faktorer som kan karaktärisera revisionsbyrån. Vi kommer sammanställa dessa faktorer utifrån två olika grupper. Den första gruppen består av faktorer som är ekonomiska för företaget medans den andra gruppen består av faktorer som berör revisionsbyråns beteende och den relationen som finns mellan revisionsbyrån och företaget (Beattie & Fearnley, 1998). Dessa mynnade ut i nio ekonomiska och fyra beteendemässiga faktorer, vilka även illustreras i figur 3.1. 19 (120)
Ekonomiska faktorer Revisionsarvode Revisionskvalitet Branschkännedom Tillhandahållande av ytterligare tjänster Acceptans från tredje part Geografisk närhet Internationell spridning Liten revisionsbyrå Revisionsbyrå som inte tillhör ''the Big Four'' Beteendemässiga faktorer Personlig relation Tillgänglighet Klientorientering Effektiv föreberedelse och kommunikation i revisionspresentationen Figur 3.1 Revisionsbyråns karaktäristik (Egen bearbetning) 3.1.1 Ekonomiska faktorer De ekonomiska faktorerna som Beattie & Fearnley (1995;1998) och Sands & McPhail (2003) har undersökt är följande nio faktorer: Revisionsarvode Revisionsarvodet är kostnaden som företagen får betala till revisionsbyrån för den utförda revisionen i företaget (Cameran, 2005). Beattie & Fearnley (1998) kunde påvisa att revisionsarvode var den faktorn som var viktigast vid valet av revisionsbyrå. Enligt Beattie & Fearnley (1998) beror detta på att det är lättare för de i företaget som väljer revisionsbyrå att motivera valet av revisionsbyrå för tredje part. Chaney, Jeter & Shivakumar (2004) kunde i sin studie påvisa att privata bolag i Storbritannien väljer en revisionsbyrå som erbjuder ett lågt revisionsarvode. Chaney et al (2004) argumenterar för att de revisionsbyråer som ingår i The Big Five investerar i teknik, utbildning och olika hjälpmedel för att dessa revisionsbyråer ska kunna revidera de stora företagen som för det mesta består av komplexa verksamheter. Detta innebär enligt Copley & Douthett (2002) att större företag oftast revideras av någon av de största revisionsbyråerna samt har större kostnader för revisionen. Revisionsarvodena som de största revisionsbyråerna 20 (120)
tar ut måste täcka dessa kostnader och därför väljer de mindre bolagen, med en mindre komplex verksamhet generellt den revisionsbyrån som erbjuder ett lägre revisionsarvode (Chaney et al, 2004). Palmrose (1986) påpekar även att de största revisionsbyråerna är förknippade med ett högre revisionsarvode, detta kan vara relaterat till den högre kvalitet dessa byråer anses erbjuda. Enligt Firth (1999) kan en anledning till varför företag vill byta revisionsbyrå vara för att de vill minska revisionsarvodena i företaget. Revisionskvalitet Revisionskvalitet är detsamma som möjligheten för revisorn att upptäcka brister och felaktigheter i företagens redovisningssystem (Magri & Baldacchino, 2004). Att en revisor har denna förmåga har angetts vara kopplat till den tekniska kompetensen (DeAngelo, 1981). Revisionskvalitet är starkt förknippat med revisionsbyråns storlek, revisionsbyråns rykte och revisionsbyråns kompetens (Magri & Baldacchino, 2004; Hay & Davis, 2002). Beattie & Fearnley (1995) och Sands & McPhail (2003) visade i deras studier att revisionskvalitet var en viktig faktor vid valet av revisionsbyrå. I andra studier har det påståtts att det finns skillnader i revisionskvalitet mellan revisionsbyråerna och att revisionskvaliteten är en positiv funktion av revisionsbyråns storlek (Firth, 1999). Utifrån företagets perspektiv så ligger olika revisionsbyråer på olika nivåer av revisionskvalitet. När ett företag efterfrågar en högre eller lägre kvalitet på revisionen, har det angetts att de kommer finna det betydelsefullt att byta revisionsbyrå. (DeAngelo, 1981) För klienten kan det vara svårt och kostsamt att utvärdera vilken kvalitet revisionsbyrån erbjuder. Ett substitut som företag då brukar använda sig av för att bedöma revisionskvalitet är storleken på revisionsbyrån. (DeAngelo, 1981) De revisionsbyråer som ingår i The Big Eight har i tidigare studier varit kopplade till en högre revisionskvalitet medans de revisionsbyråer som inte ingår där har kopplats till en lägre eller genomsnittlig revisionskvalitet (Firth, 1999; Moizer, 1997; Francis, Maydew & Sparks, 1999; Bewley, Chung, & McCracken, 2008). De företag som efterfrågar en hög revisionskvalitet kommer enligt Citron & Manalis (2001) att välja en revisionsbyrå som ingår i The Big Six. 21 (120)
Moizer (1997) påpekar även att revisionskvaliteten är beroende av vilket rykte revisionsbyrån innehar, detta syftar till att om en revisionsbyrå har ett starkt positivt rykte inom en viss tjänst som de erbjuder, så kommer ryktet att påverkas positivt i de andra tjänsterna som revisionsbyrån erbjuder. Enligt Sucher, Moizer & Zarova (1999) så är revisionsbyråerna angelägna om ryktesmekanismen, då detta är ett substitut för många klienter för att kunna bedöma revisionskvaliteten. Det är inte bara ryktet inom de tjänster som revisionsbyrån erbjuder som påverkar revisionskvaliteten, utan även om revisionsbyrån har klienter med bra rykte så kommer detta generera ett positivt rykte för revisionsbyrån i sin helhet (Moizer, 1997). Det har påvisats att den revisionskvalitet som de revisionsbyråer som ingår i The Big Four erbjuder nödvändigtvis inte behöver vara mycket högre. Däremot uppfattas de som att de erbjuder en mycket högre kvalitet, detta framförallt från investerare och långivare. Att företag väljer att revideras av en revisionsbyrå som ingår i The Big Four kan vara för att företag vill uppfattas som att de reviderats med hög kvalitet. (Boone, Khurana & Raman 2010) Branschkännedom Branschkännedom innebär att revisionsbyråns personal ska inneha kunskap och erfarenhet om företagets bransch (Beattie & Fearnley, 1998; Firth, 1999). I studier gjorda av Beattie & Fearnley (1995;1998) och Sands & McPhail (2003) så kunde de påvisa att faktorn branschkännedom är viktig vid valet av revisionsbyrå. De revisionsbyråer som har personal som innehar branschkännedom kommer att kunna öka revisionskvaliteten i företaget, (Firth, 1999; Ettredge, Kwon & Lim, 2008; Dunn & Mayhew, 2004) vilket även ökar tillförlitligheten i de finansiella rapporterna (Dunn & Mayhew, 2004) och de kommer med större sannolikhet att snabbare kunna slutföra granskningen (Habib & Bhuiyan, 2011). Enligt Williams (1998) så kan de revisionsbyråer som har personal som innehar branschkännedom även kunna uppnå stordriftsfördelar då man lättare har förståelse för klientens omgivningsfaktorer och kan då även förbättra den erbjuda revisionstjänsten. 22 (120)
Enligt Ettredge et al (2008) så använder de största revisionsbyråerna personalens branschkännedom som en differentierad strategi gentemot övriga revisionsbyråer. När ett företag väljer en revisionsbyrå där personalen har en branschspecifik kompetens behöver inte klienten fokusera på att förklara vissa branschspecifika trender samt olika metoder som är specifikt för branschen (Mayhew & Wilkins, 2003). Denna kompetens skapas genom ett kontinuerligt samarbete, vilket hjälper revisorn att förstå komplexa verksamheter och klientens specifika affärsverksamhet (Myers, Myers & Omer, 2003). Tillhandahållande av ytterligare tjänster En del revisionsbyråer kan även erbjuda ytterligare tjänster till sina klienter. De ytterligare tjänsterna som revisionsbyrån kan erbjuda kan vara i form av olika konsultuppdrag, skatterådgivning samt att även hjälpa klienten i frågor angående företagets redovisning.(beattie & Fearnley, 2005; Sands & McPhail, 2003) Beattie & Fearnley (1995) och Sands & McPhail (2003) påvisade i deras studie att det var viktig att revisionsbyrån kunde erbjuda ytterligare tjänster vid valet av revisionsbyrå. Enligt Duh, Lee & Hua (2009) kan detta bero på att om revisionsbyrån erbjuder ytterligare tjänster till klienten så kan det öka revisionseffektiviteten i företaget. Däremot påvisade Ruyter & Wetzels (1999) i deras studie att företagens efterfrågan av ytterligare tjänster hos revisionsbyrån inte är speciellt hög, detta beror på att kompetensen redan finns hos de anställda i företaget. Acceptans från tredje part Acceptans från tredje part innebär att revisionsbyrån är rekommenderad av tredje part t. ex företagets långivare eller andra professionella personer (Hill & Neeley, 1988; Scott & van der Walt, 1996). I undersökningen gjord av Beattie & Fearnley (1995) kunde de påvisa att faktorn acceptans från tredje part var viktig vid valet av revisionsbyrå. 23 (120)
Revisionsbyrån kan fungera som en försäkring mot tredje part och ifall företagen väljer en revisionsbyrå som karaktäriseras av ett bra rykte och en hög trovärdighet så kan det öka skyddet för tredje part gentemot finansiella förluster (Citron & Manalis, 2001; DeAngelo, 1981; Boone et al, 2010). Scott & Van der Walt (1996) kunde i sin undersökning indikera att det finns ett samband mellan valet av revisionsbyrå och rekommendationer från tredje part. När tredje part påverkar valet så tenderar företag att byta revisionsbyrå till en revisionsbyrå som ingår i The Big Six (Beattie & Fearnley, 1998; DeAngelo, 1981). Geografisk närhet Geografisk närhet syftar till platsen där revisionsbyrån finns belägen i förhållande till företagets verksamhet. Detta kan vara i form av att ha kontor i samma område som klientens kontor eller att revisionsbyrån finns belägen inom samma geografiska område som klienten. (Sands & McPhail, 2003) I studier gjorda av Beattie & Fearnley (1995) och Sands & McPhail (2003) har faktorn geografisk närhet till viss del varit viktig valet av revisionsbyrå. Revisionsbyråer som ligger geografiskt nära sina klienter förväntas skapa sig vissa konkurrensfördelar gentemot konkurrenter som inte ligger geografiskt nära. Detta med tanke på att dessa revisionsbyråer har en bättre möjlighet att få tillgång till den finansiella och den icke-finansiella informationen om klienten. Dessa revisionsbyråer kan även utnyttja betydelsefull information i den lokala massmedian, vilket kan underlätta då de i större utsträckning får en uppfattning om företagets behov. (Choi, Kim, Qiu & Zang, 2006) Det har angetts att genom den geografiska närheten kan revisionsbyrån på ett lättare sätt bygga upp förtroendefulla relationer med klienterna och på så vis skapa sig ett övertag gentemot övriga revisionsbyråer (Choi et al, 2006). Enligt Choi et al (2006) underlättar detta övervakningen och utvärderingen av revisionsbyråns klienter vilket ökar revisionskvaliteten i företaget. 24 (120)
Internationell spridning Internationell spridning syftar till att revisionsbyrån även finns representerad i andra länder och i studien gjord av Beattie & Fearnley (1998) kunde de påvisa att faktorn internationell spridning var viktig vid valet av revisionsbyrå. Om ett företag har en betydande utlandsverksamhet så ökar det sannolikheten för en revisionsbyrå som ingår i The Big Six att bli vald. Dessa revisionsbyråer kan då uppnå multinationella stordriftsfördelar eftersom företagen kommer efterfråga en revisionsbyrå som finns representerad i samma land som utlandsverksamheten. (Beattie & Fearnley, 1998) Enligt Citron & Manalis (2004) har de revisionsbyråer med en internationell spridning mer kunskap om internationella redovisningsstandarder. Liten revisionsbyrå Liten revisionsbyrå syftar till de revisionsbyråer som endast finns representerade regionalt eller lokalt i förhållande till klienten (Beattie & Fearnley, 1995). I studien gjord av Beattie & Fearnley (1995) kunde de påvisa att faktorn liten revisionsbyrå var av viss betydelse vid valet av revisionsbyrå. Enligt DeAngelo (1981) så är de större revisionsbyråerna förknippade med en högre kvalitet än små revisionsbyråer, vilket oftast ger negativa konsekvenser för de mindre revisionsbyråerna. Revisionsbyrå som inte tillhör The Big Four De revisionsbyråer som tillhör The Big Four är PwC, Ernst & Young, KPMG och Deloitte (Carrington, 2010). Beattie & Fearnley (1995) kunde i sin studie påvisa att det är av viss betydelse att revisionsbyrån inte tillhör The Big Six vid valet av revisionsbyrå. Anledningen till att företag väljer en revisionsbyrå som inte tillhör The Big Four kan vara för att minska kostnaderna, då de revisionsbyråer som ingår i The Big Four är förknippat med ett högre revisionsarvode. Att företaget väljer en revisionsbyrå som inte tillhör The Big 25 (120)
Four för att minska kostnaderna kan vara svårt att motivera för företagets intressenter, de kan reagera negativt eftersom företaget uppfattas som att överge kvalitet. (Calderon & Ofobike, 2008). 3.1.2 Beteendemässiga faktorer De beteendemässiga faktorerna syftar till olika relationer som finns mellan köparen och säljaren av en tjänst, detta kan ha en stor betydelse för om företaget väljer att vara lojal mot sin nuvarande revisionsbyrå. Genom dessa faktorer kan revisionsbyrå skapa sig ytterligare konkurrensfördelar. Ett negativt beteende kan således leda till att köparen, i detta fall företaget, väljer en annan revisionsbyrå. (Beattie & Fearnley, 1998) De beteendemässiga faktorerna som Beattie & Fearnley (1995;1998) och Sands & McPhail (2003) har undersökt är följande fyra faktorer: Personlig relation I undersökningarna gjorda av Beattie & Fearnley (1995;1998) kunde de påvisa att faktorn personlig relation är viktig för företagen vid valet av revisionsbyrå. De syftar då först och främst på den arbetsrelation som finns mellan revisorn och företagets personal och hur bra relationskemin är mellan parterna. Beattie & Fearnleys (1998) resultat visar att relationen med revisionsbyrån är mer betydande än utbudet och nivån på de tjänster som revisionsbyrån erbjuder. Eichenseher & Shields (1983) framhåller att valet av revisionsbyrå påverkas av relationen mellan företaget och revisionsbyrån. Tillgänglighet Tillgänglighet avser hur revisionsbyrån förhåller sig disponibel till sina klienter. I undersökningen gjord av Sands & McPhail (2003) kunde de påvisa att faktorn tillgänglighet är viktig vid valet av revisionsbyrå. Magri & Baldacchino (2004) påpekar att företag efterfrågar att revisorn ska vara kontaktbar för frågor och kunna ge råd utöver revisionen. 26 (120)
Scott & Van der Walt (1996) kopplar samman den personliga servicen till tillgängligheten hos revisionsbyråns personal. De påpekar att den personliga servicen vanligtvis beror på hur ofta personalen är tillgänglig och att man erbjuder ett personligt möte med klienten. Sands & McPhail (2003) kopplar även samman revisionsbyråns kontaktbarhet till tillgängligheten. Revisionsbyråns kontaktbarhet avser hur bra revisionsbyråns personal är på att svara på e-post och samtal, samt hur snabbt revisionsbyråns personal kan boka ett personligt möte med klienten (Sands & McPhail, 2003). Enligt Magri & Baldacchino (2004) är revisionsbyråns tillgänglighet viktig och det är en betydande faktor ifall företaget vill behålla den nuvarande revisionsbyrån. Klientorientering Klientorientering avser revisionsbolagets förmåga att kunna anpassa sig efter den specifika klientens behov samt att kunna hantera deras problem (Sands & McPhail, 2003). I undersökningen gjord av Sands & McPhail (2003) kunde de påvisa att faktorn klientorientering var viktig vid valet av revisionsbyrå. Effektiv förberedelse och kommunikation i revisionspresentationen Effektiv förberedelse och kommunikation i revisionspresentationen syftar till hur väl revisionsbyrån lägger fram ett förslag om den potentiella revisionen. För revisionsbyrån så handlar det om förmågan att kunna förstå klientens behov, vara tydlig och uppfattas som ärlig i sin presentation till klienten. Lyckas revisorn förmedla detta på ett effektivt sätt och se till att tjänsterna passar den specifika klienten så kommer detta ge positiva effekter för revisionsbyrån i deras försök att kontraktera en ny klient. (Sands & McPhail, 2003) I undersökningen gjord av Sands & McPhail (2003) kunde de påvisa att faktorn effektiv föreberedelse och kommunikation i revisionspresentationen är viktig vid valet av revisionsbyrå. 27 (120)
3.2 Företagens karaktäristik 3.2.1 Ägarstruktur La Porta, Lopez-De-Silanes & Sheifer (1999) beskriver att ett företag har koncentrerat ägande ifall någon av aktieägarna äger minst 20 % av rösterna i företaget, företag har således spritt ägande när ingen av aktieägarna i företaget äger minst 20 % av rösterna i företaget. Koncentrerat ägande De företag som ägs av en enskild person eller flera personer som är aktiva i den operativa ledningen eller styrelsen brukar benämnas ägarledda företag (Olsson & Hall, 2010). I dessa företag och i de företag som har ett koncentrerat ägande så har ägaren större möjligheter att övervaka och kontrollera ledningen i företaget (Adeyemi & Fagbemi, 2010). Förutom att ägaren har kontrollen i företaget så har ägaren även ett stort inflytande vid valet av revisionsbyrå (Lin & Liu, 2009). Enligt Lin & Liu (2009), vars studie är gjord på börsnoterade företag i Kina, så kommer företag med ett koncentrerat ägande att välja en revisionsbyrå med en lägre kvalitet. Detta p.g.a. egenintresse, då de större ägarna kan tillskansa sig en personlig nytta på bekostnad av minoritetsaktieägarna och övriga investerare. Spritt ägande När företaget har spritt ägande så har ägarna inte samma möjligheter att övervaka och kontrollera ledningen genom sin rösträtt (Adeyemi et al, 2010). När företag har spritt ägande eller när ägarna inte är aktiva i företaget så kan revisionen vara ett viktigt hjälpmedel för ägarna att försöka övervaka och kontrollera ledningen (O Sullivan, 2000; Adeyemi et al, 2010). O Sullivan (2000) argumenterar för att företag som har spritt ägande är mer villiga att betala ett högre revisionsarvode då dessa företag kräver en mer omfattande revision. När ägandet är separerat från kontrollen så måste ägarna kunna lita på att den finansiella informationen är korrekt och tillförlitlig (Jensen & Meckling, 1976). Därför torde de företag med spritt ägande anse att det är mindre viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lågt 28 (120)
revisionsarvode och att det är viktigare att revisionsbyrån innehar personal som kan erbjuda en hög revisionskvalitet för att säkerställa att de finansiella rapporterna är korrekta och tillförlitliga. Hypotes H 1 : Företag med spritt ägande anser att det är mindre viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lågt revisionsarvode än företag med koncentrerat ägande. Hypotes H 2: Företag med spritt ägande anser att det är viktigare att revisionsbyrån kan erbjuda en högre revisionskvalitet än företag med koncentrerat ägande. 3.2.2 Storleken på företaget Små företag Beattie & Fearnley (1995) kunde påvisa att små företag är mer benägna att välja en revisionsbyrå som erbjuder ett lågt revisionsarvode. Detta eftersom revisionsarvodet är en större del av kostnaderna för små företag jämfört med stora företag (Beattie & Fearnley, 1995). Enligt Magri & Baldacchino (2004) så tenderar små företag att överge revisionskvalitet för att minska revisionsarvodena. Att de tenderar att överge revisionskvalitet kan vara kopplat till Moizer & Turleys studie (diskuterad i Beattie & Fearnley, 1998) som resonerar att små företag tenderar att välja en liten revisionsbyrå. I Johannisson & Lindmarks studie (diskuterad i Svanström, 2008) menar de på att små företag har ett större behov av ytterligare tjänster då dessa företag inte har samma möjligheter som andra företag att bevara resurser och kompetens inom företaget. Enligt Mayhew & Wilkins (2003) så tenderar små företag även att efterfråga en revisionsbyrå där det finns en mer personlig relation till revisionsbyrån snarare än en revisionsbyrå som innehar en branschspecifik kompetens. Hypotes H 3 : Små företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån erbjuder ett lågt revisionsarvode än stora företag. 29 (120)
Hypotes H 4 : Små företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån tillhör en liten revisionsbyrå än stora företag. Hypotes H 5 : Små företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån erbjuder ytterligare tjänster än stora företag. Hypotes H 6 : Små företag anser att det är viktigare att det finns en personlig relation till revisionsbyråns personal än stora företag 3.2.2.2 Stora företag Beattie & Fearnley (1995) kunde påvisa att stora företag efterfrågar att revisionsbyrån innehar branschkännedom samt kan erbjuda en hög revisionskvalitet. Vidare studier stödjer detta resonemang om att det finns ett samband mellan stora företag och deras attraktion för revisionskvalitet och p.g.a. detta skulle då revisionsarvodet vara av sekundär betydelse (Magri & Baldacchino, 2004). Dessa resultat kan vara relaterat till att storleken på företaget gör verksamheten mer komplex vilket innebär att revisionsprocessen kan bli mer svårkontrollerad (Knechel et al, 2008). Beattie & Fearnley (1998) påvisade även i deras senare undersökning att stora företag anser att det är mer betydande att revisionsbyrån har större internationell spridning än små företag. Hypotes H 7 : Stora företag anser att det är viktigare att revisionsbyråns personal innehar branschkännedom än små företag Hypotes H 8 : Stora företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån kan erbjuda en högre revisionskvalitet än små företag Hypotes H 9 : Stora företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån finns representerad internationellt än små företag 30 (120)
3.2.3 Börsnotering När företaget är noterat på börsen så kan förväntningarna och kraven på dessa företags finansiella information vara högre (Knechel et al, 2008) och det är oftast de revisionsbyråer som ingår i The Big Four som reviderar dessa företag (Carrington, 2010). Börsnoterade företag har angetts vara mer benägna att byta från en lokal revisionsbyrå till en revisionsbyrå med större nationellt omfång, och då oftast till en revisionsbyrå som tillhör The Big Eight, givet att de inte reviderats av någon av dessa byråer innan de noteras på börsen (DeAngelo, 1981). Enligt Carpenter & Strawser (1971) beror detta på att de större revisionsbyråerna för med sig ett högre rykte samt att kompetensen torde vara högre i dessa revisionsbyråer. Detta är enligt DeAngelo (1981) starkt förknippat med en hög revisionskvalitet. Att börsnoterade företag efterfrågar en hög revisionskvalitet kan vara p.g.a. deras incitament att ge positiva signaler till investerare genom de finansiella rapporterna (Lennox, 1999). Detta med tanke på de agentkostnader som kan uppstå, samt att dessa företag kräver en större övervakning av revisorn jämfört med onoterade bolag (DeAngelo, 1981). Hypotes H 10 : Noterade företag anser att det är viktigare att revisionsbyrån kan erbjuda en högre revisionskvalitet än onoterade företag 3.2.4 Kapitalstruktur Ett företag kan vara finansierat av eget kapital eller främmande kapital. Om ett företag har en hög skuldsättning dvs. finansierat till stor del av främmande kapital så kan revisionen i dessa företag vara en trygghet för långivarna till företaget. (Svanström, 2008) I Tanewski & Careys studie (diskuterad i Svanström, 2008) påpekar de att små företag som har en hög skuldsättning kan från långivarnas sida uppmanas att anlita revisionsbyrån som rådgivare för att man ska försöka minimera riskerna för en konkurs. Pittman & Fortin (2004) påpekar även att de företag som har en hög skuldsättning kommer att välja en revisionsbyrå som ingår i The Big Six då dessa revisionsbyråer kan öka trovärdigheten i de finansiella rapporterna. 31 (120)
Då revisionen kan vara en trygghet för långivarna i de företag som har en hög skuldsättning (Svanström, 2008) samt att de vill öka trovärdigheten i de finansiella rapporterna (Pittman & Fortin, 2004) så torde de företag med hög skuldsättning efterfråga en revisionsbyrå som är accepterad av tredje part. Företagen torde även efterfråga att det är mer betydande att revisionsbyrån ingår i The Big Four, eftersom detta är förknippat med en högre revisionskvalitet då företagen ofta använder sig av The Big Four som ett substitut till revisionskvalitet (DeAngelo, 1981). Små företag med hög skuldsättning torde även anse att det är viktigt att revisionsbyrån kan erbjuda ytterligare tjänster då dessa företag enligt Tanewski & Carey (diskuterat i Svanström, 2008) kan uppmanas från långivarna att anlita revisionsbyrån som rådgivare för att försöka minimera riskerna för konkurs. Hypotes H 11 : Företag med hög skuldsättning anser att det viktigare att revisionsbyrån är accepterad av tredje part än företag med låg skuldsättning Hypotes H 12 : Företag med hög skuldsättning anser att det är viktigare att revisionsbyrån kan erbjuda en högre revisionskvalitet än företag med låg skuldsättning Hypotes H 13 : Små företag som har en hög skuldsättning anser att det är viktigare att revisionsbyrån kan erbjuda ytterligare tjänster än små företag med låg skuldsättning 3.2.5 Branschtillhörighet Enligt Chow (1982) kan vissa branscher vara mer komplicerade att revidera än andra branscher och det medför att det kan finnas skillnader i valet av revisionsbyrå beroende på vilken bransch företaget tillhör. Beattie & Fearnley (1995) kunde i sin undersökning påvisa att företag i olika branscher tenderar att söka efter olika faktorer hos revisionsbyrån. De kom fram till att finansiella företag tenderade att lägga större vikt vid att revisionsbyrån innehar specifik branschkännedom jämfört med andra branscher. De kunde även påvisa att företag 32 (120)
som handlade med kapitalvaror lägger större vikt vid den personliga relationen till revisionsbyrån än vad finansiella företag gjorde (Beattie & Fearnley, 1995). 33 (120)
4 Empirisk metod Empiriska metoden beskriver vårt tillvägagångssätt för vår datainsamling, samt hur datamaterialet statistiskt bearbetas. Vidare diskuteras vårt urval och vilka aspekter som vägts in för att få fram ett urval som på bästa sätt kan ge svar på vår frågeställning och syftet. Vi beskriver även hur olika begrepp operationaliserats och hur vi ska kunna få svar på våra hypoteser utifrån de ställda frågorna till respondenterna tillsammans med vår insamlade sekundärdata och de tester vi genomfört. 4.1 Undersökningsmetod Syftet med studien var att förklara vilka faktorer hos revisionsbyrån som påverkar svenska aktiebolag, samt hur dessa faktorer skiljer sig beroende på företagets karaktäristik. Vi använde oss av en kvantitativ datainsamlingsmetod, detta för att vi ville undersöka ett större antal företag (Bryman & Bell, 2005). Hade vi istället använt oss av en kvalitativ datainsamlingsmetod hade vi inte haft samma möjlighet att undersöka ett större antal företag (Bryman & Bell, 2005). Vi har samlat in data angående företagets karaktäristik samt vilka olika karaktäristiska drag hos revisionsbyrån som företagen efterfrågar vid valet av revisionsbyrå. Vi gör således en surveyundersökning (Bryman & Bell, 2005). 4.2 Urval Vi ville med utgångspunkt från vårt syfte kunna jämföra vilka olika karaktäristiska drag hos revisionsbyrån som efterfrågas beroende på företagens specifika. I vårt urval har vi därför valt att inkludera både noterade och onoterade företag, samt stora och små företag. Enligt ny lagstiftning behöver inte alla svenska aktiebolag använda sig av en revisor. Vi har definierat stora och små företag utifrån två kriterier, antalet anställda och storleken på tillgångarna. Bokföringsnämnden (2011-03-17) har definierat små företag som företag med högst 10 anställda samt tillgångar på högst 24 miljoner. Både anställda och balansomslutning ingår i kriterierna för den nya lagstiftningen om revisionsplikten. Vi har därför valt att definiera små företag som företag med 4-10 anställda samt, tillgångar mellan 1,5-24 miljoner. Vi har enligt affärsdata (2011-03-28) erhållit 36 942 företag som ingår under vår definition. Övriga bolag som inte har 3 anställda eller mindre samt tillgångar som inte understiger 1,5 miljoner har vi 34 (120)
definierat som stora företag. Vi har enligt affärsdata (2011-03-28) erhållit 30 688 företag. I båda dessa kategorier har vi exkluderat de noterade börsbolagen. När det gäller de noterade företagen har vi valt populationen från Stockholmsbörsen small, middle och large cap. Enligt bolagsfakta (www.bolagsfakta.se) fanns det 257 företag noterade på dessa listor. Vårt urval baserar sig på ett slumpmässig stratifierat urval bland 603 svenska aktiebolag. I vår urvalsberäkning har vi utgått från en felmarginal på 4 %, en maximal standardavvikelse på 0.5 samt en 95 % konfidensgrad som ger ett Z värde på 1.96, vilket har resulterat i ett urval på 603 företag (Bilaga 1). Där har vi sedan gjort ett icke proportionellt urval med 201 små företag, 201 stora företag, samt 201 börsnoterade bolag. Hade vi gjort ett proportionellt urval hade vi inte fått speciellt många noterade företag med i urvalet. (Dahmström, 2011) Detta hade medfört att vi inte skulle kunna analysera skillnader och likheter mellan noterade och onoterade företag. 4.3 Operationalisering Operationalisering innebär att man översätter ett teoretiskt begrepp till mätbara variabler (Dahmström, 2011). När operationalisering av dessa begrepp sker så definierar vi dessa enligt teoretiska definitioner och operationella definitioner. Med teoretiska definitioner avser att klargöra vad begreppet betyder i ställning till teorin, och operationella definitioner avser hur dessa skall mätas. (Eliasson, 2010) 4.3.1 Utformning av enkät Vår webbenkät är skapad i enkätverktyget Query & Report. Genom vår webbaserade enkät har vi fått möjlighet att direkt få in respondenternas svar i ett Excel dokument. Där har vi sedan kodat svaren för att kunna göra våra statistiska tester i SPSS och Minitab. En utförligare beskrivning av bearbetningen följer senare i kapitlet. 35 (120)
Enkätfråga 1: Vilken huvudsaklig befattning har Ni i företaget? Vi ville veta vilken person i företaget som har besvarat enkäten. Detta för att vara säkra på att respondenten hade insyn i företagets val av revisionsbyrå. En del av de e-postadresser som vi använt oss av var info-adresser, frågan fungerade som en kontroll för att webbenkäten var besvarad av en person som torde ha insyn i vad som ligger tillgrund för företagets val av revisionsbyrå. Vi har utformat våra svarsalternativ utifrån de befattningar som vi först och främst har försökt kontakt, vi har utformat svarsalternativen där vi ville att respondenterna specificerar sin befattning om personen inte skulle ingå i något av de andra svarsalternativen. Enkätfråga 2: Vilken revisionsbyrå anlitar Ert företag? Anledningen till att vi ställde denna fråga var för att vi vill veta ifall företaget använde sig av någon av de fyra största revisionsbyråerna eller inte. Noterbart här var att vi inte ville veta hur viktigt de var att revideringen sker av The Big Four, utan det viktiga var vilken revisionsbyrå de faktiskt använder. Revisionsbyråns karaktäristik Resterande del av enkät är kopplad till variabler som berör revisionsbyråns karaktäristik. Dessa påståenden var till för att mäta efterfrågan på de tidigare benämnda faktorerna. Revisionsarvode Revisionsarvodet syftar till priset som revisionsbyrån tar ut för revisionstjänsten (Cameran, 2005). Vi ville därför veta hur storleken på revisionsarvodet påverkar valet av revisionsbyrå. Enkätfråga 3A: Vid valet av revisionsbyrå är det viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lägre pris för revisionstjänsten än övriga konkurerande revisionsbyråer. De hypoteser som är kopplade till enkätfråga 3A är följande: H 1 : Företag med spritt ägande anser att det är mindre viktigt att revisionsbyrån erbjuder ett lågt revisionsarvode än företag med koncentrerat ägande 36 (120)