PROTOKOLL FRÅN MÖTET I ESF-KOMMITTÉN DEN 14 JUNI 2000

PROTOKOLL FRÅN MÖTET I ESF-KOMMITTÉN DEN 14 JUNI 2000 1. GODKÄNNANDE AV DAGORDNINGEN EFS:s representant föreslog att en punkt skulle läggas till med information om läget när det gäller reglerna för statligt stöd till utbildningsverksamheter. Dagordningen godkändes efter denna ändring. 2. MEDDELANDEN FRÅN ORDFÖRANDEN Ändrat förslag till budgetförordningar Ordföranden Karl-Johan Lönnroth informerade kommittén om att den tekniska arbetsgruppens möte den 7 juni 2000 fick ställas in, eftersom de förslag till budgetförordningar som skulle ha diskuterats ännu inte fanns tillgängliga. Kommissionen planerar att ha förslag färdiga den 19 juni, som tar hänsyn till de kommentarer som inkommit, och att kommissionens avdelningar skall godkänna de ändrade förslagen den 28 juni 2000. Detta ger möjligheter att samråda med medlemsstaterna vid ett möte med en kombinerad grupp av tekniska experter i juli, och att under juli presentera förslagen för kommittéerna för skriftliga yttranden. Om större tekniska problem skulle återstå, kommer det ändrade förslaget att läggas fram för diskussion i kommittén vid dess möte i september. Skriftliga förfaranden Ordföranden påminde kommitténs ledamöter om tidsfristerna för det skriftliga förfarandet för OP mål 2 västra och södra Finland (slutdatum 15.6.2000), samt GSR mål 1 Border, Midland, västra, södra och östra Irland (slutdatum 27.6.2000). Kommittén har genom skriftligt förfarande uttryckt en positiv åsikt om följande OP och GSR: GSR mål 1 Portugal OP mål 1 Burgenland, Österrike OP mål 1 norra och södra Sverige GSR mål 1 Italien GSR mål 3 Förenade kungariket OP mål 1 Flevoland, Nederländerna GSR mål 1 Tyskland OP mål 1 Hainaut, Belgien Besök av kommissionsledamot Anna Diamantopoulou i medlemsstaterna Ordföranden informerade kommitténs ledamöter om att kommissionsledamot Anna Diamantopoulou avser att besöka projekt i medlemsstaterna. När så är möjligt kommer besöken att ske i anknytning till större lokala evenemang och äga rum efter det att kommissionen har fattat sitt preliminära beslut om respektive mål 3 SPD/OP. Kommissionsledamoten har redan besökt Italien och Sverige och kommer att besöka Förenade kungariket den 28-29 juni. Förslag till dessa besök bör diskuteras med landansvarig enhet för ESF. Slutsatserna från rådets möte i Lissabon och den europeiska sysselsättningsstrategin Ordföranden sammanfattade det mycket positiva resultatet av rådets möte i Lissabon på följande sätt: Strävan efter full sysselsättning antogs som en central målsättning för gemenskapspolitiken. 1

Sambandet mellan ekonomisk integration, social integration och sysselsättning bekräftades. En ny strategi för att uppnå konkurrenskraft i vidare mening, inklusive informationssamhället, antogs. En mycket handlingsinriktad, öppen metod för samordning antogs, som innebär att konkreta mål ställs upp för övervakning. Mot bakgrund av Europeiska rådets nya roll som samordnare av sysselsättningsstrategin beslutades att särskilda rådsmöten om sysselsättningspolitiken skall hållas varje vår. När det gäller sysselsättningspaketet, rapporterade ordföranden att alla medlemsstater hade överlämnat genomföranderapporter för sina nationella handlingsplaner. Kommissionen höll nu på att utvärdera de framsteg som gjorts i genomförandet av riktlinjerna för sysselsättning och de åtgärder som vidtagits som ett resultat av kommissionens rekommendationer. Under perioden 26 juni till 20 juli kommer bilaterala möten att äga rum för att diskutera kommissionens slutsatser. I höst kommer kommissionen att utfärda sina nya rekommendationer till medlemsstaterna. Det fullständiga sysselsättningspaketet (den gemensamma sysselsättningsrapporten, riktlinjerna för 2001 samt kommissionens rekommendationer) förväntas presenteras den 6 september 2000. Kommittén skulle därefter kunna diskutera sysselsättningspaketet vid sitt septembermöte. Som svar på en fråga från Irlands regeringsföreträdare om multiplicering av indikatorer, klargjorde ordföranden därefter att en diskussion för närvarande pågår om utveckling av indikatorer på tre olika nivåer: - på gemenskapsnivå: 10-15 resultatindikatorer, - på sektornivå: en harmoniserad uppsättning indikatorer för sysselsättning, arbetsmarknad och socialpolitik med beaktande av samverkan med befintliga ESF-indikatorer, - på medlemsstatsnivå. Som svar på en fråga från den tyska fackliga representanten, bekräftade ordföranden att regeringen kan tillhandahålla en rättslig ram för modernisering av arbetsorganisation och också inkludera denna fråga i riktlinjerna för sysselsättningen, men diskussionen med arbetsmarknadens parter bör fortsätta för att fastställa vad som avses med modernisering av arbetsorganisation. Övriga frågor Ändrad adress för webbsidan Samtliga ledamöter har underrättats om den nya adressen. Utvärdering av mål 3 och 4 Eftersom alla uppgifter ännu inte var helt klara kommer denna fråga att tas upp under nästa möte i kommittén. Ordföranden informerade kommittén om att ett tekniskt möte med experter från de olika medlemsstaterna skulle äga rum den 22 juni 2000. Utnämning av ledamöter Ordföranden informerade kommittén om att de fackliga representanterna från Förenade kungariket inte skulle delta i ESF-kommitténs möten innan rådet hade fattat ett formellt beslut om deras utnämning. Han uppmanade det franska och det portugisiska ordförandeskapet att diskutera denna fråga i rådet och försöka påskynda förfarandena. ESF Artikel 6 Ordföranden informerade kommittén om att riktlinjerna för vilken typ av verksamheter som skall stödjas enligt artikel 6 i ESF-förordningen fortfarande är föremål för diskussioner i Europaparlamentet. Europaparlamentet förväntas avge sitt yttrande i slutet av juni eller i början av juli. Kommissionens företrädare Be informerade kommittén om förslaget till förslagsinfordran enligt artikel 6.1 d dialogen mellan arbetsmarknadens parter. Om Europaparlamentet avger ett positivt yttrande om riktlinjerna skulle denna förslagsinfordran offentliggöras i Europeiska gemenskapernas officiella tidning och på webbplatsen på Europa-servern under sommaren. Förslagsinfordran, som vänder sig till arbetsmarknadens parter och till företag, syftar till att upprätta en koppling mellan politiska åtgärder (den europeiska sysselsättningsstrategin) och ESF inom följande områden: förebyggande verksamhet, utnyttjande av IT, modernisering av arbetsorganisation, livslångt lärande och 2

stödjande av social sammanhållning med hjälp av IT. I denna omgång söks förslag till konkreta transnationella och gemensamma åtgärder genomförda av fackliga organisationer och arbetsgivarorganisationer. Projekten kommer att löpa från den 1 januari 2001 till den 31 december 2002. Som svar på en fråga från Italiens regeringsföreträdare klargjorde ordföranden att upp till 75 % av ESF:s medfinansiering syftar till att säkerställa att projektledaren i betydande grad bidrar till projektet. Om projektledaren redan mottar ett driftsstöd eller annan typ av stöd, kommer detta att beaktas. 3. GODKÄNNANDE AV PROTOKOLLET FRÅN MÖTET DEN 22 MARS 2000 Tysklands regeringsföreträdare bad att protokollet skulle ändras så att Tysklands arbetsgivarrepresentant på sidorna 4 och 5 ersätts med Tysklands regeringsföreträdare. Protokollet godkändes med denna ändring. 4. GLOBALT STÖD: LOKALT KAPITAL FÖR SOCIALA ÄNDAMÅL Kommissionens företrädare Loranca-Garcia informerade ledamöterna om läget vad avser det pågående projektet lokalt kapital för sociala ändamål som genomförs enligt artikel 6 i ESFförordningen. Av de 594 ansökningar som inkommit hade sammanlagt 31 ideella organisationer i 12 medlemsstater valts ut för att inrätta en intermediär struktur som skall förvalta ett ESF-stöd med syfte att ge finansiellt stöd samt vägledning och tekniskt stöd till små insatser på lokal eller regional nivå på området för social sammanhållning, kapacitetsuppbyggnad eller inrättande av mikroföretag. Under september 1999 antog kommissionen samtliga beslut om beviljande av medfinansiering enligt ESF upp till ett maximum av 87 % av stödberättigande kostnader. Projekten pågår från den 1 september 1999 till den 28 februari 2002 varvid sista dag för beviljande av mikrostöd är den 31 augusti 2001. För att hjälpa organisationerna i mellanledet med genomförandet har kommissionen utarbetat en handbok som finns tillgänglig på projektens alla officiella språk och på webbsidan för lokalt socialt kapital LSC-CIRCA. Organisationerna i mellanledet rapporterar med jämna mellanrum till kommissionen om hur verksamheterna framskrider och om finansiella aspekter som hänför sig till genomförandet av projektet i respektive geografiska område. En styrkommitté som består av ESF:s tjänstemän och experter har inrättats. Kommissionen har anordnat olika gemensamma seminarier och möten för att diskutera frågor som rör metodik och praktiskt genomförande och för att utbyta erfarenheter och utvärdera projektet lokalt kapital för sociala ändamål på gemenskapsnivå. Kommissionen försöker också att utöka utbytet av erfarenheter mellan de organisationer som är verksamma i mellanledet, t.ex. genom att inrätta tematiska diskussioner online genom CIRCA och genom att anordna ett sommarseminarium den 8-11 juli i Belgien. På samma sätt som vid föregående möten kommer samtliga ESF-avdelningar i medlemsstaterna att inbjudas till detta sommarseminarium. För att ge en realistisk bild av insatsen på fältet, presenterade två organisationer i mellanledet de "lokalt kapital för sociala ändamål"-projekt som genomförs i deras respektive geografiska områden. Cesie asbl Courtrai, Belgien Laebens, projektledaren för "lokalt kapital för sociala ändamål", gav en kort presentation av organisationen Cesie, där arbetsmarknadens parter och representanter för lokala/regionala myndigheter finns företrädda i styrelsen. Cesie arbetar i ett bredare nät av sociala tjänster, handelskammare och samhällstjänster. Organisationen inrättades ursprungligen med den viktigaste målsättningen att skapa varaktig, hållbar sysselsättning genom att stödja arbetsintensiva socialföretag. För projektet "lokalt kapital för sociala ändamål" har Cesie inrättat en formell, flexibel förvaltningsstruktur där lokala politiska beslutsfattare och finansiella experter aktivt deltar i verksamheten som styrelseledamöter. En ombudsman har utsetts för att ta hand om klagomål från sökande och andra deltagare. Colson avslutade presentationen med att beskriva fyra konkreta mikroprojekt 3

som har erhållit finansiering inom ramen för projektet på följande fyra områden: startande av mikroföretag, skapande av nätverk, startande av ett socialekonomiskt företag och finansiell sakkunskap för samhällsprojekt. Fundación Federico Ozanam Zaragoza, Spanien Projektledare Lamana i stiftelsen F. F. Ozanam, gav en kortfattad presentation av organisationen som bildats 1990 i syfte att fylla de äldres behov och främja social integrering. Den intermediära strukturen lokalt kapital för sociala ändamål kommer att inriktas på den gamla stadsdelen i staden Zaragoza, som består av mycket nedgångna kvarter med omfattande social och ekonomisk uteslagning. Syftet med verksamheten är att återuppliva ekonomisk verksamhet i området genom de lokalt boende. För att uppnå detta har ett brett partnerskap för utveckling och sysselsättning ingåtts, som innefattar lokala och regionala offentliga myndigheter, kyrkor, handeln, den finansiella sektorn samt en målgrupp representanter och organisationer. En beskrivning av tre mikrostöd som beviljats visar den framgång som tillvägagångssättet med "lokalt kapital för sociala ändamål" hittills har haft när det gällt denna typ av finansiering för att starta mikroföretag i området. Som svar på de frågor som ställdes under den efterföljande debatten klargjorde kommissionens företrädare följande: ESF-enheterna har tillträde till CIRCA-plattformen som innehåller en lång rad upplysningar om enskilda projekt och organisationer i mellanledet. Kommissionen håller just nu på att utarbeta ett projektregister med mer detaljerade beskrivningar av projektet (Italiens och Förenade kungarikets regeringsföreträdare, representanter för Unice och EFS). Projektet "lokalt kapital för sociala ändamål" följer de regler som gällde under ESF:s föregående programperiod. För klarhetens skull lämnas i handboken för organisationer som är verksamma i mellanledet i projektet "lokalt kapital för sociala ändamål" en tydlig förklaring av de flesta finansiella och genomförandeföreskrifter som gäller (Italiens regeringsföreträdare). Mikroprojekt förvaltas inte av kommissionen utan av mellanledet. Byråkratin kan därför begränsas till ett minimum (Nederländernas facklige representant). Genom CIRCA-plattformen och anordnandet av olika gemensamma seminarier har kommissionen inlett en process för kontinuerligt lärande. En formell utvärdering av projektet lokalt kapital för sociala ändamål kommer att utföras av LRDP och en första utvärderingsrapport förväntas läggas fram i november 2000 (företrädare för Irlands och Förenade kungarikets regeringar liksom för EFS). Ordföranden bekräftade att kommittén regelbundet kommer att hållas underrättad om hur projektet lokalt kapital för sociala ändamål fortskrider. Detta ämne kommer att föras upp på dagordningen för decembermötet. 5. UTVIDGNING Kommissionens företrädare Devonic beskrev bakgrundshistoria och slutsatser från olika möten i Europeiska rådet när det gäller frågan om utvidgning av Europeiska unionen. I juni 1993 antog Europeiska rådet vid sitt möte i Köpenhamn följande kriterier för länder som ansökt om anslutning till unionen: demokrati, rättstatsprinciper, respekt för de mänskliga rättigheterna och respekt för och skydd av minoriteter, förekomst av en fungerande marknadsekonomi liksom förmåga att handskas med konkurrenstryck och marknadskrafter inom unionen samt förmåga att axla de skyldigheter som följer med ett medlemskap (gemenskapens regelverk). I december 1995 betonade Europeiska rådet vid sitt möte i Madrid vikten av en förstärkning av de administrativa strukturerna i kandidatländerna inom ramen för åtgärderna före anslutning. I juli 1997 överlämnade kommissionen sina yttranden om ansökningarna om medlemskap. Vid sitt möte i Luxemburg i december 1997 stödde Europeiska rådet den förbättrade strategin inför anslutningen, som inriktats på partnerskap för anslutning och ökat stöd före anslutning 4

genom Phare-programmet. Det beslutade också att inleda förhandlingar med fem av kandidatländerna i Central- och Östeuropa (Tjeckien, Estland, Ungern, Polen och Slovenien). Dessa länder sällade sig till Cypern för vilket ett principbeslut redan hade fattats. De övriga kandidatländerna är Bulgarien, Lettland, Litauen, Rumänien och Slovakien samt Malta. I december 1999 beslutade Europeiska rådet samlat i Helsingfors att anta det förslag som kommissionen lagt fram i oktober 1999 om att under 2000 inleda förhandlingar med Bulgarien, Lettland, Litauen, Malta, Rumänien och Slovakien, som numera kallas Helsingforsgruppen. Anslutningsförhandlingar med alla dessa sex länder inleddes formellt den 15 februari 2000. Under toppmötet i Helsingfors förklarades Turkiet vara ett kandidatland. Förhandlingar med länderna i den s.k. "Luxemburggruppen" pågår för bestämmelserna som rör sysselsättning och socialpolitik. Behandlingen av dessa bestämmelser har tillsvidare avbrutits för Cypern. Förhandlingar har inletts på området för fri rörlighet för personer. Förhandlingar om de sociala kapitlen har ännu inte inletts för de länder som tillhör "Helsingforsgruppen". Med utgångspunkt i dessa beslut sker förberedelserna för utvidgningen i följande två parallella spår: Förhandlingar och förberedelser för förhandlingar. Strategi för att ge konkret bistånd till kandidatländerna i deras anslutningsförberedelser: den "förstärkta strategin inför anslutningen" som inbegriper partnerskap för anslutning, nationella planer för antagande av gemenskapens regelverk, stöd genom Phare för länderna i Central- och Östeuropa och andra finansiella instrument för Malta, Cypern och Turkiet. Kommissionens företrädare Fischer kompletterade presentationen genom att beskriva hur samarbetet mellan generaldirektoratet för sysselsättning och kandidatländerna är upplagt på området för sysselsättning. En gemensam utvärdering som beskriver de största utmaningarna som kandidatländerna står inför när det gäller sysselsättning utarbetas för varje kandidatland och inriktas på följande tre huvudfrågor: de ekonomiska kriterierna enligt Europeiska rådets beslut i Köpenhamn, genomförandet av avdelningen om sysselsättning och förberedelser för genomförande av ESF. Den första gemensamma utvärderingsrapporten har slutförts för Tjeckien och rapporten för Slovenien väntas inom kort. Ytterligare fem rapporter förväntas under 2000. Som svar på en fråga från Belgiens regeringsföreträdare klargjorde ordföranden att en anslutning kommer att bero på de framsteg som gjorts i förhandlingsprocessen med varje kandidatland. Såväl enskild anslutning som gruppanslutning är möjlig. Landsrapporter kommer att finnas tillgängliga på webbsidan och kommittén måste följa processen noga, särskilt när det gäller frågan vad som kan stödjas och vad som kan göras för att förbereda kandidatländerna för stöd från strukturfonderna (företrädaren för Portugals regering, för EFS och för Unice). ESF:s landansvariga enheter kommer att följa upp rapporterna. Kommissionen diskuterar för närvarande möjligheten att kombinera resurser från Equal och Phare (Italiens regeringsföreträdare och den danska arbetsgivarrepresentanten). 6. LOKALA ÅTGÄRDER Kommissionens företrädare Loranca-Garcia presenterade kampanjen "Agera lokalt för sysselsättningen" som består av två huvuddelar. Dels inledde kommissionen vid ett seminarium som ägde rum i Bryssel den 10-11 april 2000 en politisk diskussion om kommissionens meddelande. Meddelandet är ett samrådsdokument som analyserar hur de olika berörda aktörerna, lokala såväl som icke-lokala, kan bidra till att främja lokala åtgärder för sysselsättning. Ytterligare tematiska seminarier planeras för att stimulera denna debatt, som det seminarium om tredje sektorn som anordnas i samarbete med Europaparlamentet i Bryssel den 29-30 juni 2000. Kommentarer till meddelandet kan sändas in skriftligt till kommissionen fram till den 31 oktober 2000. Kommissionen avser att i december i Strasbourg lägga fram ett dokument med en inventering av framlagda synpunkter. Dels offentliggjordes i maj 2000 en förslagsinfordran som syftar till att komplettera den politiska debatten med praktisk erfarenhet/experiment på tre områden: 5

- främjande av kunskap om den europeiska sysselsättningsstrategin och genomförandet av denna strategi på lokal nivå, - regionalt och subregionalt stöd till den tredje sektorn, samt - främjande av transnationellt samarbete. Ordföranden bekräftade att detta ämne skulle bli en återkommande punkt på kommitténs dagordning och uppmanade ledamöterna att bidra aktivt till debatten genom att sända in skriftliga kommentarer och delta i seminarierna. Vid kommitténs möte i december kunde man därefter diskutera uppföljningen. Deltagande av olika aktörer som offentliga myndigheter och arbetsmarknadens parter borde uppmuntras i syfte att ge ett så brett bidrag som möjligt till debatten om den sociala ekonomin. 7. NATIONELLA HANDLINGSPLANER/ ESF: SAMORDNING, BEAKTANDE Kommissionens företrädare Pavan-Woolfe informerade kommittén om läget i förhandlingarna och anpassningen av ESF:s program i de olika medlemsstaterna. I de flesta fall hade de politiska förhandlingarna avslutats för mål 1 och 3. Förhandlingar om enskilda operativa program höll på att slutföras. Kommissionen höll för närvarande på att förbereda förhandlingsmandat för programplaneringsdokument för mål 2. Pavan-Woolfe beskrev därefter de viktigaste resultat som framkommit vid analysen av de nationella handlingsplanerna och medlemsstaternas utnyttjande av strukturfondsprogram. I alla nationella handlingsplaner rapporterades hur ESF hade använts för att stödja den europeiska sysselsättningsstrategin. Medlemsstaternas rapporter speglade en övergång till förebyggande åtgärder och aktivering, liksom ökad betoning på lika möjligheter. Slaget av ESF-stöd till den europeiska sysselsättningsstrategin beror i viss utsträckning på de respektive programmens storlek och ESF:s tyngd i förhållande till den nationella aktiva arbetsmarknadspolitiken. Integrering av jämställdhetsperspektivet har ökat i omfattning i samband med genomförandet av de nationella handlingsplanerna sedan 1998 och kommer att utvecklas ytterligare under den kommande programperioden. Å ena sidan har regionala skillnader och särskilda behov beaktats i programmen tack vare att många regionala och lokala myndigheter deltagit i formulering och genomförande av ESF:s åtgärder. Å andra sidan noteras att det tycks finnas alltför lite ömsesidigt utbyte mellan de som ansvarar för de nationella handlingsplanerna och de som förvaltar ESF, vilket till slut kan leda till bristande samordning mellan formulering av politiken och det praktiska genomförandet. Under den efterföljande debatten gav ledamöterna en översikt över i vilken utsträckning ESF hade kunnat bidra till genomförandet av riktlinjerna för sysselsättning, hur ESF på ett bättre sätt kunde inriktas på prioriteringar i den europeiska sysselsättningsstrategin samt hur ESFavdelningarna i medlemsstaterna medverkat i utarbetandet av de nationella handlingsplanerna i respektive medlemsstater. Det tycks finnas en bättre förståelse för sambandet mellan de nationella handlingsplanerna, den europeiska sysselsättningsstrategin och ESF (Belgiens, Finlands, Italiens, Irlands, Portugals och Spaniens regeringsföreträdare) liksom större medverkan och engagemang från arbetsmarknadens parter, särskilt när det gäller utformning och genomförande av ESF:s program (Danmarks och Sveriges arbetsgivarrepresentanter). 8. ÖVRIGA FRÅGOR Riktlinjer om statligt stöd för utbildningsverksamheter Den fackliga representanten från Belgien bad om klargöranden när det gällde frågan om lönebidrag som betalas från sektorfonder. Ordföranden föreslog att denna fråga skulle tas upp i de diskussioner om ändring av riktlinjerna som pågår mellan generaldirektoratet för sysselsättning och generaldirektoratet för konkurrens. Han bad ledamöterna att skriftligt sända in detaljerade beskrivningar av viktiga frågor så att dessa därefter kunde vidarebefordras till generaldirektoratet för konkurrens. Ordföranden avslutade mötet. 6

Preliminärt datum för nästa möte är den 28 september 2000 i Bryssel. Det exakta datumet och mötesplatsen kommer att bekräftas. 7