Academifk AfJhandling Om HALL-R ATTER. -»> In ^8' *>- Med then Vidtlagfariae Juridi(k-a Faculteten? i Upfala Samtycke, Och under Juris Profesforens Herr Doft. ANDERS HERNBERGHS tinfeende Författad och till almånt ompröfvande framftåld af Guftaf Fredric Wadftröm, Extr. Cancelift vid Kongl. Controll- Verket. Uti then ftorre Guftafvianfke Läro - Salen d. 6 Junii 1787» å vanlig tid f. m. JJojcojooJo^c^cfcofao&efct^o8oo^o o JooJoogc C{os5oo5oo5oc5oo5o#c4oc5oo5o fycfr UP SAL A, Tryckt hos Dire&euren Johan Edman.
C AP. I.. i. Om Ledamöter och Betjening, m. m* Hall-Rätter åro the Domftolar hår i Riket, fom vid Manufa tur Inrättningar vårda både Hushålls-årenderne i gemenfkap med allmän och enfkildt therå be roende nytta och fåkerhet, famt rått och ordning e- mellan Idkarne efter allmän Lag och fårfkildte Fårfatt ningar. The voro i theras förfta början icke på få ordentelig fot inrättade, fom nu för tiden. Af Hall-Ord ningen, fom emanerade under d. 17 April 1722, och efter hvilken Klådemakare och fiere vederbörande lig ha de at råtta, finner man väl, thet tvånne af Magiftraten tillförordnade edfvurne Måftare i Embetet fkulle en gång om månaden noga och ovåldugt befigtiga alla Vårkftåder, theras arbete och vårktyg med mera, famt at théfsutom borde tillfåttjas 2:ne af Magiftratens medel med 2:ne i thy mål förfarne Köpmän, fom, jämte Åldermannen och förbemålte 2:ne edfvurne Måftare, två eller tre gånger i veckan, eller få ofta thet behöfdes, fkulle pröfva och befe alt thet våfda klädet. Men ehuru, enligt 39 punften i famma Hall-Ordning, then eller the, fom för mente lig i någor måtto hafva blifvit lidande genom thesfe tillförordnade Beligtningsmåns Refolution, hos hvilka altid åtminftone en Rådman borde vara tillftådes, A åf-
*9V ) 2 ( JP* åfven ågde rättighet, at befvåra fig öfver theras Refolution i thy mål hos Kongl. Commerce Collegium; anfågos the dock icke annorledes, ån fåfom Deputerade, hvars antal icke var ftadgadt. Den 29 Maji år 1739 utkom en fullftåndigare Hall- Ordning, och allmän Manufadurie Rått, for alla Manufadurifter uti Silke, Ylle och Linne, fom icke egenteligen under Skrå-Ordningen borde begripas. Genom thenna Hall-Ordning blefvo Hall-Råtrerne i gemen fatte på en ordenteligare fot. Ledamotemes antal, egenfkaper och the mål, fom fkulle hora till theras befatt ning blefvo ock theruti nogare ftadgade, famt then råt tegång, hvilken vid målens handterande borde i agttagas, tydeligare utftakad* Enligt lifta Art. 1. i thenna fidftnåmnde Hall-Ordning, fkulle Hall-Råtten beftå af en Praefide, och fex Bifittare, famt en Norarie, hvilke alle under eds pligt fine Embeten borde forråtta. Till Praefidis Sysflan borde altid utfes en Magiftrats-Perfon, fom till Domforandet vore fkickelig, och i Stockholm i fynnerhet en fådan man, fom, jåmte thefs Lagfarenhet, ågde kundfkap om Manufadur våfendet. Hvarförutan, i anfeende till Sysflornes myckenhet, en Extraordinarie Rådman, efter Manufadurifternes och the under Hall- Råtten lydande Handtvårkares val, thertill fkulle förord nas, jåmte följande Bifittare, nemligen, en Grofshandlare, en Kramhandlare, två Manufadurifter, och två un der Manufadur-Societeten forterande Måftare, hvilka hvart år till hälften fkulle ombytas och våljas pä famma fått, fom Praefes, famt federmera audoriferas af Magiftraten; men Notarien borde föreflås af Hall-Råtten och tillfåttas af Magiftraten. Uti the andre Städer, hvareft Fabriquer funnos, beftodo Hall-Råtterne af Borgmåftaren. och nödige Biftttare. Na
^ ) 3 C Jfr Nu for tiden berår i Stockholm Hall-Rätten af en Ordinarie Stadens Rådman fåfom Ordförande, och en vice Prasfes, hvilken i then forras frånvaro förer order, jåmte Bifittare, 2:ne Grofshandlare, 2:ne Fabriqueurer, en Afliflent och 2:ne Manufa&uriRer, fom alle inför MagiRraten af Fabriques Societeten, efter Hall-Contingents Summornes Rorlek, igenom 24 Ele&orer utväljas, famt med MagiRratens ConRitutorial och Fullmagter forfes; rijiitandes af Hallmedlen Prsefes lika lön och förmåner med Praefides vid Stadens Kåmners-Råtter, famt vice Praefes och AsfiRenten af Rimma medel åfven theras lö ner, hvaremot åter öfrige Ledamöterne ej få annan veder gällning, ån vanliga Contributions-och Inquarterings-fri heten: Kongl. Hall-Ordningen den 2 April 1770 I:fla Art. 3. Uti andre Städer, ther Fabriquer och Hall- Rätter finnas, väljer inför Magiflraren Manufa lur-so cieteten, efter then Contingents Rorlek, fom hvar och en af tillvårkningen fednafle året åt Hall-Casfan bidragit, till Praefes, antingen Borgmåflaren, eller ock någon Stadens Rådman, famt fåfom Bifittare, 2:ne Grofshand lare, eller, i brifl af fådane, 2:ne andre Handlande, famt 2:ne Fabriques Idkare, hvilke alle med MagiRratens Con- Ritutorialer förfes: Hall-Ordningen 1770, I Art. 4. Aflönings fåttet på thesfe flållen förhåller fig ena handa, fom i Stockholm: och man kan härifrån åf ven fluta, at Praefes uti hvar och en fådan Hall- Rått år berättigad till lika få Ror lon, famt Embetes inkomrer, fom emotfvara Kåmners Praefidis tjenfle-förmåner i famma Stad; och ehuru Kongl. Hall- Ordningen icke omförmåler AlIiRents berållningen i the andre Städers Hall-Rätter, utom Stockholm; kan en få dan dock vid thesfe åfven få inråttas, i fall Manufa tur Idkarne, antingen gemenfamt therom öfverenskomma, A 2 eller
eller ock then delen ) 4 ( JO* tberibland, Tom finner berörde for lig nyttig, och thertill lins emellan får fk i it fammanfkjuter. lönen: fe Kongl. Maj:rs Nådige fkrifvelfe d. is ]unii 1780, angående Norrköpings Hall-Rått. At åfven Fabriques Societeten i livar och en fådan Stad na mera icke år förbunden, at till Hall-Ratts Prtefes- kalla Borgmåfiaren, fåfom tbet förefkrifves i 1729 års Hall- Ordning, I Arr. 5., filtan åger fritt vahl åfven uppå någon ibland Stadens Rådman: vifar Kongl. Maj:tsNådiga Förklaring, angående Norrköpings Hall-Rått år 1784. Men i andre Ståder, hvarefi en eller annan Fabrique, men icke Hall-Rått, inrättad finnes, beförjer Magiftraten hvad Hall-Rått el jeffc fkulle åligga. Hällordu- d. 2 April 1770, I Art. 4. Angående Hall-Rättens Betjening, få utgöres then i Stockholm af Notarier, Bokhållare, Ståmpelmåftare, med fiere, hvilke alle af Magiftraten förordnas, lika fom all annan Stadfens Betjeningc, med then the ock njuta lika befordringsrått, men Ofver- Hallmåftare utköras, famt med Ful'lmagter förfes, pä enahanda fått, fom tillförene om Ledamörerne förmält år. The vid Rå-hallarne nödige Måftare, fom fkiftevis ombytas, förordnar åter Hall-Råtten, efter Fabriques-Societerernes val : och förhålles åfven lika med alt thetta i the öfrige Ståderne, ther Hall-Råtter finnas: Hall-Ordn. 1770,1 Art. 3 och 4... II. Om the Hall-Råtterne åliggande Hushalls-mål. Thesfe åro af mångfalldig befkaffenliet, fom hår ne dan före närmare fkall utföras. The ftråcka fig icke allenaft till Våfveri-Manufaöturerne uti Silke, Ull, Kamelgarn, Bomull och Linne, med thertill hörande tjenftevårk, utaa åfvea till finare Jårn-och Stål-Fabriquer, famt fiere
) 5 c flere Inrättningar, Konfter och Handaflogder, fom under Kongl. Skrå-Ordningen icke egenreligen begripas, jårå te theras Idkare, Föreftåndare, Berjente. Måftare och Arbetare aj. Alle fådane Inrättningar, få vål fom tbc A3 Perd) För at vifn Riketsformm af vira Sven/ka Manufakturers v.pkomft, intages hår och på flere flållen visje uplysningar tber öm, hvilka Notarien i Kongl. Commerce Collegio Herr Jac. Alb. Flin t berg, ntur thefs vackra famlingar mig benaget meddelat Jfran och med ar 1724 till ccb med 1739, eller innan ratta Fabriques Epochen börjades, inkomma utifrån Flletyger och Kläden till 11167772 daler 23 bre, Sidenvåror till 4786905, Linnevaror, Cattaner, Segelduk och Bomullstyger till vid pafs 3 millioner, ö/f daler Silfvermynts värde. Theremot har ifrån Landshjelpsfondens inrättande år 1727, z7// 1764 tfrj /lut, inrikes b/ijvit tillverkaåt i Kläden, Flle och Stoffer, f-delar af Utländ[k ull till 35726730 ött/. 2} or<?, kvaraf nationelle bejparingen, beräknad till \delar, g dr 13397523 <sv?/. 24 j'qöv/ ö/ inländfk Ull 3969636 dal. 7 iy, nationelle be[par 111gen a -J,delar 3473431 dal, 16 dr?, Bomulls och Linnetyger 8988889 ött/. 12 dr?, nationelle befparingen a * 2996296 f/<v/. 15 öre. Siden-och Silkes Rederier 19637507 ött/., nationelle befparingen a -del 4909t26 dal. 30 bre, Tryckerierne 5321342 ött/. 24 öre, na tionelle befparingen a \del 1330335 dal. 25 dr?, alt S:mt, Alle Svenjke Fabriques tillvårkningarne gemerfamt tagne, dö/*- va under Jamma Epoche, Såcker otb Tobak oberäknade > fig beftigit till 982 tunnor Gnid 49326 daler 4 öre S:mts vär de, fnmt nationelle befparingen till 381 tunnor Guld 18435 dal. Sant, bvar.f thet betydeligafle, eller vid pafs delar, tillkommit på tbe fednave 24 även, ifrån 1739?// 1764 övj flut. Ifrån 1739 till och med 1764 dör thefsutom Tobaks tillverkningen ftigit till 11719165 ött/, 21 öre, och Såcker* tillverkningen till 8229472 ött/<?r 7 dr? S;mts värde.
) 6 ( Jfr Perforier b) thermed befattning hafva, bora Hall-Råtterne fkydda ifrån alt intrång och mehn, famt förthy underföka hvad på ett eller annat fått rörer theras beftånd, upkomft, förkofran, eller hinder, hvarom betänkande ifrån Hall-Råtten i Stockholm ofverlåmnas till Öfver- Ståthållaren och Magiftraten therftådes, men i the ofrige Ståderne till Magiftratens bepröfvande: likafå forhålles åfven, enår något Manufa hirie s eller Socieret tarfvar fårlkildt Reglemente och hårom fig hos Hall-Råtten an mäler: Hall-Ordn. 1770, II Art. Åfven fom ock thet tillkommer Hall-Rätter, enligt 1739 års Hall-Ordn. I Art. 8. at hafva noga tillfyn öfver Vårkltåderne igenom månadtelig belkickning, famt ofver arbetarne, at the troget omgås med Rudimaterier c) och Vårktyg, famt redeligen och utan förfummelle, famt for billigalte betalning fine Sysflor fullgöra, med mera, fom i Hall- Ordn. 1770, III Art. förefkrifves. Och på thet Inrikes Mab) Antalet af Avbetare och vafver i Stolar har jörhållit fig, ifrån 1739 till och med 1746, 12648 arbetare: 1747«1750, 14514 avbet. 1751 1754, 14543 arbet. 1755 *759> 18979 avbet. 1760 1764, 15522 arbet. Ifrån och med 1739 till och med 1746, 1377 Stolar. 1747 1750, 1621 fiol. 1751 1754> 2063 fiol. 1755 1759, 2693 ßol. 1760 1764, 2372 fiol. I Stockholm fannos år 1762, 2157 fiolår och 8007 arbetare, men 1767 blott 1010 fiolår och 3717 arbetare. c) Af Rudimaterier hafva i Riket inkommit åren 1758» 1759 och 1760 tillfamman: rått Såcker 6370261 fkålp. Tobaksbladev 3 07151 o fkålp. Sallader 91222 fkålp. Indigo 132373 fkålp. Ull 119713 lisp. och Silke 1249064 fkålp. Aren 1761, 1762 och 1763j rått Såcker fiålp. Tobaksblader 3069997 fkålp. Sållåder 736282 fkålp. Indigo 149159 fkålp. Ull 968624 lisp. och Silke 5 307 51 fkålp. Och kan bårifrån flutas till, hvad vida högre denne import federmera fiigit.
<% ) 7 ( jfr Manufaktur vahror måtte upbringas till all möjelig god het, och allmänheten therjåmre hållas fåker for the fel, fom antingen af fvek, eller vårdslöshet, vid tillvårkningen kunna begås, få tillkommer ock Hall-Rått, at noga hål la hand öfver Befigtning ock Ståmplingen, famt at icke något Inrikes beredt, men ohalladt och oftåmpladt gods, vid böter och vahrans förluft förfåldt varder: Hall- Ordn. 1770, VIII Art. 2. Igenom jåmnförande af then i Stämpel Specialernaanteknade tillvårknings mångd, få vål fom the vid hvarje års flut öfver oftåmpelbare Manufaktur vahror fårfkildt inkommande förtekningar emot upgiften på arbetarnes antal vid hvar och enfabrique, åger Hall-Råtten utröna, huruvida ftörre myckenhet af the fednaft nämn de olofiigen någonftådes fkyddas, ån behofvet vårkeligen kråfver: Kongl. Hall-Ordn. d. 2 April 1770, VIII Art. i. jåmnförd med Kongl. Commerce Collegii Kungörelfe d. 28 April 1752. fom åfven i thetta affeende förpligtar Hall-Rått, at låta fpinnertkor, hvilka under Fabriquerne förfvaras, inför fig upvifa then fpånad the tillvårka, jåmte fine arbets eller fpinneri böcker. Thefsutom tillhörer thet jåmvål Hall-Rått at, tå Gefåller åftunda blifva Måftare, bepröfva fådanes fkicklighet och förthem utfärda Måftare bref: och på enahanda fått befordra Lär lingar till Gefåller, famt vid ungdoms förfta antagande i låra hos Måftare, låta uti Rättens minnesbok inlkrifvas vilkouen, och hvilka låro-år då betingade blifvit: Hall-Ordn. 1770, V Art. 8. och VI Art. 1 och 7.. Och enår the, fom någon flögd lårdt, åftunda then famma för egen räkning idka, famt therom Råtten fig hos Hallanmåla ; ankommer vål uppå then fammas pröfning, at hårtill utfärda tillftånds bref, dock bör fådant genaft federmera Kongl. Commerce Collegio af Hall-Råt ten
^ ) 8 ( JO* ten tillkänna gifvas, enligt Hogbemålte Collegii Circislaire then 14 Februarii 177a. Vid Exportationen d) af Sven/ka Manufa&ur vahror till affalu Utrikes, och ti praemier therföre af Manufa&ur fonden fkola beftås, åro ock Hall-Råtterne visfe fkyldigherer i tiilfynen, fa nt verificationen ålagde, fom närmare intages af Manufa- tur Contoirets Kungörelfe d. 13 Novemb. 17581 fa in t Kongl. Commerce Collegii d. 22 Aug. 1766, d. 14 Martii 1774, och 6 April 1775? hvarjåmte, till underflefs fö rekommande, Hall-Råtterne i Kongl. Commerce Collegii Bref d. 16 Nov. 1758 blifvit förefkrifvit, at låta årligen förändra the till Tobaksfpinneri tillvårkningars teknande brukelige Stämplar, famt theraf lämna Tullbetjeningen aftryck. Hvad förlager åt Fabriqueurer och Manufa&urifter angår, kunna the åfven vid Hall-Råtterne laoj* ligen inteknas, tå förlagsmannen federmera njuter fakerhet uti Värkers Effekter: Hall-Ordn. 1770 V Art. 5. Ifrån thesfe Embetsftållen, utfärdas ock Refepafs för alle härunder hörande Perfoner, fom fådane af nöden hafva: Hall-Ordn. 1770 Art. III.>16. Åndteligen åro Hall- Råtterne förbundne, at, enligt Hall-Ordn. 1770 Art.VM. i. och på fått Kongl, Commerce Collegii Bref d. 16 Septemb. 1767 förmäler, till Hogbemålte Kongl. Collegium ärligen infånda fullftåndige Relationer öfver therunder lydand) Ifrån och med 1748, tå Svenfke Fabriques exporter horjade i till 1764 års ßut, har utfkeppningeti af Sidenvaror bejligit till 62587 dal. 19I öre S:mt; af Kläden och Filety ger till 790888 dal 2oi öve'., af Segelduk 894*7*7 dal. 16 öre; af Saffianer och andre fkinnvaror 78280 dal, 19^ öre i af Speg lar, Meubler och Fagnar 173286 dal. iof-; Porcellainer och Kakelugnar 97320 dal. 6-f öre, famt totala Utfkeppningen af Svenfke Fabriques varor för nämnde tid till 1489972 daler öre Silfvermynt.
^ ) 9 ( Jt* lydande Fabriquer och Manufaåurer, famt, innom thea tid, V Cap. 2 - Råtteg. Balk. fordrar, theras Protocoller och Domböcker.. nr. Om Befigtnings-ocb Stämplings-Vårket. Härvid -räcka hvarannan hand och tillfe, 1:0 Befigtningsmåflare, at the våfnader, fom halffårdige rå-hallas, hafva fin tillbörliga godhet i Rudimaterier, fpinfel och våfnad: 2:0 Ofver-Hallmåftare, at, tå manufa tur vahran omfider hunnit bringas i fullfårdigt ftånd, the bepröfva hennes heia befkaffenhet, eller, huruvida hon i falu må galla för god Köpmanna vahra, famt till then andan af hallas: 3:0 någon i fårgnings-konflen öfvad och af Höglofl. Kongl. Commerce Collegio tillförordnad Beligtningsman, at fårgorne åro förfvarlige; och 4:0 Ståmpelmåftaren, hvilken, tå rå-hallning fkjer, u.ti en fårfkildt hårtill inrättad Special, genaft infkrifver, jåmte månad och dag, våfnadsftyckets ftorlek och finhet, thefs i ord ning tillvårknings-nummer, Stolnummer famt Fabriques Idkarnes namn, hvilka alle omftåndigheter uti en annan Special införas, tå fårdig-hallningen af vahrorne federmera förråttas, famt thesläs i handel gällande me delvärde therjemte uptagas, fåfom grund till Hall-afo-iftens beräknande. Vid rå-halls!, befigtningen blifva Yllevåfnaderne dragne öfver en i högden horizontelt liggande ftång, tå på Rycket emot dagsfkjenet låtteligen röjes, huruvida ve derbörande arbetare uti någon omftåndighet felat: få fom beträffande kläden, om, efter ullens förutgångne Torterande, tvättande, plyfande och fkrubblande famr i akttagen jämnhet i garn - fpinfelen, våfnaden federmera aflupit utan brifler 3 beflående the fmårre fåndane uti B plat-
) IO ( jfr plattar, flörkar, underflag, burendantfar, dubbla fkott, talkor och nipor > med mera dylikt 3 men the fvårare, uti los, eller ock ojåmn våfnad', jåmte ftockflåckar, och för hvilket alt then vårdslöfe arbetaren fakfålles, efter befkaffenheten, ifrån en till ock med fexton fkillingars botum; åfvenfå, om klådet uri noppningen ej tillbörligen [blifvit fkilgt ifrån alla the knutar, eller åndar, fom våfnaden åtfölgt. Men, om ylletygerne finnas behäftade med ofullkomligheter af ojåmn bomning, eller flaka gjånghål, ftege-eller lånfenlåtter, öfver-och underfkott, tråbrott, litzenbruch, ojåmn kant eller våfnad, böxor, ftyfkjett och ftyfva inflagstrådar, olika Ikott, fläckar, eller flottlkador, pligtas, efter omftåndigheterne, ifrån en fkilling, till ock med en Riksdaler Specie. Hvarefter omfider våfnadsftycket, fom bör finnas förfedt med Manufa&ur-Idkarens och arbetsmåftarens namn, jåmte ftol-och ftycke-nummern, igenom ett bly utmårkes med then få kallade rå-halls ftåmpelen och till thesfe fidftberörde delar i rå-hallnings Specialen af Ståmpelmåftaren befkrifves» Och, fedan förftnåmnde våfnader ifrån berörde halffardige tillftånd vidare hun nit igenomgå valkning, öfverfkårning, fårgning och pråfsning, famt på Hallen återbragte blifvit, tå ock appreterarens mårkei år vidfåftat och framgent them åt följer, the varda å nyo therftådes af Ofver-Hallmåftare befigtigade, fkjeendes vid befintelig riktighet afftåmplingen med tryckte få kallade placat fedlar, hvaruti af Ståmpelmåftaren infkrifves tillvårkarens namn och ftyckets nummer, jåmte alneral; hvilken placat fedel, af Ståm pelmåftaren med dag och åretal egenhändigt underteknad, igenom fegelgarn, fåftes vid Manufa&ur godfet, och åfven i bly aftryckes Hallftåmpelen: men i håndelfe åter af utrönte fådane fel, fom böra {kiljas ifrån en dugelig faluvahra, men igenom ny handlägg ning
) " ( Jf* ning icke (tå at bota, få varda the famme i Piacat fedelen anmärkte och i bly en annan (tåmpel vidfåftad, uti hvilken fednare låfes: felaktigt gods. Angående fårgornes pröfning och riktighet, år thefsutom i Kongl. Maj:ts Nådige Reglemente d. 15 Decemb. 1756, VII Cap. i och 3. anbefalt: at then hårtill vid hvar och en Hall förordnade fårfkilte Befigtningsman bör med ett vift mårke, antingen gilla, eller ogilla the på Fabriques vahrorne befinteiige fårgor, tå, om the åro oåkta, fådant i Ståmpelfedelen införes: at på alt färgat (tyckegods, Färgaren fkall fåtta fitt enfkildta mår ke, eller i annat fall vahran på Hallen anhållas till thefs i Hall-Råtten blifvit underfökt, hvilken then famma färgat: Cap. VII..4.: At, ehuruvål icke alt helfårdigt gods kan vid (tåmplingen uprifvas, bör dock af hvarje Fabriques-Idkares vahror, ett och annat (tycke öpnas: Cap. VII.. 6. Åfven fom, at the i finlek ifrån och med Klåden, hvilka, efter forutgången mörkblå grund, fkola fvårtning öfvergå, få vid 10 daler Silf:mts vite af någon Färgare icke fvårtas, förr ån (tycket å Hallen blifvit upvift, och till fin godhet, få i blågrunden, fom åfven (kölgningen, pröfvat: Cap. (idftberörde V...2 och 33 utaf hvilket Capitel i Fårgeri Reglementet åfven inhäm tas, hvad i öfrigt, fåfom fel, uti yllevåfnads appreturen, kan emellan rå-och fårdig-hallningarne (ig (tundom infmyga, famt vid the fednalt nämnde utrönas måtte. Alle andre Manufa tur vahror, fom intet åro ibland the hår ofvanberörde, undergå icke rå-hallning, utan få vida befkaffenheten tillåter, at them på Hallen upföra, blifva therftådes helfårdige befigtade och (låmplade, famt i Specialen anteknade, fåfom Siden, Bomulls-och Linnevåfnader, Ylletröjor, Mösfor och Strumpor, Tryck, ta Cattuner, Skedvattn, med mera fådant; hvaremot åter B 2 Raf-
*% ) ««( J*S" Raffinerade Sieker, fpunnen och till Cardus (kuren To bak, Saffianer, Såpa, Segelduk, Speglar, Kort, Tapeter, jåmte flere fådane perfedlar, fåfom bräcklige, dels ock obeqvåme at flytta, kunna hemma i Fabriques Magazinerne få färdige ftåmplas, tå en Rattens Ledamot, jäm te Ståmpelmåftaren, dock böra vara tiliftådes: Hall-Ordm 1770, VIII Art. 6. Men Snus, Olja, Puder och Stårkelfe, Tobakspipor, Papper, finåre arbeten i Järn, Stål och flere Metaller, famr åtfkilligt annat, fom icke låter flg ftåmpla, år altfå åfven härifrån undantaget. Vid befigtningarne, fom fke på Hallen, äga åfvert Rättens Ledamöter at vara tiliftådes, når få nödigt pröfvas, fårdeles, tå klagomål ofver fel i vahrorne, eller ar betet fpörjes, och tå noga rillfe, at thermed rätteligen tillgår: Hall-Ordn. 1770, Art. VIII.. Stämpel afgiften, beftående uti en fjerdeles procent af vahrans råtta faluvårde, årlågges innan hon ifrån Hal len återhämtas, och for thet oftåmpelbara Fabriques god» fet, vid theraf fkeende års-upgift. Hall-Råtrens Sigill och Stämplar varda till underflefs af bojande forvarade: och plågar thetta fkje uti en med flere lås forfedd låda, hvartill Ordföranden, en Bifittare och Ståmpelmåftaren behålla hvarthera fin fårfkildte nyckel. IV. Om Gam-Spinnerier ne. For at innom Riket befordra flit och nåringsutvågar, få vål fom at gifva Ylle-och Linne Manufa lurerne ftyrka, har Regeringen alt ifrån längre tillbaka ut märkt forgfållighet får Spånadsflogdens uphjelpande i Ståder och Landsorterne. I få-
I fådant affeende utfärdades d. 7 Junii 1739 För ordning om en allmän och lika Hårfvels-och Hafpels brukande, och famme år d. 15 O&ob. Manufa&ur Gontoirets Kundgörelfe om tillfälle för ungdom, at, vid visfe i Stockholm inrättade Spinnfkolar, få vin na håruti underråttelfe och öfning, famt med them hg fprida omkring Landsorterne. Tå Fabriquernes åndteligen i Stockholm tilltagne mängd gjorde utflytt ning af en del fådane annorftådes i Riket angelägen, förunnande Kongl. Kungörelfen d. 22 Febr. 1762 i s. underftöd for them i Finland till refekoftnad, fom ville i Wadftena lära fig Linplantering med fpånad och våfnaden. Igenom utkomne Författningar, dels ifrån Kongl. Maj:t, dels ock Thefs och Rikets Commerce Collegio un der d. 24 Martii och d. 5 Aug. 1767, d. 21 Febr. 1771, d. 6 Maji 1773, d. 9 Aug. 1774, d. 1 Maji 1775, och d. 12 Januarii 1778, är ömfom Linnefpånaden, jämte Bomulls-Kammulls-och Kamelgarns-fpinfelen, förmedelft Praemier och flere tillagde förmåner, i thet ytterfta upmuntrad. Men tå underflef och mifsbruk i thetta, fäfom annat, till befarandes varit; få har ock Hall-Råtterne, jämte then i 8. 1739 års Kongl. Hall-Ordning them ålagde fkyldighet at befigtiga Spinnerierne, blifvit anbefalt, at underföka och å Spinneriberåtrelferne, hvarföre Praemier fordras, verificera Spånads myckenhetens riktighet på fått, fom af högft åberopade Författningar inhämtas. Beklageligen vittna likvål flere federmera håndelfer, at icke alt i thetta ftådt at förekomma. ; V. 0?n Ullvårderingarne. Till SchåfFeriernes förbättrande, hvaraf våfnadsma- B 3 na»
) >4 ( J9* nufa&urerne måfte innorn Riket äga tillgång uppå fina re Ullfiag e), ån then förut vanlige Svenfke, åro ock tid efter annan utvägar vidtagne. Man började år 1746 med befallning till Hall-Råtterne, ar, tå Landtmannen dit infånde fin ull, låmna ho nom biträde rill affåttningen efter thet (kålige pris, Com, i jåmnförelfe med then utlandfke, hanne vid anftållande värdering kunde åfåttas. Och igenom Kongl. Forord ningen d. 30 April anjflogs i Praemier åt Säljaren 20, famt åt Köparen 5 procent af vårdet af all then Inrikes ull, fom upviftes, i likhet med antingen Spanfk, Portugififk, eller båttre flag af Engelfk och Ejderftådfk, hvil ken belöning genaft (kulle i Stockholm utbekommas af Manufa&ur fonden, eller ock i Rånterierne, om thet folie Praemie ägaren lägligare. Igenom ytterligare Förordning d. 12 Aug. 1752 tilla- e) Ifrån ocb med 1751 till och med 1775 åro vid Svenfka Schäfferierne aßadkomne 1436647! fkålp. praemii gill Ull, och under famma tid har inkommit 15:95254 fkålp. Spanfk och Portugififk ull, famt Praemier och ullvårderings arfvoden heßigit till 1450770 dal. y~ öre K:pmt. Efter tagit Me dium af JTlle - Fabriques tillvårkningarne på åtta år ifrån och med 1761 till och med 1768, år af then Svenfke ullen uparhetat 699264-, men af then Spanfke och Portugififke 548374- ßalp. årligen. Märkvärdigt, at tå år 1751 Sven fke Praemii gille ullen blott utgjorde 9281 fkålp. ocb hela 1750 talet varierat emellan 20 ocb 30000 Jkåtp. har then alt fort ßigit i få bog mobn, at år 1774 var ajvantiteten *05569! fkålp. famt år 1775, 115934-3- Jkålpund. Huru myckenheten federmera till närvarande tid förhållit fig och hvad verkan Praemii förändringen therå kunnat medföra, förtjenar närmare efterfeende på fitt flälle.
*9v. ) 15 ( JZ* lades hårvid flere förfigtighetsmått, Tåfom at ullen bor de klippas och upvifas i hela fållar, jåmte att till Sälja rens beqvåmlighet, tå honom affåttning tröt, fkulle Hall- Råtten then Timma efter vårdiet af Manufa tur-medlen inlöfa, och fedan Fabriquerne emot betalning till handa hålla. Den i$r Junii 1770 förordnades åter, at for ofvanberörde finare ullforter borde hela Praemium 25 procent SchåfFeri-ågaren allena tillflyta och for Polfk 12 procent, for Kamelhår 30 procent; hvarjåmte en nogare förefkrift meddeltes om vårderingsfåttet, hvilken vidare igenom Kongl. Commerce Collegii Kungörelfe d. 8 Novemb. 1779 i visfe delar förklarades. Then famma tjenar ånnu i thet måfta till efterlefnad, faft federmera förmedelft Kongl. Commerce Collegii Författningar d. 30 Maji 1781? d. 17 Junii 1782, d. 6 Maji, d. 14 Junii och d. 28 Sept. 1784» d. 6 Maji, d. 20 Junii 1785 5 Tamt d. 19 April, 12 Junii och 5 Julii 17865 nylige förändringar åro anbefalte, Tå i anfeende till vårderings Tåttet, och ullens Tor terande till Segovia, Soria Segovia, Casferes, Portugifer, med thets i finlek och tjenlighet till våfnader, Tom åfven Praemiernes högd, hvilke jåmte affallets ä ullen ftrångare beräknande, ån tillförene, efter hand blifvit nedfatte, förft till 15 och nu mera till 12 procent, och hvarmed på förfök i Tex år kommer at fortfara. Utom then allmånnelige rillfyn Hall-Råtten öfver theste vårderingar åligger, år ock igenom förenämnde Stadgar fårfkildt then iamma updragit, at Tå fort nå gon ull förmenas renare ån till 1? procents affall, och tå vårderingsmånnens pröfnings frihet icke vidare fig ftråcka får; bör Hall-Råtten then Tamme befigtiga Tamt fig håröfver utlåta, jåmte thet vid hvarje månads flut förtekning och profver håraf till Kongl. Commerce Collegium fkall intåndas. Vid
^ } 16 ( Vid värdetings terminens flut, med September må nads till ånda gående h var je år, öfverfkickar ock Hall- Rätten till Kongl. Commerce Collegium then håröfver forde Special, hvaruti alle ullpartierne finnas uptagne, under hvart och ett af thesfas vårderings dag, till vigt, forterad finhet, varde och praemie belopp, jämte therhos fållade profver; och hafva the för vårderingsbefvåret thervid fysflofatte perfoner af Manufaktur fonden tillförene njutit tre runftycken efter hvarje fkålpund vår derad ull, hvilket arfvode, i anfeende till flörre möda, nu mera blifvit förhöjt till fyra runftycken för fkålpundet. Huru mycken och granlaga controll härvid år nå dig, vittna the många mått, fom blifvit vidtagne till fö rekommande af mifsbruk i then delen; ty, huru väl inrättade ock alle förefkrifter vara månde, beror dock på vårkftålligheten thet hufvudfakelige af utgången. Må hånda fkulle, at Schåfferierne, med theras mera redbare förmon och mindre omvägar, uran Manufaktur fondens vidare bekoflnad i praemier, therigenom ftode at upmuntras, om, i ftållet for the fidflnåmnde, med Tullens fkålige uphöjande på utrikes hit ankommande ull, förfålgnings priferne af then inrikes fallne fåledes blefvo för båttrade, at Landtmannen blott theruti befunno tillråckeligt vederlag för thenna afvelens koflnad. Genafte med let at fkaffa mängd af ett varuflag, fynes åtminftone thet naturlige, at Sålla en få dan uti lönande förfålgnings vårde och begårlighet. Om Vt. Difcontering. Så långe Manufaktur Contoiret fortfor, underlloddes therifrän Fabriquerne med penninge lån af Manu faktur fonden emot rånta 5 men fedan thet famma vid 1766
) 17 ( X* 1766 års Riksdag uphördt, och Kongl. Commerce Coijegium tå emottagit vården fiere af ej mindre thetta, ån the under thet förra förut hörande årender, få bitrådas nu therifrån med Di/conte Lån alle fådane Fabriquer, fom hårtill aga rättighet, neml. Siden, BomullsLin nes - Ylles Stofts - och Kamelgarns Våfverierne, jämte finare polerade åggjårns fmiden. Fondens otilråckelighet för allas behof och at i mohn af thesfe, farnc hvar och en Fabriqnes tillvårknings myckenhet, kunna hvar och en und» fåtta, har likvål fordrat then anftalr, at igenom HalLRåtterne årligen inhämta förtekning på Sum morna, hvartill, efter afhallnings contingenten, fig hvar och en Manufaktur tillverkning thet förfiurne änet i vårde beftigit. Man finner genaft hvad magt på thenne Controll ligger, om en och hvar /kall elje/l vederfaras proportionerat biträde, At Stämpel-Specialerne åro fåkre och mera gods ther icke uptagit, ån verkeligen upvift och afhallat blifvit, famt at i berörde års up* gift icke förändring, eller förhöjning, må tillåras af Vahru vårdet ifrån thet famma, hvarefter Hållningen tillförene fkjedt och Stämpel - procenren beräknad blifvit. Till uplysninng om the perfoners i Orterne vederhäftighet, uppå hvilkas i pantftållande /kuldfedlar, eller anvisningar, Disconteringen åfiundas, år Hall - Rätterne thårftådes anförtrodt, at i förberorde omftåndighet fig underrättade gjöra famt få tillförliteligit bevis theröfver utfärda, at Hall-Rätten therföre anfvara kan : Kongl. Reglementet om Manufaktur Discont-fonden d. 22 April 1779. En omftåndighet få mycket angelägnare, fom förre tiders årfarenhet åda galagt, huru odrågelige för lud er rråffat Manufaktur fonden, igenom Bifcont år federrnera befundne oformög- C ne
) 18 C MV ne både" låntagare och Reverfanter, hvilkas förfkrifningar ther i pant ftåldte varit. Åndteligen år ock i- genom Kongl. Commerce - Collegii år 1786 vidtagne anftalr, tillfalle lemnat Manufaftur Idkare, at emot lin drig ranta under 6 månaders tid, få nyttja Difconte Lån af Manufaftur- fonden uppå then Inrikes ull, the tillhandla lig: Och förfares härvid fålunda, at vederbö rande föreftåndare af ullvårderings Magazinet meddela bevis öfver riktigheten af thet rher inkomne Ull-par tiets ftorlek och vårde, jåmte till hvad pris Difconte- Sokanden thet famma af Schåfferiågaren fig tillhand lat, hvarefter låntagaren thefsutom gifver fin revers, med vederhäftig mans borgen, fåfom för egen gåld, på Difconte - Summan, h vilken infkrånkes till hälften k fiorlek emet vårdiet å förberörde Ull - partie.. VIL Om Inkomfier och Utgifter. Jåmnlikt hvad hår längre fram förmält finnes, b$fiå Hall - vårkets ordentelige Inkomfier uti Stämpel av giften, hvilken med 8 runftycken af hyarje hundrade daler K:mt varans värde, eller en fjerdedels procent, årlågges för alt Manufafhir gods, fom tillvårkas, ehvad thet undergår fiåmpling, eller icke. Hårtill kommer åfven hvad extraordinairt kan tillflyta Hall - Casfan af ålagde böter efter Hall- Ordningen, famt Refepafs: Hall - Ordn. 1770 Arr. III.. 16, och Måftare - och Gefåll- Brefs utfärdande: Hall-Ordn. 1770 Arr.V.. 8. Art. VI.. iöfver hvilket alt få väl, fom Stämpel-Inkomften > årlig räkning vifas för Hall-Rätten och Manufaktur- Societetens Deputerade: Hall-Ordn. 1770. I Art. f.. Thesfe inkomfier anvåndas få vidt behofvet kråfver till Hall'Rättens aflöning, famt till beftridande af a 11-
^ ) Ip ( jf* 'andre Hall - Inrättningen åtföljande omkoftnader. Och (kulle härefter ändock behållning ofverfkjuta, år then farnme en Fabriqueurernes gemenfamme tillhörighet, hvilken Rätten, i famråd med thesfas Deputerade, åger använda till the förftnåmndes gemenfamme nytta; likafom tvärtom, i fall af brift, then igenom gemenfamt tillfkott fyllas bor, i proportion emot hvarsoch ens for utgående året tillvårknings - fumma: Hall-Ordn. 1770 I. Art, $. Ibland Hall-Värkens behof förtjenar om husrum larfkildt anmärkas, at, fedan i the forutgående Hall- Ordningarne icke något hårom blifvit förmält, har i Hall - Ordningen d. 2 April 1770 II Art. 4. thet förordnande tillkommit, at af Stadens hus ock bygnader Magiftraten bör inrymma få många rum åt Hall- Råtten, fom till thefs fammankomfter, befigtningar och then almånna vården eljeft nödige åro. Huru vida fådant emot fkålig hyra, eller ock afgifts-fritt till Staden, fke må, förmåles väl icke hårurinnan; dock leder mera liknelfe till thet förra, vid jåmnförande af 8 i Kongl. Reglementet, angående utlån af Manafa&ur-Contoiret till Manufa&urifter och Fabriqueurer, d. 21 Maji 1739, hvarutinnan ibland the Hall-Råtterne åliggande årl. Expenfer tydeligen nämnas hushyra, ved och Skrifsnaterialer, m, m,. VIII. Om Fattig-Qasfan. Then^myckenhet arbetare, fom under Fabriquerne tarfvas, fådanes fvaga aflönings vilkor, och omfider, antingen vid ^inträffande Ijukdom, vanförfel eller ålder dom, them åkommande torftighet, göra åfven then C 2 Chri-
) 20 ( jg+ Ghrifteliga omforg nödvändig, hur» thesfe tå måtte varda underftöcfde ifrån lamme händer, hvilka tillförene hämtat egentelige frugten af theras arbete, utan at behöfva thet ofrige Samhållet till befvär ftadna. Hårtill tjenar altfå inrättning af Fabriques- Fattig-Casfor, hvilke ofelbart ftåj under Hall-Råtternes, mfeende, få vida uti them inflyter en del af Sakören, jåmnlikt VI Art. 3. och VIII Art. B. 1770 års HaU- Grdnin g. Thesfe CAP. IL 1. Om Rättegångs - Arender. åro af flerehanda befkaffenhet, fåfom Oeconomie, Politie och Brottmål, jämte Civile-och Skuld fordringsmål. The 3:ne förftnåmnde upkomma, dels ifrån ålidofatte fkyldigheter i tillvårknings fåttet och hvad thermed i annat gemenfkap äger, dels ock af väck te fkilgaktigheter emellan Manufadtur-Idkare och arbetarne, och the fednare, famt ifrån någre gröfre fcådanes utbrott i ord, eller gärning, fom efter Lag icke obeftraffade lemnas få; men Civile-och Skuldfordrings mål förefalla icke fållan emellan Idkare och Förläg gare, eller Manufadhir - ågare och thes arbetare, eller ändteligen åfven emellan the fidftbemålte. Beträffande Civile och Skuldfordrings-famt brott mål, fom Hall - Råtterne hvar å lin ort till ranfak - och afdömmande uptaga, blef genom then allmånne Hall- Ordningen af d. 21 Maji 1739; theo Lag ftadgad, thet Hall-
) al ( Hall-Ratten tilkommo at på fått, Tom ther fårordnas, ranfaka och döma uti Oeconomie och - politiemål, famt alla fådane civile mål, fom hårrörde af fjelfva Fabiiquerne, jåmte någre fmårreq brottmål y Och, fedan therpå, genom Kongl. Maj:ts Nåd. Bref till Kongl. Commer ce - Collegium af d. 31 Martii 1751, ytterligare blifvit anbefalt, thet alle Civile mål, rörande förläggare, theras betjente, eller Fabriques arbetare, borde, få vida the ej hårrörde af fjelfva värker, rillika med brottmål, icke af Hall - Ratten upragas, utan till vanligt forum för* vifas, utkom Kongl. Förordningen d. 10 Dec. 1756, uti hvilken, få i anfeende till en vidlyftigare Råttegång, fom ock, i anfeende till then flora myckenhet af göromål, hvarmed Kåmners-Råtterne voro fysfelfatte, för klaras, thet Hall-Råtten åfven måtte uptaga och afgöra alle andre civile mål, hvaruti Fabriques - Idkare, eller arbetare #föktes, ehuru the ej af fjelfva värken kunde hårröra, dock at fådant ej måtte ftråcka lig vidare, ån till och med the mål, fom ftego till 50 Dir. S:mts var de, jåmte alla mindre och gröfre brottmål, fom icke angingo åra och lif. Affigten hårmed var at Fabri» ques-folket i thet måfta mätte höra under enochfamma Domftol, och Hall-Råtten fåledes öfver them ftyrfel och infeende hafva kunna. Men, fom förfarenheten gaf vid handen, thet brottmål ibland them till få flor myc kenhet förekommo, at Hall-Råtten i Stockholm flere dagar i veckan med ranfakningar theröfver fysflolattes, hvarigenom thenne Råtts Ledamöter ifrån the them åliggande Händige hållsmål befigtningar och andre Hus mycket hindrades, hvarpå likväl till befrämjande af Manufa&urernes ftyrka och tillväxt, famt god ord nings bibehållande, hufvud ändamålet varit fåftadt med Hall Råtts - inrättande, jåmte thet, at tvifter emellan Fa briques-folket, igenom en kort och summanlk procefs C 3 måt-
) 2a ( JS* måtte kunna (lutas, m. m.; få blef then vidftråktare ranfaknings - och domsråttighet, fom Hall - Råtten uti Högftbemålte Forordning af d. 10 Dec. 1756 updrogs, genom Kongl. Förklaringen theröfver af d. 19^ Aug. 1762 i få måtto åndrad och uphåfven, at Hall-Råtten icke borde befatta fig med någre andre brottmåls uptagande, ån fådane, fom i III Art. 4. af Hall - Ordningen upråknas, utan alle andre criminalier, fåfom hus - och hem fredsbrott, med flere fårbrytelfer, fom fkje utom Fa«briquerne, till vederbörlig Domftol förvifas. Uti oftanåmnde förnyade Hall - Ordning af d.^ 2 A- pril 1770 år (adant hvad brottmål vidkommer i få måt to faftftåldt, at theruti III Art. 12, 13 och^ 15.. (ladgas, at Hall - Råtten med brottmål icke må fig be fatta, utan få år, atbetjente, Måfterfvån, Gefåll eller arbe tare fåtter fig up emot fin Husbonde, eller then, han i fitt ftålle fatt, eller fåtter, eller fåller oqvådinsord emot någonthera, eller oljud och ovåfende fker arbetare emel lan uti fjelfva Manufa&uriet, Vårkftaden, eller innom gården. Andre brottmål hora ej till Hall-Rittens be fattning, utan böra, tå the angifne varda, till vederbör lig domftol hånvifas. Angående civile och Skuldfordringsmål, få höra till Hall-Rattens ranfakning och dom alle fådane Skuldfordringsmål, fom Fabriques-Idkare åga hos fine Betjente, eller arbetare, eller ock the fednare hos the förre, fom af vårket och handteringen hårröra, åfven fom (kuldfordringsmål emellan cfabriques och tjenftevårks-idkare, fåfom Fårgare, Öfverfkjårare, Valkare med flere, fom hårleda fig ifrån thet arbete och handråkning, fom then ene af then andre till godfets bere dande njuter, eller thertill gjorde förlkotter, famt om nå-
i 23 C någor hafver fordran hos Fabriques-Arbetare: fe IV Art 1,2... Hall - Ordn. d. 2 April 1770.. II. Om then vid Hall-Rätter anhejalte Rättegång* Alle vid Hall - Råtten forekommande mål bora pro^ cesfu fummario afgöras. På en fådan grund bör och målet och utflaget i Protocollet omhåndeligen, men u- tan vidlyftighet, anteknas, famt få fnart fig gjöra låter, munt- eller (kritteligen af kunnas, hvarföre åfven fötbudet år, at vid Hall-Råtten taga Advocater till bitråde, theråft icke Hall - Råtten (kulle pröfva fakens vidlyftig het och befkaffenhet, eller andra omhåndigheter, fadant fordra: fe Hall Ordn. d. 2 April 1770 Art. IX.. i, 2. The, fom i thy fall få Hall-Råttens tillhånd, at föra andras talan, böra likväl vara ärlige, redelige och förhåndige mån, famt thefsutom få befkaffade, at icke något annat Laga Jåf emot them må kunna anföras, cfr. XV Cap. 2 och j.. Råtteg. Balk. Hvad Ståmningstiden angår, år then Lag, at Kåranden, når måler, hvaruti fkrifteligen håmmes, år till fin Laga belkaffenhet civilt, eller Oeconomifkr, eller politifkt, bör låta tillhålla Svaranden hämningen åtta dagar förut i hörre mål; men endah a:ne högh 3 i mindre: Hall Ord. d. 2 Aprill 1770, af två trovärdige mån, eller af en, ther han fvarandens fkriftelige bevis therå få kan. Vid muntelige Såmningar brukas famma håmningstid, och förråttas af Rit tens tjenare: fe XI Cap. 7 $. Råtteg. Balk. Ställer ej Kåranden fin vederdeloman hämningen till handa, innom then tid, fom fagt år, leder fådant rill then fölgd för Kåranden, at han måhe håmma fin vederpart 3 nyo, thereh then fihnåmnde fådant yikar, och icke thefs C 4 för«
^ ) 44 ( #* förinnan uti något fvaromål med honom fig inlåta vill: Se XI Cap. 9. Råtteg. Balk.; men thetta alt medgifver dock endaft tillämpning till civile, Oeconomie och politie mål; ty, når faken år till fin belkaffenhet brottmål, bör then, fom Kåres till, genaft å Råttens bud till fvars komma, enligt 10. uti fidftnåmnde Cap., dock få, at uti få belkaffade brottmål, fom vid Hall-Rått få till ranfak-och afdömande företagas, Skriftelige Stäm ningar kunna efter praxis i then delen brukas, då lik väl, i fall then ftåmde tredfkas och ftåmningen icke hörfammar, med honom förfaras må på fått, fidftnåmnde Lagens rum förmår. Skulle then håndelfen infalla, at en i Civil, Oeconomie och politie mål inftåmd Svarande icke; till följe af then undfångne ftåmningen, fig inftåller å tid, fom thy uti ftåmningen blifvit förelagd, och Kåranden gitter i bevis leda, at Svaranden i Laga tid ftåmningen undfått; få åger Hall - Råtten at åndå uptaga faken, och på the fkjål, fom Kåranden företer, afgöra, thereft han icke Laga förfall in termino företer, Men i brottmål år theremot thenlag, at then anklaga de, i håndelfe af tredlko famt uteblifvande, må, enligit hvad redan anmärkt år, genom Hall-Råttens betjente till Domftolen hämtas: fe XI Cap. io. ;Råtteg. Balk. Hvad fom Lagligen bör galla fåfom forfall, utfät ter vår allmånne Lag uti XII Cap. i. Råtteg.' Balk. ther åtfkillige fådane upråknas, med thet tillägg, ar, når andre förfall gifvas, Domaren åger them pröfva, om the åro af then vigt, at the gålla mage. Gitter then uteblifne perfonen fådane Laga forfall å fjelfva inftållelfe dagen förete, och antingen med befvurne Attefter, eller Laga vittnen bevifa, undflipper han böter och anfvar, och åger rå Domaren at upfkjuta faken, famt
) 2s ( J%* famt lågga parrerne annan dag före: fe XII Cap. i. Råtteg. Balk., tå Parternes fkyldigbet år, at, utan ny ftåmning, å dag och tid förelagdan tim Råtta komma. Huru vid Hall-Rått Käras och 5- Svaras bår. Huru vid Hall- Råtrerne kåras och fvaras må, år ock en fråga, fotn hår bor utredas. Enligt 7. 1. Art. Hall-Ordn. den 21 Maji 1739, böra the till Hall - och Manufa tur - Råtten hörande faker fummario procesfu afgöras ftraxt, tå parterne förekomma, och, fedan the i faken munteligen hörde blifvir, hvaraf följer, at, tå thet. genom then förnyade Hall - Ordn. af d. 2 April 1779 icke blifvit ändrat, eller uphåfvit, kåro - och fvaromålen böra munteligen föreftållas, ther fakernes vigt och c, O vidlyftighet, eller andre omftandigheter ej fordra, at thet Ikrifteliga fke må. I thy fall år dock parterne få myc ket mindre tillåtit, at flere ån en fkrift hvarthera inläg ga, ther faken ej år af thes ftorre vigt; fom en vidlyf tigare fkriftvåxling år aldeles ftridande emot then fummarifke egenfk3p och fjelfva thes våfendteliga grund. Kåromålet, ehvad thet fkrift-eller munteligen föreftålles, bör fkje i likhet med hvad Lagen therom i XIV Cap, 5. Råtteg. Balk. bjuder, fom ock vifar, at thet år vederdelomannens, eller fvarandens fkyldighet, at i famma ordning fvara, hvarvid alla bevis uti "Saken, fom ä ömfe fidor åberopas, böra vara bilagde, famt the, få val fom fjelfva libellen och exception, om the åro fkrifteligen författade, med behörigt ftåmplat papper förfedde: fe Förordn. d. 14 Jan. 1748, brottmål therifrån undantagne ; fe Ibid.; dock få, at, om nägorhafver D någre
^ ) 2 6 ( jfr någre invändningar at förete uti fjelfva Rättegången, fådane böra alla i Rättegångens början på en gång gö ras, ther the fådane åro, at thet fkje kan; ty, om någor finnes thermed hafva innehållit at fakens flut hindra, pligtar han efter fom faken år till: fe XVI Cap. 5. Råtteg. Balk. Och hvad, fom af parterne, antingen fkrifteller munteligen inför protocollet anföres, bör för them uplåfas, om the thet åfka, eller Rätten thet nödigt finner. Kännes tå parterne ej vid thet, fom till protocollet tagit blifvit; äger Hall - Rätten vitsord, at låga hvad taladt och fvaradt blifvit. Och ehuru thet år parternes rättighet, at fina ord och meningar för klara, tillkommer thet dock Hall-Rätten at pröfva hvad kraft och värkan fådant äga må: fe XIV Cap. 6. Råtteg. Balk, Uti alla upkommande jåfs och invändnings frågor, vare fig antingen emot Domaren, eller emot Hall - Rät tens behörighet och fleres inftåmande, eller emot vederpartens perfon, eller emot vittnen, eller hvad eljeft invän des, antingen förur, eller fedan han begynt i faken fvara, famt uti pröfningen af föreredde laga fkål och bevis, med mera, fom hörer till en laga Rättegång, och hvar om något fårfkildt ftadgande för Hall - Råtterne icke fin nes, rättar Hall - Råtterne fig åfven efter allmänna Lagen. Detta år aldeles oftridigt af 7. I Art. i Hall-Ordn. d. 21 Maji i739> fom fådant uttryckeligen bjuder. 4.4. Om fåttet till ändrings [ökande i Hall-Rätternes Domar i Civile mal. Uti the vid Hall-Råtterne fåldte Domar ochutfiager gifvas, enligt Hall-Ordn. d. 2 April 1770 IX Art. 5 2:ne
) 27 ( Jfr a:ne fått till ändrings vinnande. Thet ena ar igenom vad och thet andra igenom befvårs andragande. Thet förra, eller vad kallas thet, når någonthera parten, an tingen jelf närvarande, eller genom Fullmågtig, gifver Hall-Rätten tillkänna, at han år milsnöjd med then emot lig fåldte Domen, och vill theruti (öka ändring, famt förty en vifs få kallad vade-penning erlågger. Men om vads-vågen fkall med någon laga kraft och vårkan kunna nyttjas till ändrings vinnande, bör i:mo faken till thefs befkaffenhet vara civil; 2:do Hall-Rät tens dom theruti gifven i fjelfva hufvudfaken; 3:0 Hufvudfaken, hvarom tviftas, ftiga öfver 50 Dal. S:mts vär de; ty annars år ej fumman adpellable; 4:0 Vadet erlåggas innom kl. 12 å åttonde dagen, famt federmera 5:0 Domen, emot hvilfeen vadet erlagt blifvit, fullgö ras och borgen för koftnad och fkada ftållas, fom i XXVI Cap. Råtteg. Balk. om Rådftufvu Rätts Dom ftadgas, hvarefter 6:0 Vadet till Kongl. Majrs. och Rik fens Commerce-Collegium i laga tid fullföljas bör, neml. emot Hall-Rättens Domar i Stockholm innan kl. 12 å then 3o:de dagen, then oråknad tå Domen föll; emot Stådernes Hall-Rätter i Upland, Stockholms Lån, Södermanland, Våftmanland, Skaraborgs Lån, Neri-ke och Gåftrike Land på then 4o:de dagen; ifrån Hellfingeland och Herjedalen, Öftergothland, Jönköpings, Kro nobergs, Calmare, Elfsborgs, Skaraborgs och Våfter- Norrlands Lån then 6o:de dagen; ifrån Vermeland, Skåne, Halland, Blekinge, Dahl och Bohus Lån, farm Vefterbottn på then 7o:de dagen; ifrån Gortland, Öfterborrn och Finland på then 9o:de dagen; then oråknad, rå Domen år gifven. Och, fom the fiåfte råttfökande parter åro enfaldige i Råttegången, och fåledes nödigt år, at the blifva underrättade om fåttet till theras talans för varande; få åro Hall - Råtterne ej allenaft (kyldige, at i D 2 för-
^ ) 28 ( förmågo af ib. XXV. Cap. Råtteg. Balk., undervifa p arterne "forn åt theras utflager ej nöjas, antingen the vådr ja, eller genom befvår, få föka andring i Högre Rått, utan ock till följe af Kongl. Brefvet till famtelige Hof- Råtterne d. 6 Docemb. 1739, uti fine appellations-bevis parterne tydeligen underråtta, hvaruti praeftanda beftå, och ej låta thervid endaft bero, at Capitlen och.. i La gen blifva utfatte, utan innehållet theraf jåmvål införa, få vål hvad borgens ftållande angår, fom tiden och dagen, når then, fom vådjat, bör fig vid högre Rått infinna, och fine befvår ingifva, jåmre the flere praeftanda, fom efter hvarje måls befkaffenhet fullgöras bö ra, innan vadet fortfåttas kan. Befinnar then fig federmera, fom emot Hall-Råttens Dom vådjat, och vill ej fedan fitt vad fullfölja, bör han thet vederparten kundgöra, innom hålften af then tid, fom han eljeft fkulle till Kongl. Commerce - Collegium med lin inlaga inkomma. Förfummar han fådant och kommer fvaranden tit, njuter han betalning förfin koftnad, hvaremot ej får vådjas: fe XXV Cap. 24. 2.. Råtteg. Balk. I11- ftåller fig åter ej kåranden, eller fvaranden, å dag före lagdan, och gitter ej eller framte laga förfall, blifver han fin talan qvitt; men kan han vifa laga förfall, böra the akteafidft innom 30 dygn företes, få framt uppå then fkal något affeende hafvas: fe Kongl. Brefvet d. ii Maji 1774.. V. Om Jåttet till ändringsfbkande uti Hall-Rätternes Utflager i Oeconornie mal. Thet andra Remedium Juris, fom emot Hall- Rårtens Utflager, och till förekommande theraf, at the ej må vinna laga kraft, kan nyttjas, år thet, fom af
*9v, ) 29 ( af the Lagkloke kallas befvår, och hvarmed förftås the klaoomål, fom innom en vifs förefkrifven tid andragas hos vederbörande Ofver - Domare till at vinna andring uti Under-Domarens Utflag. Till följe af IX Art. 5. uti HalKOrdn. d. 2 Apr. 1770 bör thetta brukas af then, eller them, fom vilja föka någon ändring uti Hall-Rättens Utflager, fom blifvit fåldte i hufvudfaken i Oeconomie mål > tå befvären ingifvas hos Borgmåftare och Råd innan kl. 12 å i$:de dagen, then oräknad, tå utflaget föll, och Utflaget e- medlertid ieke går i vårkftållighet. Förfittes thenna till befvårens ingifvande hos Rådftufvu-Rätten förefkrifne tid, vinner Utflaget therigenom en fådan kraft, at thet intet kan brytas af någon annan, ån Konungen: fe XXXI Cap. 1 5». Råtteg. Balk., hvaremot Rådftufvu- Råtten, når Befvårs- fkriften i råttan tid inkommer, äger at uptaga faken och pröfva Hall-Rättens theruti gifne Utflag, famt thet famma antingen aldeles gilla och ftadfåfta, eller ock ändra och uphåfva, alt efter thy, fom med Lag och fakens belkaffenhet kan pröfvas enligt. År någor federmera mifsnöjd med thet utflag, fom af Rådftufvu - Rätten i faken gifves, äger han genom be fvår hos Kongl. Commerce Collegium theruti föka än dring. Men, then fom på thet fåttet i befvårs vågen vill förvara fig öppen talan theremot, bör, enligt Refolutionerne på Stådernes befvår d. 12 April 1739. 42 och d. 7 Julii 1752. 52. innom 8 dagar ifrån Utflagets dato gifva Magiftraten (itt mifsnöje emot thet fåldte Utflaget tillkänna, tå fedan förhålles med befvårens in gifvande hos Öfver- Domaren pä lika fått, fom för hvarje Landsort uti Förordningen d. 2 Jun. 1736, angående fatalier till befvårs ingifvande i Kongl. Cammar- Revifion emot Exfecutorernes Refolutioner år utfått. Och, D 3 på
) 30 ( JZ* på thet ej någon parts rått af okunnoghet hårom tnå gå förlorad, åligger thet Magiftraten, at få fnart thefs utflag blifvit anllagit och innan thet parten tillftålles, therå tekna, innom hvad tid mifenöje theremot må för klaras, och få fnart thet anmåles, vidare meddela nö dig underråttelfe: fe Kongl. Forordn. d. 9 O&tob. 1766, it. cfr. Kongl. Förordn. d. 10 Jan. 1759. Underlåter parten fedan thet, fom i then på Utflaget teknade underråttelfen till thes talans förvarande emot Utflaget vid högre rått finnes förefkrifvit, har han at (krylla fig fjelfi Hvaremot ock, om i famrna underråttelfe, talierne antingen fa- ej riktigt blifvir utfatte, eller något oriktigt praeftandum förefkrifvit, och parten af en fådan anled ning misftag i then delen begår; fådant få mycket mindre lårer for honom kunna vårka till thes talans förlorande vid högre Rått, fom han ågt trygga fig vid then på Utflaget teknade underråttelfe.. VI. Om fättet till ändrings Jokande e uti Hall-Rätts Utflager i Politie och Brottmål. Ar thet Politie mål, hvaruti Hall Rättens Utflag år gifvit, åger then thermed raifsnöjde, at åfven i befvårsvågen theruti föka ändring; men fådant bör fkje efter behörigt misnöjes tillkänna gifvande innan kl. 12 nåfta dag, famt pants, eller borgens ftållande för böterne, eller depofition theraf hos Hall - Råtren, therefl then tappande thertill fåld blifvir, tå federmera befvåren anföras hos Kongl. Commerce Collegium innom hälften af then tid, fom i lagvadde faker, enligt hvad i nåftföregående. år anmärkt, bör iakttagas. Till then åndan år thet ock Hall - Råtrens fkyldighet, att underråtta par ten om tiden till befvår, famt huru utflaget fullgöras
^ ) 31 ( Jt* fkall, famt om fådant efterkommit år, och thet alt på Utflaget tekna: fe Hall-Ordn. d. 2 April 1770 Art. IX. 5. Har then klagande ej fådant alt bevisligen fullgjordr, innan han gifver line befvår i Kongl. Com merce - Collegio in, åger fidft hågbemålte Collegium icke befvåren till bepröfvande och afgörande uptaga, rhereli icke förfutten tid fkuile honom blifva återftåld; fe Hall * Ordn. d. 2 April 1770, it. XXXI Cap, Råtteg. Balk. it. cfr. 2 ibid. Hvad ändrings vinnande uti the Hall- Råtrernes Utllagef, fom gifvasuti brottmål, år uti alt famma Lag, fom hår ofvan om ändrings fökande uti Hall- Råtts utflager i polirie mål år fagt: fe Hall-Ordn. d. 2 April 1770 Art. IX. 5. Men, når fådant alt rigtigt blifvit fullgjordr och befvårs-fkriften therpå i laga tid inkommit, åger Kongl. Commerce-Collegium at foreta ga lig profning, huruvida befvåren åro få befkaffade, at the antingen med Hall - Råtten, ofver hvilkens Utflag klagas, elier med vederparten, eller ock med bäg ge böra communiceras: fe XXVII Cap. 8 Råtteg. Balk, it. IX Cap. 2. Utf Balk. och thet fäledes, at vid en fådan anftållande profning bör obferveras, ar the anför de befvåren aldrig till förklaring med Hall - Råtten utftålles, utan få år, at något mårkeligt fel, fom anfvar fynes förtjena, varder öfverklagat, v eller Commerce- Collegiuni eljeft af handlingarne finner någon omftåndighet hvaröfver Hall Råtten nödvändigt höras må, tå befvåren genafl böra ifrån Commerce - Collegium öfverfåndas Hall - Råtten till förklaring, och i fådant fall altid vifs tid föreläggas; men vederpartens förklaring then Kongl. Commerce Collegium nödig pröfvar, år then befvårandes fkyldigher, at fjelf låta infordra: fe Kongl. Br. d. 11 Decemb. 1766. Och om någor kla gar öfver Hall-Rättens Utflager i thy mål, men icke, i håndelfe Kongl. Commerce-Collegium pröfvar be* fvå-
fvåren böra med ) 32 ( vederparten till förklaring communis ceras, befvårsfkriften med then therå teknade Commu nications- Refolution uttager och vederparten emot be vis, fom till Kongl. Commerce Collegium infåndes, tillftåller innom tre gånger få lång tid, räknad ifrån Communications - Refolutions dato, fom befvåren böra ther andragas; få blifver thet öfverklagade Hall - Rät tens Utfiag anfedt, fäfom laga kraftvunnit och går genaft i vårkftållighet: fe Kongl. Bref. d. g Juhii 1774.. VII. Man finner af alt hvad hår om Hall - Rätter anfördt år, uti hvad nytrig affigt fådane i början blifvit inrättade och the flere flags årender, åt theras befatt ning öfverlemnade åro. Tvifvelsmål hafva imedlertid någon gång upftådt om thesfe Rätters nödvändighet, i thet man velat föreftålla fig, ar them förutan och fåledes åfven med befparing af the utgifter hårtill upgå, famt hvilke ftadna Manufa luren och omfider vahran till laft och dyrhet, på annat fått vinna ändamålet, både aflagfkipning och Manufa lur tillvärkningens behörige godhet 3 fåfom i fall then förre finge ankommma på vederbörande Kåmners eller Rådftufvu - Rätters utöfning, men then fednare uppå hvar och en idkares egen omhugfan, jämte köparens pröfning, emedan en dugelig vahra lättare och till högre pris befordrar fin aflattning, enär theremot then fåmre, eller felakrige, måfte vid förfålgningen ftadna tillvårkaren till fkada och olågenhet. Andre Länders exempel *), ther åfven Hall värk i Slög- Konungen i Frankrike yttrar ßg uti ingången af ett
) 33 ( JS* Slögdernes bårjan tillkommit, men på långd funnits um» bårlige, beftyrka i någon mon berörde omdöme. Häremot och om ftåmplingen fkulle uphora, famt hårmedelft åfven thet fkiljotecken, fom utmärker fvenfkt Manufaftur gods ifrån thet utlåndfke och lurendrejade, befaras åter friare handel med thet fidftnåmnde; de E inden j Maji lyjp 0111 te med tbes fe ord : MamtfaSlurerne utfärdat Reglemen Fid Far iipmärkfamhet at gjöra alla Rikets bjdpeme - del til välmåga, mera fruktbara, och bereda nya utvägar til at vid fredens äterflailande öka des handel och idoghet, hafva Fi ej annat kunnat än faßa Far upmärkfimbet pä hnndaflögdernes belägenhet. Fi vete, at genom deras välfland befrämjas åkerbruket, tillväxer Folkmyckenheten och Ökas rikedomar. Fi bafve förmårkt> at författningarne, bvilka ifrån flere är tillbaka varit vidtagne, hafva varit föränderliga, at ftundom bar man fnkt underkafla flögderne en Reglements - Bok, fom genom des mångfaldiga fammanveklade anflalter och ålder, blifvit fvår at verkftålla, och flundom har man genom en annan ytterlighet velat öfverlemna flögderne till alt för ftor fjelfrädigbet och fjelfsväld, få at genom desfe vacklande anflalter råder nu i fögdevä gen en ovifshet och oordning, hvaraf ßörfla olägenheter här röra. Medan tillfynen i flere fläder uprätbäller lagarnes flränghet, och oroa flögde - Idkare, fom derifrån afvika, brukas deremot i andre fläder, för medelfl mötande motfland, alsingen flyrelfe emot vårdslöshet och infmygde tnifshruk; Och när ßämplari fom aro utfedde till at intyga om flögdevahrans godhet, dä icke beviljas med nog granlaga underfökning, tjena de endafl till att mifsleda folks förtroende, eller ock aldeles ändra och borttaga det fatnma. m, ni,
"-X ) 34 ( Jf* inrikes Fabriquerne, Tom koftat landet få flore penninge-fummor > till affättnings hinder och undergång. Vår fak år icke, ej eller vår rättighet, at närma re håruti ofs inlåta. Vi ånfka blott, ar fvenfke mån måtte lemna pa» triotifkt företräde åt fvenfk flögd, at thenna fednare under flit och måttelighet tillvårkad, kunde i godhet och pris tåfla med then båfta utlåndfka, famt fidft, at alle Rikets Hall-Rätter, få långe them vården håröfver år anförtrodd, med Svenfk Manna redlighet varda fortfarande i fkjötflen af the ärender, fom aga få nåra gemenfkap med enlkildc och allmänt vak