Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter Lars Wiik SLU Alnarp. Sammanfattning

Relevanta dokument
Betning mot kornets bladfläcksjuka

Betning i stråsäd L , L , HU-1172 VÄXTSKYDD

Betning mot kornets bladfläcksjuka

Effekten mot kornets bladfläcksjuka

Betning i stråsäd. E-post:

Aktuella försöksresultat, betning mot utsädesburna svampsjukdomar

Biologisk och termisk utsädesbehandling

Vi som har gjort denna presentation som föredrogs på regionala växtodlings- och växtskyddsdagar den 3-4 december 2014 i Växjö, arbetar på

Växjö möte 6 december Svamp och insektsförsök i stråsäd och åkerbönor 2011

Biologiska saneringsmetoder för ekologiskt utsäde av höstråg, höstvete och rågvete

Bibliografiska uppgifter för Thermoseed - termisk betning av utsäde

Effekter och rekommendationer

VÄXTSKYDD. Av NAMN, titel titelsson, SVERIGEFÖRSÖKEN 2014 SKÅNEFÖRSÖK 179

Jordbrukardagar 2018

Jordbrukardagar 2018

Konventionell betningsteknik, m.m.

Växtskyddsåret 2012 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Betning av potatis mot

Tabell 1. Teoretisk uppförökningspotential för vanligt stinksot för höstvete i monokultur (fritt efter Johnsson m fl, 1995).

Biologisk bekämpning räcker mikroorganismerna till? Margareta Hökeberg MASE-laboratorierna AB

Svampförsök i korn. Växtskydd

Växtskyddsåret observationer från prognosgraderingar och försök i Stockholms, Uppsala, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län

Resistens och strategier

Svampsjukdomar i maltkorn

Odling av maltkorn fyra faktorers inverkan på avkastning och kvalité Av Lars Wiik 1) och Nils Yngveson 2) 1)

Friskt ekologiskt utsäde av spannmål och trindsäd

SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel

Fungicider i stråsäd 2003 Av Torbjörn Ewaldz 1, Gunilla Berg 1, Lars Wiik 2 och Lennart Pålsson 2 1

Fungicidresistens i vete och korn i Sverige

Svampbekämpning i vårkorn

Jordbrukaredagarna 2011

Växtskyddsförsök inom Animaliebältet 2012

Jordbruksinformation Utdrag ur: Utsädesburna sjukdomar på jordbruksväxter. samt skadedjur som motverkas genom betning

Jordbrukardagar 2016

Redovisning av utvecklingsprojekt inom ogräs-, växtskydd-, spridningsteknikoch flora- och faunaområdena

Växjö möte 8 december 2009

Svenska Utsädesföretagens Förening ek. för Box Staffanstorp. Beslut angående ansökan om dispens på växtskyddsområdet

VÄXTSKYDD I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen Kalmar

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Jordbrukardagar 2018

Svampsjukdomar i vårkorn

Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län. Peder Waern och Magnus Sandström

SKADESVAMPAR I STRÅSÄD av Gunnel Andersson, Växtskyddscentralen

Så ökar du din förtjänst i matpotatisen! Prova den nya generationens betningsmedel, den ger dina potatisar ett tydligt försprång.

Växjö möte 4 december 2013

I tabellen anges den förkortning som använts i redovisade tabeller,

Vårkorn. Sorter. Barke den som har högst proteinhalt. Orthega den med högsta rymd vikt. Otira den med lägst rymdvikt.

Växjö möte 6 december 2016

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Vårkorn. Sorter. område D-G. Quench, Tocada och Varberg är nyare sorter som visat hög avkastningspotential.

Fokusera på lönsamhet i din spannmålsodling. Bredverkande Effektiv från stråbas till ax, även effekt mot Fusarium Ger merskörd och kvalitet

Växjö möte 4 december 2012

Växjö möte 3 december 2014

Första året med SDHI. hur har det gått? Anders Lindgren.

Svampförsök i korn. Växtskydd

Effekter och rekommendationer

Aktuellt om rapsbaggar och jordloppor i oljeväxter inför Peder Waern Växtskyddscentralen

Bekämpning av insekter i vårsäd

2007 Rostår. Brunrost Höstvete 2007 områdesvis

Växjö möte 4 december 2018

Växjö möte 8 december 2015

Resistens och resistensutveckling. en presentation gjord av HIR Malmöhus, finansierad av LRF Kraftsamling Växtodling

SPECIMEN SEEDRON 20 L. Svampmedel

Risk- och konsekvensanalys för stråsäd - svampsjukdomar och skadedjur

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Sorter. Vårkorn. Joakim Karlsson, Hushållningssällskapet Södermanland

Jord- och skogsbruksministeriets förordning om ändring av jord- och skogsbruksministeriets förordning om handel med utsäde av stråsäd

Jordbrukaredagar 2013

Vårkorn. Sorter. Orthega är den högst avkastande marknadssorten i 2003 års mellansvenska

Bekämpningsstrategier i höstvete - frågor att fundera över

Behandling av utsädesburna sjukdomar i vårkorn

Bladmögelbekämpning 2011 Lars Wiik, HUSEC E-post:

Behandling av utsädesburna sjukdomar på vårkorn

Nederbörd Brunnby

Växtskyddsåret Halland, Skåne, Blekinge. Förenklad version där 2002 års graderingar och inventeringar redovisas som diagram och tabeller

Svampsjukdomar i havre

Veckorapport - Linköping vecka 22

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Ogräsharvning. - danska erfarenheter. Thorsten Rahbek Pedersen, Jordbruksverket

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Bibliografiska uppgifter för Växtskyddsåret Dalarna, Gästrikland, Hälsingland, Uppland och Västmanlands län

Växtskyddsåret 2013 Uppsala, Stockholms, Västmanlands, Dalarnas och Gävleborgs län. Anders Lindgren och Lina Norrlund Växtskyddscentralen

SDHI produkter med ny MoA - viktigt för resistensstrategin

Jordbrukardagarna 2010

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

FUNGICIDER I STRÅSÄD Torbjörn Ewaldz 1, Lars Wiik 2, Lennart Pålsson 2 och Gunilla Berg 3.

Välkomna till 23:a ÖSF konferensen!

Sammanfattning av demoodlingar med Proradix i Östergötland sommaren 2012

Inger Åhman Inst. för växtförädling BLADLUS/RÖDSOTVIRUS- RESISTENS I HÖSTVETE BLADFLÄCKSJUKE- RESISTENS I KORN

Växtskyddsåret Anders Arvidsson, Växtskyddscentralen Alf Djurberg, Växtskyddscentralen Göran Gustafsson, Växtskyddscentralen

Bekämpningsstrategier mot svampsjukdomar i höstvete

Renkavle och åkerven Hur bekämpar vi och stoppar spridningen?

Av Henrik Hallqvist, SJV Växtskyddsenheten, Box 12, Alnarp Lennart Pålsson, SLU, FFE, Box 44, Alnarp

Tjäna mer pengar i potatisodlingen! Maxim öppnar nya möjligheter. tack vare bättre etablering bättre storleksfördelning bättre skalkvalitet NYHET!

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Ny radhackningsteknik för ogräsbekämpning i spannmål, del 2

Klas Eriksson Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg, Flottiljv. 18, Kalmar E-post:

L Flerfaktiorella försök i maltkorn Av Nils Yngveson 1 Lars Wiik 2 1

Minnesanteckningar fört vid möte med operativa sortgruppen, telefonmöte nr 1 den

Behovsanpassad bladmögelbekämpning i potatis med hjälp av belutstödssytem

Transkript:

Betning mot kornets bladfläcksjuka effekter 7 Finansiärer SLF Växtskyddsmedelsföretagen Den regionala försöksverksamheten Lars Wiik SLU Alnarp Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd har kemiska betningsmedel visat betydligt sämre effekter mot D. teres än förväntat. ThermoSeedbehandling och betning med Cedomon gav goda effekter mot kornets bladfläcksjuka 7. Varken kemisk betning, Cedomonbetning eller ThermoSeedbehandling gav någon skördeökning 7 i försöken.

Disposition När behöver vi beta stråsädesutsädet? Effekt av olika betningsmedel i stråsäd. SJV 7. Resultatredovisning. Erfarenheter från VSC Uppsala. Fungicidresistens? Sammanfattning. När behöver vi beta stråsädesutsädet? Resultat från SLFprojekt 4 (projektledare Lennart Johnsson och Berndt Gerhardson) Kornets bladfläcksjuka Skördeökningar även vid mycket måttliga infektioner (< %). Dock inte 4 (4 %)! Betningsgräns bör gå vid %. Är denna gräns exempelvis sortberoende.

Kornets bladfläcksjuka Primära angrepp Sekundära angrepp Effekt av olika betningsmedel i stråsäd. SJV 7. Sämre effekter av imazalil under senare år. Pan Pan+4 Premis Robust Cevex FzilA FcilC PanAq Vitavax Cedom ThermoS Fusarium spp. Strimsjuka Bladfläcksjuka Bipolaris Flygsot Hårdsot

Utsädessmittor %, i de använda utsädena. År Sort Fusarium spp. Drechslera teres Bipolaris sorokiniana Ustilago nuda Otira lite Pongo/Otira 4 6 6 Otira SW 77 9, 7 Orthega 7 Orthega 7 Orthega Antal försök vårkorn Betning av vårkorn Otira R46, led A G B. Fungazil A ml / kg C. Cedomon 7, ml / kg D. Kinto ml / kg A. Obetat E. Robust ml / kg F. Robust 4 ml / kg G. ThermoSeed TM / FRÖTEK vid SW /..6 4

Vårkorn 7. Plantor/m i obehandlat och relativ tal för övrigt. Behandling 6 6 7 7 7 Utsädets smittograd Dre Fus Bip 4 Dre Ust 9 Dre, Ust Dre Fus Dre Dre Bip Obetat 77 4 9 76 7 Fungazil A 99 9 96 96 Cedomon ThermoSeed 4 () () 96 96 9 6 96 97 94 LSD % 7 7 6 9 R47, smitta D. teres %. Angrepp/m och effekt. 9 7 6 Obetat Fungazil. Fungazil. Fungazil. Fungazil 4. Cedomon 7. ThermoSeed 9 4 77 7 6 4 7 7 7 Skivarp Lanna Vreta Hedemora Mtals effekt

R47, smitta D. teres %. Angrepp/m och effekt. 9 7 6 4 Obetat Fungazil. Fungazil. Fungazil. Fungazil 4. Cedomon 7. ThermoSeed 97 94 6 6 6 6 6 9 7 9 7 4 Skivarp Lanna Vreta Hedemora Mtals effekt 4 R47, smitta D. teres %. Angrepp/m och effekt. 9 7 6 4 Obetat Fungazil. Fungazil. Fungazil. Fungazil 4. Cedomon 7. ThermoSeed 96 69 46 6 9 9 6 9 4 Skivarp Lanna Vreta Hedemora Mtals effekt 6

Merskörd (kg/ha) 6. Betning med Fungazil A, ml 7 6 Merskörd (kg/ha) Fungazil A, ml Obetat kg/ha 4 9 64 4 6 År Effekt mot primärsmitta av D. teres med Fungazil A ml/kg under åren 7 9 97 99 94 7 7 79 % effekt 6 6 4 7 4 6 7 År 7

Nya betningskrav för imazalil mot Drechslera spp. 7 (SJV, utsädesenheten datum 77) Högst % smittat utsäde rekommenderad dos imazalil % smittat utsäde förhöjd dos ( %) av imazalil Över % smittat utsäde verksamt preparat som huvudsakligen inte baseras på imazalil Kornets bladfläcksjuka, primärangrepp, 7. VSC Uppsala Förekomst i drygt hälften av fälten I var femte fält fanns symtom på % av plantorna Omfattande sekundär spridning till övre blad

Sortfläckar, fysiologiska fläckar Justina Scandium Makof Primärangrepp kornets bladfläcksjuka (Drechslera teres) 9

Primärangrepp av kornets bladfläcksjuka. Varningsfält VSC i Uppsala 997 % angripna plantor 9 7 6 % angripna fält 9 7 6 4 99 99 99 994 99 996 997 99 999 4 6 7 4 % angrepp andel fält m. angrepp % angripna blad i std. 7 9 7 6 4 Primärangrepp DC och bladfläckar i DC 7 VSC Uppsala varningsfält y =,46x + 4,49 R =,44 FF korn Blf. Std. 7 Linjär (Blf. Std. 7) % plantor med primärangrepp DC

Fungicidresistens? Olvång 9. Sensitivity of Drechslera teres and Septoria nodorum to sterolbiosynthesis inhibitors. Serenius et al.. Genetic variation, occurence of mating types and different forms of Pyrenophora teres causing net blotch of barley in Finland. Serenius and Manninen 6. Prochloraz tolerance of Pyrenophora teres population in Finland. Sammanfattning I olika utsädespartier med olika smittograd har kemiska betningsmedel visat betydligt sämre effekter mot D. teres än förväntat. ThermoSeedbehandling och betning med Cedomon gav goda effekter mot kornets bladfläcksjuka 7. Varken kemisk betning, Cedomonbetning eller ThermoSeedbehandling gav någon skördeökning 7.

Att tänka på och fortsättning följer Det finns fler sjukdomar än kornets bladfläcksjuka. De kemiska betningsmedlen behövs. Bedömning av restsmitta. Identifiering av utsädesburna sjukdomar. Angeläget med provning och nya fältförsök. Konventionella betningsförsök, olika smittograder. Kombinerade betnings och sprutningsförsök, olika smittograder. Färre försöksled, fyra till sex upprepningar. Angeläget med nya produkter mot D. teres. Kombinerade betningsmetoder för bred verkan. Fungicidresistens, riskbedömning med olika strategier. Slut men ändå inte Tack!