Summering av remissvar ang. Förslag till nytt arbetssätt och fördelningsnyckel för ÅGP-verksamheten 2018 (NV-03333-17) Remissinstans Synpunkter på: Indelning i kategorier NVs beaktande av synpunkter* Synpunkter på: Fördelning av medel 2018 NVs beaktande av synpunkter Övriga/generella synpunkter NVs beaktande av synpunkter * Synpunkter på kategoriseringen av enskilda ÅGP hanteras i en egen tabell (se nästa blad) Länsstyrelser AB Stockholm Välkomnar den nya kategoriseringen av den s.k. Att arbetssättet gäller från beslut och tills vidare ÅGP:listan och tillstyrker NVs förslag till nytt arbetssätt. förtydligas i beslutet. Riktlinjer för hur vi ska arbeta Detta arbete är i grunden bra och välbehövligt för att vidare med de olika kategorierna ska tas fram och de bättre optimera insatsernas samlade naturvårdsnytta. nationella Inte tydligt i denna remiss att arbetssätten kommer att gälla från 2018 och tills vidare. Det bör förtydligas i beslutet. Om det nya arbetssättet innebär att andra Särskilda satsningar på specifika uppföljningar kan bli aktörer förväntas ta ett större ansvar är det viktigt att aktuellt framöver. Naturvårdsverkets inleder en tidig dialog med dessa aktörer på nationell nivå. Finns annars risk att några ÅGP hamnar mellan stolarna. Viktigt att Naturvårdsverket samordnar arbetet med uppföljningen och hittar en lämplig nivå på den. Att följa upp arter/miljöer kan vara förenat med höga kostnader och ett alternativ kan vara att framöver ha en separat budget för uppföljningar. Tillstyrker även Naturvårdverkets förslag till fördelningsnyckel för ÅGP-verksamheten 2018. C Uppsala Lst lämnade synpunkter på en tidigare version av översynen och vidhåller de tankar de då (1/9 2017) hade om strategiska program samt om områdesskydd/förvaltningsprogram. Från 170901: Specifika synpunkter ang. behov i strategiska program i odlingslandskapet (t.ex. brist på betesdjur) och behovet av ett täckt-/sand-ågp. Frågor kring ansvar för skötsel och övervakning av arter i kategorin Områdesskydd/förvaltning. kategorierna ska tas fram och de nationella Det nya arbetssättet bör göra det lättare att lyfta behov som är specifika för program inom odlingslandskapet. Behovet av ett täckt-/sand-ågp är något som kan diskuteras vidare i samband med revideringen av ÅGPlistan. Vill återigen lyfta att utöver finansieringsnyckeln borde Naturvårdsverket öppna för att även ÅGP ska kunna söka särskilda medel för särskilt kostsamma projekt, i likhet med hur reservatsförvaltningen kan söka sådana medel. Detta är synnerligen viktigt i projekt där ÅGP och skötsel vill göra samma sak, men både i och utanför skyddade områden. Det finns idag inga extra medel som kan användas till detta, utan en sådan pott måste i så fall reserveras från de åtgärdsmedel som annars fördelas till länens ÅGParbete enligt fördelningsnyckeln. NV avsätter en pott för framtagande av program, utvärderingar etc men den potten skulle kunna utökas med möjlighet att söka medel för att genomföra projekt. Konsekvensen blir att den totala budgeten som fördelas ut till länen via fördelningsnyckeln i så fall minskar till förmån till de län som ingår i projekt. D Södermanland Tycker i stort att förslaget på ett nytt arbetssätt är bra. För ÅGP inom kategorin Naturvårdsstrategier vill Lst belysa vikten av att NV tar ett stort ansvar för att driva arbetet på nationell nivå. För Beredsskapsprogram viktigt att man inte bara förlitar sig på miljöövervakning och ideella krafter för att bevaka dessa arter. Anser att den föreslagna fördelningen för 2018 är bra. Avråder från en fördelning som baseras på Bilaga 1 till åtgärdsprogrammen. E Östergötland Generellt positiv till förslagen. Föreslagna kategorier är relevanta och indelningen av ÅGP i dessa i huvudsak bra. Kategorin Beredskapsprogram bör kunna tillämpas på flera arter än bara mycket sällsynta arter med förekomst på ett fåtal lokaler, tex arter som sköts via EU s miljöersättningar och som ingår i övervakningsverksamhet som floraväkteriet. Fundera på om det för vissa arter vore lämpligt att låta dem vara både ord. ÅGP och beredskapsprogram även om det blir mer svåröverskådligt, detta på arter som har lokaler som övervakas eller sköts av miljöersättningar men som även finns tex i vägkanter (ej allmänna vägar) och skulle behöva skötas via ÅGP. Kunskapsprogram - viktigt att kunna köpa tjänster vi önskar för att göra analyser då det är svårt att få till utan finansiering. Viktigt med övergångsperiod och att arbetet med förankring och överlämning till andra aktörer påbörjas inom kort. NV måste vara tydlig med hur förankringen/överlämningen ska genomföras och vad lst har för roll och ansvar. Kategorin beredskapsprogram justeras till; För arter med stabil förekomst på ett fåtal lokaler där det i dagsläget inte finns behov av direkta åtgärder. Fokus på arter som finns utanför skyddade områden och vars populationsutveckling övervakas (eller kan övervakas) inom andra verksamheter eller av andra aktörer (t.ex. Floraväkteriet). Riktlinjer för hur vi ska arbeta vidare med de olika Positivt att fördelningsnyckelen utvecklas i en riktning som gör att den kopplar till verkliga kostnader. Fördelning utifrån antalet ord. ÅGP är brasteg i denna riktning, men viktigt att också säkerställa att varje län får medel motsvarande minst en koordinatortjänst. Beslutet förtydligas med att ÅGP-medlen ska täcka en heltidstjänst. Viktigt att ta fram en ny lista över vilka arter och miljöer ÅGP listan ska revideras och som är i behov av ÅGP. Därefter är det viktigt att se över gruppering av ÅGP-program kan då vilka arter man bör slå samman i större program som diskuteras vidare. Riktlinjer kommer omfattar grupper av arter och/eller miljöer. Vid det att tas fram för de olika kategorierna arbetet bör man beakta och ta tillvara de bra förslag som vilka även kommer att tydliggöra togs fram 2014. Viktigt att koordineringsrollen tydliggörs. koordinatorns roll i olika typer av ÅGP.
F Jönköping Tillstyrker förslag till ändrat arbetssätt. Viktigt att visa på resultat och måluppfyllelse, uppföljning av åtgärder måste bli en del av ÅGP:s nya arbetssätt men det saknas förslag på hur det ska göras. Stödjer i huvudsak förslaget om indelning i olika kategorier, men har några synpunkter och frågor ang. ffa kategorierna Benämningen Naturvårdsstrategier har ersatts av Områdesskydd och förvaltning samt Samverkansprogram. Naturvårdsstrategier. Förtydliganden om ansvarsförhållanden behövs. Vore landskaps- eller samverkansprogram en bättre benämning än Naturvårdsstrategi? Avstyrker förslaget till ny fördelningsnyckel. Välkomnar en översyn av fördelningen av åtgärdsmedel, men skulle föredra att frågan om finansieringsnyckel hanteras separat efter att arbetssättet inom ÅGP är fastställt. Föreslår istället att åtminstone en liten del av anslaget kunde avsättas som öronmärkta projektmedel för större länsövergripande samverkansprojekt med externa finansiärer. Det skulle kunna börja införas redan inför 2018 och vidareutvecklas kommande år. T.ex. sandmiljöer och jätteträdsmiljöer. Förordar att arbetsformen åtminstone prövas i ett par pilotprojekt. NV avsätter en pott för framtagande av program, utvärderingar etc men den potten skulle kunna utökas med möjlighet att söka medel för att genomföra projekt. Konsekvensen blir i så fall att den totala budgeten som fördelas ut till länen via fördelningsnyckeln minskar till förmån till de län som ingår i projekt. Välkomnar att man ser över ÅGP-arbetet och är mycket positiva till det översynsarbete som gjorts. ÅGP behöver tydliggöras och utvecklas avseende på ansvar, ekonomi och resultat. G Kronoberg Angeläget att bredda verksamheten så att fler aktörer engageras, men tycker inte att verksamheten ska renodlas genom att styra ansvaret för arbetsuppgifter på olika enheter/funktioner/personer inom länsstyrelsen då det bidrar till stuprörstänk. Det är bra om olika verksamheter kan samverka och organisationen av denna verksamhet bör länsstyrelserna själv besluta. Länsstyrelsen avstyrker därför från användningen av kategorin Områdesskydd och förvaltning. Inte realistiskt att praktiskt verkställa indelningen i kategorier redan 2018. Krävs övergångsperiod för att slippa glapp i åtgärdsarbetet. Viktigt att ha en strategi för hur överlämnande av ansvar ska ske så att andra aktörer inser vad som förväntas av dem. En styrgrupp för arbetet med artinriktad naturvård där representanter från alla berörda myndigheter och samhällsfunktioner finns med bör upprättas 2018. Områdesskydd (med inriktning på at skydda skog) kan inte användas för att skydda områden vilka berör åtgärdsprogramsarter i odlingslandskapet. Uppföljning av det som görs inom ÅGP behöver förbättras, olika kategorier kan inte förväntas följas upp på samma sätt. Även mer specifika synpunkter/frågor på olika kategorier och kategoriseringen av vissa ÅGP (Alkonblåvinge; Klockgentiana; Kalktallskog; Kungsörn; Utter; Svampar i ängs- och betesmarker; Svartoxe). Att tillsätta en styrgrupp är en intressant idé. NV instämmer också i att uppföljningen av ÅGP-arbetet behöver förbättras. Mallar/riktlinjer för uppdatering av åtgärdstabeller, årsredovisningar och slutrapporter behöver ses över och anpassas till ÅGP i olika kategorier. Särskilda satsningar på specifika uppföljningar kan också bli aktuellt framöver. Förslaget till förändringar i hur medlen för ÅGP ska fördelas och hur fördelningsnyckeln ska vidareutvecklas är bra. Hur skilja program som hamnar i två kategorier, vad väger tyngst? Hur fördelas medlen till program som är både ordinarie och områdesskydd. Rutiner för hur en årlig översyn ska gå till kommer att tas fram. Det är endast kategorin ordinarie ÅGP som ligger till grund för föredlningsnyckeln och är de program där faktiska åtgärder ska genomföras och väger därmed tyngst. Övriga kategorier handlar främst om koordinering. H Kalmar För många Ord. ÅGP för att arbeta med, en prioritering behöver göras även mellan dem. Föreslår möjligheten att arbete i projekt och prioritering av geografiska områden där fler arter kan gynnas. Föreslår att NV låter några länsstyrelser utarbeta projektplaner under 2018 för att köra några pilotprojekt (med fördel länsöverskridande) under 2019. Flera frågor kring ansvar och finansiering av arbete med ÅGP i kategorierna Beredskapsprogram, Kunskapsuppbyggande program och Naturvårdsstrategier. Föreslår ändrad kategorisering av några ÅGP (Korthalsad majbagge; Svartfläckig blåvinge; Vitryggig hackspett; Storviol). involverade och hur de kan arbeta med programmen. Prioriteringar kommer göras, baserat på befintliga underlag som tidigare prioritering samt Lst bedömningar från workshops under översynen. Det finns inga extra medel som kan användas till projekt, utan en sådan pott måste i så fall reserveras från de åtgärdsmedel som annars fördelas till länens ÅGP-arbete enligt fördelningsnyckeln. Naturvårdsverket kommer att behålla rätten att reservera medel för särskilda insatser beroende på behov och budgetutrymme från år till år. Den potten skulle kunna utökas och öppnas upp för länsstyrelserna att söka medel för att genomföra projekt. Konsekvensen blir i så fall att den totala budgeten som fördelas ut till länen via fördelningsnyckeln miskar till förmån till de län som ingår i projekt. Viktigt att på sikt få till en fördelning som bättre De tre nya artfynden påverkar inte motsvarar programmens kostnader, men en utmaning fördelningsnyckeln som nu ska baseras på antal Ord. att få till och kan inte baseras på beräkningar som gjorts i ÅGP. Violgubbe är inte ett Ord. ÅGP. Rödtoppbi och Bilaga 1 till samtliga ÅGP. Olika arter bör ha olika status i Lindbagge ingår i ÅGP som redan berör länet. olika län- kärnområden kontra randområden. Ifrågasätter varför Vitryggig hackspett tilldelas så mycket medel (bl.a. för nationell koordinering och 75% tjänst på Naturskyddsföreningen). Har 3 nya fynd av ÅGP-arter i länet vilket påverkar tabellen och fördelningsnyckeln. I samband med beslut om de nya kategorierna är det I samband med framtagande av viktigt att gå ut med ett pressmeddelande om varför riktlinjer för de olika kategorierna detta arbete gjorts, dvs att arterna inte är mindre hotade kommer GI vara en del. Det kommer utan att det handlar om att fördela ansvar och prioritera även att komma ut riktlinjer och våra knappa medel. ÅGPs roll i GI-arbetet behöver mallar för uppdatering av förtydligas på det nationella planet. Prioritera de åtgärdstabeller och diskussion om viktigaste geografiska områdena i uppdaterade tabeller. geografiska områden kan då lyftas Behov av att undanhållsröja storviolslokaler, programmet upp. När övervakningen eller annan är beredskapsprogram ska det sökas extra medel eller information visar att statusen håller ska arten flyttas till ordinarie ågp? på att försämras står det länsstyrelserna fritt att direkt gå in och genomföra åtgärder (dvs. utan att programmet flyttas till kategorin Ordinarie ÅGP) med finansiering från basanslaget.
I Gotland Ser positivt på kategoriseringen. Viktigt att det finns möjlighet att ompröva kategoriseringen vid behov. Hur utvärderingen av verksamhetens måluppfyllelse kan förbättras återstår. Ser behov av tillägg av både arter och naturtyper inom ÅGP. Arbetet bör kanaliseras till de platser där det gör störst nytta, i trakter med hög densitet av skyddsvärda arter och biotoper. Argumenterar för flytt av 3 ÅGP till kategorin Ordinarie ÅGP (Svartfläckig blåvinge; Gulfläckig igenkottspinnare; Hotade åkerogräs). Behov av att ändra kategoriseringen av ett ÅGP bör Inga specifika synpunkter på fördelningen av medel. bevakas av den nationella koordinatorn. Rutiner för hur en årlig översyn ska gå till kommer att tas fram. Behovet av tillägg av arter/naturtyper kommer att beaktas vid revideringen av ÅGP-listan (ett arbete som påbörjats men fått avvakta i väntan på översynens utfall). Instämmer i behovet av att fokusera insatser där de gör störst nytta och att utvärdering av resultat och måluppfyllelse bör förbättras. Lst positiv till översynen och intentionen att förtydliga ÅGP s ansvarsområde. K Blekinge M Skåne Ser positivt på förslaget som gör prioriteringen och andra aktörers roll tydligare. Anser att indelningen i kategorier kan öka tydligheten om vilken roll ÅGP och andra aktörer/verksamheter har för resp. ÅGP, men otydligt vem som bär koordineringsansvaret för ÅGP i kategorierna Områdesskydd/förvaltning och Naturvårdsstrategi. Ett förtydligande av koordineringsansvaret behöver göras i den version av översynen som fastställs och befintlig arbetsbeskrivning av ÅGP-koordinationen bör uppdateras. Oklart hur och när ett ÅGP kan flyttas till en annan kategori och vem som gör den bedömningen. Det borde vara möjligt att under en övergångsperiod sätta en art i tre kategorier. Det saknas en fördelning av medel till framtagande av nya ÅGP, kunskapsprogram och utredningar inom beredskapsprogram. Även mer specifika synpunkter/frågor ang. de olika kategorierna. Inga stora invändningar på utfallet av kategoriseringen av ÅGP, men synpunkter på placeringen av 6 ÅGP (Gulfläckig igenkottspinnare; Hotade åkerogräs; Nyckelpigespindel; Sandnörel; Stinkmålla; Större grynsnäcka). Behov av att ändra kategoriseringen av ett ÅGP bör bevakas av den nationella koordinatorn. Rutiner för hur en årlig översyn ska gå till kommer att tas fram. Anser att tilldelningen av medel även bör ha en koppling till uppskattade kostnader för resp. ÅGP varje län berörs av. Stödjer förslaget att fördelningen av anslag ska baseras på antalet ord. ÅGP som ett län berörs av. Har en sak att erinra om fördelningen av åtgärdsmedel 2018 och det är finansiering av den nationella koordineringen av programmen. Otydligt vad de nationella koordinatorerna förväntas göra. Tveksam till att koordinering och åtgärder inom Kunskaps- och Bredskapsprogram samt arbetet med Naturvårdsstrategier förväntas finansieras inom befintligt anslag (baserat på antal ord. ÅGP) utan en sammanställning av hur stort detta behov är per län. Stor osäkerhet inför utfallet av finansieringen fr.o.m. 2019 och denkommande översynen av hur anslagsfördelningen ska baseras. Viktigt att koordinatorns roll blir en del i underlaget för framtida fördelningsnycklar. Ser inte att en fördelning utefter kostnader i programmen skulle vara positivt utan förordar nuvarande modell baserat på antalet program som ett län berörs av. Det har varit en ambition, men bedöms i dagsläget inte vara möjligt. En arbetsbeskrivning för nationell koordinator ska tas fram med utgångspunkt från tidigare beskrivning. Förtydligar kategorin beredskapsprogram med "När övervakningen eller annan information visar att statusen håller på att försämras står det länsstyrelserna fritt att direkt gå in och genomföra åtgärder (dvs. utan att programmet flyttas till kategorin Ordinarie ÅGP) med finansiering från basanslaget". När det gäller kunskpasprogram får vi se över finansieringsmöjligheter från fall till fall. Ser fram emot en vidareutveckling av detta arbete. Positiva till att ÅGP-verksamheten ses över för att bli tydligare både utåt och internt (NV och Lst) samt att en tydligare uppföljning genomförs. Processen där Lst varit delaktiga har varit uppskattad och har ökat förståelsen och acceptansen för det nya förslaget. Överlag positiva till den kategoriindelning som föreslås om ett nytt arbetssätt inom ÅGP. Eniga om att fler sektorer behöver ta ansvar för artbevarandet om vi ska leva upp till de nationella målen. Däremot många frågetecken kring förslaget som bör rätas ut innan den nya ansvarsfördelningen blir tydlig. Det återstår en hel del arbete med att paketera information och jobba för att integrera programmen i flera verksamheter. Det är ett arbete som kommer att ta tid och som inte är klart idag men som ska påbörjas i samband med kategoriindelningen. N Halland ÅGP-arbetet måste tydliggöras och utvecklas, och fler verksamheter och aktörer engageras. Positivt att den nya kategoriseringen ger nya verksamheter och aktörer ett ansvar. Men oro över om det finns mottagare, att arbetet ska tappa fart och prioriteras ned om det inte avsätts en budget för ändamålet hos dessa verksamheter/aktörer. Synpunkter på placeringen av ÅGP Gulfläckig Igelkottspinnare. Inga specifika synpunkter på fördelningen av medel. O Västra Götaland Har idag inga synpunkter på vilka åtgärdsprogram som är klassade som ordinarie. Vill däremot trycka på vikten av kontinuitet i arbetet. En god idé att inrätta kunskapsuppbyggande program där det har visat sig att åtgärderna inte fungerar eller vi inte vet vad vi ska göra, men de behöver finansieras. Beredskapsprogram kan När övervakningen eller annan information visar att vara en bra kategori för de arter som oftast inte behöver statusen håller på att försämras för ett program några åtgärder, men det skulle vara mycket användbart kategoriserat som beredskapsprogram står det om NV kan specificera vem som idag övervakar länsstyrelserna fritt att direkt gå in och genomföra respektive beredskapsprogram. Om förvaltningen ska ta åtgärder (dvs. utan att programmet flyttas till kategorin över ansvaret för ÅGP-arterna i kategorin områdesskydd Ordinarie ÅGP) med finansiering från basanslaget. När och förvaltning behövs det större resurser till det gäller kunskpasprogram får vi se över förvaltningen. Det är bra att NV pekar på de storskaliga finansieringsmöjligheter från fall till fall. åtgärder som krävs för att vissa av de hotade arterna ska överleva på lång sikt. Fram till dess att det finns aktörer och medel för dessa åtgärder är det viktigt att någon arbetar med arterna. Därför bra att alla ÅGPn som är klassade som naturvårdsstrategier även finns med i en annan kategori. En fördelningsnyckel som tar hänsyn till budgetarna hos de enskilda åtgärdsprogrammen skulle vara bra. Men dessa budgetar är framtagna med olika noggrannhet och med olika riktlinjer och behöver därför först ses över. Nyckeln kommer att baseras på antal ordinarie ÅGP. Anser att en prioritering av åtgärdsprogrammen behövs. I detta beslut baseras nyckeln på Däremot svårt att bedöma vilka konsekvenser det antal ordinarie ÅGP, utan inbördes nuvarande förslaget får, eftersom det som kommer att få prioritering. Men en prioritering störst effekt för det konkreta arbetet är hur många och inom kategorin Ord. ÅGP kommer vilka av de ordinarie ÅGPna som kommer att prioriteras. vara nödvändig p.g.a. Detta framgår inte av förslaget. Frågor kring budgetbegränsningar. Som underlag koordineringsansvar och finansiering av koordineringen. till prioriteringar finns både tidigare Lst önskar att NV utvecklar vilka övriga aktörer som prioriteringar (klass 1-5) samt de bedriver artinriktad naturvård som avses. bedömningar Länsstyrelserna gjorde på workshops under översynen. Riktlinjer för hur vi ska arbeta vidare med de olika kategorierna kommer att tydliggöra tänkbara aktörer (vilket kan variera både lokalt och beroende på program) och koordinatorns roll och ansvar.
S Värmland Föreslår att ÅGP Ärrlavar även anges som kategori Kunskapsuppbyggande program. Anser i övrigt att Bilaga 1 (förslaget till kategorisering) är rimlig. Fördelningen som föreslås av NV är rimlig avseende fördelning i relation till antalet ordinarie ÅGP. Dock anser Lst Värmland att det även bör tas hänsyn till arealer. Förslagsvis vägs länsarealen in i nyckelfördelningen. T Örebro Otydlig remiss, ger upphov till många frågor. Kommer inte att förändra ÅGP-arbetet i Örebro. Mycket arbete kvarstår. Behöver veta hur arterna kommer att behandlas inom naturvården, innebär tex kategoriindelningen att vissa arter mister sin ÅGPstatus? Viktigt att skälen till översynen tydliggörs. Vad menas med att ÅGP behöver renodlas som en av flera verksamheter som bedriver artinriktad naturvård? Bra uppföljning kostar. Föreslår att NV avsätter en pott till uppföljning och hjälper till med urval av arter och studier. Länen gör redan prioriteringar utifrån sina förutsättningar, vilket i praktiken innebär att de redan behandlas olika. Kunskapsprogram - föreslår att NV avsätter medel för att få igång arbete som syftar till att täppa igen ett urval av kunskapsluckor som lyfts i befintliga ÅGP. Beredskapsprogram - vore effektivast om arterna även fortsatt vid behov övervakas av ÅGP. Områdesskydd & förvaltning - oklart hur förekomster utanför skyddade områden ska hanteras, ÅGP behövs för att göra åtgärder för dearter där det är möjligt. Naturvårdsstrategier - bra att lyfta visa program tillhögre nivå och engagera fler aktörer, samt koppling till GI. Ord. ÅGP - väldigt många arter i denna kategori, remissen har inte lyckats minska antalet. Ett förväntat resultat av arbetet med översynen i dialog med länen och den föreslagna indelningen i kategorier är att vi når en bättre samsyn kring hur vi prioriterar och hanterar olika typer av program när budgeten är begränsad. Riktlinjer för hur vi ska arbeta vidare med de olika involverade och hur de kan arbeta med programmen. Kategoriseringen betyder inte att arterna mister sin ÅGP-status. Förslaget att renodla verksamheten beyder att genom att peka ut vad andra verksamheter kan göra och hur de kan göra det leder till att fler kan ta ansvar för artbevarande. Det finns inga extra medel för uppföljning eller forskning, utan en sådan pott måste i så fall reserveras från de åtgärdsmedel som annars fördelas till länens ÅGP-arbete enligt fördelningsnyckeln. En prioritering mellan program inom kategorin Ord. ÅGP kommer vara nödvändig p.g.a. budgetbegränsningar. Som underlag till prioriteringar finns både tidigare prioriteringar (klass 1-5) samt de bedömningar Länsstyrelserna gjorde på workshops under översynen. Ett motiv för en ny fördelningsnyckel är att den nuvarande inte har någon koppling till kostnaderna för föreslagna åtgärder. Men i det förslag som ligger för 2018 kvarstår denna brist på koppling. Skillnaden blir att man får medel för färre ÅGP. Att beräkna kostnader per län och uppdatera alla åtgärdstabeller är ett mycket stort arbete. Ifrågasätter om det är rätt prioritering av arbetstid. En så enkel modell som möjligt bör eftersträvas. ÅGP måste få vara dynamiskt. Ny kunskap och nya erfarenheter medför att åtgärdstabellerna inte följs och beräkningarna återspeglar inte de reella kostnaderna. Prioriteringar i det egna länet styr och den nationella koordinatorn för resp. program kan bara försöka inspirera till åtgärder. U Västmanland Det krävs en prioritering inom Ordinarie ÅGP - vem gör den och hur ska det gå till? Kunskapsprogram - positivt med forskarsamarbete, men påpekar att det nästan alltid kräver att lst eller NV har resurser till det. Beredskapsprogram - MÖ har små resurser och på Ja, prioriteringar kommer att vara nödvändiga inom Ord. ÅGP och som underlag till det finns både tidigare prioriteringar (klass 1-5) samt de bedömningar Länsstyrelserna gjorde på workshops under översynen. När det gäller kunskapsprogram får vi se över Lst har ingenting att anmärka och ser fram emot ett nytt förslag till fördelningsnyckel under våren 2018. landmiljö övervakas framförallt strukturer och pengarna finansieringsmöjligheter från fall till fall. När är bundna i 5-årsprogram. Hur föreslår ni att övervakningen eller annan information visar att statusen övervakningen av de program som i dagsläget inte täcks håller på att försämras för ett program kategoriserat som av RMÖ bör ske? Områdesskydd & förvaltning -- reservatsförvaltningsschablomen bör ta hänsyn till dyra ÅGP-arter så att inte artåtgärder blir bortprioriterade. Förtydliga hur man ska göra med program där artfynd finns utanför skyddade områden och programmet inte är klassat som ordinarie ÅGP, ska dessa lokaler släppas helt? Kan man göra åtgärder i skyddade områden om beredskapsprogram står det länsstyrelserna fritt att direkt gå in och genomföra åtgärder (dvs. utan att programmet flyttas till kategorin Ordinarie ÅGP) med finansiering från basanslaget. Riktlinjer för hur vi ska arbeta vidare med de olika kategorierna ska tas fram och de nationellla koordinatorerna kommer få i uppdrag att på progammen är klassade som BP och OF? Svårt att arbeta med en strategi i dessa kategorier eftersom det inte finns några pengar tilldelade för dessa. Naturvårdsstrategier - Otydligt, hur ska sektorsövergripande arbete ske? Är myndigheterna informerade och har de accepterat det större ansvaret Koordinatorsmedel får användas för samordning och rådgivning inom arbetet med såväl Naturvårdsstrategier som Områdesskydd/Förvaltning. ÅGP kan komma med input till reservatsförvaltningsschablomen men äger inte frågan. och kostander som det innebär? W Dalarna Kategoriseringen i stort sett bra, men vill flytta två ÅGP till kategorin Ord. ÅGP (Svampar i ängs- och betesmarker; Brandgynnade insekter). Fördelningsnyckel bör hållas så enkel som möjligt. En summa till varje län för att säkra ÅGP arbetet är bra och därefter fördelning efter prioriterade ÅGP. Att bryta ner det till förväntade kostnader blir för komplicerat. I grunden positiva till utveckling av verksamheten, men krävs även ekonomiska och politiska styrmedel. X Gävleborg Ej klarlagt om andra aktörer har möjlighet/viljan att ta ansvar för ÅGPn. Svårt för Områdesskydd och förvaltning att ta sig an ytterligare uppgifter utan extra resurser. Det återstår en hel del arbete med att paketera information och jobba för att integrera programmen i flera verksamheter. Det är ett arbete som kommer att ta tid och som inte är klart idag men som ska påbörjas när beslutet tas. Det bör ingå i fördelningsnyckel att ÅGP-medel ska kunna användas för koordinering av alla ÅGP ett län berörs av oavsett vilken kategori de hamnar i. För tidigt att låta förändringen av medel träda i kraft redan 2018 då flera oklarheter måste redas ut, det tar tid att lämna över mm. Att koordinering kan genomföras på alla ÅGP förtydligas i beslutet liksom att riktlinjer ska tas fram för de olika kategorierna vilket ytterligare kommer att tydliggöra koordinatorns roll. Förtydliga områdesskydd, rör det arter enbart inom skyddade områden eller både inom och utanför? Undrar om det kanske är tydligare om områdesskydd och förvaltning delas upp. Vi behöver vidareutveckla OF kategorin.
Y Västernorrland Instämmer i stort med kategoriseringen av Ord. ÅGP, men anser att även Svampar i ängs- och betesmarer bör vara ord. ÅGP. Flertalet synpunkter på kategorin Områdesskydd ochförvaltning: Vad händer med lokaler med ÅGP-arter som inte ligger i skyddade områden, inventeringar utanför skyddade områden och övergripande åtgärder som information, rådgivning och ny kunskap? Även specifika synpunkter på 9 program i denna kategori. Att arter för vilka områdesskydd bedöms vara den viktigaste bevarandeåtgärden förtydligas i kategorin områdeskydd och förvaltning liksom att koordinering kan genomföras på alla ÅGP. Om arten även förekommer utanför skyddade områden kan den även ligga i kategori Ordinarie åtgärdsprogram, Kunskapsuppbyggande program eller Beredskapsprogram och hanteras därefter. Utgångspunkten är att ÅGP inte ska behöva bekosta åtgärder inom skyddade områden. Ansvaret för hotade arter i skyddade områden ska ligga på förvaltningen. Förslaget innebär en minskning med drygt 114tkr 2018 jmf med 2017, men inte nödvändigtvis en minskning i uppdraget då skötselåtgärder och en stordel av övervakningen av ÅGP-arter i skyddade områden redan idag bekostas av förvaltningen. Hoppas att den fria potten på ca 100 tkr per län som tidigare diskuterats kan komma till. Anser att man även borde ta hänsyn till länets yta i någon form i fördelningsnyckeln. Att fördela pengarna proportionerligt baserat på antal ord. ÅGP innebär att det principiella problemet att nyckeln inte har någon koppling till föreslagna åtgärder och uppskatade kostnader i ord. ÅGP kvarstår. Vi är medvetna om att nyckeln saknar koppling till föreslagna åtgärder och uppskattade kostnader men vi har gjort bedömningen att den arbetsinsats som krävs för att ta fram en ny fördelningsnyckel inte är möjlig i dagsläget. Z Jämtland Tillstyrker i stort förslaget om utformning av nytt arbetssätt. Föreslår att NV redovisar bakgrunden till indelningen av vart och ett av programmen i de olika kategorierna då de ställer sig frågande till några av kategoriindelningarna (Brandinsekter i boreal skog; Kalktallskogar; Svampar i ängs och betesmarker). Bra att flera verksamheter anmodas ta större ansvar i artbevarandearbetet, men Avgörande faktorer och argument för placeringen av enskilda ÅGP i olika kategorier sammanställdes kortfattat i en excel-fil som skickades ut till alla Länsstyrelser inför regionala workshops i okt. 2017. Under dessa workshops diskuterades kategoriseringen och länens bedömningar av prioriteringar vidare och ett flertal justeringar har gjorts efter inkomna synpunkter från länen. Kategoriseringen av ett enskilt ÅGP kan också ändras vid Tillstyrker i stort förslaget om fördelningsnyckel för 2018. bedömer att det kommer att krävas en övergångsperiod behov, och rutiner för hur en årlig översyn ska gå till med successiv utfasning och förankringsarbete och ser behov av riktlinjer för övertagande verksamheter och aktörer. kommer att tas fram. Riktlinjer för hur vi ska arbeta vidare med de olika kategorierna ska också tas fram och de nationellla koordinatorerna kommer få i uppdrag att på Ser fram emot en tydligare ansvarsfördelning för artinriktat arbete och en fortsatt delaktighet i vidareutveckling av fördelningsnyckeln. AC Västerbotten Instämmer i behovet av att revidera kategoriseringen av åtgärdsprogram. Dagens budget räcker inte till för att jobba aktivt med samtliga program och ökat behov av att andra aktörer tar större ansvar. Ser den föreslagna kategoriseringen som ett bra sätt att tydliggöra vad som behöver göras för de olika arterna. Att program kan flyttas mellan kategorier ökar flexibiliteten kring arbetsinsatser och andra aktörers medverkan. Tydligt markerade överlämnanden till andra sektorer öppnar även möjligheten att ta fram ÅGP för andra hotade arter. Lst håller med om att fördelningsnyckeln behöver uppdateras och justeras. Dock märkligt att det enda som nämns i remissen är att pengarna ska fördelas proportionellt utifrån antal program. Lst står starkt bakom behovet av att säkra upp möjligheten att ha en 100% ÅGP-koordinator tjänst per län. Hur resterande medel fördelas behöver arbetas vidare med och det är viktigt att länen blir inblandade i framtagandet av den nya fördelningsnyckeln under 2018. Beslutet förtydligas med att ÅGP-medlen ska täcka en heltidstjänst. BD Norrbotten Synpunkter kopplade till enskilda ÅGP (21 st), men stödjer i stort förslaget till kategoriseringen av dessa. Positivt att NV kommer att fortsätta med vidareutvecklingen av fördelningsnyckeln under kommande år. Det bör bli tydligare vad NV förväntar sig att åtgärdspengarna ska räcka till men utan att de öronmärks. Anser att NV bör belysa artarbetet inom andra uppdrag Noterat som områdesskydd och vård- och skötsel. Exempelvis har Lst betydande åtgärder för fjällräv och fjällgås som utförs inom skyddade områden. NV bör se över hur dessa åtgärder ska bekostas och ser det därför som en nödvändighet att utfallet vid medelstilldelningen för 2018 kommer att justeras så att inget län drabbas av någon betydande minskning.
Övriga instanser Havs- och vattenmyndigheten Tillstyrker i huvudsak remissens förslag. Delar NVs uppfattning att ÅGPs ansvar för det artinriktade arbetet behöver tydliggöras och delas med fler aktörer. Hav har sedan 2014 haft en uppdelning med ordinarie program och kunskapsuppbyggande program. Lämnar inga specifika synpunkter på förslaget till indelning av enskilda ÅGP. Inga specifika synpunkter på fördelningen av medel. Hav anser att det är betydelsfullt med ett fortsatt samarbete med NV inom ÅGP, bl.a. med det strategiska arbetet att involvera fler aktörer i artbevarandet och att förbättra uppföljningen av resultat inom ÅGP. Ser även ett behov av att tydliggöra det samlade åtgärdsbehovet för samtliga rödlistade arter och att ta fram fler gemensamma ÅGP för att bl.a. uppfylla havsmiljödirektivets mål såsom för sjöfågel. NV instämmer och ser fram emot det fortsatta samarbetet med HaV. Jordbruksverket Har inga synpunkter på bilagan med indelning av arterna i olika kategorier. Efterfrågar ett förtydligande av vad ansvar för naturvårdsstrategier innebär. Arter som omfattas av naturvårdsstrategier behöver grupperas. Har inga synpunkter på medelsfördelningen till länens kategorierna ska tas fram. Det återstår en hel del arbete verksamhet. med att paketera information och jobba för att integrera programmen i flera verksamheter. Det är ett arbete som kommer att ta tid och som inte är klart idag men som ska påbörjas när beslutet tas. Behovet av att gruppera naturvårdsstrategier är något som kan diskuteras vidare i samband med revideringen av ÅGP-listan. Anser att det är bra att se över ÅGP-verksamheten for att effektivisera och prioritera det artinriktade naturvårdsarbetet. Det blir samtidigt tydligt att befintligt anslag inte räcker for att genomfora alla de åtgärder som har specificerats i olika program. Skogsstyrelsen Förslaget med indelning i olika kategorier är i grunden bra. Har inte hunnit bedöma betydelsen av arternas placering i de olika kategorierna. Är det viktigt för skogsstyrelsens arbete med naturvårdande skötsel att vissa arter hamnar i kategorin OF? Kommer det att styra Sks arbete tydligare? Avssende NS kan flera olika delar av sks verksamhet vara relevanta. Sks önskar förtydligande hur sektorsmyndigheterna ska komma in, vad sks förväntas göra. Avstår att lämna synpunkter kategorierna ska tas fram. Det återstår en hel del arbete med att paketera information och jobba för att integrera programmen i flera verksamheter. Det är ett arbete som kommer att ta tid och som inte är klart idag men som ska påbörjas när beslutet tas. Trafikverket Stödjer förslaget. Kommer att förenkla Trv medverkan då roller och ansvar tydliggörs.framtagandet av NS synliggör ett arbetssätt Trafikverket under lång tid eftersträvat. Insikten om att många åtgärdsprogram för hotade arter behöver hanteras på en landskapsnivå kommer öka möjligheterna till goda resultat i bevarandet av hotade arter Inga specifika synpunkter på fördelningen av medel. Riksantikvarieämbetet Har ej svarat på remissen. Upplands-stifftelsen Viktigt att ÅGP arterna behåller sin status som ÅGP även om de tillhör olika kategorier. Oklart vilket sätt indelningen leder till en förbättring.kommer sektorsmyndigheterna att satsa resurser, kommer miljöövervakningen att få en annan inriktning? Kommer områdesskydd att inriktas mer på artbevarande? MÖ fokuserar inte på arter och är bundna i 5-åriga program hur ska MÖ kunna övervaka ÅGP-arter? Till 2020 ska länen arbeta fram ett nytt miljöövervakningsprogram om det ska inkludera ÅGP-arter måste instruktionerna till länsstyrelsen ändras samt medel tilldelas. Hur ska arbetet med NS gå till?ett viktigt område för NS är sandarter, idag är det endast ÅGP som arbetar med naturvård i täktmiljöer. Svartoxe passar in som ÅGP-art kategorierna ska tas fram. Det återstår en hel del arbete med att paketera information och jobba för att integrera programmen i flera verksamheter. Det är ett arbete som kommer att ta tid och som inte är klart idag men som ska påbörjas när beslutet tas. Åtgärdsprogrammen kommer att behålla sin status men de kommer att hanteras olika beroende på kategori. Bra om fördelningen baseras på kostander men svårt att beräkna kostnader i åtgärdstabellerna och i förväg kunna avgöra omfattningen på åtgärderna. Det är resurskrävande och kanske bör arbetsresurserna på NV och lst prioriteras till mer angelägna uppgifter.