Forskningsrådet Formas. Formas. Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Relevanta dokument
Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Resultatet av forsknings- och innovationspropositionen och FoIstrategin för en En biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Landsbygdsdepartementet, om Biobaserad samhällsekonomi och förväntningar

Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi. Forsknings- och innovationsstrategi för en biobaserad samhällsekonomi

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet (NBI) Jan Svensson

En biobaserad samhällsekonomi En delrapport för Formas underlag till forsknings- och innovationspropositionen 2016 En hållbar framtid genom stark

Uppdrag att stärka det svensk-kinesiska forsknings- och innovationssamarbetet

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Det Nordiska Bioekonomi-Initiativet

De gröna frågorna i årets forskningsproposition

Uppdrag till Vetenskapsrådet om utvärdering av satsningen på strategiska J» forskningsområden

Uppdrag att inkomma med analys som ger underlag till regeringens forskningspolitik

Remittering av underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram. N2015/2214/sk

Forskningspropositionen 2016/17:50 Kunskap i samverkan

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

l Stockholm Uppdrag om strategisk användning av spetstekniker och avancerade systemlösningar för hållbar stadsutveckling

Uppdrag att föreslå områden för förstärkt forsknings-, innovations- och utbildningssamarbete med Kina m.m.

En dag om livsmedelsforskning och -innovation 23 januari 2019

Insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser. Anna Thorsell, Energimyndigheten

Uppdrag att etablera en funktion för Testbädd Sverige

Förslag till inriktning för Nationell maritim strategi vision och åtgärdsområden

Agenda Bioraffinaderi / Grön Agenda

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen

Forsknings- & utvecklingsprogram Bilaga 1: Forskningsutmaningar

VÄLKOMNA! *Motiv till särskilda ekosatsningar. *Forskningsagenda och utlysningar. *Nyckelproblem i ekologisk produktion. *Samverkan forskning-praktik

Forskningsrådet Formas Informationsmöte om utlysningar 2019 Linda Bergqvist Ampel

INTERNATIONELLT PROGRAM FÖR UMEÅ KOMMUN

Nordisk Kommitté for Jordbruks- och livsmedelsforskning (NKJ)

Bioekonomi Nationella processer och strategier inom området

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Initiativ för att stärka handeln. En strategisk forskningsagenda

Nya material och produkter baserade på förnybar bioråvara

Endast för egen användning av medlemmar i Advisory Board KFSK

Kommittédirektiv. Delegation för hållbara städer. Dir. 2011:29. Beslut vid regeringssammanträde den 24 mars 2011

Statliga medel till forskning och utveckling 2012

Hur kan forskning och innovationer lyfta de gröna näringarna? Svar på gruppuppgifter.

Regleringsbrev för budgetåret 2017 avseende anslagen 1:24 och 1:25 inom utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Proteinskiftet ur ett Lantmännen perspektiv

Regeringen uppdrar åt Sida att genomföra resultatstrategin.

2017 _ 12" 2 7 Regeringsbeslut IV 7

Forskning för ett hållbart och konkurrenskraftigt livsmedelssystem

Energisystemen måste förändras på ett genomgripande sätt. Björn Wahlström Mariehamn,

ANKOM Besv

"Framtida produktionsmöjligheter inom de gröna näringarna".

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Förstudie Hållbar bioenergi

Styrmedel för en mer hållbar avfallshantering

Östergötlands regionala skogsnäringsstrategi Framtagandet av strategin och fortsatt arbete framåt

VAL 2014 SOCIALDEMOKRATERNAS POLITIK FÖR FLER JOBB PÅ LANDSBYGDEN

att det t.ex. ofta är billigare att handla nya produkter än att reparera produkten och därmed återanvända och återvinna resurser. Handel och globala

Kommittédirektiv. Initiativet Fossilfritt Sverige. Dir. 2016:66. Beslut vid regeringssammanträde den 7 juli 2016

Uppdrag att göra en analys av forskning som kan bidra till att uppnå miljökvalitetsmålet Giftfri miljö

Vilka regionala åtgärder planerar jord- och skogsbruksministeriet för att stävja klimatförändringen och hantera utmaningarna?

Svensk författningssamling

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

Uppdrag att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin

Innovationskraft i hela landet

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Välkommen till frukostmöte med information om vårens öppna utlysning inom Smart Built Environment!

Välkomna till Vad innebär digitalisering för samhällsbyggandet? Smart Built Environment och Jönköping University

Mineralstrategi år 2010 vad har hänt i Finland sedan dess?

Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet

Miljöprogram för Malmö stad

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

Energimyndigheten stödjer forskning och innovation

Nordiska Toppforskningsinitiativet Programförslag till

Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar

SUMMERING STRATEGI FÖR TILLVÄXT OCH UTVECKLING I VÄSTRA GÖTALAND Remissversion

Bioekonomi och biobaserad ekonomi

En unik chans för svensk samhällsbyggnadsforskning. Anna Sander IQ Samhällsbyggnad

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Forskningsagenda: nationellt forskningsprogram inom migration och integration. Kortversion

Näringsdepartementet. En nationell strategi för regional tillväxt och attraktionskraft

Hur kan forskning och innovationer lyfta de gröna näringarna?

Regionalt strukturfondsprogram för investeringar i tillväxt och sysselsättning för Skåne-Blekinge Sara Persson, Region Skåne

Grogrund SLUs Centrum för förädling av Livsmedelsgrödor. Lena Åsheim Ordförande för Styrgruppen

Konkurrensen om skogsråvaran

Avfall Sveriges ståndpunkter 2018

Bilaga 1 Konsekvensanalys av avfallsplanen

Hållbara transporter framtida möjligheter

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Utlysning: Utveckla framtidens marknader för klimat- och resurseffektiva material och produkter

Grattis på femårsdagen!

Strategi för Hållbar Bioenergi. Delområde: Bränslebaserad el och värme

Bilaga 2 Utdrag av information från relevanta forskningsråd

Forskning och innovation inom livsmedel en framtidssatsning

Anna Ledin, huvudsekreterare Katarina Abrahamsson, ledamot av Formas Forskarråd

Nuteks sektorsansvar för miljömålsarbetet i svenskt näringsliv rapportering av sektorsansvaret 2006

Tillväxt inom planetens gränser lösningar från workshop

Uppdrag att genomföra innovationsfrämjande insatser för att minska processindustrins utsläpp av växthusgaser

Västra Götalandsregionens handlingsprogram för energi

Biologisk mångfald är mångfalden av liv på vår planet. Den ligger till grund för vårt välbefinnande och för ekonomin.

Bioekonomi, Skåne län. 14 juni 2016 WSP Charlotte Hauksson & Karin Carlsson

Nordiskt samarbete och den regionala utvecklingen

Transkript:

Formas Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande

Regeringsuppdrag: Forsknings- och hinnovationsstrategi t t i för en biobaserad samhällsekonomi Sara Österman, Formas 2012-10-24

Regeringsuppdraget Regeringen g beslutar att uppdra till Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande (Formas), Verket för innovationssystem (Vinnova) och Energimyndigheten (STEM) att i samråd lämna ett förslag till en nationell strategi för utveckling av en biobaserad samhällsekonomi samt föreslå en svensk definition av detta begrepp. 3

R1 Forskningsrådet Formas Regeringsuppdraget Strategin bör omfatta följande områden: forsknings- och utvecklingsbehov behov av innovationsfrämjande insatser samordningsbehov mellan forskningsfinansiärer, forskningsutförare och näringsliv samt inhemsk potential föreslå en svensk definition 4

Bild 4 R1 Rolf; 2012-02-17

Definition En biobaserad samhällsekonomi är en ekonomi som utgår från: En hållbar produktion av biomassa för att möjliggöra en ökad användning inom en rad olika samhällssektorer. Syftet är att minska klimatpåverkan och användningen av fossila råvaror. Ett ökat förädlingsvärde av biomassa, samtidigt som energiåtgången minimeras och näring och energi tas tillvara från slutprodukterna. Syftet är att optimera ekosystemtjänsternas värde och bidrag till ekonomin. 5

Definition 6

Inhemsk potential Vår bedömning är att Sverige har, jämfört med många andra länder, goda förutsättningar för omställning till en biobaserad samhällsekonomi. Exempel på detta är en konkurrenskraftig skogsindustri, stor potential inom andra sektorer som t ex kemiindustrin, stark forskning och utbildning, samt regioner som gemensamt med näringslivet arbetar för att tillvarata resurser mer effektivt. 7

Pi Prioriterade it forsknings- och utvecklingsområden Utgångspunkt i följande utmaningar: I. Ersätta fossila råvaror med biobaserade b råvaror II. Framtagande av smartare produkter och smartare användning av råvara III. Ändrade konsumtionsvanor och attityder IV. Pi Prioritering it i och val mellan åtgärder äd 8

Pi Prioriterade it forsknings- och utvecklingsområden I. Ersättning av fossila råvaror med biobaserade råvaror Tillgången på biomassa kan ökas genom att produktionen ökar på befintlig areal, att större arealer kan brukas eller genom att mer av nuvarande produktion av biomassa kan vidareförädlas. Förutsätter en hållbar användning för att ekosystemen ska kunna behålla sin produktionskapacitet och stabilitet och att negativ miljöpåverkan kan undvikas. Exempel på intensifierad produktion av biobaserade råvaror: Behovsanpassad gödsling, växtförädling och djuravel, anpassning av grödor och produktionssystem till klimatförändringar, nya och förbättrade egenskaper hos biomassan 9

Pi Prioriterade it forsknings- och utvecklingsområden II. Smartare produkter och smartare användning av råvara Det finns en stor potential i att öka förädlingsvärdet hos förnybara råvaror. En effektivare användning av råvaran och användning av rester, biprodukter och avfall minskar belastningen på ekosystemen och kan även bidra med råvara för nya produkter. Exempel på vidareförädling av biomassa till produkt: Bi- och avfallsprodukter blir råvaror, nya produkter, bioraffinaderier 10

Pi Prioriterade it forsknings- och utvecklingsområden III. Ändrade konsumtionsvanor och attityder Det krävs en förändrad syn på konsumtion och förändrade konsumtionsmönster hos både konsumenter och producenter. Exempel Livslängd, återanvändning, transporter, distribution och lagring, konsumentbeteenden 11

Pi Prioriterade it forsknings- och utvecklingsområden IV. Prioritering och val mellan åtgärder - Miljökonsekvenser t ex ökad produktivitet och produktion av nya typer av biomassa - Socioekonomiska konsekvenser påverkan på andra användare av skog och mark; rennäring, rekreation, jakt och fiske - Målkonflikter kan bli konflikt med annan markanvändning, miljöintressen och djurvälfärd - Styrmedel utveckla styrmedel som är kostnadseffektiva och som ger incitament till aktörerna att utveckla och implementera biobaserad teknik. 12

Prioriterade forsknings- och utvecklingsområden Utmaningarna a är mångfacetterade e ade och komplicerade vilket betyder att det kommer att krävas såväl disciplinär som interdisciplinär och transdisciplinär forskning för att generera ny användbar kunskap Initiativ för att stärka tvärvetenskaplig forskning, gärna utifrån ett systemperspektiv, kommer därför att behövas Initiativ för att stärka internationellt samarbete kommer också behövas

Innovationsfrämjande åtgärder Kort tidsperspektiv (inom 3-5å)sas år) satsningarna abör inriktas på att den kunskap som byggts upp vidareutvecklas genom demonstration vilket påskyndar produktutveckling och kommersialisering I ett längre tidsperspektiv handlar det om att, med ledning av den kunskap som utvecklats genom forskning och utveckling, skapa förutsättningar för att utnyttja biomassans fulla potential

Hur går Formas vidare? Utlysning Biobaserad samhällsekonomi - Baseras på de fyra utmaningarna i strategin - Formas avsätter 30 MSEK per år i fem år till transdisciplinära i forskningsmiljöer - Samfinansiering med näringslivet eller motsvarande aktörer ska eftersträvas där så är relevant. Samfinansieringen kan bestå av arbetstid och/eller kontanta medel - Inspirations- och match-makingmöte 23 november 15

Hur går Formas vidare? Inrättande av advisory y stakeholder board som ska rådgiva Formas och andra statliga finansiärer bland annat gällande kommande prioriteringar inom biobaserad samhällsekonomi Representanter från myndigheter, näringslivet och det civila samhället 16

Hur går Formas vidare? The Nordic Bioeconomy Initiative Ett policydokumentet är framtaget som beskriver strategiska mål och aktiviteter som Norden kan göra för att nationella och internationella insatser skall kunna ge ett nordiskt mervärde i forskning och utvecklingen inom bioekonomin. 17

Forskningspropositionen - Forskning os gom skogsråvara også aaoch bo biomassa: 2014: 40 MSEK 2015: 50 MSEK 2016: 100 MSEK Stor medelsförstärkning inom området 18