Grisslebäckens naturområde
Grisslebäcken rinner genom ett naturskönt område med många olika naturtyper, vilket skapar förutsättningar för ett rikt växt- och djurliv. Grisslebäcken avvattnas till Salaholmsbäcken som rinner ut i Lidan. I Grisslebäcken finns det bäcköring. Öringen finns utbredd i hela landet och bildar en rad former. Havsöringen föds i rinnande vatten och vandrar ut i havet. Insjööringen lever i stora kalla sjöar, medan bäcköringen tillbringar hela sitt liv i rinnande vatten. Bäcköringen i små bäckar som Grisslebäcken, blir ofta bara 15-20 cm lång. Öringen leker över grusbottnar i rinnande vatten, även i mycket små bäckar. Leken sker under oktober - november. Den befruktade rommen läggs i lekgropar som täcks över med grus. Klibbalsumpskog Utmed Grisslebäcken växer en mycket vacker högvuxen klibbalskog. Det finns även inslag av gråal och häggen bildar ett ganska tätt buskskikt. Klibbalskogen är som vackrast i april - maj när vitsippa, svalört, gullpudra, smörboll, kabbleka och bäckbräsma blommar. Andra vanliga arter är kärrfibbla och blekbalsamin som blommar i juli - augusti. Bäckbräsma
Kabbleka Död ved är viktig för den biologiska mångfalden Gullpudra I anslutning till Grisslebäcken finns det rikligt med svampangripna levande och döda träd. De vedtickor som finns här är bl.a. alticka, fnöskticka, klibbticka och lackticka. Många av våra skogslevande arter är anpassade till död ved, och har den som sin livsmiljö. Det gäller t.ex. hackspettar som hackar ut sitt bohål ur döda eller murkna träd eller stubbar. Många döda träd innebär också att det finns gott om vedlevande insekter som ingår i hackspettarnas föda. Död ved är en bristvara i de välskötta svenska skogarna. Många vedlevande arter är därför hotade. Det gäller särskilt vedlevande svampar och skalbaggar. Smörboll Klibbticka Blekbalsamin Fnöskticka
Alticka Mindre hackspett Humlebaggen är en skalbagge som lever av pollen. Skalbaggens larver lever däremot av död ved. Rikt fågelliv vid Grisslebäcken Ängs- och skogsmarkerna vid Grisslebäcken innehåller ett rikt och omväxlande fågelliv. Alla sångfåglar som tillhör Falbygdens skogs- och ängsmarker finns också här. Tidigt på våren är det mesar och hackspettar som dominerar. Den mindre hackspetten har påträffats i ett skogsparti öster om bäcken. Den trivs i lövskog med träd av varierande ålder och där det finns en rik förekomst av döda träd. Den mindre hackspetten har minskat i antal och bedöms därför vara en hotad art. Under häckningen är den beroende av lövskog. Den hackar ut sitt bohål ur döda eller murkna träd eller stubbar eftersom den är liten och har klenare näbb än sina artfränder. Helst väljer den en murken al eller björk. Den livnär sig huvudsakligen på vedlevande insekter och är därför beroende av god tillgång på döda och döende träd.
Den större hackspetten är vår vanligaste och den mest spridda av våra hackspettar. Födan består främst av insekter, larver och andra smådjur som den hittar i trädstammarnas barkspringor eller under barken på döda och sjuka träd. På vintern lever den framför allt av barrträdens frön. Gröngölingen är en stannfågel och en av de vanligaste hackspettarna. Den är en utpräglad dagfågel. Natten tillbringar den i ihåliga träd eller gamla bohål. Gröngölingen lever främst på myror, samt insekter som lever under barken som den fångar effektivt med sin långa tunga med hullingar. Spillkråkan är vår största hackspett. Under vintern stannar som regel de äldre spillkråkorna vid boplatsen medan ungfåglarna kan ge sig iväg på längre strövtåg. Spillkråkan lever till stor del på myror, men även av andra insekter och skalbaggar. Större hackspett Gröngöling Spillkråka
Stjärtmes Lövskogsmesarna, och i synnerhet talgoxe och blåmes, är vanliga och det gäller även den näpna stjärtmesen. Gärdsmygen är en annan mycket vanlig fågel vars sång kan höras till och med mitt i vintern. Längre fram skiftar fågelfaunan karaktär och trastfåglarna börjar visa sig. Då fylls vårkvällen av taltrastens, koltrastens och rödvingetrastens vackra sång. I april hörs även rödhakens vemodiga vackra stämma. Första veckan i maj kommer de flesta sångfåglarna. Då hörs framför allt lövsångaren och grönsångaren vars sång är lätt att känna igen. En annan röst i fågelkören är trädpiplärkan. Rödstjärten har påträffats och hörts sjunga i området. Den har minskat kraftigt under senare år men trivs i marker som växlar mellan öppen mark och skog. Vid Grisslebäcken finns forsärlor, en starkt gul och grå ärla med lång vippande stjärt. Forsärlorna föder upp flera kullar och de brukar synas även långt fram på sommaren. Forsärla Rödhake Rödstjärt Rödvingetrast
Mandelblom Väddklint Odlingslandskapet Det finns rikligt med kulturspår som stenmurar och odlingsrösen i hagmarkerna vid Grisslebäcken. Här finns även gropavallar som är en slags inhägnad som var vanlig förr i tiden. I de öppna hagmarkerna växer det bl.a. blåsuga, mandelblom, väddklint, gökärt och gulmåra. Dessa arter är beroende av att marken sköts genom slåtter eller bete. Många arter trivs endast på magra ogödslade marker p.g.a. att de inte kan hävda sig på näringsrika marker med högre vegetation. Hagmarkerna hålls därför öppna genom bete av nötkreatur. I hagarna väster om bäcken finns många grova ekar. I april blommar den praktfulla tibasten på bar kvist i en av ekhagarna. Frukterna är klarröda. Hela växten är mycket giftig. I ekhagen växer även enstaka exemplar av grönvit nattviol som blommar i juni. Tibast och nattviol är sällsynta och växer på näringsrika, halvskuggiga marker. Båda arterna är fridlysta vilket innebär att de inte får plockas eller grävas upp. Gökärt Blåsuga Grönvit nattviol Tibast
ke n Torpställe Alsumpskog Torpställe n Leder ke Teckenförklaring 0 50 100 200 Meter äc Hästhagen leb iss Gr Informationsskylt Odlingslandskap med stenmurar Övriga fågelfoto: Kent-Ove Hvass c bä Skjutbana Ekhage Bro Avfallsanläggning Alsumpskog Torrevalla Björkhage Ridhus Reningsverk Illustration: Smart Design & Illustration Foto (rödhake): Thomas Göthberg s le Blandlövskog Tryck: Affärstryckeriet Text, foto & layout: Carin Franson is Gr Falköpings kommun. Godkänd ur sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2010-04-06. Grisslebäck