Djursjukvården en bransch att räkna med

SVENSK DJURSJUKVÅRD 1. BRANSCHRAPPORT 2014

Branschrapporten Branschrapporten Djursjukvården en bransch att räkna med Svensk Djursjukvård i siffror Svensk Djursjukvård är djursjukvårdsföretagens branschorganisation. Två hundra privata djursjukhus och kliniker är medlemmar och tillsammans står de för sjuttiofem procent av den totala djursjukvårdsmarknaden för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Branschorganisationen är storleksoch ägarneutral och verkar för hela branschens långsiktiga utveckling. Medlemsprofilen spänner från de minsta ägardrivna enmansklinikerna till de största djursjukhusen med flera hundra anställda. Det finns ett växande intresse för vår bransch och många vänder sig till Svensk Djursjukvård med frågor. Hur många djursjukhus och djurkliniker finns det? Hur ser den ekonomiska utvecklingen ut i branschen? Hur ser kompetensförsörjningsbehovet ut? I den här branschrapporten, som är den första från Svensk Djursjukvård, presenterar vi information om ekonomi, verksamhet, bemanning, kompetensförsörjning och andra aktuella branschfrågor. Vi vill på det här sättet medverka till ökad kunskap om och förståelse för djursjukvårdens möjligheter och utmaningar. Vi hoppas att rapporten ska ge svar på många frågor och vara till nytta både inom och utanför branschen. God läsning! maria lundvall Generalsekreterare Svensk Djursjukvård karin ronander Ordförande Svensk Djursjukvård 2 600 anställda. 1,2 miljoner patientbesök 201, vilket motsvarar 1 400 patientbesök per veterinär. 2,5 miljarder kronor i omsättning 201. 7,5 % i omsättningsökning januari-april 2014 jämfört med samma period 201. Svensk Djursjukvård är djursjukvårdens branschorganisation med 200 medlemsföretag. Vi verkar för branschens långsiktiga utveckling och företräder medlemmarna i kontakten med myndigheter och beslutsfattare. Vi arbetar målmedvetet för att våra medlemsföretag ska få bästa möjliga förutsättningar att driva företag och att djur och djurägare ska få bästa möjliga kvalitet och service i mötet med djursjukvården. om rapporten Denna branschrapport bygger på en egen undersökning bland medlemmarna (augusti 2014), uppgifter från Bolagsverkets företagsregister, Statistiska Centralbyråns rapport om djur (2012), en undersökning som Novus gjort på uppdrag av Svensk Djursjukvård bland svenska djurägare (november 201) samt uppgifter från försäkringsbolaget Sveland. Vidare innehåller rapporten uppgifter från Jordbruksverket, Lantbruksuniversitetet och utbildningsföretaget VeTA. SVENSK DJURSJUKVÅRD 2. BRANSCHRAPPORT 2014 SVENSK DJURSJUKVÅRD. BRANSCHRAPPORT 2014

Branschen Branschen En bransch i förändring Djursjukvården för sport- och sällskapsdjur har de senaste åren genomgått stora förändringar när det gäller branschens struktur, den medicinska utvecklingen och förväntningarna från våra kunder. En ny branschstruktur utmaning och möjlighet Totalt omsätts, miljarder kronor på hälso- och sjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Fram till 2012 dominerades djursjukvården av små och medelstora ägarledda företag vid sidan av ett fåtal större stiftelseägda djursjukhus. Idag är situationen helt annorlunda. Storleksmässigt domineras djursjukvården av två huvudaktörer; AniCura med ett 0-tal kliniker och Evidensia med ett 60-tal kliniker. Dessa omsätter tillsammans 1,5 miljarder kronor och har runt 1600 anställda. Vid sidan av de stora koncernerna finns 400 enskilda djursjukvårdsföretag som tillsammans omsätter 1,5 miljarder kronor och sysselsätter runt 1500 personer. Därtill kommer den statliga Distriktsveterinärorganisationen som bedriver djursjukvård för produktionsdjur och sällskapsdjur och som omsätter i storleksordningen 00 miljoner kronor på sportoch sällskapsdjur. Totalt omsätts, miljarder kronor på hälso- och sjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Branschens snabba strukturomvandling innebär både utmaningar och möjligheter. Snabba förändringar är omvälvande och kan vara svåra att överblicka. Branschorganisationens utmaning ligger i att sprida information om hela branschens förutsättningar samt utgöra en plattform för alla medlemsföretag för att vi tillsammans ska kunna driva frågor som gynnar branschens långsiktiga utveckling. Strukturomvandlingens positiva effekt är framförallt att de olika alternativen blir tydligare för såväl djurägare som anställda. Våra kunder uppskattar att kunna välja den djursjukvård som passar bäst i varje situation och djursjukvårdens anställda har fått nya möjligheter i valet av arbetsgivare och arbetsplatser. Medicinsk utveckling en balansakt Många av djurens sjukdomar och åkommor som tidigare ledde till avlivning, eller ännu värre, lämnades obehandlade med ett livslångt lidande för djuret som följd, behandlar vi idag framgångsrikt. En växande medicinsk utmaning inom veterinärmedicinen, liksom inom humanmedicinen, är övervikt. Idag lider 1/ av landets hundar av övervikt och de negativa hälsoeffekter detta för med sig såsom diabetes, hjärtsvikt och ledbesvär behandlas i ökande omfattning. Av samma anledning är numera kostrådgivning och viktreduktion en av klinikens hörnstenar. Särskilt glädjande är att det åldrande djuret idag kan leva med en hög livskvalitet tack vare framgångsrik hälsovård, tandvård och kostrådgivning. Kundens förväntningar I takt med att samhället förändras, förändras även djurägandet. Våra kunder djurägarna, har idag en helt annan relation till sina sällskapsdjur än man hade tidigare. Djuret är en familjemedlem och förväntningarna på köpta tjänster och produkter till djuret ligger i nivå med förväntningarna på det man köper till sig själv. Djursjukvårdens personal möter kunniga och engagerade djurägare med höga förväntningar på tillgänglighet och kvalitet. Hästen betraktas idag i huvudsak som ett sällskapsdjur och detta avspeglar sig i hästägarnas förväntningar på djursjukvården. De diagnostiska verktygen och behandlingsalternativen är idag fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. De nya landvinningarna inom veterinärmedicinen innebär en balansakt mellan det möjliga och det etiskt försvarbara. De diagnostiska verktygen och behandlingsalternativen är idag fullt jämförbara med dem som används vid vård av människor. Djurens välbefinnande och kundens ekonomi sätter gränsen för vad som kan göras när ett djur drabbas av sjukdom eller skada. Varje djur och varje djurägare har unika behov och förutsättningar och djursjukvårdens personal måste vara lika lyhörda för dem båda. Djuret är en familjemedlem och förväntningarna på köpta tjänster och produkter till djuret ligger i nivå med förväntningarna på det man köper till sig själv. En tydlig trend är att många av dagens djurägare föredrar att veterinärbesöken förläggs till tider utanför ordinarie arbetstid vilket inverkar på klinikernas personalkostnader. Vi ser samtidigt, i den djurägarundersökning vi lät genomföra 201, att priset för tjänsten kommer först på sjätte plats, efter kompetens, tillgänglighet, bemötande, närhet och rekommendation, som avgörande faktor vid valet av klinik. Svensk Djursjukvård 4. Svensk Djursjukvård 5.

Våra djur i Sverige Djuren Undersökning från Statistiska Centralbyrån om Sveriges hundar och katter Antal hundar och katter ÅR 2012 (2006) År 2012 2006 Ökning/ minskning Antal hundar 784 000 729 000 55 000 Antal katter 1 159 000 1 256 000-97 000 +55 000-97 000 Antal hushåll med hund Antal hushåll med katt 406 000 96 000 10 000 578 000 570 000 8 000 Antal hushåll med hund och katt 167 000 156 000 11 000 Totalt antal hushåll i undersökningen 4 42 000 4 1000 110 000 800 000 700 000 600 000 500 000 800 000 700 000 600 000 regional fördelning ÅR 2012 ÅR 2006 ÅR 2012 ÅR 2006 Antal Hundar per länsgrupp Antal katter per länsgrupp 400 000 00 000 200 000 500 000 400 000 00 000 800 000 700 000 600 000 1 500 000 ÅR 2012 1 ÅR 200 2006 000 ÅR 2012 ÅR 2006 100 000 200 000 500 000 900 000 0 A 100 000 B C 0 D A E B C F G D H E F I 400 000 00 000 G H 200 000 100 000 I 600 000 00 000 0 A B C D E F G H I 0 A B C D E F G H I Kommentar: SCB:s statistik styrker det djursjukvården upplever nämligen att hundpopulationen ökar samtidigt som kattpopulationen minskar något. Det vi också ser är att både hund- och kattpopulationerna minskar något i storstadsregionerna, samtidigt som de ökar i övriga landet. Antalet hushåll med hund och eller katt ökar. 2012 hade 25 % av de Svenska hushållen sällskapsdjur, vilket också avspeglas i vår egen undersökning bland Sveriges djurägare 201, som visade att nästan var annan person har ett sällskapsdjur. A B C D E F G H I Stockholm Uppsala, Södermanland, Östergötland, Örebro, Västmanland Jönköping, Kronoberg, Kalmar, Gotland Blekinge, Skåne Halland, Västra Götaland Värmland, Dalarna, Gävleborg Västernorrland, Jämtland Västerbotten, Norrbotten Hela riket Källa SCB Hundar, katter och andra sällskapsdjur 2012 Svensk Djursjukvård 6. Svensk Djursjukvård 7.

Kvalitetssigillet Det här är Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill som infördes 2014. Orden kvalitet, kompetens, samarbete och etik som återfinns i sigillet är Svensk Djursjukvårds värdeord. 2014 God kvalitet värd att synliggöra Våra djur har fått en allt högre status i vårt samhälle. Det, tillsammans med den medicinska utvecklingen och branschens snabba tillväxt, har lett till att kvalitetsfrågor blivit allt mer aktuella. Svensk Djursjukvård har arbetat aktivt med kvalitet under många år. För att säkerställa en fortsatt hög nivå och synliggöra kvalitetsarbetet för våra kunder införde Svensk Djursjukvård vid årsskiftet 201/2014 ett kvalitetssigill. Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård. Sigillet är en kvalitetsmärkning som ska göra det enklare och tryggare för våra kunder att välja god och säker djursjukvård. Svensk Djursjukvårds etikråd finns till för att följa upp att de kvalitetsregler som ligger till grund för sigillet efterlevs. Både kunder och medarbetare kan framföra kritik till etikrådet. Om etikrådet bedömer en avvikelse som allvarlig föreslår rådet i första hand en åtgärdsplan, och om det inte löser problemet kommer företaget att uteslutas ur Svensk Djursjukvård. Svensk Djursjukvård 8. Svensk Djursjukvård 9.

Djurägarna Djurägarna Kompetens, kvalitet och tillgänglighet viktigare än pris när djurägare väljer klinik, enligt undersökningsföretagets Novus statistik. Äger du ett sport- och/eller fritidsdjur? Vad är viktigast för dig när du väljer djursjukvård till ditt djur? Kunskap och kompetens Tillgänglighet Bemötande 1- Mycket avgörande 2 Ja, Ja, häst Ja, Ja, hund Ja, Ja, katt Procent Närhet Ja, Ja, annat smådjur Kunskap och kompetens Rekommendation Tillgänglighet Nej Pris Bemötande % 00 10 10 20 20 0 0 40 40 50 50 Känner 60 60veterinären Närhet Tradition Rekommendation Att inte få kontakt med/tid när jag behöver det Antibiotikaresistens Smitta Kompetensen hos personalen Att inte få info och vara delaktig i vårdbeslut Annat Vad oroar du dig mest över i kontakten med djursjukvården? Pris Känner veterinären Tradition Nästan varannan svensk är ägare av ett sport Tillgänglighet och/eller fritidsdjur. Kunskap och kompetens Bemötande 0 20 40 60 80 100 Var tredje oroar sig för att inte få kontakt med djursjukvården när det Procent behövs. 1- Mycket avgörande 4 0 20 40 Källa: Novus, november 201 60 80 5 - Inte alls avgörande 100 2 Närhet Rekommendation Pris Känner veterinären Tradition 1- Mycket avgörande 2 0 20 40 60 80 100 4 5 - Inte alls avgörande Vet ej Kommentar: Undersökningen bland Sveriges djurägare bekräftar att Svensk Djursjukvårds kvalitetssigill väl möter djurägarnas Vet förväntningar ej och farhågor vid mötet med djursjukvården. Kompetens, kvalitet, tillgänglighet, bemötande och tillgång till information är avgörande för våra kunder vid valet av klinik och det är därför vi bygger upp branschsigillets kvalitetsregler runt dessa kriterier. 4 5 - Inte alls avgörande Vet ej Oroar mig inte/litar på djursjukhuset/kliniken 0 10 20 0 40 50 Svensk Djursjukvård 10. Svensk Djursjukvård 11.

Ekonomi i branschen Ekonomin Svensk Djursjukvårds medlemmar hade 1 261 100 patientbesök och omsatte 2,5 miljarder kronor 201. Vinstmarginalen efter avskrivningar och före finansiella poster var i genomsnitt 4,4 % 201. Omsättningen (rörelseintäkten) för Svensk Djursjukvårds medlemmar första fyra månaderna 201 och första fyra månaderna 2014 Omsättning miljoner kronor 1000 800 600 400 200 Omsättningen ökade med 7,5 % de första fyra månaderna 2014 jämfört med samma period 201. 0 T1 201 T1 2014 ÅR Antal patientbesök 500000 400000 00000 200000 100000 Antalet patientbesök ökade med 6,5 % de första fyra månaderna 2014 jämfört med samma period 201. 0 T1 201 T1 2014 ÅR Kommentar: Omsättningsökningen återspeglas i ökningen av antalet patientbesök under samma period. Svensk Djursjukvård 12. Svensk Djursjukvård 1.

Patienterna Diagnoserna Volym och ålder 20 % 10 % 60 % 25 % 5 % 5 % Vanligaste rapporterade diagnoserna av patientbesöken är unika. Antalet unika individer i förhållande till det totala antalet patientbesök. av besöken sker utanför ordinarie mottagningstid (kvällar/nätter/ helger). av patienterna är hundar. av patienterna är katter. av patienterna är hästar. av patienterna är smådjur. Vanligaste rapporterade diagnoser från medlemsundersökningen jämfört med försäkringsbolaget Svelands statistik på skadereglering. Majoriteten av patienterna är hundar och vanliga bekymmer bland hundar och hästar är hälta. Hund Katt Häst Kommentar: Att 20 % av besöken är unika betyder att 80 % av patientbesöken utgörs av återbesök av pågående eller nya orsaker. Vidare visar det att 11 % av Sveriges sport- och sällskapsdjur besökte Svensk Djursjukvårds medlemsföretag vid minst minst ett tillfälle under 201. Åldersfördelningen i SveLands skaderegleringar för hundar, katter och hästar 201 Medlemmar Sveland Medlemmar Sveland Medlemmar Sveland 1 2 Utan symtom/ Profylax Otiter Hälta UNS Pyometra 1 2 Utan symtom/ Profylax Trauma hud Kräkning Bitsår, hud /underhud 1 2 Utan symtom/ Profylax Hältor Hälta UNS Kolik Hund Index mot 100* Katt index mot 100* Häst index mot 100* Ålder Ålder Ålder 0-4 90 % 0-4 10 % 0-4 79 % 4 5 Hältor Hud Tand/munhåla Neoplastiska förändringar, hud under hud Akut extern otit Tumör i juver 4 5 Hud Infektionssjukdom Urinvägar Abscess, hud/ underhud FORL/TR Symtom på sjukdom utan fastställd orsak, njure/uretär 4 5 Kolik Trauma hud Tand/munhåla Kotledsinflammation Hovledsinflammation Ryggbesvär UNS 5-10 104 % 5-10 87 % 5-10 146 % 11-15 112 % 11-15 129 % 11-15 11 % Källa: Medlemsundersökning och Sveland 16-20 1000 % 16-20 00 % 16-20 65 % Källa: Sveland *innebärande att ju högre över 100 desto större andel skador >20 56 % Kommentar: Uppgifterna under volym, ålder och vanligaste diagnoserna bygger på ett bristfälligt underlag. Statistik från Svelands djurförsäkringar kompletterar bilden från vår egen undersökning, men någon säker statistik av medlemsföretagens verksamheter inom dessa områden föreligger inte i denna branschrapport. När det gäller vanligaste diagnoser är det dock sannolikt att förebyggande behandlingar/profylax samt patienter utan symptom på sjukdom är de vanligaste förekommande såväl när det gäller katt, hund som häst. Kommentar: Ur statistiken från Sveland kan tydligt utläsas att antalet skador ökar med djurens ålder. Ökad medellivslängd hos framförallt hundar och katter leder till ett ökat vårdbehov och ökande antal patientbesök. Att andelen skador bland hästarna minskar från 16 års ålder beror sannolikt på lägre försäkringsgrad och att det är vanligare att man väljer avlivning när den gamla hästen skadas eller blir sjuk. Svensk Djursjukvård 14. Svensk Djursjukvård 15.

Geografisk spridning Här finns Svensk Djursjukvårds medlemsföretag 5 2 5 5 8 12 7 9 6 6 28 10 10 1 10 9 Norrbottens län Västerbottens län 5 Jämtlands län 2 Västernorrlands län 5 Dalarnas län 8 Gävleborgs län 5 Värmlands län 7 Örebro län Västmanlands län 9 Uppsala län 12 Västra Götalands län 28 Stockholms län 6 Södermanlands län 6 Östergötlands län 10 Jönköpings län 10 Hallands län 9 Gotlands län 1 Kronobergs län Kalmar län 10 Blekinge län - Skåne län 27 27 Svensk Djursjukvård 16. Svensk Djursjukvård 17.

Medarbetarna Utbildningsnivån Svensk Djursjukvårds medlemsföretag har 2 590 medarbetare, vilket motsvarar sjuttiofem procent av alla personer sysselsatta inom djursjukvård för sport- och sällskapsdjur i Sverige. Veterinärernas utbildning Veterinärutbildning i Sverige (551) Veterinärer (104) Administratörer Veterinärutbildning - HR, utanför Sverige (259) ekonomi, IT etc. (4) Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Biomedicinska analytiker (2) Anställda per yrkeskategori inom svensk djursjukvård 2 2 % - 207 har specialistutbildning Djursjukskötare (8) Steg 1 inom hundens och kattens sjukdomar. 2 % 2 % 1 %5 1 % 10 % % 2 % % 0 % 2 % 1 % Leg veterinär (810) Leg veterinär (810) Leg djur sjukskötare (785) Leg djur sjukskötare (785) Djurvårdare Djurvårdare (596) (596) Biomedicinska analytiker (75) Biomedicinska analytiker (75) Godkända leg sjuksköterskor (5) Godkända leg fysioterapeuter/ sjukgymnaster (26) Godkända leg tandläkare (2) Administrativ och övrig personal (24) Godkända leg sjuksköterskor (5) Godkända leg fysioterapeuter/ sjukgymnaster (26) Godkända leg tandläkare (2) Administrativ och övrig personal (24) 68 % - har specialistutbildning Steg 2 inom Godkända legitimerade tandläkare (6) hundens och kattens sjukdomar. - 20 har gått europeisk Diplomatutbildning för hund och/eller katt. - 25 har specialistutbildning Steg 1 inom hästens sjukdomar. - 9 har gått europeisk Diplomatutbildning för hästens sjukdomar. Kommentar: Med 2 % utlandsutbildade veterinärer är det uppenbart att djursjukvården är mycket beroende av arbetskraftsinvandring och att den europeiska fria rörligheten för arbetskraft är avgörande för vår kompetensförsörjning. Drygt en fjärdedel av medlemsföretagens veterinärer har specialistutbildning och vi ser i rekryteringsprognosen att behovet av specialister ökar under det kommande året. djursjukskötarnas utbildning SLU:s åriga program Var tredje Var tredje Var fjärde Var tionde 8 % 2 % Djurskötarutbildning utomlands SLU:s åriga program Veterinärer (104) Legitimation på övergångsregler Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) anställd är en veterinär. anställd är en djursjukskötare. anställd är djurvårdare. anställd är administrativ personal. 90 % Administratörer Djurskötarutbildning - HR, utomlands ekonomi, IT etc. (4) Biomedicinska analytiker (2) Legitimation Djursjukskötare på (8) övergångsregler FAKTA: Det finns idag 500 veterinärer i yrkesverksam ålder i Sverige, av dessa arbetar 2 % i Svensk Djursjukvårds medlemsföretag. SLU examinerar 40 djursjukskötare årligen. Jordbruksverket har under perioden 2010-2014 legitimerat runt 250 djursjukskötare årligen. Från och med 2015 kommer antalet utfärdade djursjukskötarlegitimationer att sjunka till 40 årligen. Det finns idag drygt 100 legitimerade djursjukskötare i Sverige och av dessa arbetar 60 % i Svensk Djursjukvårds medlemsföretag. Godkända legitimerade tandläkare (6) Kommentar: Vi kan konstatera att enbart 8 % av djursjukskötarna har den -åriga svenska högskoleutbildningen, 2 % har genomgått sin utbildning utomlands och resterande 90 % har fått sin legitimation på övergångsregler. Svensk Djursjukvård 18. Svensk Djursjukvård 19.

Utbildningsnivån Rekryteringsbehovet djurvårdarnas behörighet 14% 86% Varav C15 Varav D9 Veterinärer (104) Administratörer Djurvårdare på utökad - HR, nivå (512 st) Godkända legitimerade varav Veterinärer 42 % (214st) (104) Biomedicinska analytiker (2) ekonomi, IT etc. (4) har D9 och 58 % (298 st) fysioterapeuter/ C15 sjukgymnaster (6) Djurvårdare på grundnivå (84 st) Administratörer - HR, Djursjukskötare (8) ekonomi, IT etc. (4) Godkända Djursjukskötare legitimerade (8) tandläkare (6) Totalt finns idag 596 djurvårdare inom Godkända legitimerade tandläkare (6) Svensk Djursjukvård. Djurvårdarna på grundnivå har varken D9 eller C15 Godkända legitimerade fysioterapeuter/ sjukgymnaster (6) Biomedicinska analytiker (2) Framtidens rekryteringsbehov Branschens rekryteringsbehov växer i takt med att efterfrågan på djursjukvård ökar vilket tydligt avspeglas i företagens prognos, med ett rekryteringsbehov för de kommande 12 månaderna på 100 veterinärer, varav 40 med specialistkompetens samt 100 djursjukskötare. Branschens rekryteringsbehov under kommande 12 månader Djurvårdare på grundnivå Godkända leg. tandläkare djurvårdarnas utbildning Godkända leg. sjukgymnaster Varav D9 8 % av djurvårdarna har gymnasieutbildning med inriktning djurvård. Av dessa fick 1% grundutbildning i läkemedelshantering (D9) under sin Gymnasieutbildning med inriktning djurvård gymnasieutbildning. Biomedicinska analytiker Djurvårdare på utökad nivå Veterinärer med specialistutbildning Veterinärer med grundutbildning 55 % 8 % 7 % av Saknar djurvårdarna yrkesutbildning har gått yrkeshögskola med inriktning djurvård/djursjukvård. 55 % av Yrkeshögskola djurvårdarna med saknar inriktning relevant djurvård/djursjukvård yrkesutbildning. Djursjukskötare 0 20 40 60 80 100 120 7 % Kommentar: Bara en tredjedel av djurvårdarna med genomgången utbildning på djurgymnasium ha r erhållit D9 utbildning inom ramen för sin gymnasieutbildning. Svensk Djursjukvård 20. Svensk Djursjukvård 21.

Framtiden Styrelsen Kompetensförsörjning för att möta efterfrågan på djursjukvård Svensk Djursjukvårds styrelse 2014 Vår viktigaste fråga kommande år är utan tvekan kompetensförsörjning. Veterinärmedicinens snabba tekniska och kunskapsmässiga utveckling kräver fortlöpande kompetensutveckling av ny och befintlig personal. Landets lärosäten yrkesgymnasier, yrkeshögskolor och universitet måste svara upp till branschens behov. Antalet utbildningsplatser, utbildningarnas innehåll och omfattning måste anpassas till veterinärmedicinens behov. Branschens egen utbildningsverksamhet inom ramen för VeTA och medlemmarnas egna utbildningsenheter ökar kontinuerligt sin kursverksamhet för den befintliga personalen. Traditionen och den generösa kulturen av att dela med sig av know how mellan djurhälsopersonal oavsett var man är anställd är ovärderlig. Karin Ronander Ordförande Ing-Marie Röstlund Vice ordförande Karin Nygren Ledamot Elisabet Ellström Ledamot Antibiotikaanvändning Ett av branschens viktigaste utvecklingsområden är vårdhygien. Genom Kvalitetssigillet förbinder sig medlemsföretagen att följa Sveriges Veterinärmedicinska Sällskaps hygien- och antibiotikapolicy. Svensk Djursjukvård har tillsammans med VeTA-bolaget påbörjat arbetet med att utbilda och certifiera hygienombud till varje klinik och tar på så sätt ett gemensamt ansvar för god vårdhygien och minskad antibiotikaanvändning inom djursjukvården. Annika Larsson Ledamot Johan Bromée Ledamot Marie Jury Suppleant Charlotta Warnhammar Suppleant Fortsatt kvalitetsarbete med sigillet som grund 2014 VeTA-bolaget VeTA-dagarna Karlstad 24-26 april 2015 Tema Bilddiagnostik www.vetabolaget.se Branschens kvalitetssigill som har lanserats under 2014 leder till ett större fokus på våra kunders förväntningar. Kunderna vänder sig till oss för att ställa frågor och framföra synpunkter. Etikrådet diskuterar och utvärderar och slutsatserna leder fram till dialog och utveckling av medlemmarnas kvalitetsarbete och vårt gemensamma regelverk. Det skapar trovärdighet och öppenhet tryggt för djurägare och djur. VeTA-bolaget erbjuder ett brett utbildningspaket för de anställda i djursjukvårdsföretagen. Fokus ligger på att arrangera kurser för djurvårdare och djursjukskötare, men även veterinärer erbjuds ett omfattande fortbildningspaket genom VeTAbolaget. Ett fyrtiotal kurser arrangeras årligen och runt 1400 anställda i djursjukvårdsföretagen deltar i kurserna. Svensk Djursjukvård 22. Svensk Djursjukvård 2.

www.svenskdjursjukvard.se