ANSVARSARTER I BORÅS KOMMUN

INSTITUTIONEN FÖR BIOLOGI OCH MILJÖVETENSKAP ANSVARSARTER I BORÅS KOMMUN Vilka arter bör prioriteras i naturvårdsarbete? Elin Törnäng Uppsats för avläggande av naturvetenskaplig kandidatexamen med huvudområdet biologi BIO602 Biologi: Examensarbete 15 hp Grundnivå Termin/år: Vt 2018 Handledare: Thomas Appelqvist Institutionen för biologi och miljövetenskap & Anna Ljunggren Examinator: Bengt Gunnarsson Institutionen för biologi och miljövetenskap

Foto försättsblad: Tommy Karlsson

Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 1. Introduktion... 4 1.1 Borås kommuns odlingslandskap... 4 1.2 Vildbin och hotsituationen i odlingslandskapet... 4 1.3 Naturvårdsarternas syfte och användningsområden... 4 1.3.1 Ansvarsarter... 4 1.4 Naturvärdesbedömning... 4 1.5 Borås stads miljömål... 5 2. Syfte och frågeställningar... 5 3. Material och metoder... 6 3.1 Framtagande av ansvarsarter... 6 3.2 Framtagande av kommunala ansvarsarters lokaler... 6 3.3 Beskrivning av de kommunala ansvarsarternas lokaler med förslag på naturvårdsåtgärder. 7 3.4 Statistiska analysmetoder... 7 3.4.1 Kommunala ansvarsarter i olika biotoper... 7 3.4.2 Antal ansvarsarter och totalt antal arter... 7 4. Resultat... 7 4.1 Regionala ansvarsarter... 7 4.2 Kommunala ansvarsarter... 8 4.3 Fördelning av kommunala ansvarsarter i lokaler... 9 4.4 Presentation av kommunala ansvarsarter... 9 4.4.1 Blodrotssandbi (Andrena tarsata)... 9 4.4.2 Blåklocksbi (Melitta haemorrhoidalis)... 10 4.4.3 Guldsandbi (Andrena marginata)... 10 4.4.4 Hartsbi (Trachusa byssina)... 10 4.4.5 Höstgökbi (Nomada roberjeotiana)... 10 4.4.6 Lundsandbi (Andrena subopaca)... 10 4.4.7 Långhornsbi (Eucera longicornis)... 10 4.4.8 Trädgårdsgökbi (Nomada ruficornis)... 10 4.4.9 Vialsandbi (Andrena lathyri)... 11 4.4.10 Ängstapetserarbi (Megachile versicolor)... 11 4.4.11 Ärtsandbi (Andrena wilkella)... 11 4.4.12 Ärttapetserarbi (Megachile circumcincta)... 11 4.5 Presentation av de kommunala ansvarsarternas lokaler med förslag på naturvårdsåtgärder 11 4.5.1 Abborrås... 11 1

4.5.2 Backa... 12 4.5.3 Esstorp... 12 4.5.4 Flyxhult... 12 4.5.5 Gåshult... 13 4.5.6 Hjortsberg... 13 4.5.7 Häljared Nedregården... 13 4.5.8 Ingeshult... 14 4.5.9 Karlagården... 14 4.5.10 Kilen... 14 4.5.11 Klinten... 14 4.5.12 Kröklings hage... 15 4.5.13 Längjum... 15 4.5.14 Läpparhult... 15 4.5.15 Mölarps ö... 16 4.5.16 Rölle... 16 4.5.17 Rönnåsa... 16 4.5.18 Skrivaregården... 17 4.5.19 Slätten... 17 4.5.20 Stora Mada... 17 4.5.21 Storagården... 18 4.5.22 Säggryd... 18 4.5.23 Tordsgården... 18 4.5.24 Upptröst... 19 4.5.25 Älmås... 19 4.6 Kommunala ansvarsarter i olika biotoper... 19 4.7 Antal ansvarsarter och totalt antal arter... 20 5. Diskussion och slutsatser... 21 6. Tackord... 22 Referenslista... 23 Bilagor... 25 Bilaga 1. Karta... 25 Bilaga 2. Artlista... 26 Bilaga 3. Totalt antal arter i lokaler... 27 2

Sammanfattning Många arter kopplade till odlingslandskapet har minskat dramatiskt på grund av storskaliga förändringar inom jordbruket som lett till att värdefulla miljöer försvinner. Detta innebär stora problem för naturvården och ett viktigt val kan vara hur man ska prioritera de begränsande resurserna. Bör man välja ut vissa arter och lokaler som kan anses särskilt viktiga att bevara? I det skogsdominerande landskapet i Borås kommun finns det fortfarande kvar flera små men variationsrika odlingslandskap med ängar och naturbetesmarker med höga naturvärden och hög artrikedom. I dessa miljöer lever många av våra svenska markbyggande vildbiarter. Hotet mot vildbifaunan som minskar kraftigt är de stora förändringarna i jordsbrukslandskapet som lett till minskning av lämpliga boplatsmiljöer och blomresurser med pollen och nektarväxter. Borås kommun har ett särskilt ansvar att bevara och skydda denna fauna och speciellt gäller det de arter som fortfarande har en stark population här ur ett regionalt perspektiv. Dessa arter kan kallas för kommunala ansvarsarter. I detta arbete ger jag därför förslag på regionala och kommunala ansvarsarter. Jag har även listat de kommunala ansvarsarternas förekomstlokaler och gett förslag på naturvårdsåtgärder. Det gjordes också statistiska beräkningar gällande i vilken biotoptyp i lokalerna som innehöll flest kommunala ansvarsarter och om det fanns en korrelation mellan antal ansvarsarter och totalt antal arter i lokaler. Totalt kunde 12 arter av vildbin klassificeras som kommunala ansvarsarter i Borås kommun och arterna fanns i 25 lokaler som klassificerats med höga naturvärden. Nyckelord: vildbin, ansvarsarter, odlingslandskap, biotoptyp, naturvärdesbedömning, naturvårdsåtgärder 3

1. Introduktion 1.1 Borås kommuns odlingslandskap Landskapet i Borås präglas av en varierande natur med en typisk skogs-och mellanbygdsmiljö (Borås stad, 2018). Kommunen domineras av skog (Borås stad, u.å.) men här och var finns småskaliga odlingslandskap med odlingsmarker, ängar och naturbetesmarker med en rik förekomst av flora och fauna (Borås stad, 2018). Kring många mindre gårdar kvarstår det ålderdomliga odlingslandskapet med traditionella brukningsformer (Borås stad, u.å.). Till dessa odlingslandskap är de flesta av kommunens mest värdefulla naturvärden knutna (Stenström, u.å.). 1.2 Vildbin och hotsituationen i odlingslandskapet I Sverige finns omkring 300 arter av vildbin (humlor och solitära bin) (Linkowski, Cederberg & Nilsson, 2004). Vildbin har en viktig roll i pollinering av blomväxter och är därmed även viktiga för ekosystemfunktion (Allen-Wardell m.fl., 1998) och hållbar utveckling i jordbrukslandskapet. Flera arter av bin är specialiserade på en eller några få pollenväxter vars blomning de är helt beroende av. Flertalet (70 %) av de svenska vildbiarterna är dessutom markbyggande och är beroende av solexponerad och lättgrävd sandmark och markblottor med glest vegetationstäcke. Tillgång till öppna miljöer med blommande pollen- och nektarväxter och lämpliga boområden i sandiga miljöer, inom tillräckliga flygavstånd, är de avgörande livsvillkorna för binas överlevnad (Linkowski m.fl., 2004). Det främsta hotet mot det traditionella odlingslandskapet och dess naturvärden är förändringar i landskapet (Hultengren, 2016). Förekomsten av vildbin har minskat drastiskt sedan 1900-talet på grund av de storskaliga förändringarna i jordbrukslandskapet till följd av människans nyttjande med ökad storskalighet och intensifiering med förlust av mångformighet som följd. Minskningen av biotoper med lämpliga boplatser och blomresurser är den stora medverkande faktorn till vildbinas nedgång i landskapet (Linkowski, Pettersson, Cederberg & Nilsson, 2004). 1.3 Naturvårdsarternas syfte och användningsområden Naturvårdsarter är en samlingsterm som används för olika grupper av arter som på olika sätt kan vara till hjälp i naturvårdsarbete. Syftet med naturvårdsarterna är att hjälpa naturvården att prioritera och agera utifrån de tillstånd och förändringar i naturen som arterna indikerar på. Arterna kan anses vara särskilt skyddsvärda, indikera på områden med höga naturvärden eller vara av stor betydelse för biologisk mångfald. Ur naturvårdssynpunkt kan naturvårdsarterna till exempel vara till hjälp i utformning av åtgärder, övervakning och uppföljning i naturvårdsarbeten. Naturvårdsarterna delas in i dem sex kategorierna typiska arter, skyddade arter, nyckelarter, rödlistade arter, signalarter och ansvarsarter (Hallingbäck, 2013). 1.3.1 Ansvarsarter Ansvarsarter är en av de sex kategorier som naturvårdsarterna är indelade i. Till ansvarsarterna räknas de arter där en förhållandevis stor del av den totala populationen finns inom en begränsad del av det totala utbredningsområdet. Det kan innefatta ett läns, landskaps eller en kommuns andel av en arts bestånd i förhållande till hela Sverige (Hallingbäck, 2013). 1.4 Naturvärdesbedömning Rapporten som användes vid urvalet av lokaler med kommunala ansvarsarter var Inventering av vildbin och ängsfjärilar i Borås (Borås stad, 2017). Den innehåller 29 lokaler med slåtter och betesmarker och några nedlagda grustäkter med höga naturvärden. Områdena hade 4

naturvärdesbedömningar från klass I högsta naturvärde till klass III högt naturvärde (Borås stad, 2017). De tre klassningarna betyder följande: Klass I högsta naturvärde. Detta är de allra bästa exemplaren av odlingslandskap. Klass II mycket högt naturvärde. Detta är miljöer med särskilt artrika, ovanliga eller välbevarade naturtyper eller geologiska formationer. Samt kulturskapande eller naturliga biotoper som är svåra eller omöjliga att återskapa. Exempel på detta kan vara ogödslade naturbetesmarker och viktiga lokaler för växt-och djurliv. Området har betydelse för regional naturvård. Klass III högt naturvärde. Detta är områden som har större artrikedom än ett vardagslandskap men av särskilt skyddsvärda arter är artrikedom eller livskraftiga populationer inte lika stor. Det är viktigt för den regionala naturvården att totalarealen av dessa områden inte minskar. Exempel kan vara ädellövskogar över 2 hektar och naturbetesmarker som är delvis gödslade (Borås stad, u.å.). När naturvärdesbedömningar utförs behöver en lång rad olika aspekter bedömas, värderas och vägas mot varandra. Bedömningen är inte en exakt vetenskap. Viktiga kriterier vid urval och värdering i naturvärdesbedömningar är: - Biotoper med stor artdiversitet och rödlistade arter - Miljöer med viktiga ekologiska funktioner, till exempel reproduktionsområden, rastplatser, spridningskorridorer och uppväxtmiljöer - Kulturskapande eller naturliga biotoper med långvarig kontinuitet, till exempel naturbetesmarker - Miljöer och arter som är sällsynta i landskapet - Mångformiga miljöer eller miljöer som bidrar till att skapa mångformighet i ett annars ensidigt landskap - Områden med karaktäristiska, tydliga eller vetenskapligt intressanta geologiska formationer (Borås stad, u.å.) 1.5 Borås stads miljömål Till grund för naturvårdsarbetet i kommunen finns ett antal miljömål som Borås stad har antagit. I Borås stads miljömål för år 2018-2021 finns Hållbar natur som ett målområde. Den är bland annat kopplad till FN:s konvention om biologisk mångfald och dem nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt och djurliv. Inom målområdet Hållbar natur omnämns behovet att för att bevara ett art-och variationsrikt landskap så måste marker brukas och tas omhand (Borås stad, 2018). Miljöförvaltningen i Borås har påbörjat en kommunal plan för biologisk mångfald som beräknas vara klar under år 2018 (Borås stad, 2018). Detta arbete har tagits fram som underlag för naturvårdsarbete med biologisk mångfald i kommunen. 2. Syfte och frågeställningar För Borås kommun är information om förekomst och utbredning av vildbin ett viktigt underlag för naturvårdsarbete och samhällsplanering (Borås stad, 2017). Syftet med arbetet har därför varit att ta fram en lista över vilka arter av bin, humlor och dagfjärilar som är beroende av ängs-och hagmarker eller öppna sandmarker och som Borås kommun har ett särskilt ansvar för att bevara, då dessa arter bär en förhållandevis stor del av länets förekomster inom kommunen. Utifrån urvalet av ansvarsarter av vildbin undersöktes och beskrevs ett antal lokaler med höga naturvärden som hade förekomst av ansvarsarterna. Lokalerna fick också förslag på naturvårdsåtgärder med målbilden att stärka arternas framtidsutsikter i kommunen. Arbetet har utgångspunkt i följande frågeställningar: 5

1. Vilka arter kan man anse att Borås kommun har som ansvarsarter, ur ett Västra Götalandsperspektiv? 2. I vilka lokaler hittar man de kommunala ansvarsarterna? 3. Vilka naturvårdsriktade åtgärder rekommenderas i lokalerna utifrån de kommunala ansvarsarterna? 4. I vilken typ av biotop (naturtyp) i lokalerna hittar man flest kommunala ansvarsarter? 5. Indikerar antalet ansvarsarter i lokalerna hög artrikedom av fler arter av bin, humlor och dagfjärilar? 3. Material och metoder 3.1 Framtagande av ansvarsarter Arbetet bestod i att utifrån artlistan i Borås stad (2017) räkna fram förslag till ansvarsarter för Borås kommun (Bilaga 2). Rapporten innehållande inventering av 63 arter av bin, 20 arter av humlor och 33 arter av dagfjärilar användes för att söka antalet fynd av dessa arter på Artportalens hemsida. För att klassificera regionala ansvarsarter utifrån utvalsmaterialet så räknades den procentuella andelen fynd ut för Västra Götalands län ut genom dividering av länets totala antal fynd genom landets totala antal fynd för varje enskild art. Arterna som fick 10 procent eller mer i förekomst klassificerades som regionala ansvarsarter. För att därefter ta reda på vilka utav arterna som kunde klassificeras som Borås kommunala ansvarsarter utifrån ett Västra Götalandsperspektiv så räknades den procentuella andelen fynd ut för Borås kommun genom dividering av kommunens totala antal fynd genom Västra Götalands läns totala antal fynd för varje art. Arterna som fick 10 procent eller mer i förekomst klassificerades som kommunala ansvarsarter. Exempel: Höstgökbi Uträkning regional ansvarsart: 36/196 = 0,1836 ~ 18,4 % Uträkning kommunal ansvarsart: 15/36 = 0,4166 ~ 41,7 % 3.2 Framtagande av kommunala ansvarsarters lokaler I Borås stad (2017) finns 29 utvalda lokaler med slåtter och betesmarker och några grustäkter med höga naturvärden. I arbetet med att ta reda på förekomstlokalerna för de kommunala ansvarsarterna användes en lista i Borås stad (2017) över vilka arter som fanns i lokalerna. Utifrån den undersöktes det i vilka av lokalerna som fynd av kommunala ansvarsarter har rapporterats i. I ytterligare en lokal, Osdal-Bråt, finns en stor artrikedom av vildbin. Eftersom detta område var välinventerat i samband med vägbyggnation och genom separat kommunalt LONA-projekt och redan har en skötselplan togs denna lokal inte med i Inventering av vildbin och ängsfjärilar i Borås. Det var för kommunen intressant att undersöka på vilka övriga lokaler i kommunen som det också finns höga naturvärden kopplat till vildbin. Osdal-Bråt som är ett gammalt militärt övningsområde på sandig mark i Viskans dalgång är en av Västra Götalands bästa lokaler med över 100 vildbiarter konstaterade. Populationen av exempelvis det rödlistade Guldsandbiet är stor och det utförs åtgärder inom det nationella projektet Åtgärdsprogram för hotade arter med stöd av Länsstyrelsen (Nolbrant & Nilsson, 2015). 6

3.3 Beskrivning av de kommunala ansvarsarternas lokaler med förslag på naturvårdsåtgärder Utifrån urvalet av förekomstlokaler användes Plan för odlingslandskapet i Borås stad (Borås stad, u.å.) för att få information om vilken biotop som lokalerna är klassificerade som. I de fall då det inte framgick vilken typ av biotop lokalen hade så utgick jag från beskrivningen av lokalen enligt Borås stad (2017) för att själv bestämma biotoptyp. Från de båda rapporterna användes även den allmänna informationen för beskrivningar om lokalerna i detta arbete. Naturvårdsåtgärderna har jag själv gett förslag på utifrån lokalernas förutsättningar att tillgodose ansvarsarternas krav på boplatsmiljöer och blomresurser. 3.4 Statistiska analysmetoder 3.4.1 Kommunala ansvarsarter i olika biotoper Medelvärde och standardavvikelse av antalet ansvarsarter räknades ut i Microsoft Excel för de olika biotoptyperna grustäkt, hagmark, odlingslandskap och slåtteräng. Därefter gjordes ett stapeldiagram som visar medelvärdet tillsammans med felstaplar som visar standardavvikelsen. 3.4.2 Antal ansvarsarter och totalt antal arter Information om totala antalet arter i varje lokal togs från Borås stad (2017) (Bilaga 3). Data över antalet ansvarsarter logtransformerades (log 10) i Microsoft Excel för att få normalfördelad data. Därefter gjordes en korrelationsanalys i SPSS (IBM Statistics 25) för data över antalet ansvarsarter och totala antalet arter i lokalerna, för att testa eventuell samvariation mellan variablerna. 4. Resultat 4.1 Regionala ansvarsarter Utifrån Borås stad (2017) med 63 arter av bin, 20 arter av humlor och 33 arter av dagfjärilar kunde 22 arter av bin, 11 arter av humlor och 4 arter av dagfjärilar klassificeras som ansvarsarter för Västra Götalands län. Arterna fick 10 procent eller mer i procentuell förekomst av antal fynd i Västra Götalands län (Tabell 1). 7

Tabell 1: Fördelning av regionala ansvarsarter av A) Bin, B) Humlor och C) Dagfjärilar. A) Bin Tandsandbi 21,9% Höstgökbi 18,4% Guldsandbi 18,3% Ärtsandbi 17,6% Honungsbi 14,7% Lysingbi 14,5% Småullbi 14,4% Vialsandbi 13,7% Hartsbi 13,7% Långhornsbi 13,6% Majgökbi 12,7% B) Humlor Lundsandbi 12,5% Hussnylthumla 18,4% Smågökbi 11,9% Jordsnylthumla 13,8% Blodrotssandbi 11,9% Backhumla 13,0% Mysksmalbi 11,8% Ängssnylthumla 13,0% Ängstapetserarbi 11,3% Trädgårdshumla 11,9% Hagtornssandbi 11,1% Åkerhumla 11,7% Trädgårdsgökbi 10,8% Sydlig åkerhumla 11,6% C) Dagfjärilar Stocktapetserarbi 10,4% Stensnylthumla 11,2% Almsnabbvinge 12,4% Småsandbi 10,3% Stenhumla 10,9% Amiral 11,8% Ärttapetserarbi 10,0% Hushumla 10,7% Citronfjäril 10,3% Blåklocksbi 10,0% Ljunghumla 10,7% Hedblåvinge 10,2% 4.2 Kommunala ansvarsarter Utifrån resultatet med Västra Götalands läns regionala ansvarsarter med 22 arter av bin, 11 arter av humlor och 4 arter av dagfjärilar så kunde 12 arter av bin klassificeras som ansvarsarter för Borås kommun. Arterna fick 10 procent eller mer i procentuell förekomst av antal fynd i kommunen. Då framtagandet av ansvarsarter skulle begränsas till arter av vildbin (ickedomesticerade biarter) som är beroende av ängs-och hagmarker eller öppna sandmarker så togs arten Honungsbi bort. Högst andel av procentuella fynd hade Höstgökbiet med 41,7% följt av Guldsandbiet med 25,7%. Lägst andel av procentuella fynd hade Blåklocksbiet med 10,3% (Tabell 2, figur 1). 8

Tabell 2: Fördelning av kommunala ansvarsarter av bin. Bin Höstgökbi 41,7% Guldsandbi 25,7% Blodrotssandbi 22,4% Lundsandbi 18,8% Hartsbi 18,4% Trädgårdsgökbi 15,3% Ärttapetserarbi 14,1% Vialsandbi 11,3% Ängstapetserarbi 11,3% Långhornsbi 10,9% Ärtsandbi 10,8% Blåklocksbi 10,3% Figur 1: Fördelning av kommunala ansvarsarter av bin. 4.3 Fördelning av kommunala ansvarsarter i lokaler Antalet lokaler med ansvarsarter var 25 stycken. Högst antal ansvarsarter hade området Kröklings hage med 7 ansvarsarter följt av Tordsgården som hade 5 ansvarsarter. Lokalerna med lägst antal ansvarsarter med endast en ansvarsart vardera hade Backa, Esstorp, Flyxhult, Gåshult, Karlagården, Längjum, Rönnåsa, Slätten, Säggryd och Upptröst (Figur 2). För karta över lokalerna se bilaga 1. Figur 2: Fördelning av antal ansvarsarter i lokaler. 4.4 Presentation av kommunala ansvarsarter 4.4.1 Blodrotssandbi (Andrena tarsata) Habitat: Skogsbryn, gläntor, sandhedar och bergsängar Blommor: Specialiserad på fingerörtsläktet Potentilla, främst blodrot (Borås stad, 2015) 9

Lokaler: Flyxhult, Ingeshult, Klinten och Upptröst 4.4.2 Blåklocksbi (Melitta haemorrhoidalis) Habitat: Hedar och gräsmarker Blommor: Specialiserad på blåklockssläktet Campanula, främst blåklocka (Falk, 2015) Lokal: Mölarps ö 4.4.3 Guldsandbi (Andrena marginata) Habitat: Soliga miljöer i ängar, örtrika hedar, vägkanter, grustäkter och militära övningsfält Blommor: Ängsvädd och åkervädd (Larsson, 2017) Lokaler: Backa och Storagården 4.4.4 Hartsbi (Trachusa byssina) Habitat: Öppna och sandiga marker samt igenväxande sandtäkter Blommor: Ärtväxter såsom käringtand, gulvial och backvial (Cederberg, 2015) Lokaler: Häljared Nedregården och Tordsgården 4.4.5 Höstgökbi (Nomada roberjeotiana) Habitat: Sandhedar, ängsmarker och sandtäkter Blommor: Blåmunkar, backtimjan, renfana med flera (Cederberg, 2016). Även blodrot (Borås stad, u.å.) Lokaler: Hjortsberg och Kröklings hage 4.4.6 Lundsandbi (Andrena subopaca) Habitat: Skogsbryn och torrängar Blommor: Nejlikväxter, liljeväxter, rosväxter och särskilt arter från veronicasläktet (Borås stad, u.å.) Lokaler: Häljared Nedregården, Ingeshult, Kilen, Klinten, Kröklings hage, Mölaps ö, Rölle, Skrivaregården och Älmås 4.4.7 Långhornsbi (Eucera longicornis) Habitat: Soliga och blomsterrika ängsmarker, skogsbryn och vägkanter Blommor: Ärtväxter till exempel käringtand, getväppling och gulvial (Larsson, 2017) Lokaler: Kilen, Kröklings hage, Längjum, Läpparhult, Rölle, Stora Mada, Storagården och Tordsgården 4.4.8 Trädgårdsgökbi (Nomada ruficornis) Habitat: Trädgårdar, kulturmark, skogsbryn, gläntor, ängsmark, betesmark, åkerrenar och vägkanter Blommor: Tussilago, maskros, hundvide, gökärt och åkervädd (Cederberg, 2015) Lokaler: Gåshult, Häljared Nedregården, Kilen, Kröklings hage, Skrivaregården och Säggryd 10

4.4.9 Vialsandbi (Andrena lathyri) Habitat: Ängs-och betesmarker, vägkanter och bryn (Borås stad, 2015) Blommor: Ärtväxter som gökärt och andra blommor från vickersläktet och vialsläktet (Falk, 2015) Lokaler: Abborrås, Rönnåsa, Skrivaregården, Slätten och Tordsgården 4.4.10 Ängstapetserarbi (Megachile versicolor) Habitat: Hedar och trädgårdar Blommor: Tistlar, fibblor och blommor från klintsläktet (Falk, 2015) Lokaler: Abborrås, Kröklings hage och Tordsgården 4.4.11 Ärtsandbi (Andrena wilkella) Habitat: Gräsmarker och hedar (Falk, 2015) Blommor: Ärtväxter (Borås stad, 2015) Lokaler: Abborrås, Esstorp, Hjortsberg, Häljared Nedregården, Karlagården, Kröklings hage, Läpparhult, Skrivaregården, Stora Mada, Storagården och Tordsgården 4.4.12 Ärttapetserarbi (Megachile circumcincta) Habitat: Sandmarker och hedar Blommor: Baljväxter, tistlar och käringtand (Falk, 2015) Lokaler: Hjortsberg, Kilen, Kröklings hage, Storagården och Älmås 4.5 Presentation av de kommunala ansvarsarternas lokaler med förslag på naturvårdsåtgärder 4.5.1 Abborrås Naturvärdesbedömning: Klass I - högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Vialsandbi, Ängstapetserarbi och Ärtsandbi Beskrivning: Gården Abborrås ligger omgivet av betesmarker och björkhagar som betas av får (Borås stad, u.å.). I de fårbetade ängshagarna växer till exempel slåttergubbe, svinrot, slåtterfibbla, jungfrulin, kattfot, nattviol, grönvit nattviol, låsbräken, gökärt, rödklöver, blodrot, teveronika, tistlar, blåklocka, rölleka och ljung (Borås stad, 2017). Hagmarkerna har under de senaste åren gallrats och utökats (Borås stad, u.å.). - Fortsatt beteshävd av får för upptrampning och solexponering av jordblottor (Lennartsson, 2001) - Gynna ökad blomrikedom av bland annat gökärt och tistlar som är viktiga näringsresurser för ansvarsarterna 11

4.5.2 Backa Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Guldsandbi, rödlistad som NT Nära hotad (Cederberg, 2001) Beskrivning: Kring Backa naturreservat och Ljushults prästgård utbreder sig öppna betesmarker med en till en viss del ogödslad flora. En del hagar betas av kor och andra av hästar. I markerna finns blodrot, brunört, fibblor, gökblomster, gökärt, käringstand, kråkvicker, blåklocka, prästkrage, röd-och vitklöver, rölleka, teveronika, frossört och till en liten del ängsvädd och åkervädd (Borås stad, 2017). Kulturlandskapet omfattas av åkrar och välbetade ekhagar. I hagmarkerna hittar man odlingsrösen och mindre åkrar. I områdets södra del vid Backa naturreservat ligger en gammal ekhage. Området hyser mycket högt naturvärde huvudsakligen på grund av att här finns Borås kommuns värdefullaste bestånd av gamla ekar (Borås stad, u.å.). - Gynna och utöka blombestånd av ängsvädd och åkervädd som Guldsandbiet kräver - Fortsatt beteshävd och markstörning av djur för hög blomrikedom, upptrampning och solexponering av sandblottor som ansvarsarten kräver (Lennartsson, 2001) 4.5.3 Esstorp Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap Ansvarsarter: Ärtsandbi Beskrivning: I Esstorp finns en betesmark med enebuskar. Marken är på sina ställen välhävdad, stenig och tuvig och området betas av nötdjur och häst. I floran finns bland annat backtimjan, darrgräs, slåttergubbe, mandelblomma, käringtand, gökärt, brudborste, fibblor, maskros, blodrot, blåklocka, röd-och vitklöver, rölleka, tistlar, ljung och hägg (Borås stad, 2017). - Gynna förekomsten av ärtväxter som Ärtsandbiet kräver som näringsresurs - Fortsatt beteshävd för markstörning som gynnar bobyggnad (Lennartsson, 2001) 4.5.4 Flyxhult Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Blodrotssandbi Beskrivning: Flyxhult är ett småskaligt odlingslandskap med betesmarker som kännetecknas av en stenig terräng. Kulturlandskapet är variationsrikt i form av odlingsrösen, stengärdesgårdar och större stenblock. Grova ekar förekommer (Borås stad, u.å.). Markerna betas av hästar och där växer bland annat brunört, viol, maskros, teveronika, smörblomma, tusensköna, svinrot, grönvit nattviol, jungfrulin, fibblor, vitklöver, blodrot, blåklocka, tistlar, rölleka, ängsvädd och ljung (Borås stad, 2017). - Fortsatt beteshävd som gynnar blomrikedom och upptrampning av marker (Lennartsson, 2001) - Gynna förekomst av blodrot som Blodrotsandbiet är specialiserad på 12

- Värna om mångformigheten och kulturvärdena i landskapet som bidrar med små mikroklimat för ansvarsarterna 4.5.5 Gåshult Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Trädgårdsgökbi Beskrivning: Runt omkring gården Gåshult finns ett stort inslag av ängs-och hagmarker som brukats med kontinuerlig hävd under lång tid. Markerna kännetecknas av att vara fuktiga till blöta och svagt sluttande (Borås stad, 2017). Odlingslandskapet präglas även av små åkrar, stenmurar, odlingsrösen och hamlade träd (Borås stad, u.å.). Gåshult utmärker sig då gården har en av de mest blomrika betesmarkerna i hela länet. Här växer nattviol, grönvit nattviol, slåttergubbe, svinrot, slåtterfibbla, jungfrulin, ängsskallra, smörbollar, kattfot, darrgräs och låsbräken (Borås stad, 2017). - Fortsatt kontinuerlig hävd för öppna och fortsatt blomrika marker - Värna om natur-och kulturvärdena som bidrar till ett mångformigt mosaiklandskap 4.5.6 Hjortsberg Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Grustäkt (Borås stad, 2017) Ansvarsarter: Höstgökbi, Ärtsandbi och Ärttapetserarbi Beskrivning: På Rydakullen vid Hjortsberg finns den nedlagda grustäkten som fortfarande hålls öppen och sköts av markägaren. Floran kännetecknas av styvmorsviol, strätta, gråfibbla, gullris, rölleka, käringtand, ljung, prästkrage, blåeld och lupin (Borås stad, 2017). - Fortsatt aktiv hävd och markstörning i markerna för förhindring av igenväxning som annars skuggar mark och missgynnar boläggning för ansvarsarterna 4.5.7 Häljared Nedregården Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Hartsbi, Lundsandbi, Trädgårdsgökbi och Ärtsandbi Beskrivning: Vid Nedregården i Häljared finns en betad hagmark med några exemplar av backsippa. Här växer även gökärt, humleblomster, hundkex, maskros, rödklöver, teveronika, mandelblomma, blodrot, brunört, fibblor, käringtand, kråkvicker, backtimjan, prästkrage, rölleka, vitklöver och åkervädd (Borås stad, 2017). Vid Nedregården finns även ett stort antal gamla och hamlade askar med många av dem stående i en öppen betad hagmark bland odlingsrösen och åkrar (Borås stad, u.å.). - Fortsatt betestryck för gynnande av hög blomrikedom - Gynna bland annat käringtand, teveronika, maskros och gökärt som ansvarsarterna kräver som pollen- och nektarresurs 13

4.5.8 Ingeshult Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Blodrotssandbi och Lundsandbi Beskrivning: Ingeshult är en liten gård som ligger omgivet av skoglandskapet mellan Hedared och Bredared (Borås stad, u.å.). Gården ligger lite på höjden med omgivande hagmarker i sluttningarna. I betesmarkerna finns en rik flora med slåttergubbe, svinrot, kattfot, slåtterfibbla, nattviol, jungfrulin och ängsskallra (Borås stad, 2017). - Slåtter eller bete på hagmarkerna för hög blomrikedom och upptrampning och solexponering av marker 4.5.9 Karlagården Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Ärtsandbi Beskrivning: Karlagården är ett litet ängsområde som är omgivet av barrskog. Området betas och slås årligen av Kinnarumma naturskyddsförening som sköter marken. I ängsmarken står lövträd och flera hamlade askar (Borås stad, 2017). Området är ett av kommunens bästa exempel på hur mark med askar kan ha sett ut under till exempel 1700-talet. Spår efter fornåkrar syns i form av odlingsrösen i beteshagen (Borås stad, u.å.). I floran påträffas grönvit nattviol, darrgräs, svinrot, gökärt, fibblor, röd-och vitklöver, teveronika, brunört, rölleka, tistlar, kråkvicker, johannesört, blåklocka, åkervädd, ängsvädd och ljung (Borås stad, 2017). - Fortsatt hävd för hög artrikedom av flora - Gynna särskilt ärtväxter som Ärtsandbiet är specialist på 4.5.10 Kilen Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Lundsandbi, Långhornsbi, Trädgårdsgökbi och Ärttapetserarbi Beskrivning: Vid Kilen finns en liten torr slänt i form av en torräng med dominans av gräset fårsvingel. Torrängsfloran är rik på backsippa, backtimjan och brudbröd (Borås stad, u.å.). I omkringliggande äng förekommer gökärt, maskros, blåsuga, jungfrulin, tjärblomster, käringtand, vitklöver, fibblor, grönvit nattviol, blåklocka, rödklöver, teveronika, monke, åkervädd, ängsvädd och ljung (Borås stad, 2017). Förslag på naturvårdåtgärder: - Gynna torrängsfloran och framförallt gökärt, maskrosor, käringtand, teveronika och åkervädd som ansvarsarterna föredrar 4.5.11 Klinten Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) 14

Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, 2017) Ansvarsarter: Blodrotssandbi och Lundsandbi Beskrivning: En välbetad hagmark med steniga inslag. Floran består av slåttergubbe, kattfot, darrgräs och ängsstarr (Borås stad, 2017). - Fortsatt beteshävd för markstörning som gynnar boläggning (Lennartsson, 2001) - Värna om florafaunan för en hög artrikedom 4.5.12 Kröklings hage Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Slåtteräng (Borås stad, 2017) Ansvarsarter: Höstgökbi, Lundsandbi, Långhornsbi, Trädgårdsgökbi, Ängstapetserarbi, Ärtsandbi och Ärttapetserarbi Beskrivning: I naturreservatet Kröklings hage finns en liten slåtteräng som omgärdas av lövskogsbryn (Borås stad, 2017). Trädslagen är ask, alm, lind, ek, klibbal, asp och gran och många av träden är grova i sitt slag. En stor mängd lågor och död ved förekommer i området (Borås stad, u.å.). På ängen växer svalört, brunört, blodrot, fibblor, grönvit nattviol, gökärt, humleblomster, käringtand, prästkrage, röd-och vitklöver, slåttergubbe, teveronika, jungfrulin, åkervädd, ängsvädd, brudbröd, backsmultron och ljung (Borås stad, 2017). Förslag på naturvårdssåtgärder: - Slåtter på ängen för att gynna en hög artrikedom av flora - Värna om fibblor, gökärt, käringtand, teveronika, åkervädd och ängsvädd vilka är växter som ansvarsarterna föredrar 4.5.13 Längjum Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Långhornsbi Beskrivning: En betesmark med en öppen och betad björkhage och ett litet rikkärr som betas av nötkreatur intill. Vid kanten av grusvägen är markerna soliga och blomrika. Området hyser arter som brudbröd, kabbeleka, maskros, blodrot, brunört, fibblor, gökärt, johannesört, käringtand, blåklocka, rödklöver, vitklöver, åkervädd och ängsvädd (Borås stad, 2017). - Fortsatt bete på betesmarken för markstörning som gynnar bobyggnad och den floristiska diversiteten - Röj och vårda vägkanter som förbinder marker och ger ökad konnektivitet och spridningsförmåga för ansvarsarten - Gynna förekomst av ärtväxter, till exempel käringtand, som Långhornsbiet föredrar 4.5.14 Läpparhult Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Långhornsbi och Ärtsandbi 15

Beskrivning: Vid Läpparhult finns en sandig kulle med riklig förekomst av backsippor på våren. I hagen förekommer fibblor, gökärt, käringtand, röd-och vitklöver, rölleka, humlelusern, monke, gul-och vitmåra, johannesört, blåklocka, åkervädd och ängsvädd (Borås stad, 2017). - Gynna ärtväxter vilket Långhornsbiet och Ärtsandbiet föredrar - Markstörning på kullen för nyskapande av sandblottor och minskad risk för igenväxning (Lennartsson, 2001) 4.5.15 Mölarps ö Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Slåtteräng (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Blåklocksbi och Lundsandbi Beskrivning: Naturreservatet Mölarps ö är en holme som omges av ån Viskan. Ön är delvis bevuxen av skog men delar består av ängsmark med hamlade askar som slås årligen. På slåtterängen växer gökärt, gulmåra, blåklocka, ljung, rödklöver, rödklint, åkervädd och ängsvädd (Borås stad, 2017). Dessa växter bildar en vegetationstyp som brukar kallas för örtrik ängshavretorräng och som är förhållandevis ovanlig i länet (Borås stad, u.å.). - Slåtter på ängarna som gynnar slåttergynnande arter, minskar konkurrens mellan arter och motverkar igenväxning i de öppna markerna - För Blåklocksbiet, vars enda lokal är Mölarps ö, gynna förekomst av blåklockor som ansvarsbiet är specialist på 4.5.16 Rölle Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Slåtteräng (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Lundsandbi och Långhornsbi Beskrivning: I naturreservatet Rölle hittar man rik flora på en slåtteräng. I området finns kattfot och späd ögontröst men även gökärt, humleblomster, maskros, rödklöver, teveronika, smörbollar, backtimjan, blodrot, brudborste, grönvit nattviol, blåklocka, rölleka, slåttergubbe, vitmåra, jungfrulin, åkervädd, ängsvädd, kråkvicker, käringtand och fibblor (Borås stad, 2017). - Fortsatt hävd på slåtterängen för bevarande av artrik flora - Gynna särskilt teveronika och käringtand som ansvarsarterna föredrar 4.5.17 Rönnåsa Naturvärdesbedömning: Klass III högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Grustäkt (Borås stad, 2017) Ansvarsarter: Vialsandbi Beskrivning: En nedlagd grustäkt med en del torra sandytor som än idag hålls öppna. I vägkanter och i de öppna sandmarkerna hittar man sälg, hästhovsört, maskrosor, fibblor, brunört, kanadensiskt gullris, ljung, mjölkört, prästkrage, renfana, rödklöver, rölleka, åkervädd, getväppling, slåtterblomma och lupin (Borås stad, 2017). 16

- Fortsatt underhåll utav öppna sandytor som är viktiga för bobyggnad (Lennartsson, 2001) - Slå och röj i blomrika vägkanter som kan vara viktiga spridningsvägar för Vialsandbiet - Gynna ärtväxter vilket Vialsandbiet föredrar 4.5.18 Skrivaregården Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Lundsandbi, Trädgårdsgökbi, Vialsandbi och Ärtsandbi Beskrivning: Vid Skrivaregården finns några hagmarker där beteshävden under en period var nedlagd men som återigen betas av kor. I en tidigare ogödslad hage har det funnits arter som slåttergubbe, ormrot, granspira, brudbröd och kattfot i stora bestånd. Hagmarken är tuvig med blockrika inslag och har fynd utav smörbollar, backtimjan, svinrot, teveronika, axveronika, gökblomster, gökärt, hundkex, maskros, käringtand, grönvit nattviol, prästkrage, rödklöver, vitklöver, ängsskallra, blåklocka, åkervädd och ängsvädd (Borås stad, 2017). I hagmarkerna finns även stenmurar, fägator och gamla åkermarker (Borås stad, u.å.). - Fortsatt beteshävd för bibehållning av hög blomrikedom och ett variationsrikt landskap - Gynna framförallt teveronika, axveronika, gökärt, åkervädd och maskros som ansvarsarterna föredrar 4.5.19 Slätten Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Vialsandbi Beskrivning: En välbetad hagmark av typen rödvensgräshed (Borås stad, u.å.). Fältskiktet består av kattfot, slåttergubbe, jungfrulin, svinrot, maskros, smörblomma, fibblor, johannesört, blåklocka, rödklöver, rölleka, ängsvädd och åkervädd (Borås stad, 2017). - Fortsatt beteshävd för markstörning och hög blomrikedom (Lennartsson, 2001) - Gynna framförallt ärtväxter vilket Vialsandbiet föredrar 4.5.20 Stora Mada Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Långhornsbi och Ärtsandbi Beskrivning: Sydväst om Rångedala kring Falskog ligger Stora Mada på sandiga, betade åsryggar med björk och tall. Väster om gården utbreder sig öppna betesmarker med odlingsrösen, stengärdesgårdar och en fägata (Borås stad, u.å.). En husbehovstäkt finns i områdets västra del men har inte varit i bruk på senare tid. Floran på åsarna och i de öppna betesmarkerna består av maskros, gökärt, käringtand, kråkvicker, gökblomster, fibblor, rödklöver, smörblomma, teveronika, kattfot, tistlar, ängsvädd och åkervädd (Borås stad, 2017). 17

- Betesdjur på betesmarkerna som medför markstörning och ett mosaikrikt landskap (Lennartsson, 2001) - Underhåll av de sandiga åsryggarna som kan vara gynnsamma platser för bobyggnad - Värna om kulturvärdena som ger ett bra mikroklimat - Gynna särskilt ärtväxter vilket ansvarsarterna föredrar 4.5.21 Storagården Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Guldsandbi, Långhornsbi, Ärtsandbi och Ärttapetserarbi Beskrivning: Mot Häggån vid Storagården finns sandiga sluttningar som har kommunens största blombestånd av backsippor. Nötkreatur betar i området som hyser en variationsrik torrängsflora av kattfot, darrgräs, svinrot, brudbröd, jungfrulin, maskros, fibblor, gökärt, käringtand, tjärblomster, slåtterblomma, prästkrage, rödklöver, rölleka, teveronika, blåklocka och ängsvädd (Borås stad, 2017). - Störningar i sandsluttningarna som ger blottad och solexponerad sand som behövs för bobyggnad (Lennartsson, 2001) - Fortsatt bete för kvarvarande av variationsrik flora - Gynna särskilt käringtand, gökärt och ängsvädd som ansvarsarterna är specialister på 4.5.22 Säggryd Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Slåtteräng (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Trädgårdsgökbi Beskrivning: Vid Säggryd finns en gammal fårbetad slåtteräng. I området finns ett stort antal hamlade askar och floran kännetecknas av svinrot, jungfrulin, smörbollar, gökärt, humleblomster, maskros, teveronika, fibblor, johannesört, blåklocka, ljung, rödklöver, rölleka, smörblomma och åkervädd (Borås stad, 2017). - Fortsatt betestryck för en öppen och artrik slåtteräng - Gynna förekomst av framförallt maskros och åkervädd som Trädgårdsgökbiet föredrar 4.5.23 Tordsgården Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark Ansvarsarter: Hartsbi, Långhornsbi, Vialsandbi, Ängstapetserarbi och Ärtsandbi Beskrivning: Vid Tordsgården finns en välbetad och sandig sluttning med en rik torrängsflora. Här blommar maskros, fibblor, gökärt, harklöver, monke, teveronika, backtimjan, kråkvicker, käringtand, rödklöver, humlelusern, mandelblomma, blåklocka, rölleka, ängsvädd och åkervädd (Borås stad, 2017). 18

- Fortsatt bete för hög blomrikedom och markstörning som gynnar bildande av sandblottor (Lennartsson, 2001) - Gynna framförallt ärtväxter som käringtand och gökärt samt fibblor som ansvarsarterna föredrar 4.5.24 Upptröst Naturvärdesbedömning: Klass II mycket högt naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Odlingslandskap (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Blodrotssandbi Beskrivning: Ett av kommunens allra praktfullaste odlingslandskap med vällagda stenmurar. På åkrarna förekommer åkerholmar och lövdungar. På renarna mellan åkrar och längs vägar och stenmurar växer slåttergubbe och svinrot (Borås stad, u.å.). I hagmarken finns teveronika, maskros, gökärt, jungfrulin, smörblommor, käringtand, fibblor, rödklöver, rölleka, vitklöver, blodrot, blåklocka, tistlar, ljung och ängsvädd (Borås stad, 2017). - Hävd och skötsel av åkrar, hagmarker, åkerholmar och vägrenar för öppna marker med hög blomrikedom och god konnektivitet - Gynna framförallt blodrot som Blodrotssandbiet är specialist på 4.5.25 Älmås Naturvärdesbedömning: Klass I högsta naturvärde (Borås stad, 2017) Biotoptyp: Hagmark (Borås stad, u.å.) Ansvarsarter: Lundsandbi och Ärttapetserarbi Beskrivning: I naturreservatet Älmås finns betesmarker med odlingsrösen, dungar av ädla lövträd samt mycket grova hamlade askar och lindar. Området med sin lövskog är troligen kommunens mest värdefulla mark med hamlade grova ädellövträd (Borås stad, u.å.). På betesmarkerna växer tussilago, vårfryle, käringtand, teveronika, vitklöver, prästkrage, åkervädd, brunört, fibblor, gökärt, humleblomster, maskros, rölleka, kråkvicker, tistlar och blåklocka (Borås stad, 2017). - Fortsatt djurbete för bevarande av öppna marker och blottad sand (Lennartsson, 2001) - Gynna framförallt teveronika, käringtand och tistlar som ansvarsarterna föredrar 4.6 Kommunala ansvarsarter i olika biotoper Resultat visade på hög standardavvikelse inom varje biotoptyp. Levene s test visade på lika varianser hos antalet ansvarsarter baserat på medelvärdet (p>0,05). Normalitetstest med Shapiro- Wilk visade på att data inte var normalfördelad (p<0,05). Ett statistiskt test valdes i beslut med handledare att inte göras då resultatet tyder på en icke- signifikant skillnad mellan biotoptyper (Tabell 3, figur 3). 19

Tabell 3: Medelvärde och standardavvikelse för biotoptyper. Medelvärde Standardavvikelse Grustäkt 2,0 1,0 Hagmark 2,8 1,4 Odlingslandskap 1,7 1,0 Slåtteräng 3,0 2,3 Figur 3: Medelvärde och standardavvikelse för biotoptyper. 4.7 Antal ansvarsarter och totalt antal arter Korrelationsanalys visade på en signifikant samvariation mellan logtranformerade antal ansvarsarter och totalt antal arter (r=0,470, n=25, p=0,018) (Figur 4). Figur 4. 20

5. Diskussion och slutsatser 1. Vilka arter kan man anse att Borås kommun har som ansvarsarter, ur ett Västra Götalandsperspektiv? Utifrån de 22 arter av bin, 11 arter av humlor och 4 arter av dagfjärilar som klassificerades som regionala ansvarsarter kunde 12 arter av vildbin klassificeras som Borås kommuns ansvarsarter. Jag valde att i beslut med handledare betrakta alla arter med 10 procent eller mer av länets och kommunens fynd som ansvarsarter. 10 procent är en gräns men andra gränser kan väljas för att klassificera ansvarsarter. Eftersom jag använde en inventeringsrapport med ett begränsat antal arter så fås inte en sann bild av vilka fler arter som skulle kunna klassificerats som ansvarsarter i Borås kommun. För en bättre beräkning av vilka fler kommunala ansarsarter som finns i Borås hade alla arter av bin, humlor och fjärilar behövts räknas med. En annan stor osäkerhet ligger i huruvida väl mitt urval av arter var inrapporterat i Artportalen. Eftersom artportalen är ett öppet rapportsystem för arter så finns det också risk för felbedömningar i artbestämningar. 2. I vilka lokaler hittar man de kommunala ansvarsarterna? Utifrån inventeringsrapporten med 29 lokaler med ängs-och hagmarker och grustäkter med höga naturvärden innehöll 25 av dessa ansvarsarter av vildbin. Detta innebär att ansvarsarterna är väl utspridda i kommunen på många lokaler. Att ansvarsarterna dessutom hittades i 25 av 29 lokaler som klassificerats med höga naturvärden kan tolkas som att många ansvarsarter är knutna till dessa miljöer i kommunen. Eftersom jag använde en inventeringsrapport med ett begränsat antal lokaler till att undersöka ansvarsarternas förekomstlokaler så finns det risk att ansvarsarterna finns i fler områden i kommunen. Jag kunde därför ha använt Artportalens rapporteringssystem över fynd i lokaler som grund i arbetet. Då hade jag fått fram alla lokaler med ansvarsarterna i kommunen. Det vore också intressant att vidare utreda den gröna infrastrukturen mellan dessa lokaler och även mellan dessa lokaler och Osdal-Bråtområdet, för att se om man kan förbättra spridningsmöjligheterna för vildbin mellan lokalerna. 3. Vilka naturvårdsriktade åtgärder rekommenderas i lokalerna utifrån de kommunala ansvarsarterna? De generella naturvårdsåtgärderna jag rekommenderade i lokalerna innefattar skötsel i form av bete och slåtter i marker eller underhåll av öppna sandmarker samt bevarande av blomarter som ansvarsbina föredrar. Åtgärderna kan ge ökade boplatsmöjligheter på blottad och solexponerad sandmark med lågväxt vegetation och skapar även förutsättningar för ökad blomrikedom av pollen och nektarväxter som ansvarsarterna behöver. Dessa resurser är dem viktigaste för binas överlevnad och genom att säkra att dem finns kan man stärka ansvarsarternas framtidsutsikter i kommunen. Självklart kan det finnas fler lämpliga naturvårdsåtgärder som hade gynnat ansvarsarterna i lokalerna. 4. I vilken typ av biotop (naturtyp) i lokalerna hittar man flest kommunala ansvarsarter? Resultatet visade på att standardavvikelsen var hög inom de olika biotoptyperna, vilket innebär att värdena var spridda långt över och under medelvärdena. Det visar tydligt på en stor variation inom varje biotoptyp och att det inte fanns en signifikant skillnad i vilken biotoptyp som innehåller flest ansvarsarter. Därför valdes i beslut med handledare att inte gå vidare med statistiska tester. För att testa frågeställningen med en statistisk analysmetod så hade det varit 21

önskvärt med ett större dataset över antal lokaler med de olika biotoptyperna för att få en större stickprovsstorlek. Vid ett par tillfällen fick jag avgöra lokalernas biotoptyp själv utifrån lokalernas beskrivningar. Därför finns det en risk att jag felbedömt naturtypen i den vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. 5. Indikerar antalet ansvarsarter i lokalerna hög artrikedom av fler arter av bin, humlor och dagfjärilar? Korrelationsanalysen visade på en signifikant samvariation mellan variablerna log antal ansvarsarter och totalt antal arter (p<0,05). Korrelationskoefficient (r=0,470) visade på en positiv korrelation eftersom talet inte är negativt och dessutom ganska nära 1. Det hade varit intressant att gå vidare med att analysera i vilka utav lokalerna denna samvariation är tydlig. Men ur naturvårdssynpunkt kan det ändå vara värdefullt att prioritera naturvårdsåtgärder i samtliga lokaler, för att gynna ansvarsarternas framtidsutsikter men också många fler arter av bin, humlor och dagfjärilar med liknande habitatkrav. På så sätt kan den biologiska mångfalden stärkas i kommunen. 6. Tackord Detta arbete är ett samarbete med Miljöförvaltningen i Borås kommun. Jag vill rikta ett stort tack till handledare Anna Ljunggren, kommunbiolog på Borås kommun, för all hjälp med vägledning och tillgång till underlagsmaterial. Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Thomas Appelqvist, för all handledning i detta arbete. Slutligen vill jag tacka Mattias Lindholm för idéer och hjälp med val av statistiska metoder. 22

Referenslista Allen-Wardell, G., Bernhardt, P., Bitner, R., Burquez, A., Buchmann, S., Cane, J., Cox, P.A., Dalton, V., Feinsinger, P., Ingram, M., Inouye, D., Jones, C.E., Kennedy, K., Kevan, P., Koopowitz, H., Medellin, R., Medellin-Morales, S., Nabhan, G.P., Pavlik, B., Tepedino, V., Torchio, P. & Walker, S. (1998). The potential consequences of pollinator declines on the conservation of biodiversity and stability of food crop yields. Conservation Biology 12, 8-17. Borås stad. (2017). Inventering av vildbin och ängsfjärilar i Borås. Borås stad. (2018). Natur. Senast uppdaterad 2018-04-10. Hämtad 2018-04-25, från https://www.boras.se/bobyggaochmiljo/naturochmiljo/natur.4.5b67f28d1584e5b7278dcda1.html Borås stad. (2018). Borås stads miljömål 2018-2021. Hämtad 2018-04-25, från https://www.boras.se/download/18.164a00a0161fb4920b43b937/1521212836860/bor%c3%a5s %20Stads%20Milj%C3%B6m%C3%A5l%202018-2021.pdf Borås stad, Miljönämnden. (u.å.). Plan för odlingslandskapet i Borås stad - samt naturvärdesbedömning. Borås stad, Miljöförvaltningen. Internt dokument. (u.å.). Senast uppdaterad 2015-01-19. Svenska Sandbin Andrena - Faktasammanställning, artbeskrivning och stöd för artbestämning. Borås stad, Miljöförvaltningen. Internt dokument. (u.å.). Svenska Gökbin Nomada - Faktasammanställning, artbeskrivning och stöd för artbestämning. Cederberg, B. (2001). Rev. Larsson, M. (2007), Cederberg, B. (2010, 2011 & 2013). Artfakta Guldsandbi via Artdatabanken. Hämtad 2018-05-08, från https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/102671 Cederberg, B. (2015). Artfakta Hartsbi via Artdatabanken. Hämtad 2018-05-07, från file:///c:/users/etorn/downloads/trachusa_byssina_103206%20(4).pdf Cederberg, B. (2015). Artfakta Trädgårdsgökbi via Artdatabanken. Hämtad 2018-05-04, från https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103238 Cederberg, B. (2016). Artfakta Höstgökbi via Artdatabanken. Hämtad 2018-05-04, från https://artfakta.artdatabanken.se/taxon/103223 23

Falk, S. (2015). Field Guide to the Bees of Great Britain and Ireland. Bloomsburry Publishing Plc. Hallingbäck, T. (2013). Naturvårdsarter. Uppsala: Artdatabanken SLU. Hultengren, S. (red.) 2016. Växter och djur i Västra Götalands odlingslandskap. Utvecklingen under de senaste 30 åren. Länsstyrselsen i Västra Götaland. Rapportnr: 2016:45 ISSN 1403-168X. Larsson, K. (2017). Insekter som signalarter för öppna marker i södra Sverige. Länsstyrelsen i Hallands län. Järfälla: Åtta.45 Tryckeri AB. Lennartsson, T. (2001). Skötsel av naturliga fodermarker viktiga kunskapsluckor och forskningsuppgifter. Centrum för Biologisk Mångfald. Skriftserie 4, 22-31. Linkowski, W., Cederberg, B & Nilsson, L.A. (2004). Vildbin och fragmentering Kunskapssammanställning om situationen för de viktigaste pollinatörerna i det svenska jordbrukslandskapet. Svenska Vildbiprojektet vid ArtDatabanken, SLU & Avdelningen för Växtekologi. Uppsala: Uppsala universitet. Linkowski, W., Pettersson. MW., Cederberg, B & Nilsson, L.A. (2004). Nyskapande av livsmiljöer och aktiv spridning av vildbin. Svenska Vildbiprojektet vid Artdatabanken, SLU & Avdelningen för Växtekologi. Uppsala: Uppsala universitet. Nolbrant, P & Nilsson, L.A. (2015). Bin och biologisk mångfald vid Osdal-Bråt i Borås stad 2014. BioDivers Naturvårdskonsult. Stenström, J. Via Miljöskyddskontoret i Borås kommun. (u.å.). Skyddsvärd natur i Borås kommun. Stenungsund: Naturcentrum AB. 24

Bilagor Bilaga 1. Karta Karta över lokaler. Lokaler med ansvarsarter är inringade på kartan. Lokalen Esstorp saknas i bild.