ITM-rapport 219. Särskilt förorenande ämnen i ytvatten: förslag till gränsvärden

ITM-rapport 219 Särskilt förorenande ämnen i ytvatten: förslag till gränsvärden

ITM-rapport 219 Förslag till gränsvärden för särskilda förorenande ämnen (SFÄ) Institutionen för tillämpad miljövetenskap, ITM Stockholms universitet Maj 2013 1

2

Förkortningar och begrepp AF BCF Assessment factor; säkerhetsfaktor Bioconcentration factor; biokoncentrationsfaktor CCME DOC EC EP EPA EU GV HC 5 KemI Canadian Council of Ministers of the Environment Dissolved organic carbon; löst organiskt kol Effect concentration; effektkoncentration Equilibrium partitioning; jämviktsfördelning Environmental Protection Agency; myndighet motsvarande Naturvårdsverket European Union; Europeiska unionen Gränsvärde Den koncentration av ämnet som anses vara säker för 95 % av alla arter Kemikalieinspektionen K oc K ow LC LOEC Fördelningskoefficienten organiskt kol-vatten Fördelningskoefficienten oktanol-vatten Lethal concentration; dödlig koncentration Lowest observed effect concentration; den lägsta testkoncentration vid vilken effekter observerats MATC NOEC NIWA OECD PNEC RAR SSD TGD Maximum allowable toxicant concentration No observed effect concentration; den högsta testkoncentration då inga negativa effekter observerats National Institute of Water & Atmospheric Research Ltd. Organisation for economic co-operation and development Predicted no effect concentration; den beräknade koncentration av ett ämne då inga negativa effekter förväntas uppträda Risk assessment report; riskbedömningsrapport Species sensitivity distribution; statistisk frekvensfördelning, statistisk metod som används för PNEC-bestämning för datarika ämnen Technical guidance document; tekniskt vägledningsdokument som används vid riskbedömningen av existerande ämnen enligt Rådets 3

förordning 793/93/EEG WFD-UKTAG WHO Water framework directive - United Kingdom technical advisory group World health organisation, Världshälsoorganisationen 4

Förkortningar och begrepp... 3 1 Inledning... 8 2 Urval av ämnen... 8 3 Metodik... 8 3.1 Allmänt... 8 3.2 Dataunderlag... 8 3.3 GV vatten... 9 3.4 GV sediment... 10 3.5 Källor... 11 4 Föreslagna gränsvärden... 12 5 Ämnesblad... 13 5.1 Ammoniak... 13 5.1.1 Sammanfattning... 13 5.1.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 13 5.1.3 GV sötvatten akut... 14 5.1.4 GV sötvatten kronisk... 14 5.1.5 GV marina vatten akut... 14 5.1.6 GV marina vatten kronisk... 14 5.1.7 Källor... 15 5.2 Koppar... 16 5.2.1 Sammanfattning... 16 5.2.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 16 5.2.4 GV sötvatten kronisk... 16 5.2.6 GV marina vatten kronisk... 17 5.2.7 Källor... 17 5.3 Zink... 18 5.3.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 18 5.3.3 GV sötvatten akut... 18 5.3.4 GV sötvatten kronisk... 19 5.3.5 GV marina vatten akut... 19 5.3.6 GV marina vatten kronisk... 19 5.3.8 GV sediment... 19 5.3.9 GV sediment med jämviktsfördelningsmetodik... 20 5

5.3.10 Källor... 20 5.4 Arsenik... 21 5.4.1 Sammanfattning... 21 5.4.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 21 5.4.3 GV sötvatten akut... 21 5.4.4 GV sötvatten kronisk... 21 5.4.6 GV marina vatten kronisk... 22 5.4.7 Källor... 22 5.5 Nitrat... 23 5.5.1 Sammanfattning... 23 5.5.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 23 5.5.4 GV sötvatten kronisk... 24 5.5.6 GV marina vatten kronisk... 24 5.5.7 Källor... 24 5.6 Uran... 25 5.6.1 Sammanfattning... 25 5.6.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 25 5.6.3 GV sötvatten akut... 25 5.6.4 GV sötvatten kronisk... 25 5.6.6 GV marina vatten kronisk... 26 5.6.7 Källor... 26 5.7 Bentazon... 27 5.7.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 27 5.7.3 GVsötvatten akut... 27 5.7.4 GV sötvatten kronisk... 28 5.7.5 GV marina vatten... 28 5.7.6 Källor... 28 5.8 Bisfenol-A... 29 5.8.2 Toxicitet för vattenlevande organismer... 29 5.8.3 GV sötvatten akut... 29 5.8.4 GV sötvatten kronisk... 29 5.8.5 GV marina vatten akut... 30 5.8.6 GV marina vatten kronisk... 30 5.8.7 Källor... 30 6

6 Bilagor... 31 7

1 Inledning Denna rapport har på uppdrag av Naturvårdsverket och de fem vattenmyndigheterna utarbetats vid Institutionen för tillämpad miljövetenskap, Stockholms universitet. Syftet med arbetet har varit att ta fram gränsvärden i ytvatten för ett antal kemikalier (särskilt förorenande ämnen). Dessa gränsvärden ska kunna fungera som stöd vid klassificering av ekologisk status inom EGs ramdirektiv för vatten. Beräkning av gränsvärden följer så långt det varit möjligt de principer och metoder som accepterats på EU-nivå för beräkning av gränsvärden för de prioriterade ämnena. Metodiken i den här rapporten följer i stort också den som använts i en tidigare rapport utgiven av Naturvårdsverket (Rapport 5799- Förslag till gränsvärden för särskilt förorenande ämnen). 2 Urval av ämnen Urval av ämnen har gjorts i samråd med uppdragsgivarna Naturvårdsverket, Länsstyrelserna och de fem vattenmyndigheten och grundar sig i stort på en prioriteringslista sammanställd utifrån önskemål från Länsstyrelserna. Synpunkter på ämnesval har också tagits in från Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel på SLU. Flera av de ämnen som behandlas i den här rapporten finns också med i Naturvårdsverkets tidigare rapport 5799 från 2008. Gränsvärden för dessa ämnen beräknades igen eftersom de var högprioriterade av Länsstyrelserna och uppdragsgivarna därför ansåg det befogat att se över dess gränsvärden. 3 Metodik 3.1 Allmänt Framtagandet av gränsvärden (GV) följer i stort den arbetsgång som beskrivs i Naturvårdsverkets rapport 5799 från 2008. Så långt det har varit möjligt har därmed GV beräknats enligt de principer och metoder som används på EU-nivå för att beräkna miljökvalitetsnormer för prioriterade ämnen, identifierade i Europaparlamentets och rådets beslut 2455/2001/EG. Dessa principer och metoder beskrivs i dokumentet Common implementation strategy for the Water Framework Directive (2000/60/EC), Guidance document No.27, Technical guidance for deriving Environmental Quality Standards Technical report 2011-055 (här kallad TGD no 27). En kortfattad beskrivning av metodiken följer nedan. 3.2 Dataunderlag För att effektivisera framtagandet av GV och på så sätt inkludera så många ämnen som möjligt har endast ett fåtal av originalstudierna granskats kritiskt. De framtagna GV som presenteras i den här rapporten är därför fastställda utifrån data som redan blivit kritiskt granskad och presenterad i rapporter av andra betrodda organisationer och myndigheter (ECHA, KemI, USEPA, Environment Canada, WFD-UKTAG, NIWA och Danska Miljöministeriet). För att komplettera med data för den period som tidigare granskad data inte 8

täcker in, har en litteratursökning gjorts i den öppna vetenskapliga litteraturen (Web of Science, sökning gjord under Januari-Mars 2013). 3.3 GV vatten Framtagna GV för vatten vid kronisk exponering (GV vatten kronisk ) är beräknade utifrån toxicitetsdata från laboratorietester. Datasetet bör innehålla minst tre NOEC- (No Observed Effect Concentration) eller EC 10 -värden från studier med vattenlevande organismer som representerar olika trofiska nivåer, vanligtvis alg, kräftdjur och fisk (s.k. base set ). Om dessa krav uppfylls, kan ett PNEC-värde (Predicted No Effect Concentration) beräknas genom att dividera det lägsta NOEC- eller EC 10 -värdet (NOEC min ) med en säkerhetsfaktor (AF). Kvalitet och kvantitet på tillgänglig data avgör hur stor säkerhetsfaktor som behöver användas (se Tabell 1 och 2). I den här rapporten har antingen NOEC- eller EC 10 -värden använts för att beräkna GV, beroende på tillgång till data. GVvatten kronisk = PNECvatten kronisk = (NOEC eller EC 10 )min/af I de fall då det inte har rapporterats något NOEC- eller EC 10 -värde men istället ett LOECvärde (Lowest Observed Effect Concentration), har det lägsta rapporterade LOEC-värdet använts för att beräkna NOEC under förutsättning att effekten i det aktuella testet inte överstiger 20 % jämfört med kontrollgruppen. I dessa fall har NOEC beräknats som LOEC/2 (i enlighet med TGD no 27 Table 5, p 144). Om datasetet är tillräckligt stort och inkluderar minst 10 kritiskt granskade NOEC- eller EC 10 - värden från minst 8 taxonomiska grupper, kan ett PNEC-värde istället beräknas med hjälp av en statistisk metod. Metoden bygger på att arters känslighet för ett ämne kan beskrivas som en statistisk frekvensfördelning (SSD). Detta görs genom att beräkna den 5:e percentilen (HC 5 ) av frekvensfördelningen och dividera med en AF. Enligt TGD no 27 ska en AF mellan 1 och 5 användas, beroende på datamängd och kvalitet. I samråd med Naturvårdsverket har dock ett mer konservativt intervall mellan 2 och 5 använts i denna rapport. Beräknad HC 5 utgör den koncentration av ämnet som anses vara säker för 95 % av alla arter. Gränsvärden för akut exponering beräknas som för kronisk exponering, genom att dividera det lägsta rapporterade LC 50 - eller EC 50 -värdet (eller framtaget HC 5 ) med en AF. Tabell 1. Kriterier (datakrav) för val av säkerhetsfaktor (AF) för beräkning av GV sötvatten Tillgängliga data Åtminstone ett korttids L(E)C 50 -värde från varje trofisk nivå (fisk, evertebrater -företrädesvis Daphnia och alg; d.v.s. base set ) Säkerhetsfaktor (AF) 1000 Ett långtids NOEC- eller EC 10 -värde (antigen fisk eller Daphnia) 100 Två långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) från arter som representera två trofiska nivåer (fisk och/eller Daphnia och/eller alg) 50 Långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) från minst tre arter (vanligtvis fisk 10 9

Daphnia eller alg) som representerar två trofiska nivåer SSD Fält- eller modellekosystem (mesokosm) 2-5 (motiveras från fall till fall) Granska från fall till fall Tabell 2. Kriterier (datakrav) för val av säkerhetsfaktor (AF) för beräkning av GV marina vatten Tillgängliga data Lägsta korttids L(E)C 50 från tre taxonomiska grupper (alg, kräftdjur och fisk) som representerar tre trofiska nivåer antingen i sötvatten eller marina vatten Lägsta korttids L(E)C 50 från tre taxonomiska grupper (alg, kräftdjur och fisk) som representerar tre trofiska nivåer i antingen sötvatten eller marina vatten, plus två ytterligare marina taxonomiska grupper (t.ex. tagghudingar, blötdjur) Ett långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) från reproduktionsstudier med kräftdjur eller tillväxtstudier på fisk antingen i sötvatten eller marina vatten Två långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) med arter (vanligtvis alg och/eller kräftdjur och/eller fisk) som representerar två trofiska nivåer antingen i sötvatten eller marina vatten Lägsta långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) med arter (vanligtvis alg och/eller kräftdjur och/eller fisk) som representerar tre trofiska nivåer antingen i sötvatten eller marina vatten Två långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) med arter (alg och/eller kräftdjur och/eller fisk) som representerar två trofiska nivåer i sötvatten eller marina vatten, plus ett långtidsresultat från ytterligare en marin taxonomisk grupp (t.ex tagghudingar, blötdjur) Lägsta långtidsresultat (t.ex. NOEC eller EC 10 ) med arter (vanligtvis alg och/eller kräftdjur och/eller fisk) som representerar tre trofiska nivåer antingen i sötvatten eller marina vatten, plus två långtidsresultat från ytterligare marina taxonomiska grupper (t.ex. tagghudingar, blötdjur) Säkerhetsfaktor (AF) 10 000 1000 1000 500 100 50 10 De GV som presenteras här för metaller är generiska worst-case -värden, ingen modellering har gjorts för att ta hänsyn till komplexbindning. 3.4 GV sediment GV för sediment beräknas för ämnen med log K ow eller log K oc 3 eller som av andra anledningar kan antas ackumuleras i sediment. Beräkningen av GV sediment baseras på NOEC- eller EC 10 -värden framtagna genom toxicitetstester med sedimentlevande organismer. Även här tillämpas olika säkerhetsfaktorer för att bestämma PNEC-värdet beroende på kvantitet och kvalitet på tillgänglig data (Tabell 3). 10

GVsediment = PNECsediment = (NOEC eller EC 10 )min/af Tabell 3. Kriterier för val av säkerhetsfaktor (AF) vid beräkning av GVsediment Tillgängliga data Säkerhetsfaktor (AF) Ett långtidstest (NOEC eller EC 10 ) 100 Två långtidstest (NOEC eller EC 10 ) med arter som representerar olika livs- och födostrategier Tre långtidstest (NOEC eller EC 10 ) med arter som representerar olika livs- och födostrategier 50 10 3.5 Källor 1) European commission 2011, Common implementation strategy for the Water Framework Directive (2000/60/EC) Guidance document N0.27, Technical guidance for deriving Environmental Quality standards Technical report 2011-055. 11

4 Föreslagna gränsvärden Tabell 4. Föreslagna GV för sötvatten (GV sötvatten ) och marina vatten (GV marina vatten ), vid akut och kronisk exponering. Ämne GV sötvatten akut (µg/l) GV sötvatten kronisk (µg/l) GV marina vatten akut (µg/l) Ammoniak 6.8 1.0 5.7 0.66 GV marina vatten kronisk (µg/l) (NH 3 -N) Koppar - 0.55-1.3 Zink - 7.9-3.4 Arsenik 7.9 0.50 1.1 0.55 Nitrat 2000 160-960 (NO 3 -N) Uran 2.3 0.07 2.3 0.07 Bentazon 4700 27 - - Bisfenol-A 2.7 1.6 0.11-12

5 Ämnesblad 5.1 Ammoniak Ämne Ammoniak, NH 3 CAS nr 7664-41-7 Molekylvikt (g/mol) 74.92 pka 9.25 vid 25 C 5.1.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för ammoniak presenteras i Tabell 5. Tabell 5. Gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för ammoniak (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg NH 3 -N/l) Tidigare publicerat värde (µg NH 3 -N/l) Sötvatten akut 6.8 6.8* Sötvatten kronisk 1.0 1.1* Marina vatten akut 5.7 5.7* Marina vatten kronisk 0.66 0.66* * WFD-UKTAG, 2007 5.1.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Ammoniak används bl a i gödselmedel och bidrar till eutrofiering i både terrestra och akvatiska system. I vatten förekommer ammoniak (total-nh 3 ) dels i joniserad form (NH 4 + ) och dels i neutral form (NH 3 ). Proportionen mellan de två formerna i vatten styrs bland annat av temperatur och ph. Ammoniaks toxicitet ökar med höjd temperatur och ph, vilket beror på en ökad andel neutralt ammoniak (EPA, 1999). Den totala mängden ammoniak (total-nh 3 ) har i den här rapporten räknats om till motsvarande mängd NH 3 -N (f neutral NH3 ) vid gällande temperatur och ph enligt ekvationerna 1 och 2 nedan (Emerson et al, 1975). Ammoniak är mest toxiskt för fisk. pka = 0.0901821 +2729.92 / T (Ekvation 1) där T = Temperatur i K f neutral NH3 = 1 / [10 pka - ph +1] (Ekvation 2) 13

Data för ammoniak som används i beräkningen av GV för sötvatten och marina vatten är tagna från WFD-UKTAG, 2007 samt från ytterligare studier som inte ingår i WFD-UKTAG (se Bilagor, Tabell B1-B4). 5.1.3 GV sötvatten akut Akuttoxicitetsdata finns tillgängligt för alg, hjuldjur, kräftdjur, blötdjur, ringmask, plattmask, insekter, fisk och groddjur (se Bilagor, Tabell B1). Lägsta tillförlitliga LC 50 -värde på 0.068 mg/l har rapporterats för fisk (Oncorhynchus gorbuscha). Detta LC 50 -värde användes för att beräkna GV sötvatten akut tillsammans med en AF på 10, eftersom data för minst tre trofiska nivåer finns tillgänglig. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = LC 50-min /AF = (0.068/10) mg/l = 6.8 µg/l Akuttoxicitetsdata finns tillgänglig endast för sex trofiska nivåer, vilket innebär att SSD egentligen inte bör användas. Som jämförelse beräknades ändå en HC 5 med hjälp av SSD. En AF på 10 skall användas vid beräkning av GV från SSD för akuttoxicitet, i enlighet med TGD n. GV SSD sötvatten akut =PNEC SSD sötvatten akut = HC 5 /AF = (0.105/10) mg/l = 11 µg/l Beräknad GV sötvatten akut på 6.8 µg/l med hjälp av LC 50-min och AF är det gränsvärde som rekommenderas. 5.1.4 GV sötvatten kronisk Kronisk toxicitetsdata finns tillgängligt för alg, kräftdjur, blötdjur, ringmask, plattmask, insekter, fisk och groddjur (se Bilagor, Tabell B2). Tillgänglig data visar att olika fiskarter är mest känsliga och alg minst känslig. Det lägsta rapporterade NOEC-värdet för total-nh 3 är ett mindre-än-värde (< 0.13 mg/l) fastställt för musslor (Lampsilis siliquoidea och Lampsilis fasciola) i ett 28-dagars mortalitetstest. Denna koncentration motsvarar en NH3-N-koncentration på 0.0095 mg/l (ekvationer 1 och 2, ovan). En AF på 10 användes för beräkning av GV sötvatten kronisk eftersom data finns för minst tre trofiska nivåer. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = NOEC min /AF = (0.0095 /10) mg/l = 1.0 µg/l 5.1.5 GV marina vatten akut Akuttoxicitetsdata finns tillgänglig för alg, hjuldjur, kräftdjur, blötdjur, tagghudingar och fisk (se Bilagor, Tabell B3). Det lägsta rapporterade LC 50 -värdet är för tagghuding (Strongylocentrotus purpuratus) och är 0.057 mg/l. En AF på 10 användes för beräkning av GV marina vatten akut (data finns för mollusk och mask; Tabell 2). GV marina vatten akut = PNEC marina vatten akut = LC 50-min /AF = (0.057/10) mg/l = 5.7 µg/l 5.1.6 GV marina vatten kronisk Antalet kroniska toxicitetsstudier med ammoniak i marina vatten är begränsat. Det finns endast data för alg, tre kräftdjursarter och två fiskarter (se Bilagor, Tabell B4), vilket gör det svårt att bedöma vilken art som är mest känslig. Det verkar däremot inte som om känsligheten för marina arter skiljer sig åt markant från motsvarande sötvattenlevande arter. 14

Det lägsta rapporterade och tillförlitliga NOEC-värdet från kronisk exponering med marina arter är från en tillväxtstudie på fisk (Solea solea) och ligger på 0.066 mg/l. Eftersom det finns data från korttidsstudier med andra marina arter som visar på högre toxicitet, har ett konservativt AF på 100 använts vid beräkningen av GV marina vatten kronisk. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = NOEC min/af = (0.066/100) mg/l = 0.66 µg/l 5.1.7 Källor 1) Emerson, K., R.E. Lund, R.V. Thurston and R.C. Russo. 1975. Aqueous ammonia equilibrium calculations: effect of ph and temperature. J. Fish. Res. Board Can. 32: 2379-2383. 2) US Environmental Protection Agency (EPA), 1999. Update of ambient water quality criteria for ammonia. EPA-822-R-99-014. 3) WFD-UKTAG, April 2007. Proposed EQS for Water Framework Directive Annex VIII substances: ammonia (un-ionised) 15

5.2 Koppar Ämne Koppar, Cu CAS nr 7440-50-8 5.2.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för koppar presenteras i Tabell 6. Tabell 6. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för koppar framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg/l) Tidigare publicerat värde (µg/l) Sötvatten akut - - Sötvatten kronisk 0.55 3.9 * Marina vatten akut - - Marina vatten kronisk 1.3 1.3 ** * Naturvårdverket, 2008; ** WFD-UKTAG, 2011 5.2.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Koppar är en essentiell metall som finns naturligt i miljön i form av oxider, sulfider, silikater eller karbonater. Vid förhöjda halter är koppar mycket giftigt för de flesta vattenlevande organismer. Koppars förekomstform, biotillgänglighet och toxicitet i vatten bestäms bland annat av vattnets hårdhet, ph, salthalt, DOC-halt samt koncentrationer av andra katjoner. Data som användes i beräkningen av GV för sötvatten hämtades från EFSA s Scientific report (EFSA, 2010) och för marina vatten från WFD-UKTAG, 2011. 5.2.3 GV sötvatten akut Det saknas tillförlitligt dataunderlag för att beräkna GV sötvatten akut. 5.2.4 GV sötvatten kronisk Det finns kroniska NOEC-värden för 25 arter (se Bilagor, Tabell B5) som täcker åtta taxonomiska grupper (encelliga och flercelliga alger, svampar, hjuldjur, blötdjur, kräftdjur, insekter, fiskar och groddjur). Då koppars kroniska toxicitet påverkas av biotillgänglighet, vilket även påverkar resultaten vid ekotoxikologiska studier, bör biotillgänglighet beaktas även vid framtagandet av ett gränsvärde. I EFSA s Scientific report (EFSA, 2010) presenteras normaliserade NOEC för ett flertal alger, evertebrater och fisk. Dessa återges i Tabell B6. En SSD baserad på normaliserade NOEC-värden genererar ett HC 5 -värde på 1.1 µg/l. Då underlaget är omfattande kan en AF på 2 användas. 16

GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = HC 5 /AF = (1.1/2) µg/l = 0.55 µg/l Det GV sötvatten kronisk som presenteras här är därmed lägre än det gränsvärde på 3.9 µg/l som beräknades och presenterades i Naturvårdsverkets rapport 5799 (Narturvårdsverket, 2008). Skillnaden beror på att det värde som presenterades i rapport 5799 baseras på ett typscenario för en flod i Storbritannien där en tidigare version av BLM-modellen för att modellera koppars biotillgänglighet användes. 5.2.5 GV marina vatten akut Det saknas dataunderlag för att beräkna GV marina vatten akut. 5.2.6 GV marina vatten kronisk Det finns kroniska NOEC-värden för 29 arter (se Bilagor, Tabell B7) som täcker åtta taxonomiska grupper (encelliga och flercelliga alger, ringmaskar, sjöpungar, nässeldjur, tagghudingar, blötdjur, kräftdjur, och fisk). GV marina vatten kronisk kunde därför beräknas med hjälp av SSD och en AF på 2. SSDn genererade ett HC 5 -värde på 2.6 µg/l. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = HC 5 /AF = 2.6/2 = 1.3 µg/l 5.2.7 Källor 1) EFSA 2011. Monteiro S.C.; Lofts S. and Boxall A. B. 2010. Pre- assessment of environmental impact of copper and zinc used in animal nutrition. Scientific/Technical report submitted to EFSA, Final 261010. Avialable on http://www.efsa.europa.eu/fr/supporting/doc/74e.pdf 2) WFD-UKTAG 2011. Proposed EQS for Water Framework Directive Annex VIII substances: Copper (salt water) (for consultation) 3) Naturvårdsverket, Rapport 5799, April 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorende ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vi statusklassificering och fastställande av MKN. 17

5.3 Zink Ämne Zink, Zn CAS nr 7440-66-6 5.3.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för zink presenteras i Tabell 7. Tabell 7. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för zink framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg/l) Tidigare publicerat värde (µg/l) Sötvatten akut - - Sötvatten kronisk 7.9 7.8 * Marina vatten akut - - Marina vatten kronisk 3.4 3.1 ** Sediment 49 m/kg dw 49 mg/kg dw * * Naturvårdsverket, 2008. Detta gränsvärde gäller för hårda vatten (hårdhet > 24 mg/l CaCO3). För mjuka vatten (hårdhet < 24 mg/l CaCO3) bestämdes gränsvärdet 2008 till 3.1 µg/l. ** WFD-UKTAG, 2011 5.3.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Zink är en essentiell metall och finns naturligt i miljön i form av oxider, sulfider, silikater eller karbonater. Vid förhöjda halter kan zink vara giftigt för de flesta vattenlevande organismer. Zinks förekomstform, biotillgänglighet och toxicitet i vatten bestäms bland annat av vattnets hårdhet, ph, salthalt, DOC-halt samt koncentrationer av andra katjoner. Data som användes i beräkningen av gränsvärden för både sötvatten och marina vatten hämtades från WFD-UKTAG, 2011. 5.3.3 GV sötvatten akut Akuttoxicitetsdata finns endast för alg, fisk och kräftdjur (Naturvårdsverket, 2008). Det lägsta rapporterade LC 50 -värdet är för Daphnia magna (0.07 mg/l) och har tillsammans med en AF på 10 använts för att beräkna GV sötvatten akut. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = LC 50-min /AF= (0.07/10) mg/l = 7.0 µg/l Beräknat GV sötvatten akut är lägre än GV sötvatten kronisk. Detta kan förklaras av metodikskillnad vid framtagandet av gränsvärdena. GV sötvatten akut har beräknats med en säkerhetsfaktor till lägsta NOEC, medan GV sötvatten kronisk beräknats utifrån en SSD. Om det funnits tillräcklig mängd 18

data för att även beräkna GVsötvatten akut utifrån en SSD skulle detta sannolikt resultera i ett högre värde. Beräknat GVsötvatten akut bör därför ej användas. 5.3.4 GV sötvatten kronisk Kroniska NOEC-värden för 25 arter (se Bilagor, Tabell B8) som täcker åtta taxonomiska grupper (encelliga och flercelliga alger, svampar, hjuldjur, blötdjur, kräftdjur, insekter, fiskar och groddjur) finns tillgängligt. Således kunde SSD användas för att ta fram ett HC 5 -värde på 15.8 µg/l. En AF på 2 användes för att beräkna ett generiskt GV sötvatten kronisk. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = HC 5 /AF = 15.8/2 = 7.9 µg/l Om GV sötvatten kronisk hade beräknats på traditionellt sätt utifrån AF och NOEC min skulle en AF på 10 tillsammans med lägsta tillförlitliga NOEC-värde på 4.9 µg/l (för algerna Pseudokirchneriella subcapitata och Chlorella sp.) resultera i ett mer konservativt GV sötvatten kronisk på 0.5 µg/l. GV sötvatten kronisk (AF) = NOEC min /AF = 4.91/10 = 0.5 µg/l 5.3.5 GV marina vatten akut Det saknas dataunderlag för att beräkna GV marina vatten akut. 5.3.6 GV marina vatten kronisk Data från kronisk exponering av 36 marina arter (Se Bilagor, Tabell B9) som täcker åtta taxonomiska nivåer (encelliga och flercelliga alger, ringmask, nässeldjur, kräftdjur, tagghudingar, blötdjur, fisk och rundmask) finns tillgängligt. Således kunde SSD användas för att ta fram ett HC 5 -värde på 6.8 µg/l. En AF på 2 användes för att beräkna ett generiskt GV marina vatten kronisk. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = HC 5 /AF = (6.8/2) µg/l = 3.4 µg/l Om GV marina vatten kronisk hade beräknats på traditionellt sätt utifrån AF och NOEC min skulle en AF på 10 tillsammans med lägsta tillförlitliga NOEC-värde på 5.6 µg/l (från ett 24-dagarstest med kräftdjur, Holmesimyis costata) resultera i ett mer konservativt GV marina vatten kronisk på 0.56 µg/l. GV marina vatten kronisk (AF) = NOEC min /AF = (5.6/10) µg/l = 0.56 µg/l 5.3.8 GV sediment Det finns endast fyra rapporterade tillförlitliga kroniska NOEC-värden, vilka ligger mellan 488 och 1100 mg/kg torrvikt för sedimentlevande organismer som representerar tre olika trofiska nivåer (insekt: Chironomus tentans, plattmask: Tubifex tubifex och kräftdjur: Hyalella azteca). Eftersom dessa organismer är från tre olika taxonomiska grupper som representerar olika livsoch födostrategier användes en AF på 10 tillsammans med det lägsta NOEC-värdet (488 mg/kg torrvikt, Hyalella azteca) för att beräkna GV sediment. 19

GV sediment = PNEC sediment = NOEC min /AF = (488/10) mg/kg torrvikt = 49 mg/kg torrvikt 5.3.9 GV sediment med jämviktsfördelningsmetodik I enlighet med NV, 2008 Rapport 5799 kan EP-GV sediment också beräknas med hjälp av jämviktsfördelningsmetodik utifrån det tidigare bestämda GV för vatten, vilket resulterar i ett värde på 860 mg/kg torrvikt (se rapport NV 5799). GV för sediment baserat på testdata blir flera gånger lägre än det som är framräknat med jämviktsfördelningsmetodik. I Rapport 5799 konstateras det att ytterligare kunskap krävs innan ett GV sediment kan fastställas. Denna bedömning gäller fortfarande varför ett GV sediment inte kan rekommenderas. 5.3.10 Källor 1) WFD-UKTAG, 2011. Proposed EQS for Water Framework Directive Annex VIII substances: zinc. 2) Naturvårdsverket, Rapport 5799, April 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorende ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vi statusklassificering och fastställande av MKN. 20

5.4 Arsenik Ämne Arsenik, As CAS nr 7440-38-2 5.4.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för arsenik presenteras i Tabell 8. Tabell 8. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för arsenik framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg/l) Tidigare publicerat värde (µg/l) Sötvatten akut 7.9 8.0 * Sötvatten kronisk 0.50 0.5 * Marina vatten akut 1.1 1.1 * Marina vatten kronisk 0.55 0.6 * * WFD-UKTAG, 2007 5.4.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Arsenik är ett grundämne som finns naturligt förekommande i miljön, men som också sprids till miljön via antropogena källor. Arsenik förekommer som arsenit (H 2 AsO 3,HAsO 2 ), arsenat (H 2 AsO 4, HAsO 4 ), arsenikpentoxid (As 2 O 5 ) och arsenikoxid (As 2 O 3 ). Arsenikoxid är den form som vanligen produceras i samhället. Andelen arsenit i vatten ökar med minskad mängd syre. As(V) och As(III) är lika toxiska för akvatiska organismer därför har GV för As(V) och As(III) inte separerats i den här rapporten. Data från WFD-UKTAG, 2007 har använts för att ta fram GV för både sötvatten och marina vatten. 5.4.3 GV sötvatten akut Lägsta rapporterade tillförlitliga EC 50 -värde från akuttoxicitetsstudier med sötvattenlevande arter (se Bilagor, Tabell B10) är från en 96-timmars tillväxtstudie på alg (Scenedesmus obliquus) och ligger på 79 µg/ l. Tillgänglig data från andra trofiska nivåer tyder på lägre känslighet. En AF på 10 har därför använts för att beräkna GV sötvatten akut. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = EC 50-min /AF = (79/10) µg/l = 7.9 µg/l 5.4.4 GV sötvatten kronisk Lägsta tillförlitliga rapporterade värde från ett långtidsförsök är ett LOEC-värde på 10 µg/l (Bilagor, Tabell B10) fastställd från en 26 dagars reproduktionsstudie med kräftdjur (Daphnia puplex). Eftersom det lägsta LOEC-värdet inte orsakade mer än 20 % effekt (jämfört med kontrollgrupp) kan ett NOEC min beräknas genom att dividera LOEC med 2. Eftersom data finns för tre trofiska nivåer (Bilagor, Tabell B11) har en AF på 10 använts för att beräkna GV sötvatten kronisk. 21

GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = (LOEC/2)/AF = ((10/2)/10) µg/l = 0.50 µg/l 5.4.5 GV marina vatten akut Lägsta rapporterade EC 50 -värde är från ett mortalitetstest på kräftdjur (Tigriopus brevicornis) och ligger på 11 µg/l (se Bilagor, Tabell B12). Detta värde är i samma storleksordning som det lägsta rapporterade NOEC-värdet för kronisk exponering för sötvatten. Därför har en AF på 10 (i stället för 100, se Tabell 2) använts för att beräkna GV marina vatten akut. GV marina vatten akut = PNEC marina vatten akut = EC 50-min /AF = (11/10) µg/l = 1.1 µg/l 5.4.6 GV marina vatten kronisk Lägsta rapporterade LOEC-värde från kronisk exponering med marina arter är 11 µg/l (Bilagor, Tabell B13) (tagghuding; Strongylocentrosus purpuratus). Ett NOEC-värde kan uppskattas utifrån detta LOEC-värde genom att dela LOEC med 2 (WFD-UKTAG, 2007). NOEC-värden finns tillgängliga för mer än tre marina arter som representerar tre trofiska nivåer (alg, kräftdjur, tagghudingar och blötdjur) samt akuttoxicitetsdata för ytterligare en marin art (mask). Därför har en AF på 10 använts för att beräkna GV marina vatten kronisk. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = (LOEC/2)/AF = ((11/2)/10) µg/l = 0.55 µg/l 5.4.7 Källor 1) WFD-UKTAG 2007. Science Report Proposed EQS for arsenic 22

5.5 Nitrat Ämne Nitrat, NO 3 - CAS nr 14797-55-8 Molekylvikt (g/mol) 62 5.5.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för nitrat presenteras i Tabell 9. Tabell 9. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för nitrat framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde Tidigare publicerat värde (µg NO 3 -N/l) (µg NO 3 -N/l) Sötvatten akut 2000 20000 * Sötvatten kronisk 160 2400 * Marina vatten akut - - Marina vatten kronisk 960 - * NIWA, 2013 5.5.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Nitrat förekommer naturligt i miljön där det produceras och konsumeras via olika processer i kvävets kretslopp. Nitrat framställs också industriellt för användning i olika produkter, bl a som gödning. Nitrat är mindre toxisk för vattenlevande organismer än ammoniak eller nitrit, men akuttoxiska koncentrationer av NO 3 -N är upp till 100 gånger högre än för NH 3 -N och NO 2 -N (Colt and Armstrong, 1981). Data från Environment Canada och National Institute of Water & Atmospheric Research Ltd, New Zealand har använts för att ta fram GV för NO 3 -N. Där nitratkoncentration rapporteras som NO 3 - har den konverteras till NO 3 -N genom att multiplicera med 0.23 (WHO, 1996). 5.5.3 GV sötvatten akut Det finns akuttoxicitetsdata för fisk, blötdjur, groddjur, kräftdjur och insekter (se Bilagor, Tabell B14). Lägsta rapporterade LC 50 -värde på 99 mg/l är fastställd för insekten (Hydropsyche occidentalis) i ett 96 timmars mortalitetstest. Då det saknas korttidsstudier för alg har en AF på 50 tillsammans med LC 50-min använts för att beräkna GV sötvatten akut. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = LC 50-min /AF= (99/50) mg/l = 2.0 mg/l 23

5.5.4 GV sötvatten kronisk Kroniska NOEC-värden finns för fisk, blötdjur, groddjur, kräftdjur, insekter och alg (Bilagor, Tabell B15). Data tyder på högre känslighet för fisk jämfört med andra organismer. Det lägsta NOEC-värdet på 1.6 mg NO 3 -N/l har också fastställts för fisk (Salvelinus namaycush). Data finns från tre trofiska nivåer (alg, kräftdjur och fisk), vilket innebär att en AF på 10 kunde användas för att beräkna GV sötvatten kronisk. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = NOEC min /AF = (1.6/10) mg/l = 0.16 mg/l 5.5.5 GV marina vatten akut Det saknas dataunderlag för att beräkna GV marina vatten akut. 5.5.6 GV marina vatten kronisk Kroniska EC 10 -värden finns för fisk, ringmask, tagghuding och leddjur (se Bilagor, Tabell B16). Det lägsta rapporterade EC 10 -värdet har fastställts till 48 mg/l för en havsborstmask (Nereis grubei). Eftersom det finns långtidsstudier med marina arter som representerar två trofiska nivåer samt långtidsdata från ytterligare en taxonomisk grupp har en AF på 50 använts för att beräkna GV marina vatten kronisk. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = (EC 10-min )/AF = (48/50) mg/l = 0.96 mg/l 5.5.7 Källor 1) WHO (World Health Organization). 1996. Inorganic Constituents and Physical Parameters. In: Guidelines for Drinking-Water Quality: Volume 2 Health Criteria and Other Supporting Information. (2nd Ed.). World Health Organization. Geneva. pp. 313-322. 2) Colt, J. and D. A. Armstrong. 1981. Nitrogen toxicity to crustaceans, fish, and molluscs. Bio-Engineering Symposium for Fish Culture. 1: 34-37. 3) CCME, 2012. Canadian Water Quality Guidelines: Nitrate Ion. Scientific Criteria Document (http://www.ccme.ca/assets/pdf/pn_1470_aql_nitrate_scd_1.0.pdf). 4) NIWA. 2013. Updating nitrate toxicity effects on freshwater aquatic species 24

5.6 Uran Ämne Uran, U CAS nr 7440-61-1 5.6.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för uran presenteras i Tabell 10. Tabell 10. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för uran framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde Tidigare publicerat (µg/l) värde (µg/l) Sötvatten akut 2.3 2.3 * Sötvatten kronisk 0.07 0.015 * Marina vatten akut 2.3 2.3 * Marina vatten kronisk 0.07 0.015 * * Danska Miljöministeriet, 2011. Observera att dessa gränsvärden för kronisk toxicitet är baserade på sekundär förgiftning. 5.6.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Urans förekomstform, biotillgänglighet och toxicitet i vatten bestäms av vattnets hårdhet, ph, salthalt, DOC-halt samt koncentrationer av andra katjoner. Data från Danska Miljöministeriet och Canadian Council of Ministers of the Environment har använts för att ta fram GV för uran. 5.6.3 GV sötvatten akut Det finns tillförlitliga LC 50 - och EC 50 -värden för alg, nässeldjur, kräftdjur, fisk, insekter och blötdjur (se Bilagor, Tabell B17). Det lägsta tillförlitliga EC 50 -värdet på 21 µg/l har fastställts för kräftdjur (Hyalella azteca) i en sjudagars reproduktionsstudie. Denna studie bör dock betraktas som en kronisk studie och därför användes istället ett LC 50 -värde på 23 µg/l från en studie på alg (Chlorella sp.) tillsammans med en AF på 10 för att beräkna GV sötvatten akut. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = LC 50-min /AF = (23/10) µg/l =2.3 µg/l 5.6.4 GV sötvatten kronisk Tillförlitliga NOEC/EC 10 -värden finns för alg, nässeldjur, kräftdjur och fisk (se Bilagor, Tabell B18). Lägsta tillförlitliga EC 10 -värde på 0.70 µg/l är fastställt i en tillväxtstudie med en grönalg (Chlorella sp, 72 h), vilket användes tillsammans med en AF på 10 för att beräkna GV sötvatten kronisk. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = EC 10-min /AF = (0.70/10) µg/l = 0.07 µg/l 25

5.6.5 GV marina vatten akut Det finns inte tillräckligt med data från marina arter för att därur beräkna GV marina vatten akut. Då urans toxicitet minskar med ökad ph och vattenhårdhet förväntas toxiciteten i marin miljö vara lägre än i sötvatten. GV marina vatten akut fastställs utifrån lägsta tillförlitliga studie från limnisk miljö med hjälp av en AF på 10. GV marina vatten akut = PNEC marina vatten akut = PNEC sötvatten akut /AF = (23/10) µg/l = 2.3 µg/l 5.6.6 GV marina vatten kronisk Det finns inte data från marina arter för att beräkna GV marina vatten kronisk. Då urans toxicitet minskar med ökad ph och vattenhårdhet förväntas toxiciteten i marin miljö vara lägre än i sötvatten. GV marina vatten kronisk fastställs utifrån lägsta tillförlitliga studie från limnisk miljö med hjälp av en AF på 10. GV marina vatten kronisk = PNEC marina vatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk /AF =(0.70/10) µg/l = 0.07 µg/l 5.6.7 Källor 1) CCME, 2011. Scientific Criteria Document for the Development of the Canadian Water Quality Guidelines for the Protection of Aquatic Life. Uranium. ISBN 978-1- 896997-97-1. 2) Danska Miljöministeriet, 2011. Fastsættelse af kvalitetskriterier for vandmiljøet, uran. 26

5.7 Bentazon Ämne Bentazon CAS nr 25057-89-0 Molekylformel C10H12N2O3S Molekylvikt (g/mol) 240.3 Vattenlöslighet (mg/l) 490 vid 20 ºC, ph 3 570 vid 20 ºC, ~ph 7 pk a 3.3 vid 24 ºC Log K ow 0.77 vid ph 5, 22 ºC; < 0 vid ph > 6, 22 ºC Log K oc 13.3 176 ml/g (medel 42) 5.7.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för bentazon presenteras i Tabell 11. Tabell 11. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för bentazon framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg/l) Tidigare publicerat värde (µg/l) Sötvatten akut 4700 - Sötvatten kronisk 27 27 * Marina vatten akut - - Marina vatten kronisk - - * Narurvårdsverket, 2008 5.7.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Bentazon är ett selektivt kontaktverkande ämne som hämmar fotosyntesen. Bentazon har måttlig till låg akut giftighet för vattenlevande organismer och vattenväxter är den mest känsliga gruppen. Datas som ligger till grund för beräkningarna av GV för bentazon är från Naturvårdsverket, 2008 och Macedo et al., 2008. 5.7.3 GV sötvatten akut Det finns akut toxicitetsdata för alg, kräftdjur och fisk (se Bilagor, Tabell B19). Det lägsta rapporterade EC 50 -värdet är på 47 mg/l och har fastställts i ett 72-timmars tillväxttest med alg (Ankistrodesmus bibraianus). En AF på 10 har använts för beräkning av GV sötvatten akut eftersom data finns för de tre trofiska nivåerna alg, kräftdjur och fisk. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = EC 50-min /AF = (47/10) mg/l = 4.7 mg/l 27

5.7.4 GV sötvatten kronisk Det finns kronisk exponeringsdata för alg, fisk och högre vattenväxter. Det lägsta av de rapporterade NOEC-värdena är 2.7 mg/l, fastställt för vattenväxt (Lemna gibba). Vattenväxter verkar vara känsliga, men akutdata för kräftdjur tyder på en liknande känslighet. En AF på 100 har tillsammans med det lägsta NOEC-värdet använts för att beräkna GV sötvatten kronisk. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = NOEC min /AF = (2.7/100) mg/l = 0.027 mg/l 5.7.5 GV marina vatten Det saknas dataunderlag för att beräkna GV marina vatten. 5.7.6 Källor 1) Naturvårdsverket, Rapport 5799, April 2008. Förslag till gränsvärden för särskilda förorende ämnen. Stöd till vattenmyndigheterna vi statusklassificering och fastställande av MKN. 2) Macedo R.S; Lombardi A.T.; Omachi, C. Y. & Rörig L. R., 2008. Effects of the herbicide bentazon on growth and photosystem II maximum quantum yield of the marine diatom Skeletonema costatum. Toxicology in Vitro 22, 716 722 28

5.8 Bisfenol-A Ämne Bisphenol-A CAS nummer 80-05-7 Molekylformel (CH 3 ) 2 C(C 6 H 4 OH) 2 Molekylvikt (g/mol) 228.29 Vattenlöslighet (mg/l) 120-300 (vid rumstemperatur) Log K ow 3.4 BCF (Uppmätt) 67, Cyprinus carpio (fisk) 144, Pisidum amnicum 5.8.1 Sammanfattning Reviderade och tidigare publicerade GV för bisfenol-a presenteras i Tabell 12. Tabell 12. Sammanfattning av gränsvärden (GV) för sötvatten och marina vatten för Bisfenol A framtagna i den här rapporten (reviderat värde) samt som jämförelse värden publicerade i tidigare studier. GV Reviderat värde (µg/l) Tidigare publicerat värde (µg/l) Sötvatten akut 2.7 - Sötvatten kronisk 1.6 1.5 * Marina vatten akut 0.11 - Marina vatten kronisk - - *Naturvårdsverket, 2008 5.8.2 Toxicitet för vattenlevande organismer Bisfenol A är en hormonstörande kemikalie som bl a används i produktionen av polykarbonatplast, epoximaterial och i tillverkning av termopapper. Den är relativt lättnedbrytbar och har låg potential att bioackumulera. Toxicitet för vattenlevande organismer har observerats. 5.8.3 GV sötvatten akut Det finns akuttoxicitetsdata för alg, kräftdjur och fisk (se Bilagor, Tabell B20). Det lägsta tillförlitliga rapporterade EC 50 -värdet är 2.73 mg/l för grönalg (Pseudokirchneriella subcapitata; 96 h). En konservativ AF på 1000 (Tabell 1) används för att beräkna GV sötvatten akut. GV sötvatten akut = PNEC sötvatten akut = EC 50-min /AF = (2.7/1000) mg/l = 2.7 µg/l 5.8.4 GV sötvatten kronisk Det lägsta tillförlitliga kroniska NOEC-värdet på 16 µg/l har rapporterats för fisk (Pimephales promelas) i en multigenerationsstudie där dödlighet, tillväxt och reproduktionsförmåga 29

undersöktes. Eftersom det finns NOEC- eller EC 10 -värden för både alg och ryggradslösa djur har en AF på 10 använts för att beräkna GV sötvatten kronisk. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = NOEC min /AF = (16/10) µg/l = 1.6 µg/l I EUs riskbedömningsrapport finns tillräckligt många studier för att kunna bestämma GV med hjälp av SSD (se Bilagor, Tabell B21). Ett omdiskuterat NOEC-värde (2.1 µg/l) för reproduktion av mollusken Marisa cornuarietis inkluderades i SSDn och därför har en AF på 5 använts för beräkning av GV sötvatten kronisk från HC 5. GV sötvatten kronisk = PNEC sötvatten kronisk = HC 5 /AF = (8.2/5) µg/l = 1.6 µg/l 5.8.5 GV marina vatten akut Det finns enbart data för alg, kräftdjur och fisk (se Bilagor, Tabell B20). Enligt TGD skall då GV beräknas från det lägsta LC 50 -värdet (här 1.1 mg/l fastställd för kräftdjur; Americanmysis bahia) och en AF på 10000. GV marina vatten akut = PNEC marina vatten akut = LC 50-min /AF = (1.1/10000) mg/l = 0.11 µg/l På grund av det begränsade dataunderlaget bör detta värde användas med försiktighet. 5.8.6 GV marina vatten kronisk Det saknas dataunderlag för att beräkna GV marina vatten kronisk. 5.8.7 Källor 1) ECB 2009. Updated European Risk Assessment Report on Bisphenol A. FINAL APPROVED VERSION AWAITING PUBLICATION, 2010. Rapporten finns tillgänglig via European Substance Information System (ESIS): http://ecb.jrc.it/existingchemicals 30

6 Bilagor Tabell B1: Ammonia short-term aquatic toxicity data for freshwater organisms. Studies highlighted in red are those that meet the quality criteria listed in the TGD and that are included in the calculation of PNEC. Organism Duration Effect Endpoint Conc (mg/l ) Physico-chemical conditions Reference ALG Chlorella vulgaris 5 d Abundance EC50 2 No ph data Przytocha-Jusiak M, 1976* Chlorella vulgaris 5 d Abundance EC100 4.5 No ph data Przytocha-Jusiak M, 1976* ROT Brachionus rubens 24 h Mortality LC50 3.2 ph 7.4-7.8 Snell T W & Personne G, 1989* Brachionus rubens 96 h Mortality LC50 4.6 No ph data Snell T W, 1991* Philodina acuticornus ND Mortality LC50 2.4 No ph data Buikema et al 1974* CRU Daphnia magna ND Mortality LC10 0.45 No ph data Malacea, 1966* Daphnia magna 48 h Mortality LC50 1.7 No ph data Parkhurst et al 1979* Daphnia magna 48 h Mortality LC50 4.1 No ph data Reinbold & Pescitelli, 1982* Daphnia pulicaria 48 h Mortality LC50 0.95 No ph data Degraeve et al 1980* Hyalella azteca 96 h Mortality LC50 0.16 ph 6.47-6.90 Besser et al 1998* Hyalella azteca 96 h Mortality LC50 1.8 ph 7.29-7.83 Besser et al 1998* Orconectes nais - Mortality LC50 2.6 No ph data Evans, 1979* Orconectes nais - Mortality LC50 3.1 No ph data Hazel et al 1979* Echinogammarus echinosetosus 96 h Mortality LC50 1.22 Alonso & Camargo 2006 Echinogammarus tolentanus 96 h Mortality LC50 0.65 Alonso & Camargo 2004 Gammarus pulex 96 h Mortality LC50 0.25-1.22 Dehedin et al., 2012 Gammarus roeselii 96 h Mortality LC50 0.32-1.68 Dehedin et al., 2012 Asellus aquaticus 96 h Mortality LC50 0.68-2.6 Dehedin et al., 2012 MOL Potamopyrgus jenkinsi 96 h Mortality LC50 0.31 No ph data Watton & Hawkes, 1984* ANN 31

Tubifex tubifex - Mortality LC50 2.21 No ph data Stammer, 1953* Lumbriculus variegatus 96 h Mortality LC50 0.29 ph 6.47-6.9 Besser et al 1998* Lumbriculus variegatus 96 h Mortality LC50 3.2 ph 7.29-7.83 Besser et al 1998* PLA Dendrocoelum lacterum - Mortality LC50 1.2 No ph data Stammer, 1953* INS Chironomus tentans 96 h Mortality LC50 0.53 ph 6.47-6.9 Besser et al 1998* Chironomus tentans 96 h Mortality LC50 5.6 ph 7.29-7.83 Besser et al 1998* Stenelmis sexineata - Mortality LC50 6.6 No ph data Hazel et al 1979* Campostoma anomalum 96 h Mortality LC50 1.4 No ph data Swigert & Spacie,1983* Catostomus commersoni 96 h Mortality LC50 1.1 No ph data Reinbold & Pescitelli, 1982* Catostomus commersoni 96 h Mortality LC50 0.65 No ph data Swigert & Spacie,1983* Castomus platyrhynchus 96 h Mortality LC50 0.55 No ph data Thurston & Meyn, 1984* Clarias batrachus 96 h Mortality LC50 4.3 No ph data Krainara, 1988* Cottus bairdi 96 h Mortality LC50 1.1 No ph data Thurston & Russo, 1981* Cyprinus carpio 96 h Mortality LC50 0.9 No ph data Rao et al 1975* Cyprinus carpio 96 h Mortality LC50 0.66 No ph data Xu et al 1994* Cyprinus carpio 96 h Mortality LC50 0.44 No ph data Xu et al 1994* Etheostoma spectabile 96 h Mortality LC50 0.74 No ph data Hazel et al 1979* Galaxias maculatus 96 h Mortality LC50 1.6 ph 8.7-9.4 Richardson, 1991* Hypophthalmichthys molitrix 96 h Mortality LC50 0.38 No ph data Xu et al 1994* Hypophthalmichthys nobilis 96 h Mortality LC50 0.3 No ph data Xu et al 1994* Lebistes reticulatus 96 h Mortality LC50 0.25 ph 7.2-7.8 Kumar & Krishnamoorhi, 1983* Lepomis cyanellus 96 h Mortality LC50 0.41 ph 6.6 Richardson, 1991* Lepomis cyanellus 96 h Mortality LC50 1.4 ph 8.7 Richardson, 1991* Leuciscus idus 1d Behaviour LOEC 1.2 No ph data Hendriks & Stouten, 1993* Ictalurus punctatus 48 h Mortality LC50 1 No ph data Vaughn & Simco, 1977* Micropterus salmoides 96 h Mortality LC50 0.82 No ph data Roseboom & Richey, 1977* Morone americana 96 h Mortality LC50 0.12 ph 6.0 Stevenson, 1977* Morone americana 96 h Mortality LC50 0.43 ph 8.0 Stevenson, 1977* Notemigonus cryoleucas 96 h Mortality LC50 0.98 No ph data Baird et al 1979* 32

Notemigonus cryoleucas 96 h Mortality LC50 0.59 No ph data Swigert & Spacie,1983* Nothiobranchius guentheri 24 h Mortality LC50 0.57 ph 7.75-7.82 Shedd et al 1999* Nothiobranchius guentheri 24 h Mortality LC50 1.2 ph 7.75-7.82 Shedd et al 1999* Notoropsis spilopterus 96 h Mortality LC50 0.98 No ph data Rosage et al 1979* Notoropsis spilopterus 96 h Mortality LC50 1.1 No ph data Swigert & Spacie,1983* Notropis lutrensis 96 h Mortality LC50 0.88 No ph data Hazel et al 1979* Notropsis whipplei 96 h Mortality LC50 1 No ph data Swigert & Spacie,1983* Oncorhynchus kisutch 96 h Mortality LC50 0.45 No ph data Buckley, 1978* Oncorhynchus mykiss 48 h Survival Unspecified 0.03 No data Speare & Backman, 1988* Effect Oncorhynchus mykiss 96 h Mortality LC50 0.23 ph 7.6-8.1 Thurston & Russo, 1983* Oncorhynchus mykiss 96 h Mortality LC50 0.11 ph 6.51 Thurston et al, 1981* Oncorhynchus mykiss 96 h Mortality LC50 0.67 ph 7.7-7.9 Thurston et al, 1981* Oncorhynchus gorbuscha 96 h Mortality LC50 0.068 No ph data Rice & Bailey, 1980* Oncorhynchus tshawytscha 96 h Mortality LC50 0.45 No ph data Servizi & Gordon, 1990* Oncorhynchus tshawytscha 24 h Mortality LC50 0.3 ph 7.6-7.9 Harader & Allen, 1983* Oncorhynchus tshawytscha 24 h Mortality LC50 0.33 No ph data Thurston & Meyn, 1984* Pimephales promelas 96 h Mortality LC50 1 ph 6.0-9.0 Thurston et al, 1983* Poecilia reticulata 96 h Mortality LC50 1.2 No ph data Rubin & Elmaraghy, 1977* Prosopium williamsoni 96 h Mortality LC50 0.11 No ph data Thurston & Meyn, 1984* Salmo aguabonita 96 h Mortality LC50 0.62 No ph data Thurston & Russo, 1981* Salmo clarki 96 h Mortality LC50 0.52 No ph data ]Thurston et al, 1978* Salmo salar (smolts) 24 h Mortality LC50 0.12 No ph data Alabaster et al 1979* Salmo salar 24 h Mortality LC50 0.16 ph 8.12 Alabaster et al 1983* Salmo trutta 96 h Mortality LC50 0.47 No ph data Miller 1981* Salvelinus fontinalis 96 h Mortality LC50 0.79 No ph data Thurston & Meyn, 1984* Stizostedion vitreum 96 h Mortality LC50 0.7 No ph data Reinbold & Pescitelli, 1982* Tilapia aurea 72 h Mortality LC50 2.3 No ph data Redner & Stickney, 1979* Salmo clarki 96 h Mortality LC50 43.6 ph: 7.81, T: 13.1 C Thurston et al 1978* Salmo clarki 96 h Mortality LC50 37.8 ph: 7.81, T: 13.1 C Thurston et al 1978* Salmo clarki 96 h Mortality LC50 36.7 ph: 7.81, T: 13.1 C Thurston et al 1978* Salmo clarki 96 h Mortality LC50 32.4 ph: 7.81, T: 13.1 C Thurston et al 1978* 33

AMP Bufo americanus 3 d Growth, survival NOEC >0.9 ph 8.7 Jofre & Karasov, 1999* Rana clamitans 4 d Growth, survival NOEC 0.6 ph 8.7 Jofre & Karasov, 1999* Rana pipiens 5 d Growth, survival NOEC 1.5 ph 8.7 Jofre & Karasov, 1999* MOL Villosa iris 96 h Mortality LC50 0.1 ph: 7.3, T: 12.5 C Mummert et al 2003 Villosa iris 96 h Mortality LC50 0.12 ph: 7.3, T: 12.5 C Mummert et al 2003 Lampsilis fasciola 96 h Mortality LC50 0.23 ph: 7.3, T: 12.5 C Mummert et al 2003 Lampsilis fasciola 96 h Mortality LC50 0.28 ph: 7.3, T: 12.5 C Mummert et al 2003 Lampsilis cardium 96 h Mortality LC50 0.3721 ph: 7.6,T: 21 C Newton & Bartsch 2007 Lampsilis cardium 96 h Mortality LC50 0.215 ph: 7.6,T: 21 C Newton & Bartsch 2007 Lampsilis higginsii 96 h Mortality LC50 0.318 ph: 7.6,T: 21 C Newton & Bartsch 2007 Lampsilis higginsii 96 h Mortality LC50 0.157 ph: 7.6,T: 21 C Newton & Bartsch 2007 Lampsilis cardium 96 h Mortality LC50 0.165 ph: 8.2, T: 20.5 C Newton et al., 2003 Lampsilis cardium 96 h Mortality LC50 0.127 ph: 8.2, T: 20.5 C Newton et al., 2003 Lampsilis siliquoidea 96 h Survival LC50 0.732 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Lampsilis siliquoidea 96 h Survival LC50 0.359 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Lampsilis rafinesqueana 96 h Survival LC50 0.812 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Lampsilis rafinesqueana 96 h Survival LC50 0.805 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Epioblasma capsaeformis 96 h Survival LC50 0.417 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Villosa iris 96 h Survival LC50 0.461 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Villosa iris 96 h Survival LC50 0.22 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Villosa iris 96 h Survival LC50 0.783 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Lampsilis fasciola 96 h Survival LC50 0.542 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Lampsilis abrupta 96 h Survival LC50 0.168 ph: 8.3, T: 20 C Wang et al 2007 Planarie Polycelis felina 96 h Mortality LC50 0.39 Alonso & Camargo 2005 Polycelis tenuis 96 h Mortality LC50 0.58 William et al 1986* *In WFD-UKTAG, April 2007. Proposed EQS for Water Framework Directive Annex VIII substances: ammonia (un-ionised) 34