UPPDRAG SEGLING För klubbens nya ledare Ett underlag för Lärgrupp i klubben 205-03-3
Inledning Uppdrag Segling är en introduktionskurs för nya ledare i klubben, Ja, kursen kan med fördel också genomföras tillsammans med de äldre och lite mer rutinerade. Det finns ju mycket kunskap och erfarenheter att växla över. Den här introduktionskursen är tänkt att kunna genomföras som lärgrupp i klubben och flera av kursmålen är just att skapa vi - tillsammans. Kunskaper är då många gånger nyckeln för att uppnå detta. Det kursunderlag du nu håller i handen är endast en vägledning för dig som kursledare och materialet eller tidsomfånget är heller inte statiskt utan skall ses som ett grundkitt och hjälp för dig att våga sätta igång er lärgrupp/kurs i klubben. Lycka till! Svenska Seglarförbundet - 2 -
Uppdrag Segling Seglingens grundläggande ledarutbildning - 3 tim Arrangeras av klubb eller krets Kursen genomförs med fördel i samarrangemang mellan alla av seglingens (klubbens) ledarkategorier Den övergripande kursplanen Den övergripande kursplanen Träff Lektion - 3 Säkerhet SLS 3 tim HLR Utrustning i säkerhetsbåt/följebåt Upptag av medvetslös i båt, Säkerhetsplan Grund i övrig sjukvård (skallskada) Kallt vatten omhändertagande/skydd Träff 2 Lektion 4 6 Motorbåtshantering 3 tim Båtförarutbildning på övningsbana Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt Åtgärd av småfel - Propellerbyte Åtgärder som genomförs före körning Kursen avslutas med praktiskt prov Träff 3 Lektion 7-0 Segling som idrott tim Kappseglingens ursprung Kappseglingsreglernas idé Kappseglingens kravprofil Grön kappsegling 3 tim (inkl praktik som funktionär på grön segling) Banans regler Def Kappsegla Def Start, Gå i mål Def Märke Regler 28 och 3 Banläggning Kappseglingens signaler Kappseglingens resultat Träff 4 Lektion -3 Klubbens och Seglingens organisation 3 tim ISAF SSF Klubbar / DSF Klassförbund Segelklubbens ekonomi Seglingens ledarförsörjning Klubbens programförklaring Vad vill vi Var står vi Hur kommer vi dit? - 3 -
Kurs Lär av andra Lär varandra! Lärgrupp är en arbetsform som kännetecknas av att en mindre grupp människor, under en längre tid, regelbundet träffas och tillsammans studerar och lär sig något. Lärgruppen bygger på samtalet mellan deltagarna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och upplevelser skapar intressanta diskussioner som utvecklar alla i cirkeln. Denna guide har utformats som stöd till dig som är lärgruppsledare i din klubb. 5-8 deltagare En lärgrupp ska bestå av ett lämpligt antal deltagare med hänsyn till ämnet, uppläggning och att alla ska ges möjlighet till ett aktivt deltagande. Ur inlärningssynpunkt är 5-0 deltagare en idealisk gruppstorlek. Däremot kan det vid särskilda fall vara skäl till att ha fler eller färre deltagare i lärgruppen. Aktivt inflytande Arbetssättet skall skilja sig i form och innehåll från den traditionella kursformen. Deltagarna skall ha ett aktivt inflytande vid planering och genomförande av studierna. För att säkra kvalitén på lärgruppen vill vi oftast att samtliga deltagare skall ha tillgång till studiematerial. Barnkultur Då metodiken i lärgruppen främst bygger på diskussioner med egna erfarenheter har man kommit överens om att deltagaren skall vara fyllda 3 år. Minimikrav En lärgrupp består av minst tre personer (inklusive gruppledaren) som under minst tre sammankomster och minst nio studietimmar söker kunskap. En studietimme motsvarar 45 minuter. Vill du veta mer om hur du startar en lärgrupp ska du kontakta någon av SISU Idrottsutbildarnas duktiga konsulenter. Konsulenterna finns ute på våra 2 distriktskontor och du kontaktar SISU Idrottsutbildarna i den region som din förening finns. http://www.sisuidrottsutbildarna.se/ - 4 -
Träff Lektion -3 Säkerhet SLS 3 tim HLR,5 tim Säkerhet skapar man i förväg genom att tänka igenom olika händelser, som kan inträffa vid exempelvis en kappsegling. Det gäller att försöka se till att de värsta händelserna inte inträffar. Skulle de uppstå ska vi vara så väl tränade, att vi reder ut situationen. Det blir lättare om vi tänkt igenom hur vi skall agera i ett nödläge. Vi skapar därför en säkerhetsplan en plan för att minimera risken för olyckor. Det är bra om varje klubb utarbetar sin egen säkerhetsplan för seglarskola, regatta, träningsläger. Alla olyckor kan vi inte förutse. Vi måste därför alltid vara beredda på det oförberedda! HLR praktisk/teoretisk kurs i hjärt- lungräddning, 90 min. För mer info: www.hlr.nu Säkerhet Utrustning för säkerhetsbåt/följebåt Flytväst till alla ombord Länspump, öskar, hink, åror, paddel Ankare med lång lina Förtöjningstampar, bogserlina, hansalina, kniv Mobiltelefon Nödbloss Upptag av medvetslös i båt Upptag av medvetslös i båt En person som ligger i vattnet är ofta illa ute. Nedkylningen i det kalla vattnet gör att det kan bli livshotande efter ett par minuter. Personen kanske har fått en bom i huvudet och trillat ur båten. Dessa händelser kräver att man snabbt kan plocka upp den drabbade i en följebåt. På bilderna här intill ser ni hur man plockar upp en medvetslös person ur vattnet på lättaste sätt. Vi ser på dessa bilder en RIBbåt, men samma teknik går att använda i en plasteka. Denna teknik skall användas, när ni gör det praktiska slutprovet. Föst gäller det att skapa sig en överblick. Därefter gäller det att komma intill för att få tag i personen. Med en stor båt eller när det går höga vågor kan det vara svårt att komma nära. Vi kan använda oss flera hjälpmedel för att dra personen till oss, båtshake, boj, lina. När vi har personer i vattnet runt en motorbåt är det mycket viktigt att stänga av motorn för att förhindra att kroppsdelar skadas av propellern. En följebåt kan med fördel utrustas med en propellerkorg. Det finns korgar som tillåter att man kör över personer utan att de får propellerskador. När man har personen intill båten tar man tag i armarna och lyfter. Är personen tung kan man först doppa ner den under vattnet. Man får då lyfthjälp av flytvästen. Säkra personen mot båten genom att ta tag i armhålan. Ta tag och dra upp tills överkroppen ligger på gummipontonen. Personen blir liggande på mage. Rulla nu in offret i båten. Ta tag i höften och överarmen som läggs mot huvudet. Stötta gärna med dina ben. Var mycket försiktig och skydda framförallt huvudet. Personen ligger nu på rygg i båten. Nu kan man enkelt göra andnings- och pulskontroll, som ni lärt er i HLRavsnittet. - 5 -
Träff 2 Lektion 4-6 Motorbåtshantering 3 tim Båtförarutbildning på övningsbana Aktuella motorer inombord/utombord - 4-takt, 2-takt Åtgärd av småfel - Propellerbyte Åtgärder som genomförs före körning Kursen avslutas med praktiskt prov Ledarens viktigaste redskap är motorbåten och den används vid många tillfällen. Det är därför viktigt att den fungerar när man behöver den. I en klubb är det många medlemmar som har tillgång till motorbåtarna och det ställs höga krav på var och en att vårda dessa. Det gäller att få användarna att inse vikten av att sköta båtarna. Det finns många aspekter att ta hänsyn till när en klubb köper in sina motorbåtar. Det viktiga är att varje klubb noga tänker över sitt behov och därefter väljer en lämplig båttyp för de lokala förhållandena. Gå igenom klubbens motorbåtar. Se till att alla är väl insatta i hur båtarna skall skötas och användas! Gå igenom daglig tillsynen. Vilka åtgärder före körning? Vem är ansvarig? Hur åtgärdar man småfel? Visa ett propellerbyte! Titta på olika motorer, inombord/utombord - 4-takt, 2-takt. Vad är skillnaden? Öva de olika momenten i banan inför det praktiska provet Båtförarutbildning på övningsbana Moment 4 ca 00 m höghastighetssträcka Stoppa vid boj - Ligga still Moment 5 Upptagning av medvetslös Moment 3 person ur vattnet Slalombana (Se bifogad instruktion) Moment 2 Moment 6 Ta upp boj - Lägga i boj Snurra ett varv Moment Lägg till vid bryggan Starta - Lägg ut Tiden stoppas Praktiskt prov: Bilden nedan visar provbanan. Det är lämpligt att instruktören först visar hur man kör banan innan provet påbörjas. Banan bör totalt vara ca 300 meter. Måttet mellan bojarna i slalom banan ca 3 båtlängder. Banans längd får anpassas efter båttyp. Banan får max ta 5 min att genomföra. Tar det för lång tid, får man öva mer. I moment 4, höghastighetskörning, gäller det att visa att man kan hantera båten även i högfart. Man bör kunna stanna vid stoppbojen så att man kan ta tag i den. Moment 5 är en praktisk tillämpning av säkerhetskapitlet. Följ bilderna, så blir det enkelt att lyfta upp tunga personer i båten. - 6 -
Träff 3 Lektion 7-0 Segling som idrott 4 tim Kappseglingens ursprung vår historia Segla för att komma först. (Klipperskeppen, Ostindiefararna, Vikingarna, Fiskare etc.) Americas Cup Americas Cup Att känna sin sports historia innebär att vi också får förutsättningar att vårda traditioner som i sin tur också ger oss lärande erfarenheter. Varför började folk att kappsegla egentligen? Nej inte var det enbart av nöje utan det fanns naturligtvis klart väsentligare orsaker bakom. Den första riktigt stora tävlingen blev Americas Cup. En tävling som från början stod mellan Amerika och England men efter hand kom fler nationer och blandade sig i tävlingen. Olympisk segling Olympisk segling Olympiska klasser 49 er H 49 xx D Nacra Mix 470 D + H Finnjolle H Laser S + R Bräda D + H Sverige gjorde sin introduktion i tävlingen 977 genom Pelle Pettersson och hans R2:a Sverige. Därefter har det varit svenskt deltagande vid flera tillfällen och nu senast 203 med Artemisprojektet och KSSS. Det mer info om detta att finna på nätet. Den olympiska seglingen har inte lika långa traditioner som Americas Cup men seglat på OS har vi gjort allt sedan OS i Stockholm 92. De olympiska klasserna har bytts ut med viss regelbundenhet men just nu utgörs OS-klasserna av de här uppräknade. Svenska OS-medaljer de senaste 50 åren 968 Guld 5.5 m Ulf Sundelin/Jörgen Sundelin/Peter Sundelin 972 Silver Soling Stig Wennerström/Lennart Roslund/Ingvar J:son Krook Silver Starbåt Pelle Pettersson/Stellan Westerdahl 976 Guld Tempest John Albrechtsson/Ingvar Hansson 980 Brons Tornado Göran marström/jörgen Ragnarsson 988 Silver 470 dam Marit Söderström/Birgitta Bengtsson 996 Silver Starbåt Hans Wallén/Bobby Lose 2000 Brons Finnjolle Fredrik Lööf 2004 Brons 470 dam Therese Torgersson/Vendela Zachrisson 2008 Brons Starbåt Fredrik Lööf / Anders Ekström 202 Guld Starbåt Fredrik Lööf / Max Salminen Brons Laser Rasmus Myrgren Sverige har varit förhållandevis framgångsrika i de olympiska seglingssammanhangen och om vi tar en titt bakåt de senaste 50 åren så ser listan ut så här. Det tog hela 36 år mellan John Albrechtsons och Ingvar Hanssons OSguld i Tempest 976 och Fredrik Lööf s och Max Salminens guldmedalj i Starbåt på London OS 202! - 7 -
Olika kappseglingsformer Olika kappseglingsformer Fleetrace Heatsegling Sprintsegling 3-båtars matchrace Match Race Distanskappseglingar Kappssegkingsformerna har varit många under årens lopp. De tidsmässigt långa tävlingsformerna håller på att bytas ut mot snabba race och action. På SSFs hemsida finner du flera former och bantyper presenterade. Olika båttyper Olika båttyper Konstruktionsklasser/Entypsklasser Internationella klasser/nationella klasser Olympiska klasser SSFs Juniorbåtsrekommendation SSFs Skolbåt I seglingens värld råder det ingen brist på olika båttyper men för att kappsegla har vi gått mer och mer åt strikta entypsklasser. Här är väl Lasern det kanske tydligaste exemplet på detta. Ju friare en klass är ur regelsynpunkt desto kostsamare blir det i regel att tävla i en sådan klass. 28-24 22 20 8 6 4 2 Båtklassrekommendation - Fler kappseglare KONA One OPTIMIST ZOOM8 E-JOLLE LASER Radial LASER 4.7 LASER Standard RS FEVA 29ER RS200 TVÅKRONA F8 C55 CB66 Racer 606 MELGES 24 FARR 30 X35 Matchracing 4-5 mansbåt Matchracing CB66/Elliott Matchracing C55 För 25-30 år sedan, när jolleseglingen verkligen expanderade i Sverige, hade vi en Skandinavisk Juniorbåtsrekommendation. Syftet med denna var att vägleda ungdomarna till rätt båtval i färre klasser för att få kritiska massor av kappseglare. 0 8 25 RS:X RS:X Båtklassrekommendation - Stark elit Klass -VM Klass - JVM STARBÅT 470 470 49ER FINNJOLLE LASER STANDARD LASER STANDARD LASER RADIAL LASER RADIAL Rekommendationen försvann succesivt men efter flera år när vi tappade allt fler utövare fastslog Svenska Seglarförbundet en Svensk Juniorbåtsrekommendation. En rekommendation som vägledare för ungdomar, familjer och klubbar när man skall välja båttyper. 8 RS:X LASER RADIAL 29ER 420 5 Talangsamtal Diskutera: - 8 -
Kunskap Kappseglingens kravprofil Kappseglingens kravprofil FART Material Fysiologi Teknik Trim VÄG Strategi Meteriologi Banan Taktik Regler FOKUS Prestationspsykologi När det gäller kappseglingens kravprofil finns detta väl beskrivet i Seglingens Träningslära Färgpyramiden Kunskapspyramiden Internationell nivå Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå Utgår från seglaren Kunskapsöverföring Kunskaps- / Färgpyramiden Svart nivå- man är nu framgångsrik på de internationella kappseglingsbanorna och representerar Sverige. Röd nivå- kval runt om i Sverige, SM och RM Blå nivå- man börjar gilla kappsegling. Förutom att man deltar i regattan på klubben seglar man också i hos grannklubbarna i regionen. Grön nivå- Seglarskola hemma i klubben. Träningsverksamhet och tävling på nybörjar och fortsättningsnivån Kravprofilens anpassning till verkligheten har vi valt att göra genom den sk Färgpyramiden som är ett pedagogiskt synsätt att sortera kunskaper och färdigheter på vissa nivåer. På samma sätt som vi har olika färger på slalombackarna. Helt enkelt ett sätt att skapa ett mätbart måttband. För vad säger det egentligen att vara Svensk Mästare..? Färgpyramiden hjälper oss med måtten! På SSFs hemsida finner du mer och aktuell information om Färgpyramiden! Internationell nivå Nationell nivå Regional nivå Lokal nivå Diskutera: - 9 -
Grön kappsegling Kappseglingsreglernas idé Kappseglingsreglernas idé Bedömningsystemet Seglare protesterar mot seglare Förutsätter regelkunskap för att döma sig själv eller motspelare Förutsätter en regelmässig kultur (Etik och moral) Alternativ = Domare dömer direkt på banan utan förhandlingar (jfr regel 42) Det måste vara roligt Kappseglingsreglernas grundidé innebär att seglarna själva skall bevaka varandra på banan så att allt går juste till. Om inte, då protesterar seglaren. När man bröt mot kappseglingsreglerna för ca 40 år sedan då utgick man omedelbart ur kappseglingen. Efter hand mjukades detta upp så att seglare som bröt mot någon regel under Del 2 kunde frigöra sig genom att snurra två varv, det vi kallar 720-sväng. När det gäller beröring av rundningsmärke snurrar man bara ett varv. Protestförhandlingar är inte roligt Detta har inneburit att dagens kappseglingar genomförs på allt snävare marginaler. Man behöver inte utgå och straffet går att reparera. Etik och moralfrågor har suddats ut! Formerna för att uppnå regelefterlevnad på tävlingar upplevs som svårförståeliga och tråkiga. Ungdomars krav och förväntningar på seglingsorganisationen står dåligt i överensstämmelse med organisationens (SSF-DSF-Klubb) ideella verksamhetsramar. Frågan om framdrivningssätt har också mjukats upp i så motto att det i vissa klasser och vissa vindförutsättningar är tillåtet med pumpning. Banans regler Banans regler Startat Startlinje Def Starta Till detta har vi domare som skall döma och enligt regelverket sker det genom protestförhandlingar i de fall man inte snurrat på banan. Att göra rättvisa bedömningar i förhandlingsform långt efter målgång förutsätter inte bara kunskaper hos domarna utan också hos seglarna. Slutat kappsegla Gått i mål men kappseglar Def Kappsegla / Gå i mål Mållinje KSR 28 Segla banan Idag utvecklar vi allt mer förutsättningarna för våra tävlingar så att domare skall döma direkt på banan. Detta ger också pedagogiska värden då brott och straff sker omgående! Tvåsvängsstraff 2 stagvändningar + 2 gippar En grön kappsegling är därför en kappsegling baserad på enkla nybörjarregler och som direktdöms av domare/tränare på banan. Stagvändning / Gipp Gipp / Stagvändning Se vidare ISAFs regelbok! - 0 -
KSR 3 Beröra märke. Går på märket från rätt sida : Är tillåtet och du kan fortsätta seglingen utan något straff. 2 OK 2. Går på märket från fel sida : Genast frita sig genom runda om märket från rätt sida enligt segla banan. 24 GRÖNA REGLER Mellan båtar 7 Grön seglingsföreskrift - 5 min - 4 min - min 8 Diskutera: - -
Träff 4 Lektion -3 Klubbens och Seglingens organisation 3 tim Seglingens organisation ISAF EUROSAF Scand SF SSF DSF Klassförbund Klubbar RF/SISU DF Klubb SOK Segelsportens organisation är omfattande minst sagt men det som framförallt rör klubbens organisation är naturligtvis SSF och dess distriktseglarförbund. Klubbens och DSFs koppling till distrikidrottsförbundet (DF/SISU) är också väsentligt inte minst när det gäller genomförande av kurser och erhållande av ekonomiska stöttningar. Regional samverkan och Samverkan i kretsar KRETSINDELNING Svenska Seglarförbundet består idag av 7 distriktseglarförbund vilka tillsammans representerar samtliga segelklubbar. Vissa disistrikt samarbetar i många frågor för att ge klubbarna så bra service som möjligt. Detta inte minst för att få tillräckliga underlag till önskade gemensamma aktiviteter. Här räknar vi in inte minst den regionala utbildningsverksamheten! Sett ur seglarens synvinkel önskar man alltid att få till kritiska massor av seglare för att det skall var roligt. Att i större utsträckning än tidigare tá tillvara förutsättningarna i den naturliga kretsen av klubbar på någon till några mils avstånd hemifrån blir allt mer vanligt. Dessutom blir valet av - dagsaktiviteter mer lockande! Diskutera: - 2 -
Segelklubbens ekonomi Segelklubbens ekonomi Riksidrottsförbundet LOK-stöd Lärtimmar SISU Idrottslyftet Kommun och landsting Stiftelser och fonder Ekonomi är viktiga frågor i klubben. Inte minst balansgången mellan avgifter och bidrag. På SSFs och RFs hemsidor finner man ganska väl den information som gäller avseende nationella bidragsgivare. När det gäller den egna kommunen eller länet så rekommenderas kontakt med dessa för att få fram vad som gäller i ert fall! Statligt LOK-stöd Villkor för LOK-stöd LOK-stöd utgår för sammankomst och deltagartillfällen som sker i föreningens regi. En sammankomst ska vara en ledarledd gruppaktivitet, ledaren får vara lägst 3 år och kan inte vare ledare för flera grupper samtidigt. Bidrag utgår för 2 ledare En sammankomst ska omfatta minst 3 bidragsberättigade deltagare och den ska pågå i minst 60 minuter. Bidragsberättigade deltagare är barn och ungdomar i åldern 7-25 år. Närvarokortet Det statliga LOK-stödet är dock väsentligt i alla lägen då detta är den enda officiella statistik som en klubb ger till undigheterna avseende sin verksamhet. Det är således klubbens redovisning av LOK som ligger till underlag för kommunens ställningstagande till eventuella bidrag och stöd till klubben. Man kan många gånger tycka att LOKbidraget är ringa och inte lönt att söka eftersom det ger förhållandevis lite pengar. Men på sikt är det inte så! En klubb som inte söker LOK ger ju intrycket att man redan har så gott om pengar i klubben att man inte behöver söka det. Ja, då är argumenten lätta för en pressad kommunal förvaltning att också säga nej till eventuellt nya bryggor i hamnen! Att redovisa LOK har för klubben blivit mycket enkelt eftersom man nu kan göra detta via nätet. Gå därför in på www.rf.se och läs vidare om hur detta går till! Diskutera: - 3 -
Klubbens Ledarutveckling Ledarförsörjning SSFs Ledarutbildningar Instruktörsutbildningar Tränarutbildningar Funktionärsutbildningar Domarutbildningar Utbildningar för besiktningsmän (av båtar) Hur har vi det med klubbens ledarförsörjning? Är det samma gäng år efter år eller har vi en plan för hur vi skall försörja oss! SSFs ledarutbildningar finner du här och mer info om aktuella kurser får du på SSFs hemsida www.svensksegling.se Utbildningsnivåer Våra utbildningar blir mer och mer anpassade till varandra genom Färgpyramidens intentioner. Nationell utbildningsnivå Regional utbildningsnivå Lokal utbildningsnivå FUNKTIONÄRS- och LEDARUTBILDNINGAR 205 Fortbildning Fortbildning Fortbildning Fortbildning Fortbildning Tränare ISAF ISAF ISAF ISAF Individuell Individuell Individuell Individuell Individuell Tränare Nationell domare Matchdomare Seglingsledare Tävlingsledare 80 tim Praktiska meriter 6 tim 8 tim 8 tim Tränare Direktdomare Regel 42 Förhandling Matchdomare Seglingsledare Besiktningsman 2 x 5 tim 6 tim 8 tim 6 tim 6 tim 2+6-2 tim 6 tim Seglarskoleansvarig 8 tim Specialinstruktör 5 tim Bas Jolle/Kölbåt Bas Windsurfing Tränare 30 tim 30 tim 5 tim PLATTFORMEN Lokal utbildning gm SISU 6 tim Regelkurs webbkurs UPPDRAG SEGLING Studiecirkel inom klubben ca 0 tim Kappseglingsfunktionär 6 tim Att utbilda instruktörer för Seglarskolan är i de flesta klubbar en självklarhet. Detta inte minst nu när SSF Seglarskola lanseras! INSTRUKTÖR TRÄNARE DOMARE KAPPSEGLINGSFUNKTIONÄR BESIKTNINGSMAN - 4 -
INSTRUKTÖRSUTBILDNINGAR FUNKTIONÄRSUTBILDNINGAR Fortbildning Fortbildning ISAF Individuell Seglarskoleansvarig 8 tim Specialinstruktör 5 tim INSTRUKTÖR Segelsporten har stort behov av skickliga seglarskoleinstruktörer som genomför pedagogiskt riktiga övningar anpassade efter deltagares ålder, mognad, färdigheter och mål. Seglingsledare 8 tim Tävlingsledare 8 tim KAPPSEGLINGSFUNKTIONÄR Utbildningen till kappseglinsfunktionär vänder sig till alla som är intresserade av att i olika former medverka i arrangemanget av kappseglingar. Bas Jolle / Kölbåt Bas Windsurfing 30 tim 30 tim PLATTFORMEN Lokal utbildning gm SISU 6 tim Instruktörsutbildningen vänder sig till dig som vill verka som nybörjarinstruktör för barn, ungdomar eller vuxna på SSF Seglarskolor eller den dagliga klubbverksamheten. Utbildningarna är anpassade efter kursplanerna för SSF Seglarskola vilka genomförs i flera steg. I vissa steg också för specialinstruktörer med inriktning på specifika målgrupper och redskap. Seglingsledare 2 + 6-2 tim Kappseglingsfunktionär 6 tim Vill du se till att kappseglingarna arrangeras på ett seriöst sätt och vill du vara med på banan utan att kappsegla själv då är funktionärsutbildningarna något för dig. Tills de nya färgkodade utbildingarna helt är sjösatta gäller de gamla utbildningsplanerna Första färgkodade funktionärsutbildningen genomförs någon gång under våren 2008. UPPDRAG SEGLING Studiecirkel inom klubben ca 0 tim Generösa övergångsregler kommer att gälla för de som påbörjat utbildningarna i det gamla systemet UPPDRAG SEGLING Studiecirkel inom klubben ca 0 tim SISUs Ledarutbildningar SISUs Ledarutbildningar Plattformen Idrottens barn- och ungdomsledarutbildning Det är inte bara SSF och dess distrikt som genomför utbildningar utan även RFs studieförbund SISU ger mycket kvalificerade utbildningar. Dessa utbildningar är oftast är oftast inte grenspecifika på just segling utan i stället ur ett övergripåande ungdoms eller idrottsligt perspektiv. Inom SSFs utbildningar för de sk pedagogiska ledarna Instruktörer och Tränare ingår SISUs gränsöverskridande utbildningar som obligatorium! en gränsöverskridande barn- och ungdomsledarutbildning Innehåll Barns och ungdomars utveckling Barnet / ungdomen i centrum Ledarskap Pedagogik i praktiken Diskutera: - 5 -
Klubbens programförklaring Klubbens Måltavla Evaluering för klubbens medlemmar. ENGAGEMANG OCH VILJEKRAFT För att utveckla en offensiv anda krävs ett aktiv och synlikt engagemang från förtroendevalda och personal. Ledarskapets viktigaste uppgift är att skapa förutsättningar för andra att lyckas. Ut-och fortbildning ses som ett naturligt instrument för att utveckla samtliga ledare oavsett ideella eller anställda. 8. VÄLSKÖTT ANLÄGGNING! Klubbens anläggning är funktionell och uppskattas av såväl junior-som seniorseglare, ledare och föräldrar. I miljöanpassningen ingår allmän skötsel och renhållning 7. GOTT TÄVLINGSUTBUD! En framgångsrik klubb lyckas balansera tävlingsutbudet på så sätt att de som vill tävla får göra det i den utsträckning de vill. Alla kategorier medlemmar erbjuds tävlingstillfällen, juniorer och seniorer, individuellt och i lag. Klubbens måltavla 4 3 2 4 3 2 4 2. SAMSTÄMMIGHET! En framgångsrik segelklubb har ett tydligt svar på varför man gör vissa saker och vilka mål som gäller. Samtstämmighet, engagemang och motivation är tydliga kännetecken för verksamheten. 3 2 4 3 2 2 3 4 6. BRA TRÄNINGSMÖJLIGHETER! Träningsområden / banor lockar till kappseglingslik träning och finns tillgänglig för alla som vill. 2 2 3 2 3 4 4 3 3. HÖG TILLGÄNGLIGHET! En segelklubbs framgång beror på dess förmåga att tillfredsställa medlemmarnas och blivande medlemmars behov, önskemål och förväntningar. Klubben har förmågan att erbjuda de som vill kappsegling enligt deras egna villkor. 4 4. LIVLIG JUNIORVERKSAMHET! Rekryteringen av juniorer är avgörande för klubbens framtid och kontimnuitet. Juniorerna erbjuds regelbunden träning och kan samsas med de vuxna medlemmarna om utrymmet och tiden. De som vill tävla utanför klubben får hjälp av kunniga ledare.! 5. VÄLUTBILDADE SEGLARE! Utbildning, i teori och praktik, leds av intresserade tränare som tillsammans med andra utbildningsledare skapar ett gott klimat för alla kategorier medlemmar. Klubbens medlemmar förstår kappseglingens idé och medvetenheten är hög. = Mycket lite 2 = Till viss del 3 = Till stor del 4 = Oftast Vilken är min klubbs programförklaring? Om den finns - Hur lever vi upp till den? Hur är temperaturen i klubben? Är den satt på avveckling eller utveckling? Att titta på sin klubb med kritiska ögon och värdera det vi står för manar alltid till en sund utveckling. Här finner du ett material att använda i form av PP- presentation för samtalsunderlag. Vad vill vi Var står vi Hur kommer vi dit? Hur/vad kan vi göra? Skriv en lista med förslag och idéer! Vad gör vi först? Rangordna och prioritera förslagen. Vill vi göra detta? Har vi lusten och ambitionen? Kan vi göra detta? Har vi tid, kompetens och resurser? Vem/vilka skall göra det och när? Diskutera: - 6 -