Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten

Relevanta dokument
Förbränning av energigrödor

Energigrödor/restprodukter från jordbruket

Färdig bränslemix: halm från terminal till kraftvärmeverk SEBRA Bränslebaserad el- och värmeproduktion Stockholm juni 2016 Anders Hjörnhede SP

Salix som bränsle. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Vi är WSP. Mer än medarbetare i Sverige. Ef Erfarna konsulter IT, Tele. Brand & Risk. Stark lokal. Bygg projektering.

Produktion och förbränning -tekniska möjligheter. Öknaskolan Susanne Paulrud SP, Energiteknik

Fältutvärdering av pannor och brännare för rörflenseldning. Susanne Paulrud, SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Värmeforsk. Eddie Johansson. Himmel eller helvete?

SALIX-produktion Tillgänglighet Hinder - Fördomar

Bränslehandboken Värmeforskrapport nr 911, mars

Inbjudan till Värmeforsks forskningsprogram. Tillämpad förbränning Ett driftnära forskningsprogram för kraft- och värmeproduktion

Förädlat bränsle ger bättre egenskaper i förbränning och logistik

Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion G

Farmarenergi Svenske erfaringer med landbrukarne som ferdig varme leverandører. Kent-Olof Söderqvist, KanEnergi Sweden AB

En utlokaliserad energiproduktion

Biofuel Analyser

Förnybarenergiproduktion

Inverkan på kraftpannor vid bränsleförändringar

Vad sker på forskningsoch försöksfronten. Eva Pettersson Stiftelsen Lantbruksforskning

Förstudie - sammanställning och syntes av kunskap och erfarenheter om grödor från åker till energiproduktion

Basprogram Systemteknik

Klimatklivet - Vägledning om beräkning av utsläppsminskning

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Kraftvärme i Katrineholm. En satsning för framtiden

Konkurrensfördelar och kommunikation kring småskalig biovärme Eva Andersson, Lantmännen Agrovärme

Vattenfall Värme Uppsala

Panndagarna Erfarenheter från kvalitetssäkringsprogram för returbränslen

Biogas och miljön fokus på transporter

Lagring/torkning av salix-effekt på slaggningsoch beläggningstendens vid förbränning

Syfte. Ge en översikt över dagens teknik för bärgning, transport, lagring och eldning av halm.

PROJEKT. Panncentraler

Förnybar energi. vilka möjligheter finns för växthus? Mikael Lantz

Så kan vi koordinera målen för de olika intressegrupperna

Eldning av spannmål för uppvärmning - presentation av projekt inom Energigården. SP Sveriges Tekniska Forskningsinstiut Enheten för Energiteknik

Energieffektivisering i växtodling

JTI är en del av SP-koncernen

Rökgaskondensering för värmeverket i Knivsta

Börje Ohlson VÅR HEMBYGD Farmarenergi

Mårten Haraldsson. Profu. Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) etablerades Idag 19 personer.

BIOENERGIHANDBOKEN. bränslebal. Råvarukälla Råvara Sortiment. Industri. Skogen GROT(grenar & toppar) bark klena träd rivningsvirke sållad

Energigården. Kent-Olof Söderqvist

Fjärrkyla. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Erfarenhetssammanställning från konverterade fluidiseradbädd-pannor inom skogsindustrin

Salix och poppel som bränsle Nätverksträff för landets salixaktörer

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Hur ö kad fukthalt pa verkar pannör

Cecilia Wahlberg Roslund Affärsutvecklare, projektledare Hushållningssällskapet. Kunskap för Landets Framtid

Stoker Boken. Den Svensktillverkade Brännaren från Grästorp. Stokerboken - Din guide till lägre uppvärmningskostnader

Välkomna till vårt nya kraftvärmeverk i Jordbro!

Kommentar till prisexempel

ÅFs Industrikonferens november 2011 Stockholm Waterfront Congress Centre

Hörneborgsverket i Örnsköldsvik. Från biobränsle till el, ånga och värme

Värderingsmodell för efterfrågeflexibilitet. Johan Kensby Linnea Johansson

Positiva och negativa erfarenheter från befintlig närvärme/farmarenergi Utfört av:

En bedömning av askvolymer

den kompletta översikten av företag som levererar utrustning för ved- eller fliseldning i effektintervallet 20 kw kw

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

Göteborg Energi på Gasdagarna 2019

Statistik och erfarenhet från bränder i biobränsle och avfall

MILJÖVÄRDERING 2018 GUIDE FÖR BERÄKNING AV FJÄRRVÄRMENS MILJÖVÄRDEN

Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Välkommen på fjärrvärmemöte GEAB 2017

miljövärdering 2012 guide för beräkning av fjärrvärmens miljövärden

Värmeenergi. Ansökan Naturskyddsföreningen Bra Miljöval

Välkommen till REKO information Fjärrvärme

Borås en stad som växer

Basprogram Anläggnings- och förbränningsteknik

Energiutbyte från åkergrödor

Mer än bara energimiljö- och samhällsnyttor med energigrödor

Vad innebär nya bränslefraktioner? Björn Zethræus Professor, Bioenergiteknik

Fortum Heat Scandinavia

Sammanställning av bränsledata

Daniel Widman. Läckage ångdom Uppförande av pelletsfabrik. Organisation fjärrvärme

Rapsmjöl optimalt utnyttjande i olika förbränningsanläggningar

SWEBO BIOTHERM. - Gårdagens restprodukter är dagens bränsle.

LIFE04 ENV SE/000/774. Processbeskrivning Biomalkonceptet. Ventilation. Mottagningsficka. Grovkross. Malning. Fast material. Biomal tank.

BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB

Lönsam salixodling. Tre goda exempel

Utvärdering av förbränningsförsök med rörflensbriketter i undermatad rosterpanna

Förbrukning av oförädlat fastbränsle i Västernorrlands och Jämtlands län

Energianvändning och utsläpp av växthusgaser i Mariestad, Töreboda och Gullspång 2015 Version 1

Rörflen och biogas. Håkan Rosenqvist

Köparens krav på bränsleflis?

Jordbruket som leverantör av åkerbränsle till storskaliga kraftvärmeverk Fallstudie Värtan

Örtoftaverket Lars Hammar

Icke-teknisk sammanfattning

Mer El Metodisk genomgång av befintliga anläggningar

70 RB 50 RB 0 2 b Y L I N D Q U I S T H E A T I N G RB

Effektiva biobränslesystem - möjligheter och hinder

Teknikbevakning och utredningar. Björn Kjellström Exergetics AB

Kraftproduktion med Biobränsle

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

Falu Energi & Vatten

Säkerhet, hälsa och miljö

Inspecta/Skog Sundsvall mars 2014 Alternativa bränslen i mesaugnar

FUELCONTROL System för mätning av fast bränslekvalitet i realtid

Säkerhet, hälsa och miljö Haparanda värmeverk

Svåra bränslen sänk temperaturen!

Transkript:

Identifiering av energiverkens merkostnader vid förbränning av åkerbränslen samt lantbrukarens möjlighet att påverka bränslekvaliteten Projekt på uppdrag av Värmeforsk Grödor från åker till energi Projektgrupp Åse Myringer, Monika Bubholz, Martin Petersen Vattenfall Research and Development Johanna Olsson, Maya Forsberg JTI Institutet för jordbruks- och miljöteknik Marie Rönnbäck SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut 1

Frågeställningar Vad kostar det vid värmeverket att elda ett åkerbränsle istället för skogsflis? Hur fördelar kostnaden sig på olika poster? Finns det parametrar i bränslet som skulle kunna användas vid prissättning, med syfte att förbättra bränslenas kvalitet till godo för både bränsleproducenter och anläggningsägare? 2009-11-11 Monika Bubholz 3 Åkerbränslen i detta projekt Salix - flerårig energiskog på åkermark Halm restprodukt från odling av spannmål Rörflen flerårigt gräs Avrens restprodukt vid malning av spannmål Svårt att hitta energiverk med dokumenterad erfarenhet! 2009-11-11 Monika Bubholz 4 2

Anläggningsspecifika faktorer som påverkar merkostnaden Merkostnad varierar med typ av bränsle, grad av inblandning i bränslemixen och typ av anläggning Bränsleleverantörens och driftpersonalens kunskap är viktig Merkostnaden beror på hur systemet ser ut: Finns det en ackumulator Vilka andra pannor och bränslen är tillgängliga Kan bränslet användas under låglast 2009-11-11 Monika Bubholz 5 Kvänums siloanläggning avrens rostpanna 2,5 MW Varierande bulkdensitet ger ojämn bränsleeffekt (ingen kostnad beräknad) Ökat slitage av stoftfilter (dominerande kostnad) Filterstrumpor byts 2-3 ggr/år jämfört med 1 gång vart 3:e år Extra stopp för sotning varannan månad Vid stillestånd används oljepannor Ökad mängd aska att hantera Beräknad merkostnad: 3-13 SEK/MWh 2009-11-11 Monika Bubholz 6 3

Jordbro pulverpanna avrens träpulverpanna 80 MW Effektbegränsning till 40 MW v (normalt 80 MW v ) sintrade askklumpar stör bottenaskautmatningen vid högre last Kapacitetsgräns i stoftfilter pga ökade stoftmängder med avrens Ökade NO x -utsläpp Ökat slitage på bränsletransportsystemet och ökat behov av sotning Försiktig uppskattning från Jordbro: 20 SEK/MWh, där underhållet utgör största posten 2009-11-11 Monika Bubholz 7 Såtenäs halm rostpanna 4 MW Investering i bränslehantering balrivare och travers (dominerande kostnad) Kostnaden baserad på energiproduktion Stillestånd då bränsleinmatningen fallerar (ingen kostnad beräknad) Mer aska Beräknad merkostnad: 15 37 SEK/MWh 2009-11-11 Monika Bubholz 8 4

Grästorp salix rostpanna 4 MW Salix sommarhalvåret pannan kan ej gå på full effekt pga lägre densitet hos salix Ingen skillnad i sotningsfrekvens eller övrig skötsel Beräknad merkostnad pga ökad askhalt: 0 1 SEK/MWh 2009-11-11 Monika Bubholz 9 Salix i kraftverkspanna Salix i BFB < 15 % - Eskilstuna Energi och Miljö 72 MW v, 38 MW el Metso Power Huvudsakligt bränsle: grot, bark och spån Salix på årsbasis ca 2 % beroende på tillgång Policybeslut: max 20 % salix pga rädsla för beläggningar och andra störningar Inga merkostnader Salix på vibrationsrost < 10 % - ENA Energi, Enköping 55 MW v, 24 MW el Burmeister & Wain Huvudsakligt bränsle: grot, bark och spån Salix på årsbasis 2-5 % beroende på tillgång Policybeslut: max 20 % salix pga rädsla för beläggningar och andra störningar Inga merkostnader 2009-11-11 Monika Bubholz 10 5

Rörflen sammanställning från Finland År 2007 eldades 60 GWh rörflen vid ca 25 anläggningar Typisk rörflens-användare är en stor kraftvärme-anläggning på 100 200 MW v, men små anläggningar på 5 MW förekommer Genomsnittlig bränslemix: 68 % torv, 30 % träbränslen Idag: typiskt 1-2 % inblandning, upp till 15 % momentant Problem: kapacitet på transportsystem, valvningstendenser, bäddagglomerering Vanligen märks inga merkostnader 2009-11-11 Monika Bubholz 11 Beräknade merkostnader i detta projekt Totala merkostnaden för avrens, halm och salix 40 35 SEK/MWh 30 25 20 15 10 Indikerad merkostnad Aska Stillestånd Underhåll Investering 5 0 Avrens rosteldning max Avrens rosteldning min Avrens pulvereldning Halm max Halm min Salix max Salix min 2009-11-11 Monika Bubholz 12 6

Informationsbehov hos jordbrukare - Var finns köparna? - Finns behov av energigrödor? Initiativ från energiverken efterlyses - Kunskap om hela kedjan från skörd, hantering, lagringstider, logistik mm - Schysta avtal, t.ex. avseende avtalstider Dialog kring kvalitetsspecifikationer, ex bärgning, lagring, transport samt prissättning för styrning av kvalitet 2009-11-11 Monika Bubholz 13 Tack för uppmärksamheten! 7