PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTE- TEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkända av fakultetsrådet 12.6.

Sida 1/11 PERMANENTA FÖRESKRIFTER FÖR EXAMINA VID AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTE- TEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET Godkända av fakultetsrådet 12.6.2012 INNEHÅLL KAPITEL 1 KAPITEL 2 KAPITEL 3 KAPITEL 4 FÖRFATTNINGAR OCH BESTÄMMELSER AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETENS UTBILDNINGSUPPDRAG, EXAMINA VID FAKULTETEN OCH ANDRA STUDIERÄTTER ANTAGNING AV STUDERANDE OCH BYTE AV HUVUDÄMNE LÄGRE OCH HÖGRE HÖGSKOLEEXAMINA KAPITEL 4.1 LÄGRE HÖGSKOLEEXAMEN KAPITEL 4.2 HÖGRE HÖGSKOLEEXAMEN KAPITEL 5 KAPITEL 6 KAPITEL 7 KAPITEL 8 KAPITEL 9 VETENSKAPLIG PÅBYGGNADSUTBILDNING UNDERVISNING OCH BEDÖMNING AV KUNSKAPER EXAMENSBEVIS AKADEMISKA TITLAR IKRAFTTRÄDANDEBESTÄMMELSER

Sida 2/11 KAPITEL 1 FÖRFATTNINGAR OCH BESTÄMMELSER 1 Allmänna bestämmelser I fråga om examina och studier vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten gäller det som föreskrivs i universitetslagen (558/2009) med ändringar, statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004) med ändringar, instruktionen för Helsingfors universitet (8.10.2009), examens- och rättssäkerhetsinstruktionen för Helsingfors universitet (27.4.2011) och de rektors beslut som kompletterar den, instruktionen för filosofie doktorsexamen vid Helsingfors universitet och dessa permanenta föreskrifter. KAPITEL 2 AGRIKULTUR-FORSTVETENSKAPLIGA FAKULTETENS UTBILDNINGSUPPDRAG, EXAMINA VID FAKUL- TETEN OCH ANNAN STUDIERÄTT 2 Fakultetens uppgift Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet har till uppgift att bedriva och främja vetenskaplig forskning och meddela på forskning grundad högsta undervisning i lantbruksvetenskap, skogsvetenskap, livsmedelsvetenskap och näringslära samt i ekonomi och miljövetenskap i förbindelse med dessa discipliner. 3 Fakultetens examina Vid fakulteten kan följande examina avläggas: 1) agronomie- och forstkandidatexamen (AFK) och kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVK) som är lägre högskoleexamina 2) agronomie- och forstmagisterexamen (AFM) och magisterexamen i livsmedelsvetenskap (LVM) som är högre högskoleexamina 3) agronomie- och forstlicentiatexamen (AFL), licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVL), agronomie- och forstdoktorsexamen (AFD), doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper (LVD) och filosofiedoktorsexamen (FD) som är vetenskapliga påbyggnadsexamina. Fakulteten ordnar utbildning som leder till agronomie- och forstkandidatexamen, agronomie- och forstmagisterexamen, agronomie- och forstlicentiatexamen, agronomie- och forstdoktorsexamen och filosofiedoktorsexamen i följande huvudämnen: agroteknologi bioteknik växtproduktionsvetenskaper husdjursvetenskap konsumentekonomi mark- och miljövetenskap lantbruksekonomi marknadsföring skogars ekologi och användning skogsekonomi och marknadsföring mikrobiologi miljöekonomi Fakulteten ordnar utbildning som leder till kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper, magisterexamen i livsmedelsvetenskap, licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper, doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper och filosofiedoktorsexamen i följande huvudämnen: bioteknik livsmedelsekonomi livsmedelskemi livsmedelsteknologi marknadsföring mikrobiologi näringslära Fakulteten ordnar utbildning som leder till magisterexamen i livsmedelsvetenskap i huvudämnet Food Science. I huvudämnena bioteknik, marknadsföring och mikrobiologi krävs för titeln kandidat eller magister i livsmedelsvetenskaper att den studerande med godkänt betyg genomfört antingen grundstudier i livsmedelsvetenskap (25 studiepoäng) eller en biämneshelhet omfattande 25 studiepoäng i något av följande huvudämnen: livsmedelskemi, livsmedelsteknologi eller näringslära. Huvudämnena kan ha studieinriktningar enligt vad fakultetsrådet beslutar separat. En studieinriktning ska innehålla minst fördjupade studier (70 sp).

Sida 3/11 Fakulteten kan ha separata magisterprogram enligt vad fakultetsrådet beslutar separat. Fakulteten kan ordna gemensamma examensprogram i enlighet med skriftliga avtal mellan universiteten enligt separat beslut av fakultetsrådet. De gemensamma examensprogrammen följer rektorns allmänna bestämmelser om gemensamma examensprogram. 4 Annan studierätt Biämnesstudier vid fakulteten Studerande som har rätt att avlägga examen vid Helsingfors universitet kan genomföra enskilda studieavsnitt vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten utan separat antagningsförfarande, förutsatt att studierätten inte är begränsad. Eventuella begränsningar är inskrivna i undervisningsplanen. Den studerande ska alltid komma överens om genomförandet av en studiehelhet som biämne med läraren som ansvarar för studiehelheten. Enligt fakultetens examensfordringar omfattar grundstudierna för biämnesstuderande 25 studiepoäng och ämnesstudierna 35 studiepoäng. Även biämnesstuderande måste uppfylla förhandskunskapskraven för studieavsnittet eller studiehelheten. Enligt Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens examensfordringar omfattar de fördjupade studierna för biämnesstuderande 60 studiepoäng, vilket inkluderar en avhandling omfattande 30 studiepoäng. Den ansvariga professorn ansvarar för granskningen och godkännandet av avhandlingen. För genomförande av fördjupade studier i ett biämne krävs genomförda ämnesstudier eller motsvarande studier i samma ämne. Den studerande ska alltid avtala med den ansvariga professorn om rätten att avlägga en biämneshelhet som innehåller fördjupade studier. Studierätt för fristående studier Dekanus kan bevilja en person som inte har rätt att avlägga examen vid Helsingfors universitet studierätt för fristående studier. Vid beviljandet av studierätt för fristående studier beaktas förutom institutionens undervisningsresurser även den sökandes motiveringar och förutsättningar att bedriva universitetsstudier. En person som har beviljats studierätt för fristående studier kan inte avlägga examen vid universitetet på basis av denna rätt. Studierätten är begränsad till de studier som studierätten har beviljats för. Studierätt för fristående studier beviljas för högst två år i sänder. Studierätt för fristående studier kan ansökas av 1) personer som studerar vid en annan högskola, yrkeshögskola eller läroanstalt och inkluderar studierna i en examen som avläggs där, 2) personer som avlagt högskoleexamen eller yrkesexamen och önskar komplettera sin examen och höja sin yrkeskompetens, 3) personer i arbetslivet som önskar höja sin yrkeskompetens, 4) studerande vid en öppen högskola, om motsvarande studier inte ordnas i tillräcklig omfattning någon annanstans och 5) personer som söker på andra grunder som godkänns av fakulteten. De fristående studierna kan vara studier som ingår i examina som avläggs vid fakulteten eller studier som planeras och ordnas speciellt för fortbildning. Studerande som avlagt magisterexamen vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten kan avgiftsfritt genomföra fristående studier under det läsår som följer på deras utexaminering. Tidsbegränsad studierätt Studerande vid en utländsk högskola som kan räkna sig till godo studier vid fakulteten i sin examen vid hemuniversitetet kan beviljas tidsbegränsad studierätt av dekanus. Utbytesstuderande och mobila studerande som inte ingår i ett utbytesprogram kan beviljas tidsbegränsad studierätt. Tidsbegränsad studierätt kan också beviljas personer som har andra särskilt vägande akademiska skäl för att genomföra studier vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten. En person som har beviljats tidsbegränsad studierätt kan inte avlägga examen vid universitetet på basis av denna rätt. Tidsbegränsad studierätt beviljas för högst två år i sänder. Vid beviljande av tidsbegränsad studierätt beaktas den sökandes motiveringar och förutsättningar för universitetsstudier. KAPITEL 3 ANTAGNING AV STUDERANDE OCH BYTE AV HUVUDÄMNE 5 Antagning av studerande Agrikultur-forstvetenskapliga fakultetens fakultetsråd fastställer principerna för antagningen av studerande i enlighet med universitetslagen och de allmänna riktlinjerna för antagningen av studerande vid universitetet som rektorn har fastställt. För beredningen av antagningskriterierna och genomförandet av antagningen ansvarar en antagningsnämnd som utses av fakultetsrådet. 6 Byte av huvudämne Den studerande kan genom beslut av institutionens prefekt byta huvudämne. I beslutet beaktas antalet studerande, studiemöjligheterna och undervisningsresurserna vid det ämne som den studerande vill byta till. Vid beslutet om byte av huvudämne ska bestämmelserna i dessa permanenta föreskrifter följas. Beslutet måste motiveras och till ett negativt beslut ska en anvisning för sökande av ändring bifogas. En studerande som är missnöjd med beslutet om byte av huvudämne kan begära omprövning hos fakultetens antagningsnämnd. Begäran om omprövning måste lämnas in inom 14 dagar från delfåendet av beslutet.

Sida 4/11 Förutsättningen för att få byta huvudämne för kandidatexamen är att den studerande genomfört minst grundstudierna (25 sp) i huvudämnet i det ansökningsobjekt som han eller hon antagits till, och grund- och/eller ämnesstudier omfattande minst 25 studiepoäng i det ämne som han eller hon ansöker om att få byta till. Om alla sökande inte kan antas till det huvudämne de söker till ska de som söker till samma ämne behandlas jämlikt och rättvist. Rätt att byta huvudämne kan sökas en gång om året. Den exakta ansökningstiden meddelas på fakultetens webbplats. Av en studerande som ansöker om att få byta huvudämne efter att ha avlagt kandidatexamen kan det krävas kompletterande studier om studierna för kandidatexamen i det ämne den studerande söker till väsentligen avviker från den examen han eller hon avlagt. Den ansvariga professorn beslutar om behovet av kompletterande studier och deras innehåll. Informationen om kompletterande studier ska bifogas till prefektens beslut. De kompletterande studiernas omfattning kan uppgå till högst 60 studiepoäng. När en studerande som avlägger påbyggnadsexamina byter huvudämne följs fakultetens anvisningar om påbyggnadsstudier. Om rätt att byta huvudämne beviljas, avstår den studerande från sin tidigare rätt att avlägga examen. KAPITEL 4 LÄGRE OCH HÖGRE HÖGSKOLEEXAMINA 7 Studier som ingår i examina I fakultetens lägre och högre högskoleexamina ingår huvud- och biämnesstudier samt andra studier (bl.a. språkstudier och studier i informations- och kommunikationsteknik) enligt vad som bestäms närmare i dessa permanenta föreskrifter. Studierna består av studieavsnitt och studiehelheter som kan vara obligatoriska, alternativa eller valfria enligt vad som fastställs i examensfordringarna. Om samma studieavsnitt ingår i examensfordringarna för de olika studiehelheterna ska ett annat/andra för studiehelheten lämpliga studieavsnitt avläggas så att antalet studiepoäng som krävs för studiehelheten uppfylls. Den ansvariga läraren för studiehelheten i fråga beslutar om vilka andra studier som kan ingå i studiehelheten. 8 När studier föråldras Examina som avläggs vid fakulteten kan inte innehålla studieprestationer som är äldre än 10 år. Om den studerande fortsätter sina studier vid fakulteten måste han eller hon i fråga om över 10 år gamla studieprestationer visa sina kunskaper på det sätt som huvudämnet kräver. Som datum för prestationen räknas den dag när det sista studieavsnittet som hör till studiehelheten har genomförts. Fakultetsrådet beslutar separat om regler för när studier är föråldrade i samband med tillgodoräknande. Språkstudier föråldras inte. KAPITEL 4.1 LÄGRE HÖGSKOLEEXAMEN 9 Avläggande av lägre högskoleexamen För agronomie- och forstkandidatexamen eller kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper ska den studerande genomföra studier enligt undervisningsplanen omfattande 180 studiepoäng. Studierna ska planeras så att det är möjligt att avlägga examen på tre år med studier på heltid. Den studerande ska göra upp en individuell studieplan (ISP), genomföra grund- och ämnesstudier i huvudämnet, skriva en kandidatavhandling och ett mognadsprov, genomföra biämnesstudier, språkstudier, studier i informations- och kommunikationsteknik, praktik eller arbetslivsorienterande studier samt de övriga studier som anges i examensfordringarna. I examen kan det dessutom ingå valfria studier. 10 Huvudämnesstudier För lägre högskoleexamen ska den studerande genomföra grund- och ämnesstudier i huvudämnet. Grundstudierna i huvudämnet omfattar 25 studiepoäng och ämnesstudierna 41 71 studiepoäng, inklusive avhandlingen som omfattar 6 studiepoäng. 11 Biämnesstudier För lägre högskoleexamen ska den studerande genomföra minst grundstudierna (25 sp) i minst ett biämne. I en lägre höskoleexamen kan det som ett biämne ingå studier som enligt ett annat universitets, en vetenskaplig högskolas eller en konsthögskolas examensfordringar utgör en studiehelhet, som omfattar minst 25 studiepoäng och som har registrerats som en studiehelhet. 12 Språkstudier Lägre högskoleexamen ska innehålla språkstudier omfattande minst 10 studiepoäng. I språkstudierna ingår studier i muntlig och skriftlig kommunikation på modersmålet, studier i det andra inhemska språket och studier i minst ett främmande språk. Språkstudierna kan integreras i de övriga studierna.

Sida 5/11 Modersmålet (svenska eller finska) Den studerandes modersmål bestäms enligt skolutbildningsspråket. Bestämmelser om hur skolutbildningsspråket fastställs finns i statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003). I modersmålsstudierna ska den studerande uppnå den nivå som krävs av anställda vid tvåspråkiga myndigheter enligt 6 1 mom. i lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003), och som är nödvändig inom det egna området. Modersmålsstudierna ska ge den studerande färdigheter i muntlig och skriftlig kommunikation på modersmålet. Den studerande ska utöver modersmålsstudierna avlägga ett mognadsprov på modersmålet. Det andra inhemska språket (finska eller svenska) I studierna i det andra inhemska språket ska den studerande uppnå den nivå som enligt lagen om de språkkunskaper som krävs av offentligt anställda (424/2003) och statsrådets förordning om bedömning av kunskaper i finska och svenska inom statsförvaltningen (481/2003) krävs för statliga anställningar vid tvåspråkiga myndigheter när behörighetskraven är högskoleexamen. Dessutom ska den studerande uppnå de färdigheter i det andra inhemska språket som krävs för att kunna följa utvecklingen inom det egna området och som är nödvändiga för den egna yrkesutvecklingen. Språkcentrum vid Helsingfors universitet ansvarar för ordnandet av undervisningen i det andra inhemska språket. Studier i det andra inhemska språket krävs inte av studerande som blivit befriade från provet i det andra inhemska språket i studentexamen, eller av studerande som inte har avlagt det andra inhemska språket i International Baccalaureate-examen, European Baccalaureate-examen eller Reifeprüfung-examen. Dessa studerande ska ändå genomföra andra språkstudier så att det antal studiepoäng som fordras för examen uppfylls. Främmande språk I studierna i främmande språk ska den studerande i minst ett främmande språk visa färdigheter på den kunskapsnivå som krävs för att följa utvecklingen inom det egna området och för att arbeta i en internationell miljö. Som främmande språk kan den studerande studera engelska, franska, italienska, ryska, spanska, tyska eller något annat språk som godkänns av dekanus. När det gäller studier i främmande språk ska den studerande i minst ett främmande språk genomföra språkstudier omfattande minst 3 studiepoäng på CEFR-nivå B2 (engelska) eller B1 (övriga språk). Språkcentrum vid Helsingfors universitet ansvarar för ordnandet av undervisningen i främmande språk. Studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska Studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska och studerande som fått sin skolutbildning utomlands ska för lägre högskoleexamen genomföra språkstudier omfattande minst 10 studiepoäng i minst ett för den studerande främmande språk. Befrielse från språkkunskapskraven Dekanus kan av särskilda skäl delvis eller helt befria en studerande från språkkunskapskraven. Dekanus beslut ska antecknas i den studerandes examensbevis. 13 Studier i informations- och kommunikationsteknik För lägre högskoleexamen ska den studerande avlägga ett körkort i informations- och kommunikationsteknik (IKT-körkortet) omfattande 3 studiepoäng. Syftet med studierna i informations- och kommunikationsteknik är att ge den studerande de kunskaper som behövs för att studera effektivt. Studierna i informations- och kommunikationsteknik omfattar minst 5 studiepoäng, varav minst 3 studiepoäng ska genomföras i samband med lägre högskoleexamen. Studierna kan integreras i andra studier. 14 Den individuella studieplanen Den individuella studieplanen (ISP) stöder den studerandes målinriktade studier. I lägre högskoleexamen ska det ingå 1 3 studiepoäng individuell studieplanering. Den individuella studieplaneringen och handledningen av planeringen kan integreras i andra studier. 15 Praktik eller introduktion i arbetslivet I lägre högskoleexamen ska det ingå praktik som fördjupar den studerandes expertkunskaper eller studier som stöder en introduktion i arbetslivet omfattande 1 3 studiepoäng. Målet är att introducera den studerande i sitt ämnesområdes arbetsfält och utveckla den studerandes förmåga att tillämpa och använda sin kunskap i arbetslivet. 16 Valfria studier De valfria studierna kan vara studier vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, vid någon annan fakultet vid Helsingfors universitet eller någon annan högskola i Finland eller utomlands. 17 Kandidatavhandlingen Kandidatavhandlingen som ingår i lägre högskoleexamen ska skrivas i huvudämnet eller studieinriktningen. Kandidatavhandlingen ska visa att den studerande är förtrogen med ämnet för avhandlingen och har förmåga att använda vetenskapligt språk. Kandidatavhandlingen omfattar sex studiepoäng. Fakultetsrådet ger närmare be-

Sida 6/11 stämmelser om de allmänna principerna för och förfarandet vid bedömningen av kandidatavhandlingen. Institutionerna ansvarar för det närmare innehållet i och bedömningen av kandidatavhandlingen. 18 Mognadsprovet För lägre högskoleexamen ska den studerande skriva ett mognadsprov som visar förtrogenhet med avhandlingens ämnesområde och kunskaper i svenska eller finska. I de fall som den studerande inte behöver uppfylla språkkunskapskraven i statsrådets förordning om universitetsexamina, kan den studerande med tillstånd från den ansvariga professorn avlägga mognadsprovet på ett annat språk än finska eller svenska. I de allmänna principerna för kandidatavhandlingen och förfarandet vid bedömningen av kandidatavhandlingen som fakultetsrådet fastställer separat finns närmare bestämmelser och anvisningar om mognadsprovet. KAPITEL 4.2 HÖGRE HÖGSKOLEEXAMEN 19 Avläggande av högre högskoleexamen För agronomie- och forstmagisterexamen eller magisterexamen i livsmedelsvetenskaper ska den studerande genomföra studier enligt undervisningsplanen omfattande 120 studiepoäng. Studierna ska planeras så att det är möjligt att avlägga examen på två år med studier på heltid. Den studerande ska göra upp en individuell studieplan (ISP), genomföra fördjupade studier i huvudämnet, skriva en magisteravhandling och genomföra studier i informations- och kommunikationsteknik, praktik samt de övriga studier som anges i examensfordringarna. I examen kan det dessutom ingå valfria studier. 20 Huvudämnesstudier För högre högskoleexamen ska den studerande genomföra fördjupade studier i huvudämnet omfattande minst 70 studiepoäng, varav magisteravhandlingen utgör 40 studiepoäng. I internationella program för gemensamma studier kan avhandlingen motsvara 30 40 studiepoäng. En studerande som avlägger lägre högskoleexamen vid fakulteten kan inleda de fördjupade studierna när han eller hon har tillräckliga kunskaper och har genomfört de studier som krävs för fördjupade studier. 21 Biämnesstudier Biämnesstudierna genomförs i regel i samband med lägre högskoleexamen. Om biämnesstudierna inte har genomförts i samband med lägre högskoleexamen, ska den studerande genomföra de biämnesstudier som avses i 5 i dessa permanenta föreskrifter i samband med högre högskoleexamen. 22 Språkstudier Studerande som har fått sin skolutbildning i Finland på finska eller svenska Språkstudierna genomförs i regel i samband med lägre högskoleexamen. Om språkstudierna inte har genomförts i samband med lägre högskoleexamen, ska den studerande visa de språkkunskaper som avses i 12 i dessa permanenta föreskrifter i samband med högre högskoleexamen. Denna föreskrift gäller inte studerande som studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram. Studerande som har fått sin skolutbildning i Finland på finska eller svenska och studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram erbjuds möjlighet att förvärva de språkkunskaper som krävs som en del av magisterexamen enligt 6 i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). Studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska I examensfordringarna bestäms om språkstudier för studerande som antagits för att avlägga högre högskoleexamen direkt och som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska. 23 Studier i informations- och kommunikationsteknik Syftet med studierna i informations- och kommunikationsteknik är att ge den studerande de kunskaper som behövs för att studera effektivt. Studierna i informations- och kommunikationsteknik omfattar minst 5 studiepoäng, varav minst 3 studiepoäng ska genomföras i samband med lägre högskoleexamen. Studierna kan integreras i andra studier. Om studierna i informations- och kommunikationsteknik inte har genomförts i samband med lägre högskoleexamen, ska den studerande genomföra studier i informations- och kommunikationsteknik omfattande minst 5 studiepoäng för högre högskoleexamen. 24 Den individuella studieplanen Den individuella studieplanen (ISP) stöder den studerandes målinriktade studier. I högre högskoleexamen ska det ingå 1 2 studiepoäng individuell studieplanering. Den individuella studieplaneringen och handledningen av planeringen kan integreras i andra studier. 25 Praktik eller introduktion i arbetslivet I högre högskoleexamen ska det ingå praktik som fördjupar den studerandes expertkunskaper, eller studier som stöder en introduktion i arbetslivet. Målet är att introducera den studerande i huvudämnets arbetsfält och utveckla den studerandes förmåga att tillämpa och använda vetenskapliga kunskaper i arbetslivet. Praktiken kan också ingå i övriga studier, t.ex. i forskningsprojekt.

Sida 7/11 26 Vafria studier De valfria studierna kan vara studier vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten, vid någon annan fakultet vid Helsingfors universitet, vid ett annat inhemskt eller utländskt universitet eller en vetenskaplig högskola eller konsthögskola. 27 Magisteravhandlingen Magisteravhandlingen som ingår i högre högskoleexamen ska skrivas i huvudämnet eller studieinriktningen. Magisteravhandlingen ska behandla ett vetenskapligt problemkomplex som är relevant med tanke på fakultetens ämnesområde. Avhandlingen ska visa att författaren är förtrogen med vetenskapligt tänkesätt, behärskar relevanta forskningsmetoder, är väl insatt i ämnet för sin avhandling och behärskar vetenskaplig kommunikation inom det egna ämnesområdet. Magisteravhandlingen omfattar 40 studiepoäng. I internationella program för gemensamma examina kan avhandlingen omfatta 30 40 studiepoäng. Fakultetsrådet bestämmer närmare om de allmänna principerna för magisteravhandlingen och bedömningen av avhandlingen. 28 Mognadsprovet Om den studerande har visat sina språkkunskaper i det mognadsprov som avläggs för lägre högskoleexamen, behöver han eller hon inte skriva ett separat mognadsprov. I så fall utgör magisteravhandlingens sammandrag mognadsprovet som visar den studerandes kunskaper i ämnet för avhandlingen. Om språkkunskaperna inte har visats i lägre högskoleexamen, ska språkkunskaperna visas i ett mognadsprov i samband med högre högskoleexamen. Mognadsprovet ska skrivas innan avhandlingen bedöms. Den studerande ska skriva mognadsprovet utan hjälp av källmaterial i ett ämne som ligger nära ämnet för avhandlingen och provet ska skickas för språkgranskning. Mognadsprovet ska visa förtrogenhet med ämnet för examensarbetet och kunskaper i finska eller svenska. Förutom på innehållet fästs särskild uppmärksamhet på att texten är konsekvent och tydlig och språkligt korrekt. Den studerande ska skriva mognadsprovet på det språk som han eller hon har fått sin skolutbildning på, finska eller svenska. Denna föreskrift gäller inte studerande vid engelskspråkiga magisterprogram. Studerande som har fått sin skolutbildning i Finland på finska eller svenska och studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram erbjuds möjlighet att förvärva de språkkunskaper som krävs som en del av magisterexamen enligt 6 i statsrådets förordning om universitetsexamina (794/2004). Studerande som studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram ska skriva ett mognadsprov utan hjälp av källmaterial i ett ämne som ligger nära ämnet för avhandlingen och provet ska skickas för språkgranskning. Mognadsprovet ska visa förtrogenhet med ämnet för examensarbetet och kunskaper i engelska. Förutom på innehållet fästs särskild uppmärksamhet på att texten är konsekvent och tydlig och språkligt korrekt. Mognadsprovet ska skrivas på magisterprogrammets examensspråk. Studerande som har fått sin skolutbildning på något annat språk än finska eller svenska och som inte studerar i ett engelskspråkigt magisterprogram, avlägger mognadsprovet enligt vad som föreskrivs i första eller fjärde momentet. KAPITEL 5 VETENSKAPLIG PÅBYGGNADSUTBILDNING 29 Huvudämnet för påbyggnadsutbildningen Fakulteten ordnar utbildning som leder till agronomie- och forstlicentiatexamen (AFL), licentiatexamen i livsmedelsvetenskaper (LVL), agronomie- och forstdoktorsexamen (AFD), doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper (LVD) och filosofie doktorsexamen (FD) i enlighet med 3 i dessa permanenta föreskrifter. 30 Behörighet för påbyggnadsutbildning Behörighetskraven för antagning till vetenskaplig påbyggnadsutbildning fastställs i 37 i universitetslagen (558/2009). 31 Rätt att avlägga påbyggnadsexamen, studieplanen för påbyggnadsstudier och handledningen av påbyggnadsstuderande Den som söker till vetenskaplig påbyggnadsutbildning ska lämna in en ansökan till fakulteten. Rätt att avlägga påbyggnadsexamen beviljas av dekanus. En förutsättning för att bli antagen som påbyggnadsstuderande är att den studerande har visat minst god prestationsnivå i huvudämnet och avhandlingen för högre högskoleexamen. Den studerande har rätt att välja ett annat huvudämne för sin påbyggnadsexamen än huvudämnet i högre högskoleexamen, om han eller hon anses ha förutsättningar för påbyggnadsutbildning också i det nya huvudämnet. Förutsättningarna för påbyggnadsutbildning är minst 100 studiepoäng i huvudämnet för påbyggnadsexamen eller motsvarande studier. Inom ett år från antagningen till påbyggnadsstudier ska den studerande lämna in sin studieplan för påbyggnadsstudierna till forsknings- och påbyggnadsutbildningsnämnden för behandling. Studieplanen för påbyggnadstudierna godkänns av dekanus.

Sida 8/11 Fakultetsrådet meddelar närmare föreskrifter om handledningen som ska omfatta den studerandes och handledarens rättigheter och skyldigheter, och utfärdar anvisningar för uppgörande av den individuella studieplanen. Den studerande ska få regelbunden handledning både för sin forskning och för studierna som ingår i påbyggnadsutbildningen. För den studerande ska det utses en eller två handledare, och den studerande kan dessutom ha en uppföljningsgrupp. 32 Avläggande av doktorsexamen För agronomie- och forstdoktorsexamen, doktorsexamen i livsmedelsvetenskaper och filosofie doktorsexamen ska studerande som antagits till vetenskaplig påbyggnadsutbildning 1) genomföra minst 60 studiepoäng i studier som hör till den studerandes vetenskapliga påbyggnadsexamen i enlighet med studieplanen, 2) skriva en doktorsavhandling som visar kritiskt och självständigt tänkande inom forskningsområdet och som godkänns av fakulteten efter en offentlig disputation. Doktorsavhandlingen kan bestå av flera vetenskapliga artiklar eller för publicering godkända manuskript som behandlar samma problemområde samt ett sammandrag (en s.k. sammanläggningsavhandling), eller vara en monografiavhandling, eller när det gäller ekonomiska ämnen en avhandling som består av essäer. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. 33 Avläggande av licentiatexamen En studerande som antagits till påbyggnadsutbildning kan avlägga licentiatexamen, om han eller hon har genomfört de studier som nämns i punkt 1 första stycket i 32, och skrivit en licentiatavhandling som visar god förtrogenhet med forskningsområdet och förmåga att tillämpa vetenskapliga forskningsmetoder självständigt och kritiskt. Licentiatavhandlingen kan vara en monografi eller bestå av flera för publicering godkända vetenskapliga artiklar eller för publicering godkända manuskript som behandlar samma problemkomplex och ett sammandrag av dem. Till publikationerna kan även höra sampublikationer, om författarens självständiga andel i dem kan påvisas. 34 Andra bestämmelser som gäller påbyggnadsstudier De påbyggnadsstudier (60 studiepoäng) som nämns i första stycket i 32 ska vara genomförda innan granskarna för licentiatavhandlingen eller förhandsgranskarna för doktorsavhandlingen utses. Ifall det saknas studier ska en redogörelse för vilka studier som saknas och när de ska genomföras fogas till förslaget till granskare eller förhandsgranskare. Fakulteten har utfärdat separata anvisningar om granskning, godkännande och publicering av doktorsavhandlingar och licentiatavhandlingar. Fakultetsrådet beslutar separat om mer detaljerade anvisningar för påbyggnadsstudierna. KAPITEL 6 UNDERVISNING OCH BEDÖMNING AV KUNSKAPER 35 Deltagande i undervisning I examensfordringarna som godkänns av fakultetsrådet fastställs vilka studier som ska ingå i examina och i vilken utsträckning undervisningen kräver obligatorisk närvaro. Obligatorisk närvaro betyder att den studerande kan vara frånvarande endast en begränsad del av studieavsnittet med den ansvariga lärarens tillstånd eller på grund av sjukdom eller någon annan tvingande orsak. Den studerande måste ha ett läkarintyg eller något annat motsvarande intyg eller utlåtande över den tvingande orsaken. Om den studerande är frånvarande mer än tillåtet utan orsak, kan läraren bestämma att den studerande måste utföra ersättande uppgifter. Uppgifter som hör till studieavsnittet (inlärningsdagböcker, rapporter, arbetsdagböcker, hemtentamina osv.) måste lämnas in inom den utsatta tiden. Läraren kan bestämma att uppgifter som lämnats in efter den utsatta tiden inte bedöms. De studerande ska senast när undervisningen börjar informeras om den tid inom vilken uppgifterna måste lämnas in. Tiden kan förlängas på grund av sjukdom, något annat lagligt förhinder eller någon annan särskilt vägande orsak. Den studerande ska kunna styrka detta t.ex. med ett läkarintyg eller ett motsvarade intyg eller utlåtande. 36 Handledning av studierna Fakultetsrådet bestämmer närmare om handledningen av grund- och påbyggnadsstudierna. 37 Undervisnings- och examensspråk samt studieprestationens språk Fakultetens examensspråk är finska och svenska och engelska i engelskspråkiga magisterprogram. Doktorsexamens språk är engelska när doktorsavhandlingen är skriven på engelska och disputationen har hållits på engelska.

Sida 9/11 Undervisningspråket är finska, svenska eller engelska enligt vad som bestäms närmare i undervisningsplanen. Den studerande har rätt att använda finska eller svenska i sina studieprestationer, och rätt att få uppgifterna i en skriftlig tentamen och andra uppgifter som ingår i studierna på det språk som de uppger, på finska eller svenska. Studerande som vill ha tentamensfrågorna på något annat språk än studieavsnittets undervisningsspråk, ska samtidigt som de anmäler sig till tentamen meddela om de vill ha frågorna på finska eller svenska. Med lärarens samtycke och när det finns en välgrundad anledning, kan en studerande också använda något annat språk i tentamen. Engelska kan fastställas som språk för studieprestationerna i ett studieavsnitt om undervisningens art kräver det eller om tentatorn inte behärskar finska eller svenska. Studerande i fakultetens engelskspråkiga magisterprogram använder engelska i skriftliga och muntliga tentamina och i andra skriftliga uppgifter som hör till studierna. Magisteravhandlingen skrivs på engelska. I examina som avläggs i engelskspråkiga magisterprogram får det ingå högst 25 procent (30 sp) studier på något annat språk än engelska. Detta inbegriper också studier som räknas till godo. Studerande som avlägger en tvåspråkig examen måste genomföra minst 1/3 (60 sp i kandidatexamen/40 sp i magisterexamen) av sin examen på det andra examensspråket så att undervisningsspråket och prestationens språk är detsamma. Studieprestationens språk antecknas i studeranderegistret. Studieprestationens språk är det språk på vilket den studerande genomför studieprestationen. Om en studieprestation består av flera delprestationer på olika språk, registreras som studieprestationens språk det språk som den till arbetsmängden mest omfattande delen av studieprestationen har genomförts på. Ifall delprestationerna som genomförts på olika språk är lika omfattande, bestämmer den som bedömer studieprestationen vilket språk som anges som hela studieprestationens språk. 38 Bedömning av kunskaper I examensfordringarna fastställs hur bedömningen av den studerandes kunskaper ska genomföras. En tentamen eller en annan motsvarande examination ska kunna tas om åtminstone en gång. Deltagande i tentamina som inte hör till undervisningen kan inte begränsas. Studieavsnitt, studiehelheter (grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier), kandidatavhandlingar samt avhandlingar som hör till de fördjupade studierna i ett biämne bedöms med sifferskalan 0 5, där siffrorna motsvarar följande: 5 = utmärkt, 4 = berömlig, 3 = god, 2 = nöjaktig, 1 = försvarlig och 0 = underkänd. Vid bedömningen av praktik och färdighetskurser kan godkänd/underkänd användas. För tillgodoräknade studieavsnitt och studiehelheter antecknas vitsordet när avsnittet eller helheten har bedömts med skalan 0 5. Vitsordet för studiehelheter (grundstudier, ämnesstudier och fördjupade studier) bestäms utifrån vitsorden för de studieavsnitt som ingår i studiehelheten. Vitsordet för en studiehelhet är medeltalet av studieavsnittens vitsord vägda enligt studiepoängen för avsnittet. När vitsordet för studiehelheten räknas ut beaktas de studieavsnitt som har bedömts med skalan 0 5. När vitsordet för de fördjupade studierna räknas ut beaktas inte vitsordet för magisteravhandlingen. Vid bedömningen av en studiehelhet skrivs slutvitsordet ut endast om minst hälften av studiehelhetens studiepoäng har bedömts. En godkänd magisteravhandling bedöms med vitsorden approbatur, lubenter approbatur, non sine laude approbatur, cum laude approbatur, magna cum laude approbatur, eximia cum laude approbatur och laudatur. I internationella program för gemensam examen kan bedömningsskalan avvika från de ovan nämnda skalorna. I program för gemensam examen ska bedömningsskalan anges i det avtal som görs upp över programmet. I bedömningen av det andra inhemska språket används skalan nöjaktiga kunskaper/goda kunskaper. Mognadsprovet bedöms med skalan underkänd/godkänd. Licentiatevahandlingen och doktorsavhandlingen bedöms med skalan underkänd, godkänd, med beröm godkänd. 39 Tillgodoräknande av studier Examina som har avlagts och studier som har genomförts vid andra inhemska eller utländska högskolor kan räknas till godo i en examen som avläggs vid Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten under förutsättning att examensmålen uppnås. Fakultetsrådet beslutar separat om principerna för tillgodoräknande av studier. Avhandlingar kan inte räknas till godo i examina som avläggs vid fakulteten.

Sida 10/11 KAPITEL 7 EXAMENSBEVIS 40 Examensbevis Fakulteten ger den studerande ett examensbevis på finska eller svenska över avlagd examen. Dessutom får den studerande en bilaga (Diploma Supplement) som är avsedd framför allt för internationellt bruk. När det gäller examensbevisens innehåll och utformning iakttas vad rektor närmare föreskriver. Den som har avlagt examen inom ett engelskspråkigt magisterprogram får utöver ett examensbevis på finska eller svenska ett examensbevis på engelska. Den som har avlagt examen inom ett internationellt program för gemensamma examina får utöver ett examensbevis på finska eller svenska ett examensbevis på engelska. Dessutom kan den studerande få ett intyg över genomfört examensprogram som utfärdats gemensamt av flera universitet. Detta sker i enlighet med vad som bestäms i avtalet om programmet för gemensamma examina. Den som har avlagt examen inom ett tvåspråkigt examensprogram får ett examensbevis på båda examensspråken. Den som har avlagt doktorsexamen och som har skrivit sin avhandling på engelska och disputerat på engelska får utöver ett examensbevis på finska eller svenska ett examensbevis på engelska. På samma sätt går man till väga när avhandlingen har skrivits och disputationen hållits på ett annat främmande språk. KAPITEL 8 AKADEMISKA TITLAR 41 Titlarna agronom och forstmästare Fakulteten kan på begäran bevilja en studerande som har avlagt agronomie- och forstkandidatexamen eller motsvarande studier samt agronomie- och forstmagisterexamen i något av följande huvudämnen titeln agronom: agroteknologi, växtproduktionsvetenskaper, husdjursvetenskap, och lantbruksekonomi. Under förutsättning att den studerande har genomfört minst 25 studiepoäng sådana studier i agrikulturvetenskaper som fakultetsrådet separat beslutat om, kan titeln agronom på begäran också beviljas en studerande som har avlagt agronomie- och forstkandidatexamen eller motsvarande studier samt agronomie- och forstmagisterexamen i något av följande huvudämnen: bioteknik (studieinriktningarna växtbioteknik och husdjursbioteknik), mark- och miljövetenskap, marknadsföring, och miljöekonomi. Fakulteten kan på begäran bevilja en studerande som har avlagt agronomie- och forstkandidatexamen eller motsvarande studier samt agronomie- och forstmagisterexamen i något av följande huvudämnen titeln forstmästare: skogars ekologi och användning och skogsekonomi och marknadsföring. Den beviljade titeln antecknas i examensbeviset. KAPITEL 9 IKRAFTTRÄDANDEBESTÄMMELSER 42 De permanenta föreskrifternas ikraftträdande Dessa permanenta föreskrifter träder i kraft 1.8.2012. Studerande som har antagits till huvudämnet lantbruks- och miljöteknologi före 1.8.2010 kan fram till 31.7.2014 avlägga examen med lantbruks- och miljöteknologi som huvudämne. Om den studerande inte har avlagt examen senast 1.8.2014 ändras huvudämnet till agroteknologi i studeranderegistret. En studerande som har beviljats rätt att avlägga examen med lantbruks- och miljöteknologi som huvudämne före 1.8.2010 kan ändra benämningen på sitt huvudämne till agroteknologi. Den studerande ska då lämna in en skriftlig begäran till fakultetens kansli om detta. Studerande som har antagits till huvudämnena skogsekologi, skogsekonomi, skogsresursvetenskap och - teknologi och marknadsföring av skogsprodukter före 1.8.2011 kan fram till 31.7.2017 avlägga examen enligt examensfordringarna för läsåren 2005 2006, 2006 2008, 2008 2010 eller 2010 2011. Studerande som inte har avlagt examen senast 31.7.2017 ska fr.o.m. 1.8.2017 avlägga examen enligt examensfordringarna för 2011 2014. I studeranderegistret antecknas som huvudämne antingen skogars ekologi och användning (studerande i skogsekologi och skogsresursvetenskap och -teknologi) eller skogsekonomi och marknadsföring (studerande i

Sida 11/11 skogsekonomi och marknadsföring av skogsprodukter). Studerande som har beviljats rätt att avlägga examen med skogsekologi, skogsresursvetenskap och -teknologi, skogsekonomi eller marknadsföring av skogsprodukter som huvudämne före 1.8.2011 kan om de så önskar avlägga examen enligt examensfordringarna för 2011 2014 eller senare examensfordringar. Huvudämnet ändras då på det sätt som beskrivits ovan. Den studerande ska i så fall lämna in ett skriftligt meddelande till fakultetens kansli om övergången till den nya examensstrukturen. Studerande som har antagits till Helsingforsnejdens utbildningsprogram i bioteknik kan fram till 31.7.2017 avlägga examen enligt examensfordringarna för läsåren 2005 2006, 2006 2008, 2008 2010 eller 2010 2011. Studerande som inte har avlagt examen senast 31.7.2017 ska fr.o.m. 1.8.2017 avlägga examen enligt examensfordringarna för 2011 2014. Anteckningen om Helsingforsnejdens utbildningsprogram i bioteknik avförs samtidigt ur studeranderegistret. Studerande som har beviljats rätt att avlägga examen inom Helsingforsnejdens utbildningsprogram i bioteknik före 1.8.2011 kan om de så önskar avlägga examen enligt examensfordringarna för 2011 2014 eller senare examensfordringar. Anteckningen om Helsingforsnejdens utbildningsprogram i bioteknik avförs samtidigt ur studeranderegistret. Den studerande ska i så fall lämna in en skriftlig begäran till fakultetens kansli om detta. Studerande som har antagits till huvudämnet växtproduktionsbiologi före 1.8.2012 kan fram till 31.7.2017 avlägga examen med växtproduktionsbiologi som huvudämne. Om den studerande inte har avlagt examen senast 31.7.2017 ändras huvudämnet till växtproduktionsvetenskaper i studeranderegistret fr.o.m. 1.8.2017. Studerande som har beviljats rätt att avlägga examen med växtproduktionsbiologi som huvudämne före 1.8.2012 kan ändra benämningen på sitt huvudämne till växtproduktionsvetenskaper. Den studerande ska i så fall lämna in en skriftlig begäran till fakultetens kansli om detta. 43 Examina enligt examensförordningar som utfärdats före 1995 Studerande som har avlagt agronomie- och forstkandidatexamen eller kandidatexamen i livsmedelsvetenskaper enligt examensförordningar om agrikultur-forstvetenskapliga examina som utfärdats före 1995 har fr.o.m. 1.8.1995 rätt att avända titeln agronomie- och forstmagister eller magister i livsmedelsvetenskaper.