LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

Relevanta dokument
LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA

Luftmätningar i urban bakgrund

Rapport över luftkvalitetsmätningar i Motala tätort vinterhalvåret 2008/2009. Dnr MH1386

Luftkvaliteten i Köping 2012/13 och 2013/14. Sammanfattande resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2006

Kontroll av luftkvalitet i Motala tätort under vinterhalvår 2011/12 samt vinterhalvår 2012/13

Luftkvaliteten i Köping 2014/2015 och 2015/2016

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborgsregionen 2008/09

Luftkvaliteten i Trelleborg Resultat från mätningar. Året 2010

Luftkvalitet i Kronobergs län/tätortsluft

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2007

Miljö- och hälsoskydd. Rapport Luften i Umeå. Sammanställning av mätresultat från bibliotekstaket 2010

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2012 U-4227

En sammanställning av luftmätningar genomförda i Habo och Mullsjö kommuner under åren Malin Persson

Mätning av. Luftföroreningar

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2011 U-3725

Mätningar av lättflyktiga kolväten i Göteborg 2014

Information om luftmätningar i Sunne

Luften i Umeå Sammanställning av mätningar vid Biblioteket 2012

Luftföroreningsmätningar i Kungälv vintern

Luftkvalitetsutredning Theres Svensson Gata

Månadsrapport för luftövervakning i oktober 2018

Luften i Umeå. Sammanställning av mätningar vid Storgatan 113,

Luftkvalitetsmätningar på Åland

Sammanställning av halter PM10/PM2,5 och NO2 vid Svärdsjögatan 3 i Falun

Information om luftmätningar i Sunne

Luftkvalitetsutredning förskola Bergakungen

Kronobergs läns tätortsprogram. Övervakning av luftkvalitet i samverkan

Mätningar av luftföroreningar i Karlstad 2012

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götaland 2013 U 4742

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2012

Luftkvalitetsstrategi i Motala kommun

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, mars Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2016

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juni Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Månadsrapport för luftövervakning i juni - augusti 2018

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, november Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Tätortsprogram i Kronobergs län. Resultat från mätningar 2012

Mätning av luftkvaliteten i Halmstad tätort 2008

VOC-mätningar på Sprängkullsgatan i Göteborg vinterhalvåret 1999/00

I detta PM pressenteras därför endast resultaten från mätningarna vid Othem Ytings 404 som utförts till och med 30 september.

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Svensk författningssamling

Luften i Malmö. Årsrapport 1999

Luften i Lund: Rapport för vinterhalvåret Miljöförvaltningen

Bilaga 2 Veckomedelvärden av VOC Sprängkullsgatan 1998/99

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvalitetsutredning vid. Prospect Hillgatan. bild. Foto: Emma Björkman

Övervakning av luftföroreningar i Sverige

Luftkvaliteten i Sverige 2007 och vintern 2007/08

Luftrapport Miljö- och byggnämnden. 17 juni 2010, 56

Sammanställning av partikelhalter PM10/PM2,5 vid Vasagatan 11 i Mora

Luften i Sundsvall 2011

Luften i Lund: Rapport för sommarhalvåret 2008 Dnr

Luftrapport Antagen Miljö- och byggnämnden 27 augusti 2009, 53. Rapport: Miljö- och Byggnämnden 2009:1

LUFTKVALITETSMÄTNINGAR I GATUNIVÅ AVSEENDE KVÄVEDIOXID Dnr

Resultat från 25 års mätningar inom Urbanmätnätet

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad tätort 2009

Luften i Sundsvall 2010

Luftkvaliteten i Sverige 2011 och vintern 2011/12

Luftutredning Litteraturgatan

Partikelmätningar på Guldhedsgatan vid Sahlgrenska sjukhuset vårvintern Uppdragsrapport 2006:2

Inledande kartläggning av luftkvalitet

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, augusti Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftutredning Litteraturgatan. bild

Luften i Sundsvall Miljökontoret

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Mullsjö och Habo under vintern och våren 2003 till 2004

Resultat från mätningar av luftföroreningar i Helsingborg 1 januari 30 juni 2012

Passiva gaturumsmätningar Norrköpings tätort, februari Rapportserie 2016:4

Svensk författningssamling

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Mätningar av partiklar och bensen i luften i Habo

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, januari Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Luftkvaliteten i Sverige 2015 och vintern 2015/16

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, april Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Kartläggning av kvävedioxid- och partikelhalter (PM10) i Sandviken kommun

Svensk författningssamling

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, juli Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?... 1

Mätningar av partiklar PM10 och PM2,5 vid Stationsgatan i Borlänge

Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2006/07 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet

Luftkvalitetskontroll i Motala tätort under år 2016 i gaturum

Mätningar av luftföroreningar i Västra Götalands län 2015

Luften i Umeå Sammanställning av mätresultat från

Hur mycket påverkas luften av skorstensutsläpp?

Inledande kartläggning av luftkvalitet Dorotea kommun

Luftkvaliteten i Sverige 2012 och vintern 2012/13

Luftkvaliteten i Sverige 2008 och vintern 2008/09 Resultat från mätningar inom Urbanmätnätet

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Undersökning av luftkvalitet i Mariestad

Luften i Sundsvall 2012

Rapport av luftkvalitetsmätningar i Halmstad 2013

Luft i Väst Kontrollstrategi för utomhusluft

Luftkvaliteten och vädret i Göteborgsområdet, oktober Luftföroreningar... 1 Vädret... 1 Var mäter vi och vad mäter vi?...

Luftkvalitetsutredning Mjölktorget

Transkript:

Miljöförvaltningen LUFTKVALITETEN I LANDSKRONA KOMMUN Sommaren 2005 Vintern 2005/2006 Resultat från mätningar inom URBAN-projektet Rose-Marie Stigsdotter Miljöinspektör Rapport 2006:13 Miljöförvaltningen 261 80 Landskrona

SAMMANFATTNING... 3 1. INLEDNING... 4 2. UTFÖRDA MÄTNINGAR I LANDSKRONA KOMMUN... 4 2.1 MÄTNINGAR UNDER SOMMARHALVÅRET 2005 OCH VINTERHALVÅRET 2005/06... 4 2.2 MÄTPLATSER... 5 2.2.1 Urban bakgrund... 5 2.2.2 Gaturum... 5 2.2.3 Regional bakgrund... 5 2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill... 5 3 MÄTMETODER... 6 4 RESULTAT... 7 4.1 VINTERHALVÅRET 2005/06... 7 4.1.1 Partiklar PM 10... 7 4.1.2 Kvävedioxid (NO 2 )... 11 4.1.3 Sot... 13 4.1.4 Svaveldioxid(SO 2)... 13 4.1.5 Flyktiga organiska ämnen (VOC)... 13 4.2 SOMMARHALVÅRET 2005... 14 REFERENSER... 15 2

Sammanfattning Landskrona kommun ingår sedan 1988/89 i det så kallade Urban-mätnätet. Projektet bygger på samordnade, långsiktiga mätningar för övervakning av luftkvaliteten och är ett samarbete mellan ett antal svenska kommuner och IVL Svenska miljöinstitutet. Under vinterhalvåret 2005/06 har mätningar i Landskrona gjorts i urbana bakgrunden på polishuset i Landskrona och i gaturummet på Eriksgatan 154 med följande resultat: Partiklar (PM 10 ) För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) inte överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. I Landskrona gaturum överskeds denna gräns 25 dygn under vinterhalvåret och 8 dygn i den urbana bakgrunden. Det ska noteras att det saknas en månads mätningar för gaturummet i januari/februari p g a att mätfilter kom bort på posten. Kontinuerliga mätningar krävs när den övre utvärderingströskeln på 30 µg/m 3 (räknat som ) överskrids mer än 7 dygn. Under vinterhalvåret 05/06 var det många dygn med förhöjda partikelhalter som överskred den övre utvärderingströskeln, 66 dygn i gaturummet och 41 dygn i bakgrunden. Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) har mätts varje dygn både i urban bakgrund och i gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormen och övre utvärderingströskeln underskrids både för dygn och för år på båda mätställena. Inga dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen och inte heller den övre utvärderingströskeln d v s där mätkrav föreligger. Vinterhalvårsmedelvärdet var 15 µg/m 3 i den urbana bakgrunden och 17 µg/m 3 i gaturummet att jämföra med 6 µg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill i Skåne och miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 (årsmedelvärde). Sot Sot har mätts i Landskrona tätort sedan 1973. Vinterhalvårsmedelvärdet för sot var under vinterhalvåret 2005/06 i den urbana bakgrunden 5 µg/m 3 och i gaturummet 6 µg/m 3. Som en jämförelse var årsmedelvärdet för sot på Vavihills mätstation i Skåne 4 µg/m 3. Svaveldioxid (SO 2 ) Vinterhalvårsmedelvärdet för svaveldioxid (SO 2 ), baserat på passiva månadsmätningar, var 2,2 µg/m 3 i den urbana bakgrunden att jämföra med 1,4 µg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill i Skåne och miljömålet på 5 µg/m 3. Bensen Under vinterhalvåret 2005/06 och sommaren 2005 mättes flyktiga organiska kolväten (VOC) endast i Landskrona i gaturum. Vinterhalvårsmedelvärdet (1,9 µg/m 3 ) för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3 ) som ska vara uppfylld år 2010. Även den undre utvärderingströskeln (2 µg/m 3 ) underskrids detta vinterhalvår. Resultatet ligger dock över generationsmålet för Sverige som ska nås senast år 2020 (1 µg/m 3, årsmedelvärde). Under sommarhalvåret var bensenhalten i Landskrona lägre (0,8 µg/m 3 i gaturummet). 3

1. Inledning Landskrona kommun ingår i det så kallade Urbanmätnätet för luftkvalitet i tätorter sedan vinterhalvåret 19988/89. Urbanmätnätet är ett samarbetsprojekt mellan ett 40-tal av landets kommuner och IVL Svenska Miljöinstitutet AB. Det grundläggande arbetet utförs av miljöförvaltningarna i respektive kommun medan IVL står för utrustning, analyser och mätdatabearbetning. Varje år redovisar IVL resultatet från mätningarna inom Urban-projektet i en rapport över Sveriges luftkvalitet för senaste sommaren och vinterhalvåret. Rapporten kommer miljöförvaltningarna tillhanda i september/oktober året därpå. Denna rapport är delvis en sammanfattning av IVL:s rapport för det som har med Landskrona att göra. Mer bakgrundsinformation om Urban-mätnätet finns i IVL:s årliga rapporter med bland annat mätmetoder och undersökningsmetodik. Denna rapport redovisar endast mätningarna ingående i Urbanmätnätet. Sedan 1991 har luftföroreningar i Landskrona tätort även mätts med så kallad DOAS-metod (Differentiell Optisk Absorptions Spektroskopi). Resultat från DOAS-mätningar redovisas i separata halvårsrapporter. 2. Utförda mätningar i Landskrona kommun 2.1 Mätningar under sommarhalvåret 2005 och vinterhalvåret 2005/06. På fyra mätstationer i Landskrona kommun mättes olika parametrar i luften under sommarhalvåret 2005 och vinterhalvåret 2005/06. De parametrar som ingick i urbanmätnätet var kvävedioxid (NO 2 ), partiklar (PM 10 ), flyktiga organiska ämnen (VOC), svaveldioxid (SO 2 ) och ozon (0 3 ). Vilka parametrar som ingick under respektive mätstation och med vilken mätfrekvens framgår av tabell 1. Mätstation Mätperiod Parameter Mätfrekvens Urban bakgrund Vinterhalvåret 2005/06 NO 2 Dygn PM 10 Sot SO 2 Dygn Dygn Månad Sommarhalvåret 2005 NO 2 Månad Gaturum Vinterhalvåret 2005/06 NO 2 Dygn PM 10 Dygn VOC Vecka Regional bakgrund, Ven Sommarhalvåret 2003 NO 2 Månad O 3 Månad Tabell 1. Sammanställning av utförda luftmätningar i Landskrona kommun under sommarhalvåret 2005 och vinterhalvåret 2005/06. 4

2.2 Mätplatser 2.2.1 Urban bakgrund Mätstationen Urban bakgrund är placerad i takhöjd i centrum. Stationen är belägen på taket på polishusets fastighet i korsningen Norra Långgatan Rådhusgatan. Platsen är ny sedan 2001/02 och har innan dess flyttats vid flera tillfällen men har hela tiden funnits i tätortens centrum. Nuvarande mätplats placering framgår av karta 1. 2.2.2 Gaturum Mätstationen gaturum är placerad i gaturummet på en av Landskronas mest trafikerade gator där även gående och cyklister vistas. Platsen är Eriksgatan 154. Mätplatsen framgår av karta 1. Trafikflödet på den delen av Eriksgatan är (sept 2000) 10 217 fordon (VMD, 85%-il). Medelhastigheten var 41 km/h. 2.2.3 Regional bakgrund Månadsvisa mätningar utfördes under sommarhalvåret 2005 utanför tätorten s k regional bakgrund på en station på Ven, på krönet av backafallet ovanför Bäckviken. Tidigare år ingick också mätstationen Rönneberga backe som dessförinnan var placerad i Saxtorp nära havet, men flyttades till Rönneberga backe inför mätsäsongen 1997/98. 2.2.4 Bakgrundsmiljö - Vavihill Mätstationen Vavihill i Skåne ingår i det nationella luftövervakningsprogrammet och i det europeiska samarbetsprojektet EMEP. Stationen i Vavihill är relativt opåverkad av lokala källor och mätstationen Vavihill redovisas som en jämförelsestation i resultatet. 5

Urban gaturum Urban bakgrund Figur 1. Mätstationernas placering i centrala Landskrona. 3 Mätmetoder Mätningarna av PM10, kvävedioxid och sot är gjorda med en aktiv metod vilket innebär att luft sugs in från provplatsen med en pump och passerar ett filter. Mätningarna sker dygnsvis med en provtagningsapparat som automatiskt växlar mellan provtagningskärlen kl 24:00 varje natt. Apparaten har 8 kanaler vilket innebär att vätskor och filter byts en gång per vecka under provtagningsperioden. Övriga mätningar är gjorda med en passiv metod och provbyten sker en gång per vecka alternativt en gång per månad. Figur 2. Utrustning för mätningar av PM 10 och luftintag för mätning av NO 2 och sot. 6

4 Resultat 4.1 Vinterhalvåret 2005/06 4.1.1 Partiklar (PM 10 ) Vinterhalvåret 2001/02 är första säsongen som partiklar PM 10 mättes i urban bakgrund i Landskrona och vintern 2002/03 startade mätningar i gaturummet. För att skydda människors hälsa får antalet dygn med partiklar (PM10) över miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 (räknat som ) inte förekomma i utomhusluft mer än 35 dygn under ett kalenderår. I Landskrona gaturum överskeds denna gräns 25 dygn under 7 vintermånader (1 oktober- 31 april) och 8 dygn i den urbana bakgrunden under samma period. Det ska noteras att i dessa siffror saknas en månads mätningar för gaturummet i januari/februari p g a att filterna kom bort på posten. Resultatet av dygnsmätningarna i urban bakgrund och gaturum för de säsonger mätningar pågått framgår av tabell 2 och 3. Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil 98- percentil Högsta värden > 50 µg/m 3 > 30 µg/m3 (35*) 2001/02 bakgrund 2002/03** bakgrund 2003/04 bakgrund 2004/05 bakgrund 2005/06 bakgrund 21 37 69 112 152 6 31 26 52 81 89 201 19 57 22 46 50 55 190 4 44 19 32 52 61 168 4 21 22 39 58 64 170 8 41 Tabell 2 Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM 10 under vinterhalvåren 2001/02-2005/06 i urban bakgrund, Landskrona centrum. * 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 under ett kalenderår (90-percentil). ** Siffrorna baseras på mätningar som gjorts under 7 månader (1 okt - 30 april) 7

Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 90- percentil 98- percentil Högsta värden > 50 µg/m 3 > 30 µg/m3 (35*) 2002/03 gaturum 2003/04 gaturum 2004/05 gaturum 2005/06 gaturum 34 64 95 105 163 27 80 27 38 60 70 180 12 64 25 41 71 122 203 10 49 33 61 79 100 124 23 (25**) 66 Tabell 3. Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM 10 under vinterhalvåren 2002/03 2005/06 i gaturummet, Landskrona centrum. * 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 under ett kalenderår (90-percentil). ** överskridande under 7 månader (1 okt - 30 april) Kontinuerliga mätningar krävs när den övre utvärderingströskeln på 30 µg/m 3 (räknat som ) överskrids mer än 7 dygn. Under vinterhalvåret 05/06 var det många dygn med förhöjda partikelhalter som överskred den övre utvärderingströskeln, 66 dygn i gaturummet och 41 dygn i bakgrunden. Resultatet ska jämföras med miljökvalitetsnormen enligt 9 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. Partiklar (PM 10) 9 Till skydd för människors hälsa får partiklar efter den 31 december 2004 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (), och 2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger per kalenderår (90- percentil). 8

Bilaga 1 till förordning 2001:527 Utvärderingströsklar Norm för Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 30 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 20 mikrogram per kubikmeter luft mer än 7 gånger per kalenderår (98-percentil) Norm för årsmedelvärde Övre tröskel Föroreningsnivån överskrider 14 mikrogram per kubikmeter luft Nedre tröskel Föroreningsnivån överskrider 10 mikrogram per kubikmeter luft De dygn som överskred miljökvalitetsnormen (MKN) i bakgrunden sammanföll med överskridande i gaturummet. Dygnen med överskridande över MKN i gaturummet var fördelade på alla vintermånaderna men med tyngdpunkt på januari och mars med 6 dygns överskridande vardera månad. De datum då na överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) under vinterhalvåret 2005/06 för urban bakgrund och gaturum visas i tabell 4. Datum PM10 urban bakgrund µg/m 3 PM10 gaturum µg/m 3 2005-10-12 56 55 2005-10-13 64 64 2005-10-30 52 52 2005-10-31 63 58 2005-11-01 52 2005-12-02 68 2005-12-03 76 2005-12-04 70 2005-12-05 60 2006-01-09 53 2006-01-10 54 60 2006-01-15 51 64 2006-01-16 63 73 2006-01-17 60 69 2006-01-18 77 9

2006-02-24 52 2006-02-28 101 2006-03-08 78 2006-03-09 59 2006-03-10 58 2006-03-16 61 2006-03-24 90 2006-03-25 80 2006-04-12 71 2006-04-25 57 Summa 8 25 Tabell 4 Tillfällen när t för PM10 överskred miljökvalitetsnormen (PM10 >50 ug/m 3 ) under vinterhalvåret 2005/06 (1 okt 31 april) för urban bakgrund och gaturum. PM10 har mätts i gaturummet hela år 2004 och år 2005. Totalt 10 dygn överskred miljökvalitetsnormen (50 µg/m 3 ) år 2004 jämfört med 21 dygn år 2005. et dygn med förhöjda partikelhalter som överskred den övre utvärderingströskeln för dygn (30 µg/m 3 ) var 72 respektive 71 dygn per år. Även den övre utvärderingströskeln för årsmedelvärdet (14 µg/m 3 ) överskreds då årsmedelvärden var 22 µg/m 3 respektive 24 µg/m 3 under år 2004 och 2005. År Årsmedelvärde 90- percentil 98- percentil Dygnsmedelvärde > 30 µg/m3 > 50 µg/m 3 År 2004 gaturum År 2005 gaturum (35*) 22 38 55 72 10 24 43 71 71 21 Tabell 5. Resultat av dygnsmätningar av partiklar PM 10 under åren 2004 och 20005 i gaturummet, Landskrona centrum. * 35 dygn tillåts överskrida miljökvalitetsnormen 50 µg/m 3 under ett kalenderår (90-percentil). 10

4.1.2 Kvävedioxid (NO 2 ) Kvävedioxid (NO 2 ) har mätts i Urban bakgrund i Landskrona sedan 1988. Resultatet från dygnsmätningarna under vinterhalvåret 2005/06 för urban bakgrund och gaturum redovisas i tabell 6. 2005/06 Urban bakgrund Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 98-percentil Högsta dygn dygn > 60 dygn 15 29 35 180 0 0 Gaturum 17 31 34 116 0 0 Vavihill 6 17 28 182 0 0 Tabell 6. Resultat av dygnsmätningar av kvävedioxidhalter (NO 2 ) under vinterhalvåret 2005/06 urban bakgrund och gaturum, Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. > 48 Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för kvävedioxid enligt 4 Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft. 4 Till skydd för människors hälsa får kvävedioxid efter den 31 december 2005 inte förekomma i utomhusluft med mer än 1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme (timmedelvärde), 2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn (), och 3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175 gånger per kalenderår (98-percentil) förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer än 18 gånger per kalenderår (99,8- percentil). Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger per kalenderår (98-percentil). Kvävedioxid (NO 2 ) har mätts varje dygn både i urban bakgrund och i gaturum under vinterhalvåret. Mätningarna visar att miljökvalitetsnormen och övre utvärderingströskeln underskrids både för dygn och för år på båda mätställena. Inga dygn under mätsäsongen överskrider miljökvalitetsnormen för dygn och inte heller den övre utvärderingströskeln d v s där mätkrav föreligger. Vinterhalvårsmedelvärdet är 15 µg/m 3 i den urbana bakgrunden och 17 µg/m 3 i gaturummet att jämföra med 6 µg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill i Skåne och miljökvalitetsnormen 40 µg/m 3 (årsmedelvärde). 11

Enligt IVL rapport B1690 har NO2-halterna i urban bakgrund haft en nedåtgående trend i svenska tätorter sedan projektet startades 1986/87. De senaste fyra åren ser dock trenden ut att ha vänt. Mätningar i urban bakgrund i Landskrona har pågått sedan 1988/80 och resultatet ses i figur 3. 30 NO2 25 20 15 10 5 0 88/89 90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 NO2 Figur 3. Vinterhalvårsmedelvärden av kvävedioxid i urban bakgrund under perioden 1988/89-2005/06. Staplarna visar kvävedioxid i mikrogram per kubikmeter luft. 4.1.3 Sot Sot har mätts i urban bakgrund i Landskrona sedan 1973. I figur 4 syns variationen av sot i urban bakgrund sedan urbanmätningarna startade vinterhalvåren 1988/89. Vinterhalvårsmedelvärdet för sot var under vinterhalvåret 2005/06 i den urbana bakgrunden 5 µg/m 3 och i gaturummet 6 µg/m 3. 2005/06 Urban bakgrund Vinterhalvår Vinterhalvårsmedelvärde 98-percentil Högsta dygn 5 18 22 177 Gaturum 6 19 26 111 Vavihill 4 18 23 182 Tabell 7. Resultat av dygnsmätningar av sot under vinterhalvåret 2005/06 urban bakgrund och gaturum i Landskrona centrum och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. 12

15 Sot 10 5 0 88/89 90/91 92/93 94/95 96/97 98/99 00/01 02/03 04/05 Sot Figur 4. Vinterhalvårsmedelvärden av sot i urban bakgrund under perioden 1988/89-2005/06. Staplarna visar sot i mikrogram per kubikmeter luft. 4.1.4 Svaveldioxid (SO 2 ) Svaveldioxid har mätts sedan 1973 med uppehåll 4 säsonger i mitten av 80-talet. Till och med säsongen 2000/01 har dygnsmätningar gjorts under vinterhalvåren. Från och med vinterhalvåret 2001/02 har månadsmätningar gjorts istället. Resultatet av mätningarna vintern 2005/06 framgår av tabell 8. Vinterhalvår 2005/06 Vinterhalvårs- medelvärde värden Urban bakgrund 2,2 6 Vavihill 1,4 182 Tabell 8. Resultat av månadsmätningar av svaveldioxid under vinterhalvåret 2005/06 i urban bakgrund i Landskrona jämfört med dygnsmätningar på bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. Vinterhalvårsmedelvärdet för svaveldioxid (SO 2 ), baserat på passiva månadsmätningar, var 2,2 µg/m 3 i den urbana bakgrunden att jämföra med 1,4 µg/m 3 på bakgrundsstationen Vavihill i Skåne och miljömålet på 5 µg/m 3. 4.1.5 Flyktiga organiska ämnen (VOC) Veckovisa mätningar av flyktiga organiska ämnen (VOC) har mätts i urban bakgrund, Landskrona tätort sedan vintern 1992/93 med undantag för två vintrar. Under vinterhalvåret 2005/06 mättes VOC endast i Landskrona i gaturum. Resultatet framgår av tabell 9 där vinterhalvårsmedelvärdet är redovisat. 13

Bensen Toluen Oktan Butylac Etylbensen mp-xylen o-xylen Nonan 1,9 5,2 0,3 0,3 0,8 3,4 0,9 0,3 Tabell 9. Vinterhalvårsmedelvärde av flyktiga organiska ämnen (VOC) i Landskrona gaturum under vinterhalvåret 2005/06. Resultaten i tabellen kan jämföras med miljökvalitetsnormen för bensen enligt 8a Förordning (2001:527) om miljökvalitetsnormer för utomhusluft och även med det nationella miljömålet på 1 µg/m 3 som årsmedelvärde. 8 a Till skydd för människors hälsa får bensen efter den 1 januari 2010 inte förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde). Förordning (2003:112). Vinterhalvårsmedelvärdet (1,9 µg/m 3 ) för bensen i gaturum underskrider med stor marginal miljökvalitetsnormen för bensen (5 µg/m 3 ) som ska vara uppfylld år 2010. Även den undre utvärderingströskeln (2 µg/m 3 ) underskrids detta vinterhalvår. Resultatet ligger dock över generationsmålet för Sverige som ska nås senast år 2020 (1 µg/m 3, årsmedelvärde). 4.2 Sommarhalvåret 2005 Under sommarhalvåret (6 månader) mättes kvävedioxid (NO 2 ) i den urbana bakgrunden i Landskrona tätort och på den regionala bakgrunden på Ven mättes även ozon O 3. Mätningarna är månadsvisa diffusionsmätningar och resultatet presenteras i tabell 10. Bensen mättes också under sommaren i gaturummet. Sommarhalvår 2003/04 NO 2 Urban bakgrund 11 O 3 Bensen Sommarhalvårsmedelvärde Sommarhalvårsmedelvärde Sommarhalvårsmedelvärde Gaturum 0,8 Ven (B) 10 55 Vavihill 3,7 68 Tabell 10. Resultat av sommarhalvårsmedelvärde i urban bakgrund, gaturum och på Ven under sommaren 2005 och bakgrundsstationen Vavihill i Skåne. 14

Referenser Luftkvaliteten i Sverige sommaren 2006 och vintern 2005/06. Rapport B 1690. IVL Svenska Miljöinstitutet AB, Göteborg september 2006 SFS 2003:112. Förordning 2001:527 om miljökvalitetsnormer för utomhusluft (utfärdad den 7 juni 2001 med ändringar införda t o m 2004:661). Miljömålsportelen www.miljomal.nu 15