Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III

Ramböll Sverige AB Rapport geoteknisk undersökning, RGeo Lunds kommun Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III Malmö 20080303

Lunds kommun Översiktlig geoteknisk undersökning för Påskagänget III Rapport geoteknisk undersökning, RGeo Datum 20080303 Uppdragsnummer 61670826750 Utgåva/Status Eva Petersson David Galbraith Lars Johansson Uppdragsledare Handläggare Granskare p:\64mas2\6708\61670826750, påskagänget 3\4_proj\g\text\rgeo\rgeo.doc Ramböll Sverige AB Isbergs gata 3 211 19 Malmö Telefon 04010 54 00 Fax 04010 55 10 www.ramboll.se Organisationsnummer 5561330506

Innehållsförteckning 1. Inledning 1 2. Utförda fältundersökningar 1 2.1 Genomförande 1 2.2 Omfattning 1 3. Redovisning 2 4. Utsättning och avvägning 2 Bilagor Bilaga 1 Grundvattenobservationer (7s) Bilaga 2 Resultat från CPTsonderingar (9s) Bilaga 3 Resultat, markradonmätning (2s) Bilaga 4 Utdrag ur SGF:s beteckningssystem (26s) Ritningar G01 Geoteknisk undersökning plan, skala 1:1250 G02 Geoteknisk undersökning sektion AA och BB, skala 1:1000 G03 Geoteknisk undersökning sektion CC och DD, skala 1:1000 G04 Geoteknisk undersökning sektion EE och FF, skala 1:1000 p:\64mas2\6708\61670826750, påskagänget 3\4_proj\g\text\rgeo\rgeo.doc Ramböll Sverige AB Rapport geoteknisk undersökning, RGeo Översiktlig geoteknisk under sökning för Påskangänget III Malmö 20080303 61670826750

Påskagänget III Rapport geoteknisk undersökning, RGeo 1. Inledning Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Lunds kommun utfört en översiktlig geoteknisk undersökning inom exploateringsområdet Påskagänget, Etapp III samt Tegelbruksparken i Dalby. Objektet är beläget söder om Veberödsvägen och öster om Genarpsvägen. Denna rapport utgör en dokumentation av utförda geotekniska fältundersökningar. Tolkningar och värderingar av resultaten finns redovisade i separat rapport benämnd Geotekniskt utlåtande daterad 20080303. 2. Utförda fältundersökningar 2.1 Genomförande Undersökningarna har utförts under februari 2008. Vid fältundersökningarna har en bandvagn av typen Geotech 604DD använts med digital registrering av mätdata. Ledningskartering över berört område har utförts med hjälp av berörda ledningsägare och erhållna ledningsritningar. 2.2 Omfattning Fältundersökningarna har utförts enligt SGF:s rapport 1:96, Fälthandboken samt SGF:s rekommenderade standard och metodbeskrivning. p:\64mas2\6708\61670826750, påskagänget 3\4_proj\g\text\rgeo\rgeo.doc Fältundersökningarna har omfattat följande: CPTsonderingar i 9 punkter Trycksondering i 1 punkt Störd provtagning med skruvprovtagare i 22 punkter Installation av grundvattenrör Ø 25 mm av plast i 7 punkter Markradonmätning i 5 punkter Notering av stabiliserad fri vattenyta i öppet borrhål Okulär bedömning av jordprover har utförts i fält. Grundvattenrören har installerats i skruvborrhål. Ramböll Sverige AB Rapport geoteknisk undersökning, RGeo Översiktlig geoteknisk under sökning för Påskangänget III Malmö 20080303 61670826750 1 av 2

3. Redovisning Redovisningsprogrammet Autograf och AutoCad har använts för att redovisa resultat från utförda fältundersökningar i plan och sektion/enstaka borrhål. Resultaten av fältundersökningen finns lagrade i Autografs databas. 4. Utsättning och avvägning Utsättning och avvägning av de geotekniska undersökningspunkterna har utförts med DGPS. Mätningen uppfyller krav enligt klass B I SGF Rapport 1:96. Följande koordinat och höjdsystem har använts: Koordinatsystem: Lunds lokala Höjdsystem: Lunds lokala p:\64mas2\6708\61670826750, påskagänget 3\4_proj\g\text\rgeo\rgeo.doc Ramböll Sverige AB Rapport geoteknisk undersökning, RGeo Översiktlig geoteknisk under sökning för Påskangänget III Malmö 20080303 61670826750 2 av 2

Bilaga 1 s1 (7) Uppdragsnummer: 61670826750 Uppdrag: Påskagänget III Grundvattenobservationer Datum: 20080304 Datum GWnivå Grundvattenrör: 4 20080222 +55,35 Datum/installation: 20080222 20080227 +55,31 Nivå ök rör: +57,63 Nivå markyta +56,78 Nivå spets: +53,53 Höjdsystem: Lunds lokala Sektion: Sidomått: Xkoord: 69 902,4 Ykoord: 87 232,3 Koordsystem: Lunds lokala Jordart filternivå: siasa Funktions kontroll: (datum/sign) Min/Max +55,31/+55,35 +57,00 +56,50 +56,00 +55,50 +55,00 Nivå +54,50 +54,00 +53,50 +53,00 +52,50 +52,00 20080217 20080319 20080419 20080520 20080620 20080721 20080821 20080921 Datum P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\TEXT\Rgeo\Underlag\Gwrör, Bilaga 2\gvobs4.xls

Bilaga 1 s2 (7) Uppdragsnummer: 61670826750 Uppdrag: Påskagänget III Grundvattenobservationer Datum: 20080304 Datum GWnivå Grundvattenrör: 6 20080222 +51,29 Datum/installation: 20080222 20080227 +51,58 Nivå ök rör: +52,78 Nivå markyta +52,08 Nivå spets: +48,78 Höjdsystem: Lunds lokala Sektion: Sidomått: Xkoord: 70 143,9 Ykoord: 87 160,4 Koordsystem: Lunds lokala Jordart filternivå: LeMn Funktions kontroll: (datum/sign) Min/Max +51,29/+51,58 +55,00 +54,50 +54,00 +53,50 +53,00 Nivå +52,50 +52,00 +51,50 +51,00 +50,50 +50,00 20080217 20080319 20080419 20080520 20080620 20080721 20080821 20080921 Datum P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\TEXT\Rgeo\Underlag\Gwrör, Bilaga 2\gvobs6.xls

Bilaga 1 s4 (7) Uppdragsnummer: 61670826750 Uppdrag: Påskagänget III Grundvattenobservationer Datum: 20080304 Datum GWnivå Grundvattenrör: 10 20080222 +51,30 Datum/installation: 20080222 20080227 +51,30 Nivå ök rör: +53,04 Nivå markyta +52,24 Nivå spets: +49,04 Höjdsystem: Lunds lokala Sektion: Sidomått: Xkoord: 70 054,7 Ykoord: 87 177,7 Koordsystem: Lunds lokala Jordart filternivå: (si)sa/lemn Funktions kontroll: (datum/sign) Min/Max +51,30/+51,30 +55,00 +54,50 +54,00 +53,50 +53,00 Nivå +52,50 +52,00 +51,50 +51,00 +50,50 +50,00 20080217 20080319 20080419 20080520 20080620 20080721 20080821 20080921 Datum P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\TEXT\Rgeo\Underlag\Gwrör, Bilaga 2\gvobs10.xls

Bilaga 2 s1 (8) EDISON P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\Autograf\STACK\080225r.STD 2008 02 27 17:55 Löpnummer Nr Serienummer Datum 0 0 7 8100 20080221 Metod Starttid Objekt nummer Sondering nr 07 CPT 145900 1 4 Spets Förborrningsdjup Z koordinat Skalfaktor spets 3891 0 m 0 m 1277 Spetstryck [MPa] 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Skalfaktor friktion Skalfaktor portryck 6117 2510 Genererat portryck [kpa] 0 200 400 600 800 Friktion okorr [kpa] 0 50 100 Matningsha [cm/s] 0 30 Lutning [grader] 0 5 Resistivitet [ohm/m] 0 50 100 1 2 3 4 Avbruten utan stopp 5 6 Djup [m] 7 8 9 10 11 12 13 14

Bilaga 2 s6 (8) EDISON P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\Autograf\STACK\080225r.STD 2008 02 27 17:59 Löpnummer Nr Serienummer Datum 0 0 4 8100 20080221 Metod Starttid Objekt nummer Sondering nr 07 CPT 132900 1 17 Spets Förborrningsdjup Z koordinat Skalfaktor spets 3891 0 m 0 m 1277 Spetstryck [MPa] 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Skalfaktor friktion Skalfaktor portryck 6117 2510 Genererat portryck [kpa] 0 200 400 600 800 Friktion okorr [kpa] 0 50 100 Matningsha [cm/s] 0 30 Lutning [grader] 0 5 Resistivitet [ohm/m] 0 50 100 1 2 Kan ej neddrivas ir ytterligare 3 4 Kan ej neddrivas ytterligare 5 6 Djup [m] 7 8 9 10 11 12 13 14

Bilaga 2 s8 (8) EDISON P:\64mas2\6708\61670826750, Påskagänget 3\4_PROJ\G\Autograf\STACK\080225r.STD 2008 02 27 17:38 Löpnummer Nr Serienummer Datum 0 0 2 8100 20080221 Metod Starttid Objekt nummer Sondering nr 07 CPT 103900 1 22 Spets Förborrningsdjup Z koordinat Skalfaktor spets 3891 0 m 0 m 1277 Spetstryck [MPa] 0 2 4 6 8 10 12 14 16 18 Skalfaktor friktion Skalfaktor portryck 6117 2510 Genererat portryck [kpa] 0 200 400 600 800 Friktion okorr [kpa] 0 50 100 Matningshas Lutning [cm/s] [grader] 0 30 0 5 Resistivitet [ohm/m] 0 50 100 1 2 3 Kan ej neddrivas ytterligare 4 5 6 Djup [m] 7 8 9 10 11 12 13 14

Bilaga 3 s1 (2)

Bilaga 3 s2 (2)

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s1(26) Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS) Beteckningssystem för geotekniska utredningar SGF/BGS Beteckningssystem 1 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s2(26) Innehållsförteckning Inledning 4 Giltighet 4 Struktur 4 Tillgänglighet 5 Redovisning i plan 6 Allmänt 6 Sondering 7 Tillägg för djup och bergbestämning 7 Provtagning 8 In situförsök 9 Deformations och spänningsmätningar 10 Hydrogelogiska undersökningar 11 Miljötekniska markundersökningar 12 Geofysiska undersökningar 13 Redovisning i sektion 14 Sondering 14 Allmänt 14 Sticksondering 17 Viktsondering 18 Trycksondering 19 CPTsondering 20 Slagsondering med registrering 22 Slagsondering utan registrering 22 Hejarsondering 23 Jordbergsondering 24 Provtagning 27 Allmänt 27 Provtagning av jord 28 Provtagning i provgrop 29 Provtagning i berg 30 In situförsök 31 Allmänt 31 Vingförsök 32 Dilatometerförsök 33 Pressometerförsök 35 Hydrogeologiska undersökningar 36 Miljötekniska markundersökningar 38 Allmänt 38 Geofysiska undersökningar 39 SGF/BGS Beteckningssystem 2 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s3(26) Redovisning av tolkad geoinformation 40 Allmänt 40 Jordarter redovisning i plan 41 Bergarter redovisning i plan 42 Bergartsstrukturer 44 Lineament 45 Vittringsgrad 46 Geohydrologi 47 Miljötekniska beteckningar 48 Redovisning av grundläggningssätt samt jord och bergförstärkningsåtgärder 49 Allmänt 49 Grundläggning 50 Pålgrundläggning 50 Ytgrundläggning 51 Ytgrundläggning (forts) 52 Jordförstärkningar, fyllningar redovisning i plan 53 Stödkonstruktioner redovisning i plan 54 Bergförstärkningar 55 Planredovisning av tillåtna vibrationsnivåer 56 Bilaga 1 Förkortningar 57 Sondering 57 Provning in situ 57 Provtagare 57 Analysmetoder 58 Speciella metoder 58 Mineral och sprickfyllnad 58 Gångbergarter 58 Berg och jord 59 Berg och jordparametrar 60 Sammanfattande förkortningar 60 Övriga förkortningar 61 SGF/BGS Beteckningssystem 3 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s4(26) Inledning Detta beteckningssystem är framtaget i samarbete mellan Svenska Geotekniska Föreningen (SGF) och Byggnadsgeologiska Sällskapet (BGS). Beteckningssystemet ger riktlinjer för geoteknisk, geologisk och miljöteknisk redovisning i plan och i sektion. Systemet omfattar redovisning av undersökningar, tolkade grundförhållanden, grundkonstruktioner samt olika former av förstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet vänder sig till de som utför geotekniska utredningar (fältpersonal, handläggare, laboratoriepersonal, rit och CADpersonal) beställare av geotekniska utredningar och mark och grundläggningsarbeten entreprenörer för mark och grundläggningsarbeten övriga som kommer i kontakt med någon form av geoteknisk redovisning Giltighet Detta beteckningssystem, Version 2001:2, gäller från 20010101 och därmed upphör samtliga tidigare av SGF utgivna beteckningsblad att gälla. För att beteckningarna i detta system skall gälla måste hänvisning till SGF/BGS beteckningssystem med aktuell version åberopas i aktuella dokument. Struktur Beteckningssystemet har jämfört med tidigare beteckningsblad utökats med nya geotekniska, ingenjörsgeologiska och miljötekniska undersökningsmetoder. Dessutom ingår redovisning av grundkonstruktioner och förstärkningsåtgärder. Beteckningssystemet är indelat med avsikt att följa normal arbetsgång från projektering till produktion, dvs redovisning av: Undersökningar Tolkning av grundförhållanden från undersökningsresultat Grundläggningsmetod och förstärkningsåtgärder Grundläggning och förstärkning SGF/BGS Beteckningssystem 4 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s5(26) Förutom de olika symbolerna, redovisning av sonderingar och andra undersökningar, raster för grundläggningsmetoder och förstärkningsåtgärder etc, redovisar beteckningssystemet tillhörande beskrivningskoder och attribut enligt SGF:s Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar (Rekommenderad standard 19941012). SGF:s överföringsformat tillämpas normalt för fältminnesregistrering. Det ger även möjligheter till neutral överföring av geoteknisk information mellan olika programsystem. Det är möjligt att utnyttja SGF/BGS beteckningssystem för att "plocka" önskade textavsnitt och symboler, som är relevanta för aktuell redovisning. Tillgänglighet Beteckningssystemet är tillgängligt via SGF:s hemsida på Internet med adressen www.sgf.net. Användare kan hämta hela eller delar av beteckningssystemet för egen användning. En vägledning för användning kan hämtas på startsidan för beteckningssystemet. En pappersversion kan beställas från SGF sekretariat, 581 93 Linköping. SVENSKA GEOTEKNISKA FÖRENINGEN BYGGNADSGEOLOGISKA SÄLLSKAPET SGF/BGS Beteckningssystem 5 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s6(26) Redovisning i plan Redovisning i plan Allmänt Undersökningspunktens läge anges med en cirkel med en diameter av 3 mm med centrum i undersökningspunkten. Cirkeln kan sedan byggas på med attribut, t ex streck, cirklar och skrafferingar. Attributen anger vilken typ av sondering, provtagning och mätning som utförts. Exempelvis betyder en ofylld 3 mm cirkel att en enkel sondering utförts, t ex en sticksondering utan angivande av sonderingsmotstånd. Om den undre cirkelhalvan är fylld innebär detta att statisk sondering utförts, t ex viktsondering. Ifylld övre cirkelhalva innebär att dynamisk sondering utförts, t ex hejarsondering eller slagsondering. Ett lodrätt streck under cirkeln och streckets avslutning eller avsaknaden av lodrätt streck anger hur sonderingen avslutats, t ex om sondering utförts till för metoden normenligt stopp eller om sondering utförts i berg. En yttre omgivande 5 mm cirkel lagd över en 3 mm cirkel anger att provtagning av jord utförts. Fylld övre respektive undre cirkelhalva anger om provtagningen är störd eller ostörd, d v s taget med t ex skruvborr respektive taget med kolvprovtagare. Cirkeln (3 mm) avser undersökning i jord. Ett lodrätt streck ovan cirkeln anger någon form av hydrogeologisk mätning. Ett lodrätt streck under cirkeln anger att stopp erhållits vid sondering eller att sondering utförts i eller till förmodat berg. Intill undersökningspunkten anges identitetsnummer. Till vänster om punkten anges markytans nivå eller annan referensnivå. Lutande borrhål, vilket är vanligt vid långa undersökningshål i berg, anges med ett streck som utgör borrhålets planprojektion. Ibland kompletteras information med uppgifter om lutning, längd och riktning. SGF/BGS Beteckningssystem 6 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s7(26) Redovisning i plan Sondering Undersökningspunkt (grundsymbol) utan attribut vid sondering samt enkel sondering utan redovisning av sonderingsmotstånd (t ex sticksondering eller slagsondering utan registrering av sonderingsmotstånd) Statisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex vikt och trycksondering) CPTsondering Dynamisk sondering med redovisning av sonderingsmotstånd i jord (t ex hejarsondering) Tillägg för djup och bergbestämning Sondering avslutad utan att stopp erhållits Sondering till förmodad fast botten, d v s sonden kan inte med normalt förfarande utan svårighet drivas ned ytterligare Sondering till förmodat berg Sondering mindre än 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg Sondering minst 3 m i förmodat berg samt analys av borrkax Kärnborrning minst 3 m i förmodat berg Lutande borrhål genom jord ned i förmodat berg. Planprojicerat läge redovisas samt bergnivå och borrhålsslut. Lutning och längd kan anges. SGF/BGS Beteckningssystem 7 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s8(26) Redovisning i plan Provtagning Störd provtagning (vanligen med kann, skruv eller spadprovtagare, provtagningsspets eller specialprovtagare, t ex ballastprovtagare) Ostörd provtagning (vanligen med kolvprovtagare av standardtyp eller kärnprovtagare) Provgrop. Större provgrop redovisas skalenligt. Ytlig provtagning i berg/knackprov. Utförda analyser och mätningar på prover kan anges med bokstavsförkortningar enligt följande: T = annan teknisk analys P = petrografisk analys, tunnslipsanalys C = kemisk analys SGF/BGS Beteckningssystem 8 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s9(26) Redovisning i plan Hydrogelogiska undersökningar Vattennivå bestämd, t ex i provtagningshål Grundvattennivå bestämd vid korttidsobservation i öppet system Grundvattennivå bestämd vid långtidsobservation i öppet system Avslutad observation Portrycksmätning Provpumpning eller infiltrationsförsök Vattenförlustmätning i berg Brunn (grävd, sprängd eller borrad) SGF/BGS Beteckningssystem 11 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s10(26) Redovisning i plan Miljötekniska markundersökningar Fältanalys Laboratorieanalys Undersökta/analyserade medier/prover anges med tilläggsbeteckningar under den trekantiga symbolen enligt nedan. Jordart på provtagningsnivån kan anges till vänster om symbolen. Tilläggsbeteckningar: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckningar över den trekantiga symbolen: Rn Radonmätning SGF/BGS Beteckningssystem 12 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s11(26) Kapitel 2 Redovisning i sektion Redovisning i sektion Sondering Allmänt Resultat från sondering redovisas vid sidan av sonderingsstapeln. Denna utgörs av dubbla vertikala linjer och motsvarar sonderingshålets längd. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet, mätningsklass enligt SGF:s Fälthandbok (SGF Rapport 1:96)i förekommande fall utrustningsklass, markytans nivå samt utförda undersökningar i kronologisk ordning. Vid sidan av stapeln redovisas resultat från sondering, in situförsök och laboratorieanalyser. Dessa uppgifter kompletterar uppgift om nivå respektive metod. Vid sondering registreras neddrivningsmotståndet som ett mått på jordens fasthet. Motståndet kan mätas som t ex antal vridna halvvarv för neddrivning (hv/0,2 m, viktsondering), antal slag för neddrivning (sl/0,2 m, hejarsondering), tidsåtgång för neddrivning (sek/0,2 m, slagsondering) eller med angivande av spetsmotstånd, mantelfriktion och portryck (CPTsondering). Neddrivningsmotståndet anges vid sonderingsstapeln med olika typer av stapeldiagram eller kontinuerliga diagram. Vid sticksondering registreras vanligtvis inte neddrivningsmotståndet. Även slagsondering och jordbergsondering kan utföras utan registrering av neddrivningsmotstånd. Sonderingsstapelns avslut anger erhållen typ av stopp och är kopplad till plansymbolen. Angiven kod i följande stycken, t ex kod HM=91, avser kod enligt SGF:s Dataformat för överföring av data från geotekniska undersökningar. Påbörjande av sondering med förborrning ODEX Ø76 Förborrningsdjupet anges med vidgad stapel enligt figuren. Metod för förborrning och borrdiameter anges, t ex ODEXborrning. SGF/BGS Beteckningssystem 14 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s12(26) Redovisning i sektion Beteckningar i sonderingsstapel I fält bedömda jordarter vid sondering redovisas enligt följande. X Fritt vatten (kod 81) Fyllningsjord (kod 30) Torv (kod 83) Torrskorpelera (kod 31) Lera och kohesionsjord (kod 37) Siltjord (kod 82) Sandjord (kod 38) X (icke bedömd jordart) (kod 36) Grusig jord (kod 39) Stenig jord och blockjord (kod 40) Friktionsjord, allmänt (kod 32, kod 3335, 37) Moränjordar, exkl lermorän (kod 84) Genomborrat block eller sten (kod 41) Lermorän (kod 85) Bergyta (kod 94) Sondering i berg Sondering i berg avslutad (kod 95) SGF/BGS Beteckningssystem 15 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s13(26) Redovisning i sektion Avslutning av sondering Exemplen nedan redovisas med tillhörande plansymbol. Sonderingen avslutad utan att stopp erhållits (kod 90) Block eller berg (kod 93) Sonden kan ej neddrivas ytterligare enligt för metoden normalt förfarande (kod 91) Stopp mot sten eller block (kod 92) Stopp mot förmodat berg (kod 94) Jordbergsondering. Sondering i förmodat berg (kod 95). Vid 3 m eller längre borrlängd i berg redovisas undre plansymbol annars övre SGF/BGS Beteckningssystem 16 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s14(26) Redovisning i sektion Trycksondering Grundsymbol i plan: (kod HM=01) Neddrivningskraften i kn när en pyramidformad spets penetrerar jorden. Stångfriktionen mäts på vissa nivåer med hjälp av en glappkoppling. Registrering av sonderingsmotstånd skall göras och redovisas minst var 0,05 m och mantelfriktionen minst varannan meter. Redovisning av sonderingsmotstånd och mantelfriktion görs i kn eller MPa. Redovisning skall omfatta alla nivåer mellan vilka vridning utförts och nivå för bedömt sondstopp. Tr anger använd metod. TR1 anger hålets identifikation. +13.6 anger utgångshöjd för sondering. Skrafferat intervall och vr anger att vridning utförts. Heldragen linje anger sonderingsmotstånd. Streckad linje anger mantelfriktion. Plansymbol i exemplet: +13.6 TR1 SGF/BGS Beteckningssystem 19 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s15(26) Redovisning i sektion CPTsondering Grundsymbol i plan: (kod HM=07) Använd sonderingsklass, CPT 1, 2 eller 3, anges. Redovisning omfattar kurvor för de uppmätta basparametrarna spetsmotstånd (q T, alt. q C ), mantelfriktion (f T alt. f C ) och i förekommande fall portryck (u). CPT 1 Neddrivningsmotståndet redovisas i diagramform. I diagrammet anger den heldragna kurvan spetsmotstånd, q c och den streckade mantelfriktion, f c, mätt vid spetsen. x anger längre uppehåll i sonderingen (> 5 min). Kurvorna för spetsmotstånd och portryck kan samredovisas till höger om stapeln och kurvan för mantelfriktion speglas till vänster. CPT 2 och CPT 3 För CPT 2 och 3 redovisas även portryckskurvan. Spetsmotstånd och mantelfriktion anges areakorrigerade (q C, f C ). I vissa fall redovisas även kurvor för de beräknade parametrarna friktionskvot (R f ) och portryckskvot (DPPR). Bedömda jordarter kan anges i borrhålsstapeln. Aktuell sonderingsklass skall anges ovan sonderingsstapeln. Vid uppritning skall följande skalor väljas: Djup 1,0 m/cm q T 2 MPa/cm (heldragen linje) f T 50 kpa/cm (heldragen linje) u 200 kpa/cm (heldragen linje) Kurvorna för spetsmotstånd och mantelfriktion redovisas till höger om stapeln medan porvattentrycket redovisas till vänster. Bedömda jordarter kan redovisas i borrhålsstapeln. Uppehåll i sonderingen längre än 5 minuter anges med x. SGF/BGS Beteckningssystem 20 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s16(26) Redovisning i sektion I vissa fall redovisas också kurvorna för friktionskvot (R f ) och portryckskvot (DPPR). Följande skalor skall då användas: R f DPPR 2 %/cm 0,5/cm Redovisning av dessa parametrar utföres alltid tillsammans med de uppmätta parametrarna. Redovisningen kan då antingen göras i den geotekniska sektionen eller separat. 6 CPT +4.9 5 10 15 20 25 30 Spetstryck, qc (MPa) 50 100 Mantelfriktion, fc (kpa) 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 Portryck, u (kpa) OBS! Figuren ej skalenlig Plansymbol i exemplet: +4.9 6 6 CPT +4.9 5 10 15 20 25 30 Spetstryck, qt(mpa) 50 100 Mantelfriktion, ft (kpa) Portryck, u (kpa) 20 40 60 80 100 120 140 160 180 200 2.0 4.0 6.0 8.0 Friktionskvot, Rf(%) 1.0 0.5 0.5 1.0 Portryckskvot, Bq OBS! Figuren ej skalenlig Plansymbol i exemplet: 6 +4.9 SGF/BGS Beteckningssystem 21 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s17(26) Redovisning i sektion Provtagning Allmänt Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel respektive text till vänster om sonderingsstapeln. Stapelns längd motsvarar neddrivningsdjupet och redovisas skalenligt. Över stapeln anges undersökningspunktens identitet. Över stapeln till höger anges markytans nivå. Över stapeln till vänster anges utförda undersökningar i den ordning de utförts. Fylld stapeldel anger ostört prov, skrafferad stapeldel anger stört prov. Jordarter angivna vid horisontellt streck markerar centrum av prov undersökt i laboratorium. Jordartsbenämning som anges vid sonderingsstapeln är fältpersonalens bedömning vid sonderingen. Generellt används laboratoriepersonalens jordartsbedömning vid sondering. Resultat från laboratoriebestämningar av vattenkvot, densitet, förkonsolidering etc redovisas på diagram placerade intill sonderingsstapeln. Benämning på berg och jord anges enligt bilaga 1. Exempelvis innebär (si)lesaf något siltig lera med finsandskikt. Tilläggsord är placerade före huvudord och så att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin, mellan och grov, (f, m, och g), t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 27 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s18(26) Redovisning i sektion Provtagning av jord Störd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 26, 27, 31, 32, 33, 34) Ostörd provtagning, grundsymbol i plan: (kod HM = 25, 28, 29, 30) Provtagning redovisas med en 1 mm bred stapel till vänster om sonderingsstapeln. Horisontellt streck anger att prov undersökts på laboratorium. Jordart anges med förkortning till vänster om redovisningsstapel. xx anger förlorat prov. I diagrammen redovisas okorrigerad skjuvhållfasthet (τ k ) och sensitivitet (S tk ), vattenkvoter (naturlig w N, flytgräns w L ) och skrymdensitet (ρ). Förkonsolideringstryck (σ' c ) och kompressionsmodul M L, bestämda vid kompressionsförsök, i detta fall CRSförsök. Skr Kv(StI) K Let Le CRS Le f 0 kpa (oreducerad) Vattenkvot w % 10 20 30 40 40 60 80 Förkonsolidering ( c) 20 40 60 80 CRS Le CRS sile Sa XX 0 20 40 60 80 1.0 1.5 2.0 Sensitivitet S t Skrymdensitet t/m 3 Skjuvhållfasthet ( ) enligt: f Vattenkvot (w) och densitet ( ) 0 1000 2000 3000 M L (kpa) Konförsök Sensitivitet (S ) enligt: t Konförsök Naturlig vattenkvot Konflytgräns Skrymdensitet Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 28 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s19(26) Redovisning i sektion Hydrogeologiska undersökningar Grundvattenrör och portryckspets redovisas med 1 mm bred stapel. Filterspets visas med verklig längd av filtret. Portrycksspets anges med 1 mm fylld stapel. Rörspets, filtereller portrycksmätares nivå anges. Ovanför observationsröret anges observationsperiod. Vatten, grundvatten samt portrycksnivåer anges utefter observationsröret med ett horisontellt streck tillsammans med datum för observationen. De högsta och lägsta observationsnivåerna redovisas enligt: GW W Rö Rf Pp grundvattenyta eller nivå andra vattennivåer och portryck öppet rör filterspets portryckmätare Uppmäts inget vatten i röret anges torrt, alternativt < nivå 18GW 19930315 19930424 Pp +9.3 W+8.7 19930315 +3.77 W +7.1 19930427 SGF/BGS Beteckningssystem 36 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s20(26) Redovisning i sektion Kommentarer till observationer vid redovisning av grundvattendiagram utförs med symboler enligt nedan. Nivå +14.0 +13.0 S +12.0 +11.0 1995 1996 1997 År FÖRKLARINGAR S Torr Ersatt Funktionskontroll godkänd Hinder Fruset Flödar Avslutat Funktionskontroll ej godkänd Spolat SGF/BGS Beteckningssystem 37 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s21(26) Redovisning i sektion Miljötekniska markundersökningar Plansymboler: Allmänt Miljötekniska markundersökningar anges med en likbent triangel på provnivån, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys, kompletterad med en förklarande förkortning. Mätvärden anges i intilliggande diagram eller i bilagda protokoll. Miljötekniskt undersökta/analyserade medier/prover anges med bokstavsförkortning under symbolen enligt följande: G L S Gas Vätska (vanligen vatten) Fast fas (vanligen jord) Tilläggsbeteckning för analyserat ämne/ämnesgrupp anges ovan symbolen, t ex: Rn Radon Erhållna analysresultat kan redovisas i anslutning till redovisning av provtagning. Analysresultat redovisas med valfri symbol, fylld för laboratorieanalys och ofylld för fältanalys. Olika skalor kan användas inom samma diagram. Analysmetod för redovisad analysparameter anges. Även analysmetoder för övriga, ej redovisade, analysresultat kan anges. 2 Skr Sti +9.3 F Sa S S S S Jord (S) Pb 50 100 150 Övriga analyser : IR mg/kg TS Beteckningar: Jord (S) mg/kg TS TS torrsubstans, Altern. Vv våtvikt Porluft (G) ppm (B q /m 3 ) Vatten (L) µg/l (mg/l) Pb Bly XRF röntgenfluorecensdetektor IR infraröd spektrofotometri Plansymbol i exemplet: SGF/BGS Beteckningssystem 38 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s22(26) Bilaga 1 Förkortningar Bilaga 1 Förkortningar Sondering CPT Hf Jb1, Jb2, Jb3 Slb Sti Tr TrP TrS Vi Vim Provning in situ DMT Kb PMT Pp Vb Provtagare Cone Penetration Test hejarsondering (t ex HfA) jordbergsondering slagsondering sticksondering trycksondering portrycksondering spetstrycksondering viktsondering viktsondering, maskinell vridning dilatometerförsök kärnborrning pressometerförsök portryckmätning vingförsök Fo folieprovtagare Grundvattenprovtagning i öppet rör: Ba hämtare Gl gas lyft (blåsning, mammutpump m fl) Ml mekanisk (centrifugal, bladder m fl) Sl sugpump Hsa hollowstem auger Js jalusiprovtagare K kannprovtagare Kr kärnprovtagare Kv kolvprovtagare Ps provtagningsspets Sgs el Plp porluftprovtagning csgs kontinuerlig porluftprovtagning Skr skruvprovtagare Sp spadprovtagare SGF/BGS Beteckningssystem 57 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s23(26) Bilaga 1 Förkortningar Analysmetoder AAS DT FID GC HPLC ICP IR MS PID TK XRF atomabsorbtionsspektrofotometri detector tubes flamjonisationsdetektor gaskromatografi vätskekromatografi Induktiv kopplad plasmaspektrometri infrarödspektrofotometri masspektrometri fotojonisationsdetektor övriga testkits för fältbruk röntgenfluorescensdetektor Speciella metoder γ total gammastrålning γ s total gammastrålning vid mätning med gammaspektrometer EL elektrisk EM elektromagnetisk GM gravimetrisk GPR georadar Ikl inklinometermätning MG magnetisk Pg provgrop Pu provpumpning Rf rör med filter Rö öppet rör, foderrör SE seismisk Vfm vattenförlustmätning (falling resp constant head eller brunnförsök ) Mineral och sprickfyllnad an andalusit ho hornblände le lera co cordierit jo jord of ofylld ep epidot ka kalcit ore malmmineral fe järn kfsp kalifältspat plag plagioklas fs flusspat kl klorit si sillimanit ga granat kv kvarts su sulfider gf grafit ky kyanit ta talk Gångbergarter A Amfibolit Gö Grönsten Ap Aplit M Mylonit B Breccia P Pegmatit Db Diabas Pf Porfyr SGF/BGS Beteckningssystem 58 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s24(26) Bilaga 1 Förkortningar Berg och jord Huvudord Tilläggsord Skikt/lager B berg Bl blockjord bl blockig Br rösberg Dy dy dy dyig dy dyskikt Cs Misstänkt förorenad jord enligt rutinbedömning i fält cs lokalt förkommande föroreningar cs föroreningar finns som tunnare skikt F fyllning Gy gyttja gy gyttjig gy gyttjeskikt Gy/Le kontakt, gyttja överst, lera ( ) något, t ex(sa)= något ( ) tunnare skikt underst sandig Gr grus gr grusig gr grusskikt J jord Le lera le lerig le lerskikt Mn morän BlMn block och stenmorän StMn stenmorän GrMn grusmorän SaMn sandmorän SiMn siltmorän LeMn lermorän (moränlera) Mu mulljord (mylla, matjord) mu mullhaltig mu mullskikt Sa sand sa sandig sa sandskikt Si silt si siltig si siltskikt Sk skaljord sk med skal sk skalskikt Skgr skalgrus Sksa skalsand St stenjord st stenig st stenskikt Su sulfidjord su sulfidjordshaltig su sulfidjordsskikt SuLe sulfidlera SuSi sulfidsilt T torv t torvskikt Tl lågförmultnad torv (tidigare benämnd filttorv) Tm mellantorv Th högförmultnad torv (tidigare benämnd dytorv) Vx växtdelar (trärester) vx med växtdelar vx växtdelskikt t (efter huvudord) torrskorpa, t ex Let och Sit = torrskorpa av lera resp silt v varvig, t ex vle = varvig lera (beteckningen varvig bör förbehållas glaciala avlagringar) Tilläggsord är placerade före huvudord och så, att den kvantitativt större fraktionen står efter den mindre. Skiktangivelsen står efter huvudordet. Exempel : sisale si = siltig, sandig lera med siltskikt. Mineraljordarterna kan indelas i grupperna fin, mellan och grov, resp f, m, och g, t ex Saf = finsand. SGF/BGS Beteckningssystem 59 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s25(26) Bilaga 1 Förkortningar Berg och jordparametrar E D E pm σ c σ k f T I D τ fu τ RV τ v K D M L p 0 p 0m p 1 pl p l * q T S t S tv u w W L w N w p V O V f dilatometermodul (DMT) pressometermodul (PMT (Menard)) förkonsolideringstryck (effektivt) karakteristisk spänning (effektiv) mantelmotstånd (areakorrigerat (CPT)) materialindex odränderad skjuvhållfasthet horisontal skjuvhållfasthet efter omrörning (från Vb) okorrigerad skjuvhållfasthet (från Vb) horisontellt spänningsindex (DMT) kompressionsmodul kontakttryck (DMT) gränstryck (PMT) expansionstryck (DMT) gränstryck (PMT) nettogränstryck (PMT) spetsmotstånd (areakorrigerat (CPT)) sensitivitet sensitivitet (från Vb) portryck vattenkvot flytgräns naturlig vattenkvot plasticitetsgräns initiell volym (PMT) krypvolym (PMT) Sammanfattande förkortningar Fr Ko O P X friktionsjord oorganisk kohesionsjord organisk jord oorganisk eller organisk kohesionsjord Beteckningen används när man ej kan skilja på dessa jordar. används när jordart ej bestämts eller jord ej bedömts Fr, Ko och O används när man genom neddrivningsmotstånd eller hörselintryck (eller av närliggande provtagning) ej kunnat ange jordart. Kan även användas som sammanfattande beteckning vid provtagning. Anmärkning: Jord jordskorpans lösa avlagringar (ej närmare definierade) Jordart klassificerad jord (enligt olika indelningssätt) SGF/BGS Beteckningssystem 60 Version 2001:2

Utdrag ur SGF och BGS beteckningssystem: Påskagänget III, 61670826750, 20080303 Bilaga 4 s26(26) Bilaga 1 Förkortningar Övriga förkortningar A analys (speciell) fb förborrning GW grundvattennivå MkA, MkB, MkC inmätningsklass A, B och C enl. HMKBA2 My markyta Ro rotationsborrning (tidigare Rt) Sb sänkhammarborrning W fri vattenyta, portrycksnivå SGF/BGS Beteckningssystem 61 Version 2001:2