FÖRSVARETS MATERIELVERK Pbv 302 med versioner Instruktionsbok 10 Rikt- och eldledningsutrustning Förrådsbeteckning: M7786-020310 Förrådsbenämning: IBOK 10 PBV 302 Fastställd jämlikt: VO Mark 35 126:41381/05 Utgåva: 1 Distribution via: Försvarets bok- och blankettförråd
RIKT- OCH ELDLEDNINGSSYSTEM INNEHÅLL KONSTRUKTION OCH FUNKTION... 5 Allmänt... 5 Periskopsikte... 5 Reflexsikte... 8 Funktion... 10 Teckenförklaringar... 11 Sikteshållare... 13 Borttagning av huv... 14 Nollställning och skottställning... 16 Nollställning mot nollställningstavla... 17 Nollställning mot terrängföremål... 20 3
4
RIKT- OCH ELDLEDNINGSSYSTEM Konstruktion och funktion Allmänt För eldledning mot markmål används ett periskopsikte. Periskopsiktet är fastsatt i vapenhuvens framkant till vänster om automatkanonen. För riktning mot luft- och markmål finns ett reflexsikte som sitter fastsatt utvändigt på automatkanonens ovansida. Anm Se även gällande skjutreglemente för Pbv 302. Periskopsikte Bild 1. Periskopsikte 5
Periskopsiktet har åtta gångers förstoring. Dess streckplatta är indelad på vardera sidan om 0-punkten och är avståndsgraderad för spårljusspränggranat (slsgr) och spårljuspansarprojektil (slpprj). Anm Vid skjutning med slbrhpgr 95 och slövnprj 98 ska streckplattan för spårljuspansarprojektil (röd färg, bild 2) användas upp till kornpunkten för 1200 meter. Vid skjutavstånd bortom 1200 meter används därefter streckplattan för spårljusspränggranat (blå färg. bild 2). Därvid ska kornpunkt väljas för avstånd som bild 2 visar. 10 30 20 10 10 20 30 6 2 4 6 8 10 12 10 14 slsgr 16 18 Bild 2. Periskopsiktets streckplatta Siktet är försett med okularuppvärmning som ständigt är inkopplad.siktet har en färgglasväxel med ett laserskyddsfilter och två olika färgglas som kan fällas in i siktets strålgång. Under okularet finns en ratt med vilken färgglasväxeln manövreras. Se även SäkI G avseende faran med laser. Siktet är ställbart i sid- och höjdled. Vid inställning i sidled vrider man periskopsiktet åt endera hållet med två ställskruvar till vänster om siktet. Vid inställning i höjdled använder man en skruv som påverkar siktets höjdskala. Ställskruvarna är låsbara. 2 46 8 10 12 14 50 40 30 20 10 20 30 40 50 slpprj Kornpunkt 1300 m Kornpunkt 1400 m Kornpunkt 1500 m Kornpunkt 1600 m Kornpunkt 1700 m Kornpunkt 1800 m Kornpunkt 1900 m Kornpunkt 2000 m
Periskopsiktet skyddas från splitter av en lucka som öppnas och stängs inifrån vapenhuven. Manövrering görs med ett handtag till höger om periskopsiktet. Handtaget trycks in och sedan uppåt för öppning eller neråt för stängning. Under körning bör luckan vara stängd. På utsidan vid luckans högra sida finns ett hål för låsning av luckan i öppet läge. Detta används om öppningsmekanismen upphör att fungera. Luckan låses då med t ex ståltråd. Bild 3. Lucka över periskopsikte 7
Reflexsikte Reflexsiktet är i första hand avsett för användning vid luftmålsbekämpning med 20 mm akan. Det kan även användas vid bekämpning av markmål. Siktet sitter i en sikteshållare som är fastsatt på en stomme. Sikteshållaren är förbunden med vapenhållaren och vapenhuven med länkar. Härigenom blir siktlinjen oförändrad i förhållande till kärnlinjen när kanonen eleveras. Bild 4. Reflexsikte med hållare Siktet består av hus, optik och huv. Siktet är optiskt utan förstoring och kan justeras i sida och höjd för skottställning. Huven utgör bländskydd och skyddar siktet mot mekanisk åverkan, regn etc. Vid rengöring och kontroll av siktet kan huven tas bort. 8
Bild 5. Reflexsikte 307 Optiken omfattar Funktion 1. Främre täckglas skydd och ljusinsläpp för streckplatta 2. Streckplatta 3. Linssystem 4. Spegel reflekterar och vänder streckplattebilden 5. Övre täckglas skydd för siktets indre delar 6. Reflexglas reflekterar och vänder tillbaka streckplattebilden 9
Funktion Skytten tittar genom siktets reflexglas och ser målet i siktlinjens förlängning. Reflexglaset speglar streckplattebilden som är graverad i en glasskiva. Streckplattebilden projiceras genom linssystemet, reflekteras i spegeln och presenteras på reflexglaset. Bilden blir rättvänd och förlagd på mycket stort avstånd. 1 Främre täckglas 2 Streckplatta 3 Linssystem 4 Spegel 5 Övre täckglas 6 Reflexglas Bild 6. Reflexsiktets funktion Streckplattans täckningsområde är 300 streck. Streckplattan är graderad för såväl luftmål som markmål. Siktet kan användas på upp till 2 000 m avstånd. Siktets kornpunkter är beräknade för en flyghöjd av högst 100 m och en hastighet av högst 200 m/s. Avstånd till luftfarkoster kan bestämmas med hjälp av spännviddsluckor för 1 000 m, 1 600 m och 2 000 m. Sidfart i streck per sekund (str/s) kan bestämmas med hjälp av streckskalan. Skytten fångar målet, låter detta gå längs sidskalan och bestämmer hur långt det förflyttar sig på en sekund. Streckplattan är beräknad för spårljusspränggranat m/71 men kan även användas för slbrhpgr 95. Sannolika måluppträdanden har lagts in i streckplattans avståndskurvor och kurslinjer. I avståndskurvan är även uppsättningen inlagd. Kurslinjer är inlagda med vissa intervall svarande mot ett visst A1 min. Streckplattebilden gäller för en viss flygplansstorlek, totalfart och kurs. 10
Teckenförklaringar 1 2 50 40 30 20 10 A B C D 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 100 100 50 str/s 30 15 20 20 10 10 30 str/s 50 3 4 20 hm E F Bild 7. Streckplatta för reflexsikte 1. Attack rakt mot/från vagnen 3. Sned överflygning Fart = 175 m/s Dykvinkel= 10 40 Fyrpunktsavstånd = 1 600 m Fart= 100, 200 m/s Höjd = 100 m Passageavstånd = 0 300 m 2. Förbiflygning och markmål 4. Hovrande helikoptrar Fartlinjer för 10, 20, 30, 50, 100 str/s Fyrpunktsavstånd = 250, 500, 1 000, 1 500, 2 000 m Markering för fyrpunktsavstånd = 500, 1 000, 1 500, 2 000 m 11
1 2 50 40 30 20 10 A B C D 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100 100 100 50 str/s 30 15 20 20 10 10 30 str/s 50 3 4 20 hm E F Bild 8. Streckplatta för reflexsikte A. Streckplattans centrum, lucka = 4 str B. Streckskalor C. Avståndskurva för avstånd 1 000 m Fart = 100 m/s Höjd = 100 m Fyrpunktsavstånd = 1 000 m D. Avståndskurva för avstånd 1 000, 2 000 m Fart = 200 m/s, Höjd = 100 m, Fyrpunktsavstånd = 1 000 2 000 m Fart = 100 m/s, Höjd = 100 m, Fyrpunktsavstånd = 2 000 m E. Kurslinje F. Spännviddslucka för 1 000 2 000 m Vid Fyrpunktsavstånd = 1 000 m tangerar vingarna den yttre begränsningen (avståndskurvans ändar) Vid Fyrpunktsavstånd = 2 000 m tangerar vingarna den inre begränsningen (kurslinjerna). 12
Sikteshållare Hållaren har ställskruvar för skottställning av siktet i sida och höjd. Bild 9. Sikteshållare Hållaren har en fjäderbelastad skyddskåpa. Kåpan fälls upp när man trycker in övre knappen på kåpans baksida och låses automatiskt i uppfällt läge. Bild 10. Uppfällning av kåpa 13
Kåpan stängs genom att den övre knappen trycks in, varvid kåpan kan tryckas ner till låst läge. Borttagning av huv Bild 11. Stängning av kåpa 1 Fatta med vänster tumme om huvens bakkant och tryck utåt så att huven släpper från låstappen. Bild 12. Upplyftning av huv 14
2 För att ta bort huven helt, fatta med tummarna om huvens kanter och tryck utåt, så att huven släpper från tapparna. OBS Siktets reflexglas är nu helt oskyddat. Var försiktig så att det inte skadas. Bild 13. Borttagning av huv 15
Nollställning och skottställning Nollställning innebär att man ställer in siktet så att siktlinjen skär eldrörets kärnlinje på 1 000 meters avstånd. Detta görs på mekanisk väg. Skottställning betyder att man korrigerar siktesinställningen efter skjutning. Detta görs eftersom nollställningen kan ha rubbats. För nollställning och skottställning använder man nollställningstavla och visirinstrument. Nollställning kan även utföras mot ett tydligt avgränsat terrängföremål på minst 1 000 meters avstånd. Visirinstrumentets hylsa sätts in i hylsläget uppifrån genom hylsluckan eller underifrån genom magasinsliden, så att spegeln syns uppifrån eller underifrån. Mynningshylsan träs på eldrörets mynning med hårkorset i hylsan våg- och lodrätt. Vagnen skall ställas så vågrätt som möjligt. Bild 14. Visirinstrument 16
Nollställning mot nollställningstavla Periskopsikte Kontroll 1 Sätt dit visirinstrumentet i eldröret. Häng upp nollställningstavlan på 40 meters avstånd från kanonens mynning. 2 Ställ in kanonens kärnlinje mot högra krysset på nollställningstavlan. 3 Kontrollera att periskopsiktets nollpunkt är inriktat mot vänstra krysset på nollställningstavlan. Bild 15. Nollställningstavla 17
Justering i sidled 1 Lossa ställskruven till vänster om siktet något (se bild 16). 2 Lossa sexkantmuttern som låser justerskruven. 3 Rikta in siktets nollpunkt till höger om nedre vänstra krysset. Vid behov, skruva ut justerskruven och vrid siktet åt höger. 4 Skruva in justerskruven tills siktets nollpunkt är inriktad mot nedre vänstra krysset. Anm Om siktet inte kan justeras - lossa låsoket under siktet något. 5 Lås fast justerskruven med sexkantmuttern. Dra även fast låsoket om detta lossats. Justering i höjdled 1 Lossa låsmuttern (se bild 16) och skruva på ställskruven tills siktets nollpunkt är inställd mot nedre vänstra krysset. 2 Spänn fast låsmuttern. 18
1 Ställskruv (sida) 4 Låsmutter (höjd) 2 Justerskruv med mutter (sida) 5 Låsok 3 Ställskruv (höjd) Bild 16. Periskopsikte 19
Reflexsikte 1 Bibehåll kanonens inriktning. 2 Kontrollera att streckplattans centrum sammanfaller med nollställningstavlans kryss för reflexsiktet. 3 Justera vid behov nollställningen i höjdled genom att lossa insexskruven A något. Vrid siktet till rätt läge och dra fast skruven. 4 Justera vid behov nollställningen i sidled genom att lossa insexskruven B något. Vrid siktet till rätt läge och dra fast skruven. Bild 17. Nollställningsskruvar Nollställning mot terrängföremål Ställ in kanonens kärnlinje, periskopsiktets nollpunkt och reflexsiktets centrum mot ett punktformigt, väl avgränsat terrängföremål på minst 1 000 meters avstånd. Gör i övrigt enligt avsnitt Nollställning mot nollställningstavla. 20