Recipientkontrollprogram beslutat 2012-03-XX Sida 0(17) 2011 Recipientkontrollprogram 2012- för VATTENRÅDET Vänerns sydöstra tillflöden Lidan, Nossan, Sjöråsån, Mariedalsån och Öredalsån. Vattenrådet- Vänerns sydöstra tillflöden 2011-11-08
1(17) Samordnad recipientkontroll 2012- för Lidan, Nossan, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns avrinningsområden Innehållsförteckning BAKGRUND 2 MÅLSÄTTNING MED RECIPIENTKONTROLLPROGRAMMET 2 TIDSRAM 3 KVALITETSSÄKRING 3 Nederbörd och vattenföring 3 RECIPIENTKONTROLLPROGRAM 2012-4 1. Vattenkvalitetsundersökningar 4 Vattendrag 4 Kalcium, magnesium och klorid referensvärde för fosfor Sjöar Parametrar och analysmetoder sjöar och vattendrag 8 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransporter 9 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten 10 4. Bottenfaunaundersökningar i Dättern och Sjöråsviken 11 5. Metaller i vattenmossa 11. Kiselalgsundersökningar 12 7. Fiskundersökningar 13 8. Specialundersökningar 14 9. Redovisning och rapportering 15 Årsrapport 15 1
2(17) Bakgrund Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden och dess föregångare Lidan- Nossans vattenvårdsförbund har under mer än ett halvt sekel genomfört undersökningar i Lidans, Nossans, Sjöråsåns, Mariedalsån och Öredalsåns avrinningsområden i syfte att kontrollera den samlade påverkan på vattendraget från olika verksamheter. Undersökningarna har sitt ursprung i de krav på kontroll som företag och kommuner har och syftar till att följa miljökvaliteten i vattendraget. Föregående kontrollprogram inleddes 2009. Införandet av EU:s vattendirektiv 2000/0/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område har inneburit förändrade krav på recipientkontrollen. Vattenförekomster ska statusklassas och bl.a. har biologiska parametrar givits stor vikt vid denna bedömning. Vattenrådet - Vänerns sydöstra tillflöden har därför i detta nya, reviderade kontrollprogram, ändrat såväl provpunkter som parametrar och provtagningsfrekvens för att bättre motsvara bedömningsgrunderna enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4. Målsättning med recipientkontrollprogrammet Allmänna målsättningar Recipientkontrollen är en del av miljöövervakningen i länet och resultaten av kontrollen skall kunna: 1. beskriva och följa tidsmässiga förändringar i Lidans, Nossans, Sjöråsåns, Mariedalsåns och Öredalsåns miljötillstånd. 2. utgöra underlag för statusklassning enligt EU:s vattendirektiv och övervaka efterlevnaden av gällande miljökvalitetsnormer. 3. kvantifiera ämnestransporter och bidrag från föroreningskällor. 4. beskriva föroreningsbelastningens effekter på vattenmiljön. 5. utgöra den kontroll som kommuner och företag enligt miljöbalken är skyldiga att utföra med anledning av sina utsläpp av avloppsvatten.. relatera miljötillståndet och utvecklingen med hänsyn till punkt- och diffusa utsläpp samt markanvändningen och vattenregleringar i avrinningsområdet. Tillståndet skall också kunna relateras till förhållandena i mer opåverkade områden samt till resultat från kommunala och lokala undersökningar. 7. ge underlag för utvärdering, planering och utförande av miljöskyddande åtgärder. 8. vara till hjälp vid uppföljning av regionala och kommunala miljömål 2
3(17) Tidsram Detta kontrollprogram avser tiden 1 januari 2012 till 31 december. Om det under tiden framkommer behov av revidering kan sådan komma att ske. Kvalitetssäkring Provtagning och analyser ska ske av ackrediterat laboratorium. Konsultlaboratoriet ska i anbudshandlingarna visa ackrediteringsbevis på de analyser som ska utföras. Samtidigt ska mätområde, mätosäkerhet och detektionsgräns anges. Vid byte av huvudlaboratorium ska vattenkemiska analyser ske parallellt mellan det gamla och det nya laboratoriet under ett år på vatten från punkt 5402, (Lidan vid Sundstorp). Provtagning sker enligt BIN SR 11 eller motsvarande nyare standard godtagen av SWEDAC. Personal ska vara utbildad i enlighet med SNFS 1990:11 MS 29. Provtagarna ska ha genomgått godkänd kurs för recipientprovtagning. Vid provtagning ska GPS med minst 5 m noggrannhet användas vid positionsbestämningen. Utförare av artbestämning av kiselalger, elfiske och bottenfauna ska vara ackrediterade för detta och delta i förekommande svenska/skandinaviska interkalibreringar. Utförare av artbestämning av växtplankton ska vara ackrediterad för växtplankton-bestämningar enligt metod SS EN 15204. Anlitad konsult måste ha en dataansvarig. En rimlighetsbedömning av värdena för fys-kem, bottenfauna och kiselalger ska göras. Vid större avvikande värden ska snarast nytt prov tas och vattenrådet kontaktas. Avvikande värden, där inga felaktigheter kan hittas efter kontroll, ska stå kvar med kommentar. Rådata ska levereras direkt till SLU och till Länsstyrelsen för kännedom, enligt mall från SLU. Se länk nedan: http://www.slu.se/sv/fakulteter/nl/omfakulteten/ institutioner/institutionen-for-vatten-ochmiljo/ datavardskap/dataleveranser/ Nederbörd och vattenföring Uppgifter om nederbörd hämtas från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden. Uppgifter om vattenföring för delavrinningsområden hämtas från SMHI via HOMeR Web (www.smhi.se) enligt den upplösning systemet medger. 3
4(17) Recipientkontrollprogram 2012- Programmet omfattar följande moment: 1. Vattenkvalitetsundersökningar 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransport 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten 4. Profundalfaunaundersökningar i Dättern 5. Kiselalgsundersökningar. Fiskundersökningar 7. Specialundersökningar (undantas från anbudsräkningen) 8. Redovisning 1. Vattenkvalitetsundersökningar Vattendrag Tidigare provtagningar i rinnande vatten. Vattenprovtagning har skett på 33 punkter i en. Analyserade parametrar har varit temperatur, absorbans, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, CODMn, totalt organiskt kol (TOC), ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och total-fosfor. Provtagning har utförts ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning ggr per år har prover uttagits februari, april, juni, augusti, oktober och december. Analysprogram rinnande vatten 2012-. Vattenprovtagning skall årligen ske på 17 punkter i en. Ytterligare 11 punkter skall provtas men fördelade i 3-årsintervall vilket innebär att totalt 21 punkter provtas årligen (undantag 2014 då 20 prover tas). Provpunkterna är samma som tidigare år med följande undantag, punkten 577 har delats upp på 3 närliggande punkter Provtagning skall utföras ggr per år eller månadsvis 12 ggr per år. Vid provtagning ggr per år skall prover tas i februari, april, juni, augusti, oktober och december. En nyhet är en extra provpunkt som ger flexibilitet då särskilda behov uppstår. Den extra punkten ingår i de 17 ovan. Beslut om var provpunkten förläggs fattas årligen av arbetsutskottet eller styrelsen. Vilka parametrar som ska analyseras framgår av sidan 8. 4
5(17) Provpunkt a) Provtagningspunkter rinnande vatten Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Öredalsåns 201 Öredalsån Truve, bron vid väg 44 488390 135180 Sjöråsåns 3192 Göteneån nedströms Byåns inflöde 491050 13550 325 Göteneån Silboholm, 700 m nedströms RV 492250 132850 Årligen 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 501350 134150 Årligen 12 Mariedalsåns 40 Mariedalsån nedströms dammen vid Sjökvarn 491000 135300 Lidans 50 Lidan bron vid Johannelund, uppströms 442595 1353430 Bragnumsåns inflöde 513 Bragnumsån bron vid Elin, 44400 130700 Årligen 517 Bragnumsån bron vid Johannelund 442750 1354150 2013, 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen 49750 1338100 Årligen 12 537 Afsån bron vid Jutagården, uppströms Vara RV 42250 133150 Årligen 55 Afsån Kåsentorps kvarn 48700 1332700 Årligen 12 577 Lannaån bron vid Västhed, nedströms 2013, 478450 1340200 sammanflödet med Jungån 5771 Jungån vid Tomten 477324 1340174 2013, 5773 Lannaån väster om Storebacka 478031 1341141 2013, 580 Lidan bron vid Lovene gård 48230 1339930 Årligen 12 590 Lidan bron vid väg 44 488500 1344900 Årligen 12 13 Pösan ca 300 m nedstr Stenstorps RV, bron vid Valsa sverk 4100 1377370 Årligen 30 Hornborgaån bron vid Bosgården 45500 139900 Årligen 34 Flian bron vid Västtomten (Trestena) 49750 135500 2014, (2017) 4 Flian vid Staka kraftverk 47250 13400 Årligen 59 Dofsan bron vid Tveta 477510 1347000 Årligen 70 Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal 479850 1343250 Årligen 12 Nossans 704 Nossan bron vid Hägdene 430550 1339200 2014, (2017) 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene 443400 1332550 Årligen 12 748 Nossan Bron vid Stora Djupsås 453200 132250 2014, (2017) 70 Nossan Nossan, bron vid Bäreberg 457950 1318100 Årligen 790 Nossan Nossan, bron vid väg 50 475750 1314700 Årligen 12 XXX Extra pkt i reserv. Beslut tas årligen. XXXXXXX YYYYYY Y Årligen 5
(17) Provpunkt Kalcium, magnesium och klorid referensvärde för fosfor Provtagning sker på 8 stationer gånger per år var tredje år avseende kalcium, magnesium och klorid. Punkterna är samma som används för beräkning av växtnäringstransporter, se nedan. Beräkning av referensvärde enligt Naturvårdsverkets handbok 2007:4 utförs de år provtagning sker. För bedömning av näringsstatus inhämtas uppgifter om andelen jordbruksmark från Länsstyrelsen Västra Götaland. För övriga stationer och de år dessa tilläggsparametrar inte körs ska referensvärden för fosfor beräknas enligt den förenklade modellen i handbok 2007:4. Provtagningspunkter kalcium, magnesium och klorid Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Sjöråsåns 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 501350 134150 Lidans 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen 49750 1338100 55 Afsån Kåsentorps kvarn 48700 1332700 580 Lidan bron vid Lovene gård 48230 1339930 590 Lidan bron vid väg 44 488500 1344900 70 Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal 479850 1343250 Nossans 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene 443400 1332550 790 Nossan Nossan, bron vid väg 50 475750 1314700 Sjöar Tidigare provtagningar i sjöar Provtagning har utförts i Sjötorpasjön och Dättern. I Sjötorpasjön har prov uttagits två gånger per år, i februari och augusti. För Sjötorpasjön har också gällt att mätning av sjöns siktdjup och vattendjup skall utföras. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Följande parametrar har analyserats i Sjötorpasjön; temperatur, färgtal, suspenderade ämnen, turbiditet, ph, alkalinitet, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, permanganattal CODMn, totalt organiskt kol (TOC), ammoniumkväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfat-fosfor, partikulärt-fosfor och totalfosfor. I Dättern har enligt överenskommelse med länsstyrelsen endast ett prov uttagits de senaste åren. Detta prov togs mitt i viken. Tidigare togs prov på två olika nivåer i vattenmassan. Eftersom viken är mycket grund och omrörningen god så tas idag endast ett prov. Som i Sjötorpasjön tas två prov per år, i februari-mars samt i
7(17) augusti. Följande parametrar har analyserats; temperatur, ph, konduktivitet, syrehalt, syremättnad, CODMn, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, totalkväve, fosfat-fosfor och total-fosfor. För Dättern gäller att förutom ovanstående parametrar så har även sjöns siktdjup och vattendjup mätts. I augusti har dessutom klorofyll a mätts. Analysprogram sjöar 2012- Sjötorpasjön Sjötorpasjön utgår från programmet. Dättern För Dättern gäller att ett prov tas mitt i viken två ggr vartannat år, i februari-mars samt i augusti. Start 2012. Sjöråsviken Ny punkt blir Sjöråsviken i Götene kommun som också tas mitt i viken två ggr vartannat år, i februari-mars samt i augusti. Provet tas på sjöarnas ytvatten. Start 2013. Vristulven Vristulven har tidigare ingått i kalkeffektuppföljningen. I dag kalkas inte sjön längre men det tas fortfarande regelbundna vattenprover i sjön av Vristulvens fiskevårdsområdes förening, dock bara på försurningsparametrar. Önskemål har framförts om att ta med Vristulven inom ramen för recipientkontrollprogrammet för Vänerns sydöstra tillflöden. Detta kan motiveras med att sjön påverkas/riskerar att påverkas av enskilda avlopp. Kontrollen omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start 2013. Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska jämförelser göras med resultaten från tidigare riksinventeringar och omdrevsprovtagningar 1990, 2007 och 2010 göras. Sämsjön Sämsjön är en sjö på hela 587 ha som är påverkad både av en del mindre jordbruk och många fastigheter med enskilda avlopp. Sämsjöns enda övervakning är att den ingår i det nationella omdrevsprogrammet. Kontrollprogrammet omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start 2013. Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska jämförelser göras med resultaten från den tidigare riksinventeringen 1985 göras. Ämten Den enda övervakning som utförs i Ämten är att den ingår i det nationella omdrevsprogrammet. Kontrollprogrammet omfattar vattenkemisk provtagning 2 ggr/år. Därutöver tas prov på klorofyll a och växtplanktonanalys vart femte år med start 2012. Vid provtagningarna ska även temperatur och syrgasprofiler registreras. Vid utvärderingen ska resultaten från tidigare riksinventeringar och omdrevsprovtagningar 1985, 1990, 1995, 2000, 2005 och 2007 beaktas och redovisas. 7
8(17) PARAMETRAR Följande parametrar skall analyseras; temperatur, ph, alkalinitet, absorbans, konduktivitet, TOC, syrehalt,syremättnad, ammonium-kväve, nitrat + nitrit-kväve, total-kväve, fosfatfosfor och total-fosfor. Förutom ovanstående parametrar så skall även sjöarnas siktdjup och vattendjup mätas. I augusti skall dessutom klorofyll a och växtplankton mätas. b) Provtagningspunkter sjöar Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater År Frekvens Nossans 100 Dättern mitt mellan botten och yta 477945 131195 7000 Sämsjön Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Sjöråsåns 300 Sjöråsviken mitt mellan botten och yta, mitt i Sjöråsviken eller annan närbelägen punkt plats som bedöms bättre 50381 133184 3000 Vristulven Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Mariedalsåns 4000 Ämten Plats mitt i sjön väljs av leverantören XXXXXX YYYYYY Parametrar och analysmetoder sjöar och vattendrag V= Vattendrag, S= Sjöar Provpunkt 2014, 2012-2013, 2013- Endast 2012 Parameter Enhet Metod VS Temperatur C VS Syrgashalt mg/liter SS-EN 25814-1 VS Syrgasmättnad % Beräknas VS ph SS 028122 VS Alkalinitet mekv/liter SS-EN ISO 993-2 VS Konduktivitet ms/m SS-EN 27888-1 V Turbiditet FNU SS-EN 27027 V Suspenderade ämnen mg/liter SS 028112 VS Absorbans vid 420 nm filtrerat abs/5cm SS-EN ISO 7887 del 3 VS TOC mg/liter SS 028199/SSEN 1189 VS Totalfosfor μg/liter SS-EN ISO 878 VS Fosfatfosfor μg/liter SS 02812 V Partikulärt fosfor μg/liter SS 028127 VS Totalkväve μg/liter SS-EN ISO 11905-1 VS Ammoniumkväve μg/liter SS 028134 VS Nitrat -och nitritkväve μg/liter SS 028133 S Klorofyll (ytvatten) μg/liter SS 02814 V Ca μg/liter SS-EN ISO 14911-1 V Mg μg/liter SS-EN ISO 14911-1 V Cl μg/liter SS EN ISO 10304-1 2 2 2 2 2 8
9(17) Växtplankton Provtagningen skall utföras i augusti enligt undersökningstypen Växtplankton i sjöar (http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljooverv akning/undersokn_typ/sotvatten/vaxtplankton.pdf). Enligt denna metod skall epilimnions utbredning ligga till grund för vilket skikt som skall provtas* och sjöns storlek (eller Vänervikens) avgöra från hur många platser vattenpelare skall samlas. Provet analyseras och taxa räknas enligt det tekniska förfaringssätt som finns beskriven i Naturvårdsverkets undersökningstyp Växtplankton i sjöar som följer svensk standard SS-EN 15 204:200. Även Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning sötvatten -, Växtplankton i sjöar utgåva 2010-02-18, ska följas. Procentuell fördelning av olika ekologiska grupper skall redovisas både grafiskt och med siffror. För varje station skall också total biomassa, andel cyanobakterier, trofiskt planktonindex (TPI) och antal taxa redovisas. Ekologiska kvalitetskvoter (EK) skall också beräknas enligt anvisning i Naturvårdsverkets handbok 2007:4. (Förekommande index m.m. skall bl.a. ge underlag för statusklassning.). Förekomst av giftproducerande blågrönalger skall belysas. Utförare av artbestämning skall vara ackrediterad för växtplanktonbestämningar. *De år då växtplankton endast analyseras i form av klorofyll skall provet för detta tas på motsvarande sätt och skikt. Klorofyll analyseras enligt SS2814. 2. Vattenföringar och beräkningar av växtnäringstransporter Tidigare uppgifter om vattenföring och beräkning av transporter. Vattenföringen i åsystemen har de senaste åren mätts eller beräknats för 25 stationer. Växtnäringstransporter har beräknats för 20 punkter, 201, 330, 40, 50, 517, 528, 537, 55, 577, 580, 590, 13, 30, 34, 4, 59, 70, 730, 70, och 790. Program för uppgifter om vattenföring 2012- Vattenföringen i åsystemen beräknas för 25 stationer. Vattenföringsuppgifter hämtas från SMHI (S-HYPE http://vattenweb.smhi.se/). Program för beräkning av transporter 2012- Beräkningar görs av transporter av totalkväve, totalfosfor och TOC görs för 8 punkter (330, 5402, 55, 580, 590, 70, 730 och 790) varje år. Beräkningen görs enligt Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning för transportberäkningar med undersökningstypen Beräkning av ämnestransport. 2012 görs även en beräkning för åren 2003-2009 för att få en jämförelse mellan S- HYPE http://vattenweb.smhi.se/ och tidigare använd PULS-modell. Beräkningarna avser nedanstående punkter. Observera att beräkningarna 2003-2009 (också) ska göras utifrån dygnsmedelvärden, inte månadsmedelvärden. 9
10(17) Beräkningspunkter växtnäringstransporter. Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns 330 Sjöråsån 330 bron vid Stampen 501350 134150 1 Årligen Lidans 5402 Lidan vid Sundstorp, Prästaströmmen 49750 1338100 1 Årligen 55 Afsån Kåsentorps kvarn 48700 1332700 1 Årligen 580 Lidan bron vid Lovene gård 48230 1339930 1 Årligen 590 Lidan bron vid väg 44 488500 1344900 1 Årligen 70 Flian bron vid väg 594, vid Kristinedal 479850 1343250 1 Årligen Nossans 730 Nossan nedströms Herrljunga, vid Fölene 443400 1332550 1 Årligen 790 Nossan Nossan, bron vid väg 50 475750 1314700 1 Årligen 3. Bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Tidigare undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten Bottenfaunaundersökningar i större omfattning genomfördes av förbundet 1987, 1988, 1991, 1993, 199, 1999, 2002, 2005 och 2009. Under perioden 1987-2011 har förbundet dessutom varje år utfört bottenfaunaundersökningar på fyra stationer, Göteneån 325, Mariedalsån 40, Hornborgaån 30 och Nossan 720. Program för undersökningar av bottenfaunaundersökningar i rinnande vatten 2012- Under gällande period 2012 - har Vattenrådet beslutat avstå från bottenfaunaprovtagning på flertalet punkter till förmån för undersökningar av fisk och kiselalger. Provtagning av bottenfauna ligger dock kvar på 8 punkter, vart tredje år för att beskriva status och näringspåverkan. På 3-årsbasis innebär det en minskning från 2 provtagningar till 8. Provtagning görs enligt metod SS-EN 27828 och Naturvårdsverkets handledning för miljöövervakning. Provtagning utförs i oktober/november. Artbestämning skall utföras enligt den standardiserade taxonomiska listan i föreskrifterna NFS 2008:1 bilaga 1 tabell 4.. Delproven redovisas separat i provets artlista. Antal taxa och individer per m 2 ska bestämmas för varje provpunkt. Indexen ASPT, DJ och MISA ska räknas fram för varje provpunkt enligt metod ovan. Dessutom skall Shannonindex redovisas för varje provpunkt samt expertbedömning av fysisk påverkan och eutrofieringspåverkan utifrån bottenfaunans artsammansättning göras. 10
11(17) Provpunkter bottenfauna Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns 325 Sjöråsån Silboholm 492250 132750 1 Lidans 528 Lidan Kvarnö 45450 1348250 1 55 Afsån Kåsentorps kvarn 4250 133150 1 580 Lidan Lovene 30 Hornborgaån Fjällåkra 70 Flian Resville 48230 45955 478300 1339930 1 1370730 1 1345300 1 Nossans 720 Nossan Hudene 440050 1339750 1 70 Nossan Bredöl 40350 1318750 1 4. Bottenfaunaundersökningar i Dättern och Sjöråsviken Program 2012- En gång i oktober-november 2014 och utförs bottenfaunaundersökningar i subsjölitoralen på två provytor (200 x 200m) i Dättern, Dättern syd på 47700/1309700 och Dättern nord på 479950/131390. En gång i oktober-november 2013, utförs bottenfaunaundersökningar i subsjölitoralen på två provytor (200 x 200m) i Sjöråsviken, Sjörås syd på yyyyyyy/xxxxxxx och Sjörås nord på yyyyyyy/xxxxxxx. Provtagningen skall göras enligt undersökningstypen Bottenfauna i sjöars profundal och sublitoral (http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/ undersokn_typ/sotvatten/botfauna_prof.pdf ). BQI ocg O/C-index skall redovisas och resultatet jämföras med tidigare undersökningar http://www3.lansstyrelsen.se/nr/rdonlyres/f3dcddd-d7e-40cc-bfcb- 9455AC7584D/0/bottenfauna.pdf. 5. Metaller i vattenmossa Tidigare undersökningar av metaller i vattenmossa Metallhalterna i vattenmossa har undersökts i augusti - september 1992, 1997, 2000, 2003, 200, 2009 på 18 st stationer, se nedan. 11
12(17) Program för undersökning av metaller i vattenmossa Undersökningarna som tidigare genomförts skall upprepas i oktober år 2012 och men endast på punkten 5017. Punkten har samma läge som vid tidigare års provtagningar. Analyserna skall minst omfatta metallerna arsenik, bly, kadmium, kobolt, koppar, zink, krom, kvicksilver, och nickel. Ev. övriga metaller som ingår skall anges i anbudet. Utöver metallerna skall torrsubstansen analyseras. För metallanalyserna och utvärdering, skall leverantören i anbudet föreslå metoder och detektionsgränser. Den klassificering som görs skall baseras på provtagningar och analys enligt aktuella och gällande handböcker för miljöövervakning och analyser enligt svensk standard eller motsvarande godkänd metod. Benämning Lägesbeskrivning Koordinater 5017 Biflöde till Edumaån, nedströms glasbruket i Fåglavik 44720-1341470. Kiselalgsundersökningar Bestämning av kiselalger görs på 15 stationer vart annat år med start 2012 i syfte att studera näringspåverkan och ekologisk kvalitet. En av stationerna ligger i Lannaåns mynning vid Dättern. Ån ingår inte i verksamhetsområdet men har tagits med som aspirant till att ingå i vattenrådets verksamhetsområde eftersom den spelar roll för vattenkvaliteten i Dättern. Undersökningarna ska ske enligt SS-EN 1394 och Naturvårdsverkets Handledning för miljöövervakning Påväxt i rinnande vatten kiselalgsanalys Version 3:1: 2009-03-13. Prov ska tas under den period då påväxtsamhället är maximalt utvecklat, d.v.s. på sensommaren/hösten. Statusklassificering ska ske av parametrarna ACID och IPS samt stödparametrarna TDI, % PT, antal taxa och diversitet. Dessutom ska andelen Achantidium minutissimum och denna arts medelbredd anges. Förutom detta ska även andelen deformerade skal, för bedömning av miljögiftspåverkan, räknas. Rådata ska levereras digitalt till länsstyrelsen enligt mall: http://info1.ma.slu.se/download/dv/mall_kiselalger_pavaxt2010.xls Ytterligare 1 lokal, Mjölån, provtas i Länsstyrelsen Västra Götalands regi. Resultat från dessa undersökningar inhämtas från Länsstyrelsen. Provpunkter kiselalger Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns Ki1 Sjöråsån Sjöråsån 497200 134870 1 Lidans Ki2 Lidan Torpabäcken 481257 1344124 1 12
13(17) Ki3 Lidan Lannaån Ki4 Lidan Getån Ki5 Lidan Salaholmsbäcken Ki Lidan Bragnumsån, bron vid Elin Ki7 Lidan Bäck vid Kinnarp Ki8 Flian Slafsan,Valtorp till Åsle Ki9 Flian Bjurumsån, vid väg 184 478013 42424 452184 44400 444404 458107 42843 1341128 1 1330118 1 1350025 1 130700 1 1359403 1 1373834 1 134297 1 Ki10 Flian Härlingstorpskanalen 474310 1370399 1 Ki11 Dofsan Nossans Mellan Siggatorp och Törestorp, leverantör väljer lämplig plats. Ki12 Nossan Nedströms Annelund Ki14 Ki14 477192 1353920 1 433785 1339775 1 Nossan Viskebäcken 453350 1322750 1 Nossan Lannaåns Lillån, vid Trökörna Ki15 Lannaån Lannaån 4709 47579 1315104 1 131154 1 7. Fiskundersökningar Fisken skall utföras i enlighet med undersökningsmetoden Elfiske i rinnande vatten, kvantitativt elfiske (http://www.naturvardsverket.se/upload/02_tillstandet_i_miljon/miljoovervakning/ undersokn_typ/sotvatten/elfiske.pdf ) SS-EN 14011:200 på 17 lokaler enligt listan nedan. Fiskena skall göras vart tredje år med start år 2013 och då utföras under perioden augusti till oktober. Data skall levereras till Svenska Elfiskeregistret på SLU. VIX-index och sidoindex för bedömning av försurnings och/eller morfologisk påverkan (VIXsm) samt hydrologisk påverkan (VIXh) skall redovisas enligt bedömningsgrunderna (NV handbok 2007:4 bilaga A). Notera att lokaler markerade med X är fiskade tidigare. För anbudsgivare är det dock OK att välja annan närbelägen lokal. Övriga lokaler är inte fiskade förut vilket kräver rekognocering av lämplig strand. Lokalangivelsen för dessa är alltså mycket preliminära. Observera också att metod, lokaler och antal lokaler kan ändras från 2013 till. Anbudsgivare ska för vara beredd att omförhandla priset med hänsyn till nya metoder för lugnt vatten, antal lokaler etc. 13
14(17) Provpunkter fiskundersökningar Provpunkt Vattendrag/Sjö Lägesbeskrivning Koordinater Frekvens År Sjöråsåns F1 (X) Sjöråsån Sjöråsåns mynning 502949 133420 1 2013, Mariedalsåns F2 (X) Mariedalsån Ova kyrka vägbro 48500 1359800 1 2013, Öredalsåns F3 (X) Öredalsån Öredals egendom 485520 1354242 1 2013, Lannaåns F4 Lannaån Vid Ås, norr om Grästorp 47(579) 131(154) 1 2013, Nossans F5 (X) Nossan Nedströms Hudene 440400 1339500 1 2013, F (X) Nossan Nedströms Bredöl 42770 131740 1 2013, F7 (X) Nossan Forshall 472750 1315250 1 2013, Lidans F8 Lidan Bragnumsån, Pure 444(400) 135(350) 1 2013, F9 (X) Lidan Kvarnö nedströms bron 454700 1348200 1 2013, F10 Afsån Afsån, uppströms utsläppet från Vara 2013, reningsverk (537) 42(250) 1331(50) 1 F11 Lidan Kåsentorps kvarn (528) 48(700) 1332(700) 1 2013, F12 Jungån Nästgården, vid Tomten (5771) 477(324) 1340(174) 1 2013, F13 Lannaån V om Storebacka (5773) 478(031) 1341(141) 1 2013, F14 (X) Hornborgaån Bosgården 45550 1370050 1 2013, F15 (X) Flian Nedströms Herrtorps kvarn 470420 130200 1 2013, F1 (X) Flian Nedströms Backalunds kvarn 479850 1342950 1 2013, F17 Dofsan Bron vid Tveta (59) 477(510) 1347(000) 1 2013, 8. Specialundersökningar Det ordinarie recipientkontrollprogrammet kommer att kompletteras med specialundersökningar för vilka särskilda program att tas fram. Specialprojekten säkerställer att tidigare års provtagningar av bottenfauna och metaller utnyttjas och att andra frågor ges möjlighet att belysas in verksamhetsområdet. Specialundersökningarna ingår inte i upphandlingen utan behandlas separat när det är aktuellt. Kostnaderna för specialundersökningarna varierar med omfattning och tema. Vissa projekt utgör endast administrativt utvärderingsarbete medan andra kan innebära inventering i fält. Sammanställa och utvärdera resultaten av 25 års bottenfaunaundersökningar. Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. Sammanställa och utvärdera resultaten av 14 års provtagningar i källpunkterna 500, 503, 03 och 701. Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. 14
15(17) Sammanställa och utvärdera resultaten av utförda provtagningar av metaller i vattenmossa. Data finns från 1975. Skriftlig rapport med diskussion om resultatet tas fram. Kampanj för övervakning av miljögifter. Metodval och lokaler anpassas efter rådande behov och kunskapsläge. Specialstudier av sjöar som t.ex. Sämsjön, Vristulven, Ämten m.fl. Avser biologi m.m. 9. Redovisning och rapportering Preliminära resultat skall delges beställaren och länsstyrelsen i Västra Götaland snarast möjligt. Med de månatliga utskicken skall en kortfattad kommentar till analysresultaten bifogas, ca ½ A4-sida. Av kommentarerna skall särskilt framgå om onormala avvikelser förekommer. Är värdena mycket onormala ska kommunens miljökontor kontaktas via telefon. Samtliga slutliga resultat skall före 1 mars varje år levereras digitalt till länsstyrelsen och miljökontoren i Excel för PC. Resultat i pappersformat ska skickas till Vattenrådets sekreterare. Samtliga artfynd av bottenfauna och fisk som är möjliga att rapportera på Artportalen.se ska rapporteras där senast 1 maj varje år. Det står leverantören fritt att presentera de möjligheter som finns att effektivisera rapportering av analysdata via mail och Internet samt att föreslå rutiner för hämtning av data, påminnelser till medlemmarna etc. Beställaren ser positivt på lösningar som medför färre transporter och utsläpp till vatten och luft förutsatt att kvaliteten på rapporteringen inte försämras. Årsrapport Resultaten ska årligen redovisas i en rapport i 70 exemplar. Den fullständiga årsrapporten ska utsändas enligt av förbundet tillhandahållen förteckning före förbundets årsstämma, dock senast den 15 april, året efter det aktuella året för undersökningarna. Länsstyrelsen i Västra Götaland ska tillsändas 5 exemplar. Rapporten ska även tas fram som en pdf- fil vilken ska vara Vattenrådet tillhanda för korrekturläsning i god tid innan tryckning. Dessutom ska en separat sammanfattning anpassad till att läggas ut på förbundets hemsida tas fram. Denna ska levereras som pdf- fil till uppdragsgivaren senast 30 maj året efter det aktuella året för undersökningarna. Årsrapporten skall även levereras på CD/DVD till förbundets sekreterare i digitalt format, som PDF-fil och som redigerbara filer i Excel (för tabeller och liknande) samt i Word för textmassa. Anbudsgivaren skall redovisa resultatet av undersökningarna och rapporten på den årliga rådsstämman. I årsrapporten skall resultaten från provtagningarna inom programmets olika delar redovisas och diskuteras. Det är viktigt att analysresultaten återkopplar till såväl positiva som negativa förändringar i vattendragen och att dessa redovisas och beskrivs kortfattat. Årsrapporten skall tryckas dubbelsidigt. 15
1(17) Nederbördsdata hämtade från väderstationerna i Skara och Såtenäs belägna i östra respektive västra delen av avrinningsområdet till Vänerns sydöstra tillflöden redovisas för det aktuella året. 2012 ska samtliga för året aktuella provpunkter fotodokumenteras och redovisas i rapporten, eller i bilaga till rapporten. Dito 2013 och 2014. Karta över provpunkterna för olika delar ska ingå i rapporten. 1