Val av redovisningsvaluta

Institutionen för ekonomi Kandidatuppsats HT2007 Val av redovisningsvaluta En undersökning av svenska och danska börsnoterade företag Handledare: Torbjörn Tagesson Författare: Fredrik Håkansson Michael Ohlsson

Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 1.1 Problemformulering... 4 1.2 Syfte... 6 1.3 Uppsatsens disposition... 6 1.4 Sammanfattning... 6 2 Metod... 7 2.1 Metod för uppsatsen... 7 2.2 Sammanfattning... 9 3 Teori... 10 3.1 Val av valuta genom institutionell teori... 10 3.1.1 Varu- och tjänstemarknaden... 11 3.1.2 Leverantörs- och råvarumarknaden... 12 3.1.3 Kreditmarknaden... 12 3.1.4 Kapitalmarknaden... 13 3.1.5 Bransch... 13 3.1.6 Normativ press... 14 3.1.7 Institutionell tröghet... 15 3.2 Sammanfattning... 16 4 Empirisk metod... 19 4.1 Urval... 19 4.2 Operationalisering... 20 4.3 Sammanfattning... 23 5 Analys... 25 5.1 Bivariat analys... 25 5.1.1 Hypotes 1.... 25 5.1.2 Hypotes 4.... 26 5.1.3 Hypotes 5.... 27 5.1.4 Hypotes 6.... 28 5.1.5 Hypotes 7.... 28 5.1.6 Hypotes 8.... 30 5.1.7 Hypotes 9.... 30 5.1.8 Hypotes 10.... 32 5.2 Logistisk analys... 32 5.3 Sammanfattning... 34 6 Slutsats... 36 6.1 Sammanfattning... 36 6.2 Slutsats... 36 6.3 Vidare forskning... 40 Referenser... 42 Bilaga 1 Protokoll

1 Bakgrund I detta kapitel diskuteras bakgrunden till undersökningen vilken är att svenska och danska företag får använda sig av euro i sin årsredovisning. Syftet med denna uppsats att förklara valet av redovisningsvaluta. Kapitlet avslutas med uppsatsens fortsatta disposition. 1995 valde Sverige att gå med i Europeiska Unionen (EU), antalet medlemsländer i EU är 27 varav 13 har infört euron, bl.a. Frankrike, Tyskland och Finland. Sveriges riksdag beslutade år 1997 att Sverige skulle stå utanför införandet av euro år 1999 och folkomröstningen år 2003 gav stöd åt riksdagens beslut. Hade däremot företagen fått rösta om vi skulle trätt in i valutaunionen från starten hade tre fjärdedelar röstat för det enligt Sallander (1999), därmed har svenska företag en positiv inställning till den europeiska monetära unionen (EMU). I SOU 1998:136 presenterades en enkätundersökning gjord av SCB 1997, där 29 procent av de mest omsatta börsnoterade och 20 procent av de största aktiebolagen svarade att de hade ett behov av att ha den löpande bokföringen i euro. Utredningen om att ge företag möjlighet att göra sin löpande bokföring i euro utmynnade i proposition 1999/2000:23 som ligger till grund för den lagstiftning som infördes den 1 mars 2000. Lagändringen innebar att från och med räkenskapsåret 2001 kunde man som företag för första gången i Sverige redovisa i euro. Danmark var tidigare med att tillåta redovisning i euro, redan den 1 januari 1999 var det tillåtet enligt dansk lag och möjligheten för val av annan relevant utländsk valuta. Dock måste bokföring i utländsk valuta preciseras på ett sådant sätt att den innehåller information om kurser som gör det möjligt att omvandla till danska kronor. Enligt Grenmark och Sanmark (2000) var det bara ett svenskt företag som valde att redovisa i euro från starten av den nya lagen. Dagens handel blir mer och mer internationell och den valuta som används mest är U.S. dollar och euro. Enligt Statistiska Centralbyråns statistik från år 2006 är Sveriges export till största delen till länder i Europa 75,5 procent, 3

varav 61,7 procent går till EU-länder. Den svenska importen sker från Europa med 84,9 procent, varav 72,0 procent kommer från EU-länder. 1.1 Problemformulering Sverige tillsammans med Danmark och Storbritannien är de tre EU-länder som har valt att tillsvidare stå utanför valutaunionen och använder sig därmed inte av euro som valuta. Den svenska regeringen valde att införa en ny lag som trädde i kraft den 1 mars 2000 vilket gör det möjligt för svenska företag att redovisa i euro istället för svenska kronor. Byte av redovisningsvaluta får ske vid ingången av ett nytt räkenskapsår och måste skrivas in i bolagsordningen. Vill företaget sen byta tillbaka redovisningsvaluta krävs det tillstånd från Skatteverket (Knutsson, 1999). Även om företagen enligt Bokföringslagen 6:3 får göra sin redovisning i euro måste deklarationen till Skatteverket vara i svenska kronor. Det danska folketinget införde en modernisering av sin Bogføringslov (bokföringslag) som trädde ikraft den 1 juli 1999, men reglerna om tillåtelse att bokföra i euro eller annan relevant valuta (4:7 st 4) trädde ikraft redan den 1 januari samma år. Enligt stycket fem i samma paragraf måste den som bokför i utländsk valuta ha med upplysningar om transaktionsdagens kurs eller liknande omräkningsfaktorer som gör det möjligt att snabbt omvandla till danska kronor. Även i Danmark måste information och material till tull- och skattemyndigheter lämnas i danska kronor (Dansk Revision, 1999; Brastedt, 1999). För svenska internationella företag som agerar på den utländska marknaden och handlar med euron i såväl sina inköp som försäljning, borde det vara naturligt att göra sin redovisning i euro. Detta för att minska sina transaktionskostnader och kursdifferenser vid omräkning av valuta eftersom växelkursen inte är neutral och köpkraften kan variera (Ziebart & Choi, 1998). Enligt Hasselman och Fallenius (1999) innebär ett nytt valutaområde nya affärsmöjligheter genom förändrade konkurrensförhållanden och ändrade marknadsstrukturer. Prissättningen kommer att ske i samma valuta och därmed blir det en prisutjämning mellan EU-länderna då prisdifferenserna i Europa är väldigt stora påstår Hasselman och Fallenius (1999). Enligt Knutsson (2000) bör företag använda sig av sin funktionella valuta för att höja kvaliteten på sin redovisning, vilket gör att den ger en mer korrekt 4

och rättvisande bild. En annan påverkande faktor på företagets inkomster är de instabila växelkurserna (Duangploy & Owing, 1997). Detta för att det blir svårt att bedöma framtiden om hur ekonomin kommer att se ut och därmed ökar riskerna. Riskerna blir högre när företagets redovisningsvaluta och den valuta man handlar med i andra länder varierar, som mycket väl skulle kunna vara den egentliga funktionella valutan. Koncerner kan ha olika funktionella valutor som räknas om i slutet av året till moderföretagets presentationsvaluta enligt proposition 2004/05:24, men om man använder sig av samma valuta underlättar det den interna rapporteringen vilket kan leda till kostnadsbesparingar (Knutsson, 2000). Samtidigt kommer det under en övergångsperiod bli dyrt att byta redovisningsvaluta (Greenfield, 1998) då det är nödvändigt med byte av diverse datasystem. Enligt uttalande 27 p.5 från Redovisningsrådets akutgrupp (URA 27) (FARs Samlingsvolym 2007) ska man använda den valuta vilken ger bäst information om företaget och återspeglar händelser och förhållanden som är av vikt för företaget. Används en viss valuta mer än andra kan den vara mer lämpad som värderingsvaluta. Fördelen med att använda sig av euro som redovisningsvaluta är att många av företagens intressenter kommer från andra länder, såväl leverantörer och köpare som investerare. Jämförbarheten med fler multinationella företag med samma funktionella valuta kommer att öka, dock kommer jämförbarheten med svenska respektive danska företag som redovisar i inhemska kronor att försämras. Jämförbarheten med fler företag borde vara en viktig del i vardagen och även att använda euro som redovisningsvaluta då det kommer att ge en mer korrekt och rättvisande bild och externredovisningen förbättras (Knutsson, 2000). Då man använder euro blir det lättare för intressenterna att jämföra företag i Europa och bevaka sina investeringar, eftersom den vanligaste användaren av en årsredovisning är en investerare (Zarzeski, 1996). Nackdelen är att alla papper som löpande ska in till Skatteverket måste räknas om till svenska/danska kronor. Eftersom det finns svenska och danska företag som väljer att redovisa i euro medan andra väljer hemlandets valuta vill vi titta på vad som styr företag att 5

välja den valuta de använder sig av. Det finns två aspekter att titta på vårt problem. Den första är att förstå varför vissa företag väljer att redovisa i euro och andra i svenska kronor. Den andra är att undersöka om det finns ett samband, alltså vad styr valet. Vi kommer att välja det senare alternativet och undersöka om detta beror på marknaden/bransch, storleken på företaget, åldern på företaget, intressenter mm.? 1.2 Syfte Syftet är att förklara företags val av redovisningsvaluta. Varför väljer vissa företag att redovisa i euro medan andra i hemlandets valuta? 1.3 Uppsatsens disposition I kapitel 2 presenterar vi vilka ansatser och vilken teori som används i uppsatsen. Kapitel 3 resonerar kring befintlig teori med utgångspunkt från syftet med uppsatsen för att sedan utmynna i hypoteser. Kapitel 4 beskriver urvalet och hur vi går till väga för att samla in information. Analysen av informationen som har samlats in kommer att presenteras i kapitel 5. Slutsatserna diskuteras i kapitel 6 där vi även ger förslag till vidare forskning. 1.4 Sammanfattning Den 1 mars 2000 infördes en lag där svenska företag får använda sig av euro som sin redovisningsvaluta, men deklarationen till Skatteverket måste fortfarande vara i svenska kronor. I förundersökningen, SOU 1998:136, till lagen visade det sig att 29 procent av de mest omsatta företagen på börsen och 20 procent av de största aktiebolagen fanns ett behov av att ha den löpande redovisningen i euro. Den danska lagstiftningen tillät euro eller annan relevant valuta redan från och med den 1 januari 1999. För att höja kvaliteten på sin redovisning bör man enligt Knutsson (2000) använda sig av sin funktionella valuta. Av svensk export går 61,7 procent till EU-länder och av importen kommer 72 procent från EU-länder vilket borde göra euro till en väl använd valuta. Eftersom svenska och danska företag får använda annan redovisningsvaluta än den inhemska vill vi förklara detta val. 6

2 Metod I detta kapitel diskuteras vilka ansatser och befintliga teorier som vi använder oss av i uppsatsen. Syftet med uppsatsen är att förklara valet av valuta i redovisningen. Detta ska vi göra genom att titta på årsredovisningar från svenska och danska bolag noterade på Stockholmsbörsen respektive Köpenhamnsbörsen. 2.1 Metod för uppsatsen Vi kommer att inta ett synsätt i denna uppsats där vi kommer att leta efter samband genom att titta på ett fåtal variabler. För att en undersökning ska vara ett tillskott i vetenskapen ska den vara objektiv och opartisk på ett sätt som gör att insamlad data inte kan ifrågasättas (Boland & Gordon, 1992). Vi kommer göra en generalisering genom att titta på synbara faktorer för att kunna förklara företagens val, detta är riktig kunskap enligt Bryman och Bell (2005). Vi söker sambandet för vad som styr valet av redovisningsvaluta då vi tittar på bransch/marknad, storlek på företaget, dess intressenter osv., därav valet av synsätt. Ett annat vanligt synsätt vi inte kommer använda oss av, eftersom det inte passar in på vårt syfte, är där man utgår från förförståelse. Förförståelse om ett problem för att sedan tolka vad som ligger bakom, ett tolkningsperspektiv (Bryman & Bell, 2005). Med detta synsätt skulle vårt syfte i så fall ha varit att förstå varför företag väljer den valuta de använder sig av i sin redovisning. Kritiken mot detta synsätt är att man försöker sätta sig in i hur andra människor tänker. Om vi hade velat förstå varför de väljer den redovisningsvaluta som företagen väljer hade vi valt detta synsätt. Den vetenskapliga litteraturen domineras av två huvudteorier vilka förklarar företagens redovisningsval. Det är institutionell teori (IT) och positiv redovisningsteori (PAT) (Collin, Tagesson, Andersson, Cato & Hansson, 2006). Deduktiva undersökningar utgår från teorier för att se om dessa stämmer och undersökningarna är enligt Saunders, Lewis och Thornhill (2007) mycket noggranna och stränga. De hypoteser man sätter kommer att 7

grundas i de befintliga teorier man använder sig av i undersökningen. Hypoteserna kommer sen att testas och eventuellt falsifieras, i sin helhet eller delvis och sen vidareutveckla befintliga teorier (Saunders et al 2007). Hade det inte funnits några teorier hade vi varit tvungna att göra en induktiv undersökning, vilken utgår från att först samla in empirisk data för att sedan bilda en teori. Den induktiva undersökningen används när det finns väldigt lite kunskap inom ett område, alltså passar detta inte in på vårt ämne. Den institutionella teorin förklarar redovisningsval genom att företag utsätts för institutionell press från olika aktörer som kan vara normativ, tvingade eller imiterande (Carpenter & Feroz, 2001; Deegan & Unerman, 2006). Vi kommer förklara närmre i kapitel 3 om den press företagen utsätts för. Fördelen med att välja IT är att den försöker förklara hur organisationer söker legitimitet genom att efterlikna andra organisationer och då vi söker samband mellan företags val av redovisningsvaluta kan vi utgå från IT. Den positiva redovisningsteorin utgår från förutsägelsen om egenintresse för sitt nyttomaximerande som ligger bakom företags redovisningsval och bygger på agentteorin (Deegan & Unerman, 2006). Det är enligt Deegan och Unerman (2006) svårt att dra slutsatser i de positiva redovisningsteoriernas två perspektiv, hur man ska agera och hur man agerade. Samtidigt hävdar vissa forskare motsatsen enligt Deegan och Unerman (2006). En fördel med PAT är att den skulle kunna förklara om valet av redovisningsvaluta i euro, svenska respektive danska kronor påverkas av det egenintresse som kan finnas hos olika parter i ett företag, allt från företagsledning till ägare. Denna teori fungerar väldigt bra i teorin men enligt Deegan och Unerman (2006) kan den bli besvärlig att använda praktiskt, just beroende på hur teorins perspektiv påverkar redovisningsvalen i ett företag. Det kan även noteras att om en chefs bonussystem är baserat på hur hela företagets resultat blir finns risken att denne manipulerar redovisningens siffror för att i slutänden få större bonus (Deegan & Unerman, 2006). Vi väljer i denna uppsats att använda oss av IT och inte PAT. PAT utgår från egenintresse och nyttomaximering att bl.a. göra bra resultat. Val av valuta 8

påverkar inte resultatet direkt utan är något som beror på företagens omvärld i större utsträckning än av interna val av företagsledningen. 2.2 Sammanfattning Vi undersöker årsredovisningar hos företag noterade på Stockholms- och Köpenhamnsbörsen där vi kommer titta på ett fåtal variabler för att se om det finns ett samband mellan t.ex. bransch, storlek och intressenter och valet av redovisningsvaluta. Hypoteserna grundas i befintlig teori om institutionell teori. Att vi inte väljer positiv redovisningsteori beror på att den utgår från egenintresse och nyttomaximering för att företaget ska göra bra resultat och val av redovisningsvaluta påverkar inte resultatet direkt utan beror mest på företagets omvärld. 9

3 Teori I detta kapitel diskuteras institutionell teori utifrån syftet med uppsatsen och hypoteser bildas för att förklara valet av redovisningsvaluta. I slutet av kapitlet finns en hypotessammanfattning. För att kunna förklara val av redovisningsvaluta och se om det finns ett samband mellan de företag vilka väljer att redovisa i euro måste vi först förstå bakomliggande faktorer om vad som får företag att harmonisera sin redovisning och deras utformning av rapporter. 3.1 Val av valuta genom institutionell teori Företags likheter av val av redovisning beror på att de avbildar varandra. DiMaggio och Powell (1983) tolkar Meyer (1979) och Fennel (1980) att det finns två typer av avbildning, konkurrensbetonad och institutionell avbildning. DiMaggio och Powell (1983) identifierade tre mekanismer inom institutionell avbildning, vilken säger att företag inom samma organisatoriska fält oftast är mer harmoniserade i sina val av redovisningsmetoder pga. tvång, imiterande och normer. Men det är dock svårt att veta vilket som påverkas av vad (Zucker, 1987; Carpenter & Feroz, 2001). Enligt Deegan och Unerman (2006) är en anledning att institutionell teori är användbar, att den visar hur företag reagerar på ändringar i sociala och institutionella förväntningar och hur detta påverkar företags redovisning. Företags redovisning påverkas av externa faktorer både formellt och informellt enligt DiMaggio och Powell (1983). Den formella påtryckningen är staten genom sina lagar om redovisning, t.ex. Bokföringslagen (BFL), Årsredovisningslagen (ÅRL) och Aktiebolagslagen (ABL). Enligt BFL 6:3, ska man använda svenska kronor i sin redovisning. Det finns dock ett undantag från år 2000 då man får använda euro som redovisningsvaluta. Den mesta påtryckningen på företagen är informell (Deegan & Unerman, 2006). Den informella påtryckningen kommer från ägare, kunder och leverantörer med flera vilka kan antas ha intresse i företaget. Den etablerade kulturen är att svenska företag antas redovisa i svenska kronor och innebär att samhället 10

indirekt tvingar företagen att följa traditionen och detsamma gäller för danska företag, eftersom finansiell information påverkas av företagets hemlands kultur enligt Zarzeski (1996). Sverige valde efter folkomröstningen att stå utanför inträdet i valutaunionen och därmed behålla den svenska kronan och hålla fast vid den valuta som kändes rätt för landet. Företag vilka agerar på den internationella marknaden blir påverkade av utländska intressenter som vill ta del av företagens årsredovisningar vilket gör att de måste anpassas för att passa nya investerare (Zarzeski, 1996; Murphy, 1999; Jaggi & Low, 2000). Syftet med uppsatsen, som framgått ovan, är att förklara vad som styr valet av valuta i redovisningen. Varför väljer vissa företag att redovisa i euro medan andra i hemlandets valuta? Här kommer de faktorer in som vi kan titta på. Dessa är bl.a. kunder, kreditgivare, leverantörer och ägare vilka kan spela stor roll i valet. Dessa olika parter är intressenter hos ett företag enligt Stakeholder theory (Deegan & Unerman, 2006). 3.1.1 Varu- och tjänstemarknaden Har man många kunder i utlandet vilka handlar och redovisar i euro är detta kanske rätt valuta för företaget, detta skulle därmed vara den funktionella valutan. Om ett företag kan erbjuda varor i olika valutor kan det leda till ett övertag vid prissättning istället för att sänka priserna (Ahtiala & Orgler, 1999). Enligt Samiee och Anckar (1998) använder svenska företag oftare svenska kronor vid offerter till gamla relationer men utländsk valuta när de ska skaffa sig nya kunder och detta beror till viss del på den långa traditionen av export inom svenska företag oavsett storlek. Kunder kan påverka och/eller verka tvingande för att man ska välja euro som redovisningsvaluta för att kunden i fråga ska välja leverantören. En sak kunden kan använda som argument är att man slipper kursdifferenser pga. instabila växelkurser, vilka kan påverka ekonomin i företaget (Duangploy & Owing, 1997). Köpkraften varierar beroende på växelkurs (Ziebart & Choi, 1998) och pga. olika marknader i olika länder. Enligt Zarzeski (1996) och Murphy (1999) är företag som är beroende av utländsk försäljning mer villiga att redovisa investerarorienterad information i sina årsredovisningar. 11

Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan företag med många kunder från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. 3.1.2 Leverantörs- och råvarumarknaden Samma sak som sägs under 3.1.1 gäller leverantörer till företaget. Dessa kan vara stora påtryckare till valet av euro som redovisningsvaluta då man handlar mycket av en och samma leverantör eller några få leverantörer för att kunna förhandla i samma valuta utan att räkna om siffrorna på något håll. Om man gör mycket av sina inköp från dessa leverantörer kan detta bidra till bestämmandet av den funktionella valutan. Man slipper ofrånkomliga kursdifferenser, som säkert inte är påverkande för företagets framtid, men som kan göra affärerna besvärliga. Eftersom inte växelkursen är neutral och därmed köpkraften varierar (Ziebart & Choi, 1998) vill kanske leverantören att man ska använda sig av euro för att ingen av parterna ska behöva tänka på just kursdifferenserna. Ostadiga växelkurser påverkar företagets inkomster och kostnader (Duangploy & Owing, 1997) på lång eller kort sikt med tanke på hur lång leveranstiden och kredittider är mm. Hypotes 2: Det finns ett positivt samband mellan företag med många leverantörer från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. 3.1.3 Kreditmarknaden Affärer på utländska marknader är ofta finansierade med utländskt kapital och för att snabbt få kapital och visa kreditvärdighet ändrar man sin årsredovisning för att anpassa sig (Cooke, 1989). Har man många utländska kreditgivare kan dessa påverka företags val av redovisning. En bank i ett EUland med euro kan vara villig att finansiera delar av en verksamhet mot att man använder just euro som redovisningsvaluta. Detta för att göra det enkelt för sig själv när man vill titta på ekonomin för att bevaka sin kredit (Zarzeski, 1996). 12

Hypotes 3: Det finns ett positivt samband mellan företag med kreditgivare från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. 3.1.4 Kapitalmarknaden En annan kategori vilken kan påverka företags redovisningsval är dess ägare och investerare. Finns det många eller stora utländska ägare, inte nödvändigtvis i EU:s valutaunion, men som är vana att handla i euro och förstår den marknaden kan detta vara en tvingande faktor till att välja euro som redovisningsvaluta. Utländska investerare antas tycka att finansiell information är mer användbar om den påminner om den de har erfarenhet av (Bradshaw, Bushee & Miller, 2004). Hypotes 4: Det finns ett positivt samband mellan företag med många stora utländska ägare och investerare och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Genom att vara noterad på mer än en börs ökar företagets marknad för eventuellt kapital (Tagesson, Dahlgren, Gamlen & Håkansson, 2005) Företag som finns på mer än en börs måste anpassa sin redovisning för att underlätta för investerare att jämföra företag (Murphy, 1999). Företag listade på börsen och med många aktieägare kan påverka sin information i sina rapporter (Jaggi & Low, 2000). Även här vill den utländska investeraren i egenskap av delägare se efter sin investering och får lättare att läsa rapporten om den är i euro (Zarzeski, 1996). Zucker (1987) refererar till en undersökning av Tolbert (1985) som säger att ökning av finansiering från privata resurser skapar förändring. Hypotes 5: Det finns ett positivt samband mellan företag noterade på mer än en börs och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. 3.1.5 Bransch Många företag väljer att bygga sina företag på liknande sätt. Detta beror oftast på osäkerhet bland företag enligt DiMaggio och Powell (1983). När man inte vet hur man ska förbättra sitt företag eller sina rapporter är det lätt 13

att titta på framgångsrika företag genom benchmarking för att hitta en hållbar modell utan att det blir kostsamt. Att företag efterliknar varandra kan bero på att stora företag anlitar ett begränsat antal konsulter som känner till deras problem och att konsultfirmorna ger ut samma modeller till olika företag eftersom de vet att modellerna fungerar (DiMaggio & Powell, 1983). Den största imitationen skedde när japanska företag moderniserades under slutet av 1900-talet då de antog västerländska modeller (DiMaggio & Powell, 1983). Genom att kopiera fungerande modeller minskar företagen sina risker med att ta felaktiga beslut vilka kan bli kostsamma. Hypotes 6: Det finns ett positivt samband mellan företag inom samma bransch inom valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. Enligt Zucker (1987) är nya företag mer villiga att ta till sig influenser från andra företag, men blir mer motståndskraftiga mot ändringar över tiden (Tolbert & Zucker, 1983). Därför kan det vara rimligt att anta att äldre företag inte övergår till en ny modell för redovisning om den gamla som de följer fungerar medan nyare företag väljer att bla. imitera den fungerande modellen men är mer öppen för ny standard. Hypotes 7: Det finns ett samband mellan åldern på företaget och val av redovisningsvaluta. 3.1.6 Normativ press När ett företag redovisar följer man normer, man följer uppsatta riktlinjer, t.ex. god redovisningssed. Normer är inte lagar, dock står det i BFL 4:2 att god redovisningssed ska följas. Varje lands rapporteringssystem bygger på normer vilka uppfyller de krav som ställs av investerare, kreditgivare och stat (Zarzeski, 1996). Vad som krävs för att en ny idé ska antas som normgivning tar tid. Enligt Hussein (1981) är en ändring inom redovisningsområdet en process. En ny idé är nödvändigtvis inte ny kunskap utan det kan vara en individ vilken har känt till idén ett tag men inte tagit ställning i sina funderingar. Det är tre grupper som ska avgöra om idén ska utgöra standard och dessa tre är ledningen, revisorn och användaren, men även politiker, 14

akademiker och intressenterna kan vara intresserade av att påverka och tycka till (Hussein, 1981). Stora företag är oftast mer internationaliserade än mindre och mer beroende av utländska resurser. Storleken har betydelse för vad som avslöjas i rapporter (Cooke, 1989; Hussein, 1996). Enligt Zarzeski (1996) är storleken på företagen en viktigare variabel än marknaden vid jämförelse av lämnad information i redovisningen. Stora företag är i regel mer investeringsvänliga i sina årsredovisningar. För större firmor är det enligt Jaggi och Low (2000) mer sannolikt att de har mer omfattande och detaljerade rapporter för att ge den information som behövs för investerare, eftersom de oftast har mer allmänt ägande. Hypotes 8: Det finns ett positivt samband mellan storleken på företag och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. Utövare av normativ påtryckning är främst experter som gemensamt använder sin ställning för inflytande och de mest inflytelserika inom redovisning är revisorer (Jönsson, 1985). Enligt Mezias och Scarselletta (1994) hittade de bevis för uppfattningen att professionalism och auktoriserade revisorer påverkar standarden. Revisorer är med och utvecklar normer och kan utöva tvingande press vilka i värsta fall kan även tvinga företag genom att hota att skriva en oren revisionsberättelse (Tagesson, 2007). Hypotes 9: Det finns ett samband mellan val av revisionsfirma och företags val av redovisningsvaluta. 3.1.7 Institutionell tröghet Val av redovisningsvaluta är inte tvingande i Sverige eller Danmark, de danska företagen fick använda euro som redovisningsvaluta två år innan de svenska. Enligt Hussein (1981) tar det tid innan individer tar ställning till nya idéer, fast de har varit kända under en längre tid. En annan anledning att det tar tid kan vara att det finns konflikter mellan företagsledningen, revisorn och externa användare (Hussein, 1981). Införandet av nya procedurer och ny standard går snabbare när det är obligatoriskt och kraven kommer från ett och samma håll. När det inte är 15

tvingande tar det längre tid att införa nyheter i en organisation och det blir mer sporadiskt genom sociala influenser. Ju fler företag som antar den nya standarden desto fler antar den senare då det blir mer legitimt. Om en standard som val av redovisningsvaluta inte är tvingande blir implementerandet progressivt, det är få i början men efter hand ökar användandet. (Tolbert & Zucker, 1983). Motstånd mot förändring är länkat till uppmuntran, ett företag gör de val som ger mest kompensation, om de får ut mer av att byta så gör de det (Zucker, 1977). Hypotes 10: Det är fler danska företag än svenska som använder sig av icke inhemsk valuta redovisningsvaluta. 3.2 Sammanfattning Företags redovisning påverkas av externa faktorer både formellt och informellt. Den formella påtryckningen kommer från staten via lagar och regler om redovisning medan den informella kommer från företagets intressenter som ägare och kunder. Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan företag med många kunder från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Företag som är beroende av utländsk försäljning kan genom att använda euro som funktionell valuta undvika bl.a. kursdifferenser. Kunder kan påverka eller tvinga ett företag för att kunden ska välja företaget som leverantör. Hypotes 2: Det finns ett positivt samband mellan företag med många leverantörer från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Leverantörer kan påverka företaget om företaget handlar mycket med samma leverantör och det kan bidra till vilket som blir den funktionella valutan. Om båda företagen använder samma valuta behöver de inte tänka på kursdifferensen och växelkursen under kredittiden. Hypotes 3: Det finns ett positivt samband mellan företag med kreditgivare från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. 16

Affärer på utländsk marknad finansieras oftast med utländskt kapital och för att öka kreditvärdigheten anpassas årsredovisningen för att underlätta för kreditgivarna. Hypotes 4: Det finns ett positivt samband mellan företag med många stora utländska ägare och investerare och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Om det finns många utländska eller stora investerare som är vana att handla med euro kan de verka tvingande för euro som redovisningsvaluta då de kan antas tycka att finansiell information är mer användbara om den påminner om den de är vana vid. Hypotes 5: Det finns ett positivt samband mellan företag noterade på mer än en börs och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Företags eventuella kapitalmarknad ökar om ett företag är noterat på mer än en börs och måste då anpassa sin redovisning för att underlätta för investerare att jämföra företag. Hypotes 6: Det finns ett positivt samband mellan företag inom samma bransch inom valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. Många företag väljer att bygga upp sina företag på liknande sätt genom benchmarking av framgångsrika företag inom samma bransch för att hitta en hållbar modell utan att det blir för kostsamt. Hypotes 7: Det finns ett samband mellan åldern på företaget och val av redovisningsvaluta. Nya företag är mer villiga att ta till sig influenser och blir mer motståndskraftiga mot förändringar över tiden. Man kan därför anta att äldre företag inte går över till en ny redovisningsmodell om den gamla fungerar. Hypotes 8: Det finns ett positivt samband mellan storleken på företag och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. 17

Stora företag är oftast mer internationaliserade och mer beroende av utländska resurser. Storleken har betydelse för vad som rapporteras i årsredovisningen och stora företag är oftast mer investeringsvänliga i sina rapporter. Hypotes 9: Det finns ett samband mellan val av revisionsfirma och företags val av redovisningsvaluta. Normativ påtryckning kommer främst från experter som använder sin ställning för inflytande och de mest inflytelserika inom redovisning är revisorerna som kan påverka redovisningsstandarden. Hypotes 10: Det är fler danska företag än svenska som använder sig av icke inhemsk valuta redovisningsvaluta. Införandet av nya standarder går snabbare om det är obligatoriskt och kraven kommer från ett håll. Om det inte är tvingande blir implementerandet progressiv och mer sporadiskt, när fler antar standarden blir den mer legitim. 18

4 Empirisk metod I detta kapitel diskuteras undersökningens urval och operationalisering för att beskriva vilken information som kommer användas för att testa våra hypoteser. 4.1 Urval För att kunna göra en generalisering om vad som styr företags redovisningsvaluta, gör vi en undersökning av svenska och danska företag noterade på Stockholmsbörsen 070910 (Finansportalen, 2007) respektive Köpenhamnsbörsen 071002 (OMX Corporate, 2007). För datainsamling används 2006, 2006/2007 eller 2005/2006 års årsredovisningar för bolag noterade på Large, Mid och Small cap på respektive börs. Målpopulationen består av 433 bolag (251 + 182). Eftersom vi bara ska undersöka svenska och danska företag väljer vi bort företag med säte utomlands. Vi måste även ta bort de som är noterade på båda börserna så att de inte räknas in två gånger. Färöarna och Grönland tillhör Danmark men är självständiga länder. Därför väljer vi bort företag med säte på Färöarna och Grönland. Det bortfall som uppkom var på sju företag där årsredovisning inte fanns tillhanda. Då blir vårt urval 426 företag. En fördel med att titta på årsredovisningar är att det är offentlig handling och relativt lättillgänglig vilket medför lågt bortfall. Anledningen till att vi inte gör intervjuer är att det blir för tidskrävande och fått välja en betydligt mindre population och därmed blivit en fallstudie vilket redan gjorts av Grenmark och Sanmark (2000). Vi väljer även bort att skicka enkäter till företagen eftersom här finns risk för bortfall vilket hade kunnat reduceras via påminnelser men är tidskrävande. En annan risk med enkäter är att man inte vet vem som svarar på dem eller om de svarar ärligt. Vi anser att all information finns i årsredovisningen för respektive företag. Vi kommer att sammanställa data för att göra den statistiska analysen genom att föra protokoll för varje bolag där vi använder oss av kvantitativa och kvantifierade variabler. 19

Det lätt bli invecklat att leta efter likvärdig information och faktorer då vi letar samband, eftersom årsredovisningarna inte alltid är samstämmiga och redogör inte för samma eller lika saker (van der Tas. 1988). Genom att göra en noggrann operationalisering ställer vi upp vilka variabler vi ska titta på och hur vi ska göra för att få dem jämförbara och på det sätt löser vi problemet med att årsredovisningarna inte är samstämmiga. 4.2 Operationalisering Den beroende variabeln i undersökningen är valutan som bolagen använder i sin balans- och resultaträkning i årsredovisningen. Vilken valuta bolaget använder sig av får vi fram genom att se vilken valuta som resultat- och balansräkningen är uppställd i. Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan företag med många kunder från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att titta på nettoomsättningen till länder i Europa som är rapporterat i årsredovisningen. För att få fram ett relativt mått tar vi nettoomsättningen till Europa dividerat med total nettoomsättning (Zarzeski, 1996). Där det inte direkt framgår hur stor nettoomsättningen är till Europa pga. att det är uppdelat i mindre delar summera vi ihop och i vissa fall räkna bort nettoomsättning till Sverige om företagets säte är i Sverige eller nettoomsättning till Danmark då sätet är i Danmark. För att omsättningen ska kunna jämföras då alla inte använder samma valuta måste vi räkna om från danska kronor, euro och eventuellt annan valuta som de danska bolagen får ha i sin redovisning till svenska kronor på bokslutsdagen. Valutakursen hämtar vi från Sveriges Riksbank (2007). Hypotes 2: Det finns ett positivt samband mellan företag med många leverantörer från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. För att testa denna hypotes vill vi titta på inköp från företag från Europa och för att få ett relativt mått tar vi inköp från Europa dividerat med totala inköp. Eftersom vi tittar på sekundärdata och var inköpen sker inte redovisas i 20

årsredovisningen, kan vi inte testa hypotesen. För att få svar på var leverantörerna finns krävs att vi frågar varje företag. Hypotes 3: Det finns ett positivt samband mellan företag med kreditgivare från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. För att testa denna hypotes vill vi få reda på var företagen lånar pengar, men eftersom vi tittar på sekundärdata och kreditgivarna inte redovisas i årsredovisningen kan vi inte testa hypotesen. För svar på var kreditgivarna finns krävs att vi frågar varje företag. För att testa hypotes två och tre måste man skicka ut en enkät där man frågar dels från vilka länder de köper in varor, material mm. och dels var deras kreditgivare finns för att få in de data som behövs men pga. begränsad tid hinner vi inte göra detta. Hypotes 4: Det finns ett positivt samband mellan företag med många stora utländska ägare och investerare och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att titta på hur stor andelen utländskt ägande är räknat i procent. Vi gör ingen skillnad på om det är privatpersoner eller institutioner. Andelen ägande kan redovisas på två sätt, andel av kapitalet eller andel av rösterna. Andel av kapitalet är det som är mest frekvent förekommande bland företagen att redovisa och därför kommer vi att titta på det och inte andel av rösterna. Hypotes 5: Det finns ett positivt samband mellan företag noterade på mer än en börs och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att titta på om bolagen är noterade på mer än Stockholmsbörsen respektive Köpenhamnsbörsen (Tagesson et al, 2005). Hypotes 6: Det finns ett positivt samband mellan företag inom samma bransch inom valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. 21

För att testa hypotesen kommer vi att se vilken bransch företagen tillhör enligt indelningen på OMX Corporate (2007). Där är företagen uppdelade i tio olika branscher och de är: energi, industrivaror och tjänster, dagligvaror, telekomoperatörer, finans och fastighet, informationsteknik, hälsovård, sällanköpsvaror och tjänster, material och till sist kraftförsörjning. Hypotes 7: Det finns ett samband mellan åldern på företaget och val av redovisningsvaluta. För att testa denna hypotes kommer vi att titta på när företaget grundades. Om det inte står i årsredovisningen kommer vi att hämta informationen från företagets hemsida. Här kan det vara lite svårt att avgöra när företaget egentligen grundades, särskilt bland de äldre då de oftast har genomgått förändringar under årens lopp med uppköp och namnbyte mm. För att vi ska vara objektiva och konsekventa i vår bedömning får vi utgå från det året som företagen själva lyfter fram som viktigt och om det är en sammanslagning av två företag får vi ta det som blev moderbolaget och om vi inte vet det får vi ta det som namnet kommer från. Hypotes 8: Det finns ett positivt samband mellan storleken på företag och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att titta på företagens balansomslutning (Cooke, 1989; Zarzeski, 1996), omsättning och antal anställda. Antal anställda redovisas ibland som anställda vid årets slut och ibland som genomsnitt anställda under året, och vi väljer att titta på medeltalet. Dessa kommer att logaritmeras (Zareski, 1996; Jaggi & Low, 2000; Broberg 2006). För att omsättning och balansomslutning ska kunna jämföras då alla inte använder samma valuta måste vi räkna om från danska kronor, euro och eventuellt annan valuta som de danska bolagen får ha i sin redovisning till svenska kronor på bokslutsdagen. Valutakursen hämtar vi från Sveriges Riksbank (2007). Hypotes 9: Det finns ett samband mellan val av revisionsfirma och företags val av redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att titta på vilken revisionsfirma företagen anlitar genom att titta på revisionsberättelsen (Collin et al, 2006). Då kan vi 22

se om det finns ett samband mellan de företag som använder euro eller annan utländsk redovisningsvaluta och revisionsfirma. Hypotes 10: Det är fler danska företag än svenska som använder sig av icke inhemsk valuta redovisningsvaluta. För att testa hypotesen kommer vi att ta antalet svenska respektive danska företag med utländsk redovisningsvaluta dividerat med antal företag på respektive börs. 4.3 Sammanfattning Generaliseringen om vad som styr ett företags redovisningsvaluta görs genom att vi väljer svenska och danska noterade bolag på Köpenhamn- och Stockholmsbörsen. Företag med säte utomlands kommer att sorteras bort, bolag då redovisning ej finns tillgängliga är bortfallet. Bortfallet kommer att bli lågt då årsredovisningarna är offentlig handling. Vi väljer att gå igenom årsredovisningar då målpopulationen blir större och undersökningen mer säker, fallstudier sänker målpopulationen eftersom intervjuer och enkäter är tidskrävande. Vi ställer upp vilka variabler som vi kommer att titta på för att göra årsredovisningarna samstämmiga. Operationaliseringen kommer att genomföras på följande sätt när vi tittar på våra hypoteser: Vi kommer att titta på nettoomsättningen till Europa. Då det är fel segmenterat kommer vi att summera så att segmenten stämmer överens med hypotesen. För att få ett relativt mått tar vi nettoomsättningen dividerat med total nettoomsättning Vi hade tänkt titta på inköp från Europa men detta är uppgifter som inte redovisas och därmed faller hypotesen bort redan nu Var företag får sin kredit från rapporteras inte i årsredovisningen. Därför faller den hypotesen redan här Utländskt ägande tittar vi på andel av kapitalet, skillnad mellan privatpersoner och institutioner görs inte Börsnotering tittar vi på hur många börser som företaget är noterat på Branschindelningen som finns på OMX Corporate (2007) görs i tio grupper 23

För att bestämma när företaget grundades kommer vi att använda årtalet för start som företaget själva lyfter fram som en viktig punkt för företaget. Storleken på företag tittar vi på balansomslutning, omsättning och antal anställda. Vi kommer att räkna om alla balansomslutningar och nettoomsättningen till svenska kronor för att det ska bli jämförbart. Dessa kommer att logaritmeras. Vi tittar på vilket bolag som används som revisionsbolag för att se eventuellt samband i vilken redovisningsvaluta man har Institutionell tröghet kommer vi att ta antal svenska respektive danska företag med utländsk valuta dividerat med antal företag på respektive börs. 24

5 Analys I detta kapitel kommer vi att analysera de tester vi utför för att testa våra hypoteser. I tabell 1 kan vi utläsa hur många företag som redovisar i utländsk valuta, tio stycken redovisar i euro och tre stycken som valt att redovisa i U.S. dollar (dessa företag är danska). Det är således bara 13 företag av 426 undersökta företag eller enbart tre procent av alla företag som använder annan valuta än hemlandets valuta. I fortsättningen har vi valt att koda valuta i endast två grupper där euro och U.S. dollar är samma grupp. Testerna som vi använt oss av är t-tester, Chi- Squaretester, linjär regression och logistiskt regressionstest. Testernas konfidensgrad vilka ingår i analysen kommer att vara 90 procentig och innebär att alla hypoteser, om inte svaga samband kan påvisas, kommer att förkastas. Som vi nämnde i kapitel 4 kommer vi inte att analysera hypotes två och tre om att leverantörer och kreditgivare kan ha ett samband med valet av redovisningsvaluta att göra, eftersom detta inte går att utläsa ur årsredovisningar. Tabell 1 Antal Procent Inhemsk valuta 413 96,95 EUR 10 2,35 USD 3 0,70 Total 426 100 5.1 Bivariat analys 5.1.1 Hypotes 1: Det finns ett positivt samband mellan företag med många kunder från valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Om andelen försäljning till Europa har ett samband med valet av valuta tittade vi på omsättning till Europa dividerat med total omsättning. Alla företag använder inte samma segment och därför gör vi två tester. Ett där vi 25

ser till omsättningen inklusive hemlandet vilket var 149 företag som redovisar detta. Det andra testet är där segmentet exkluderade hemlandets omsättning till Europa vilket var 170 företag. De företag som är exkluderade har fel geografiska segment eller också redovisar de inga. (Tabell 2) Tabell 2 Andel omsättning till Europa Inkluderat Exkluderat Total Antal Procent Antal Procent Antal Procent Inkl hemland 149 35 277 65 426 100 Exkl hemland 170 39,9 256 60,1 426 100 Enligt ett t-test visar det sig att företag som använder euro eller U.S. dollar har högre andel omsättning till Europa. Signifikansgraden ökar för företagen som exkluderar hemlandet i segment redovisningen. Enligt detta test kan vi inte förkasta vår hypotes. (Tabell 3) Tabell 3 Andel omsättning till Europa Levernes test Sig. Sig. 2-sidig Inkl hemland Varians antagen 0,028 0,328 Varians inte antagen 0,083 Exkl hemland Varians antagen 0,043 0,086 Varians inte antagen 0,027 Beroende variabel: Utländsk valuta 5.1.2 Hypotes 4: Det finns ett positivt samband mellan företag med många stora utländska ägare och investerare och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Om utländskt ägande påverkar valet av redovisningsvaluta kunde vi bara titta på 235 företag eftersom de andra inte redovisade den utländska ägarstrukturen (tabell 4). Särskilt dåliga var de danska företagen där endast 21 procent redovisade detta. 26

Tabell 4 Andel utländskt ägande Utländsk valuta Antal Medelvärde Inhemsk valuta 226 24,42 EUR eller dollar 9 37,14 Beroende variabel: Utländsk valuta Andelen utländskt ägande tenderar att påverka valet av redovisningsvaluta. Företag med högre andel utländskt ägande väljer att redovisa i utländskt valuta. Utfört t-test är signifikant på fem procentnivån (0,051) och därmed kan vi konstatera tendenser till att utländskt ägande påverkar. Vi kan därför inte förkasta hypotesen. (Tabell 5) Tabell 5 Andel utländskt ägande Levenes Test Sig. Sig.2-sidigt Varians antagen 0,178 0,051 Varians inte antagen 0,177 Beroende variabel: Utländsk valuta 5.1.3 Hypotes 5: Det finns ett positivt samband mellan företag noterade på mer än en börs och företag som väljer icke inhemsk valuta som sin redovisningsvaluta. Det är elva företag som är noterade på mer än en börs, varav två har valt euro eller U.S. dollar som valuta enligt tabell 6. Testet om notering på mer än en börs kan påverka företagets val av redovisningsvaluta är signifikant. Det finns indikationer till att det påverkar valet om notering på mer än en börs då Fishers exakta test (0,041) och Pearsons Chi- Squaretest med ett värde på 8,74 och ett antaget signifikansvärde på 0,003 visar signifikans på fem procentnivån. Vår hypotes kan därför inte förkastas. Tabell 6 Antal börser Valuta En börs Flera börser Total Inhemsk 404 9 413 EUR eller USD 11 2 13 Total 415 11 426 27

5.1.4 Hypotes 6: Det finns ett positivt samband mellan företag inom samma bransch inom valutaområdet och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. Antalet företag som lyfter fram och redovisar det år företaget grundades, antingen i årsredovisningen eller på företagets hemsida, är 375 stycken (88 procent) och alla företag med utländsk valuta lyfter fram sin ålder vilket var 13 företag. Det är ett bortfall på 51 företag som inte exponerar när det grundades eller annat årtal som är viktigt för företaget t.ex. en sammanslagning. (Tabell 7) Även i testet om ålder påverkar är det signifikant på fem procentnivån och då kan vi inte förkasta hypotesen. Dock förde vi resonemanget att yngre företag lättare tar till sig nya influenser men det är tvärtom enligt testet eftersom Pearsons korrelationstest är negativt. Vilket beror på att vi har valt att koda ålder enligt årtal. (Tabell 8) Tabell 7 Åldern på företaget Valuta Antal Inhemsk 362 EUR eller USD 13 Total 375 Tabell 8 Ålder på företaget Utländsk valuta Pearson Korrelation -0,1237 Sig. 2-sidigt 0,0166 Antal 375 5.1.5 Hypotes 7: Det finns ett samband mellan åldern på företaget och val av redovisningsvaluta. Vi utförde flertalet linjära regressionstester och Chi- Squaretest för att komma fram till om branschtillhörighet påverkar företag och dess val av redovisningsvaluta. Vi använde oss vid testet av dummyvariabler då vi delade in de tio olika branscherna och fick därmed tio nya variabler. Vi utförde sen 28

linjära regressionstester då vi vid varje tillfälle uteslöt en variabel för att testa den mot resterande. Det var ett test som stack ut utöver de andra, vilket var det test där telekomoperatörer uteslöts från testet. Huvuddelen av innefattande branscher i testet blev då signifikanta och endast två variabler var det inte, vilket gör att kontentan blir att sannolikheten för att man gått över till annan valuta än den inhemska ökar om det inte är ett företag i telekomoperatörsbranschen. Detta måste dock användas med stor försiktighet då endast fem företag i vår undersökning som omfattade 426 företag var i telekomoperatörsbranschen och ett av dem hade gått över till euro eller U.S. dollar, vilket gör att tillförlitligheten sjunker avsevärt. Ett annat samband som även det tenderar att vara signifikant är energibranschen men denna måste också användas med viss försiktighet eftersom endast ett av de sex energiföretagen gått över till utländsk valuta. (Tabell 9) Tabell 9 Branschpåverkan Sig. Tolerans Konstant 0,0017 Energi 0,0466 0,9998 Telekomoperatör 0,0245 0,9998 För att kontrollera om det verkligen stämmer gjorde vi ett Chi- Squaretest på alla branscher där vi använde oss av de dummyvariabler vi skapat tidigare. På telekomoperatörsbranschen kan vi konstatera att den inte är signifikant enligt Fishers exakta test (0,144) och enligt Pearsons Chi- Squaretest är den antagna signifikansen 0,027 med ett värde på 4,91 vilket innebär att den är signifikant. Ändock är den mest signifikant gentemot de andra testerna med de andra branscherna. Vi är likväl försiktiga med uttalande om eventuella samband skulle finnas då antalet som bytt redovisningsvaluta är för få. När det gäller energibranschens signifikans när vi genomförde Chi- Squaretestet var det inte signifikant (0,171). Det finns alltså ingen grund för att 29

branschtillhörighet skulle påverka val av valuta, det mest sannolika är att det är för få mättal för att kunna påvisa ett samband. Efter att vi utfört två olika sorters test förkastar vi vår hypotes om att branschtillhörighet påverkar val av valuta. I den linjära regressionen var två branscher förvisso var signifikanta men det är för liten del som valt utländsk valuta för att det ska kunna påvisas att det finns ett samband. När vi därefter utförde Chi- Squaretesten övertygades vi om att det inte gick att påvisa samband utifrån vår hypotes och därför förkastar vi hypotesen. 5.1.6 Hypotes 8: Det finns ett positivt samband mellan storleken på företag och företag som väljer icke inhemsk valuta som redovisningsvaluta. Enligt ett Kolmogov- Smirnov test är variablerna för att mäta storleken på företagen normalfördelade, men för att jämna ut skillnaderna bland anställda, omsättning och balansomslutning logaritmeras dessa. För att testa om storleken har något samband med valet av redovisningsvaluta testade vi de tre variablerna genom t-test. Balansomslutning visar tendens till samband med signifikans 0,0064 och även anställda visar tendenser till samband med signifikans 0,0296. Omsättningssambandet är däremot inte signifikant (0,2574). Hypotesen kan inte förkastas. (Tabell 10) Tabell 10 Storlek på företag Levenes Test Sig. Sig. (2-tailed) Balansomslutning Varians antagen 0,4601 0,0064 Varians inte antagen 0,0339 Anställda Varians antagen 0,1635 0,0296 Varians inte antagen 0,1167 Omsättning Varians antagen 0,0009 0,2574 Varians inte antagen 0,5790 5.1.7 Hypotes 9: Det finns ett samband mellan val av revisionsfirma och företags val av redovisningsvaluta. För att testa om revisionsfirman påverkar företagets val av redovisningsvaluta kodade vi om variabeln revisionsfirma till dummyvariabler och fick då fram 30