Gallringsundersökning 92

ME D D E L A N D E 2 1995 Gallringsundersökning 92 DEL 1 V IRKESPRODUKTION

IN N E H Å L L S F Ö RT E C K N I N G FÖ RO R D 3 SA M M A N FATT N I N G 3 Resultat 4 GA L L R I N G S U N D E R S Ö K N I N G E N S S Y F T E 4 UN D E R S Ö K N I N G E N S G E N O M F Ö R A N D E 5 Val av bestånd 5 Fältarbete 6 UP P G I F T E R O M D E I N V E N T E R A D E B E S T Å N D E N 6 Stämplingsform 6 Drivningsmetod 7 Terrängtransport 8 HU R G A L L R I N G A R N A U P P F Y L L E R S V L (SKSFS 1986:6) FÖRESKRIFTER OCH ALLMÄNNA RÅD 9 Gallringsform 9 Gallringsstyrka 11 Grundyta efter gallring 12 Gallring i äldre skog 13 Stickvägsareal 15 Gallringsuttag i stickväg 15 Skador på kvarstående träd 15 Skador på marken 16 Helhetsresultat jämfört med 12 SVL (sksfs 1986:6) 17 AV V E R K N I N G S AV FA L L 18 DI S K U S S I O N 20 2

FÖ RO R D För att få en uppfattning om hur väl gallringarna uppfyllde skogsvårdslagens (SKSFS 1986:6) föreskrifter och allmänna råd, genomförde SVO 1992 en s.k. gallringsundersökning. Motsvarande undersökningar genomfördes 1977, 1982 och 1987. Totalt inventerades 467 bestånd, fördelade över hela landet. Jämfört med 1987 kan konstateras att kvaliteten på gallringsarbetet inte förbättrats. Cirka hälften av de maskinellt gallrade bestånden uppfyller inte, på en eller flera punkter, skogsvårdslagens krav. Däremot har kvaliteten på de manuellt utförda gallringarna förbättrats, endast ca 20 % av de manuellt gallrade bestånden uppfyller inte, på en eller flera punkter, skogsvårdslagens krav. Generellt gäller att dock att: * grundytan efter gallring är för låg. * gallringsstyrkan är för hög. * andel skadade träd är för stor. * mängden kvarlämnat virkesavfall är för stor. Gallring är en investering i beståndets framtida kvalitet och utveckling. Det är därför väsentligt att gallringen utförs på ett sådant sätt att det inte uppstår negativa effekter. Mot denna bakgrund är det därför oroande att exvis andelen skadade träd efter gallring fortfarande ligger på en hög nivå och har ökat sedan den förra studien. Kvaliteten på maskinella gallringarna måste höjas. För detta behövs en fortsatt utveckling av teknink, metoder samt utbildning och uppföljning. Jönköping i januari 1995 Maria Norrfalk Martin Lindell 3

SA M M A N FATT N I N G Skogsvårdsorganisationen har med 5-års intervall gjort s.k. gallringsundersökningar. Hittills har undersökningar genomförts 1977, 1982, 1987 0ch 1992. Syftet med denna undersökningen var att studera och beskriva hur gallringsarbetet utförts jämfört med föreskrifter och allmänna råd till 12 och 20 i då gällande SVL (SKSFS 1986:6). Dessa föreskrifter och allmänna råd angav hur en gallring skulle eller borde utföras för att anses som ändamålsenlig. Kraven på gallringens utförande återges i korthet nedan. Grundytan efter gallring får som regel inte underskrida de lägsta grundytorna i SVO:s gallringsmallar med mer än 3m 2. Gallringsstyrkan bör inte vara större än 40 % i yngre skog och 35 % i medelålders skog. Stickvägarnas sammanlagda areal bör inte överstiga 20 % av beståndets produktiva skogsmarksareal. Andelen skadade träd efter gallring bör inte överstiga 5 %. Vidare angavs att gallringar som regel skulle utföras så att de grövre trädens utveckling gynnades. Detta betydde att gallringen som regel skulle utföras som en låggallring dvs att man hugger bort de mindre träden till förmån för de grövre. Därtill kom föreskrifter om begränsningar vad gäller gallring i äldre skog. Undersökningen tillgick i princip så att 2 st nygallrade bestånd per skogsvårdsdistrikt inventerades med avseende på stickvägsareal, skadade träd, grundyta före och efter gallring, gallringsstyrka, gallringsform m.m. Bestånden som ingick i studien valdes ut slumpmässigt genom lottning. Resultat Vad gäller grundyta efter gallring så underskred 14 % av bestånden SVL:s krav. Jämfört med rekommenderad grundytenivå efter gallring enligt SVO:s gallringsmallar så underskreds denna i 38 % av bestånden. Gallringsstyrkan, räknat på grundytan före gallring, var i genomsnitt i stort sett lika för yngre respektive medelålders bestånd, 27 % respektive 29 %. Av de yngre bestånden hade 5 % ett uttag större än lagens rekommendationer, för medelålders bestånd var motsvarande siffra 25 %. Stickvägsarealen i de inventerade bestånden var i medeltal 15 %. Jämfört med SVL:s allmänna råd avseende maximal stickvägsareal så överskreds denna i 12 % av bestånden. I 15 % av bestånden översteg antalet skadade träd SVL allmänna råd. Sammantaget uppfyllde 62 % av bestånden samtliga föreskrifter och allmänna råd till 12 SVL. 4

GA L L R I N G S U N D E R- S Ö K N I N G E N S S Y F T E Gallringsbehovet i våra skogar är stort, speciellt i yngre bestånd. För att få en uppfattning om hur utfört gallringsarbete uppfyller skogsvårdslagens föreskrifter och allmänna råd utförs med vissa intervall s.k. gallringsundersökningar. Gallringsundersökningar har tidigare genomförts 1977, 1982 och 1987. Det finns alltså möjlighet att studera och jämföra hur kvaliteten på gallringsarbetet förändrats under de senaste 15 åren. UN D E R S Ö K N I N G E N S G E N O M F Ö R A N D E Val av bestånd Beståndsurvalet gjordes slumpmässigt genom lottning från slumpmässigt utvalda kartblad. Vissa restriktioner hade ställts för att ett bestånd skulle anses lämpligt. Krav ställdes angående trädslagsblandning (7/10 barr), areal (1-10 ha), och gallringstidpunkt (1 juli 1991-30 juni 1992). Vidare fick åldersspridning och gruppställdhet inom beståndet ej vara större än att en meningsfull avstämning mot SVO:s gallringsmallar var möjlig. Målet var att två bestånd per konsulentdistrikt skulle inventeras. Visst bortfall har förekommit och totalt omfattar undersökningen 467 bestånd. 5

Fältarbete Fältarbetet har genomförts av skogsvårdsstyrelsens personal. Insamlingen av beståndsdata gjordes med en kombinerad linje- och cirkelprovytetaxering. Taxerings linjer lades ut i beståndet, rätvinkligt mot stickvägarnas huvudriktning. Längs linjerna lades provytor ut med jämna mellanrum. Provytestorleken var 100 m 2 och antalet provytor per bestånd ca 16 st. Linjetaxeringen gav underlag för bedömning av stickvägsareal och markskadornas omfattning. Vid cirkelprovytetaxeringen registrerades bl.a. träd- och stubbdiameter, skador och virkesavfall. UP P G I F T E R O M D E I N V E N T E R A D E B E S T Å N D E N Gallringsundersökningen omfattar 467 bestånd spridda över hela landet. I Götaland inventerades 186 bestånd, i Svealand 119 och i Norrland 162 bestånd. Av bestånden i Götaland dominerades 72 % av gran, i Svealand var tall det dominerande trädslaget i 62 % av bestånden och i Norrland dominerade tall i 80 % av bestånden. Ståndortsindex varierade mellan T13- T29 resp G16-G38. Genomsnittligt SI var i Götaland T25 resp G30, i Svealand T23 resp G28 och i Norrland T20 resp G21. Av de inventerade gallringarna var 62 % utförda i yngre skog, 30 % i medelålders och 8 % i äldre skog. Andelen förstagallring var 59 %. Här fanns en klar skilland mellan landsdelar. I Götaland var andelen förstagallring 41 %, i Svealand 64 % och i Norrland 76 %. Stämplingsform Av de inventerade bestånden hade 90 % stämplats av huggaren eller maskinföraren i samband med avverkningen. Jämfört med 1987 års studie har huggar-stämplingen ökat med 7 procentenheter. 6

Figur 1. Andelen förstagallringsbestånd 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Götaland Svealand Norrland Riket Tabell 1. Stämplingsform för de inventerade bestånden. Götaland Svealand Norrland Hela landet 1987 1982 Antal % Antal % Antal % Antal % % % Huggarstämpl 159 85 108 91 154 95 421 90 83 58 SVO tjm 9 5 6 5 1 1 16 3 8 21 Skogsägarför 5 3 1 1 1 1 7 2 1 3 Annan skogl utb 9 5 3 2 1 1 13 3 7 13 Annan pers 4 2 1 1 5 3 10 2 1 5 Drivningsmetod Av de inventerade gallringarna var ca 30 % motormanuellt avve rkade medan delmekaniserade system använts i ca 4 % av gallringarna. Jämfört med 1987 är det en klar minskning vad gäller dessa drivningsmetoder (tab 2). Följaktligen har ca 65 % av bestånden avverkats med olika typer av gallringsskördare. Noterbart är att 11 % avverkats med beståndsgående gallringsskördare. Mekaniseringsgraden har varit något högre i Svealand än i Götaland och Norrland. 7

Tabell 2. Drivningsmetod Götaland Svealand Norrland Hela landet 1987 Antal % Antal % Antal % Antal % % Motormanuellt 54 29 26 22 56 35 136 29 55 Delmek 6 3 4 3 9 5 19 4 18 Gallringsskördare med mellanzons- 58 31 45 38 35 22 138 30 19 fällning Gallringsskördare utan mellanzons- 39 21 24 20 39 24 102 22 fällning Träddels-/ Helträdsmetod 6 3 2 2 8 5 16 3 9 Beståndsgående gallringsskördare 20 11 17 14 15 9 52 11 Tabell 3. Drivningsmetod för olika ägarkategorier Domänverket Övr allmänna Aktiebolag Enskilda Antal % Antal % Antal % Antal % Motormanuellt 4 12 10 35 6 10 116 29 Delmek 1 3 2 7 1 1 15 4 Gallringsskördare 14 42 10 35 21 34 93 30 med mellanzonsfällning Gallringsskördare 7 21 4 14 22 36 69 22 med mellanzonsfällning Träddels-/ 0 0 0 0 1 2 15 3 Helträdsmetod Beståndsgående 7 21 2 7 10 16 33 11 gallringsskördare Terrängtransport Till övervägande del sker utkörning av virke med skotare. I 90 % av bestånden användes denna metod. Av övriga metoder användes jordbrukstraktor i 6 % av bestånden. Enbart enskilda skogsägare använde denna drivningsmetod. De s.k. mindre alternativen, (häst, järnhäst, snöskoter), användes för transport i 4 % av bestånden. I stort är fördelningen mellan olika metoder densamma som vid 1987-års undersökning. 8

Tabell 4. Terrängtransport Götaland Svealand Norrland Hela landet 1987 Antal % Antal % Antal % Antal % % Skotare 169 91 111 93 140 86 420 90 87 Snöskoter 1 1 0 0 4 3 5 1 1 Jbrtraktor 15 8 4 3 9 6 28 6 9 Häst 1 1 0 0 0 0 1 0,2 0,8 Järnhäst 0 0 4 3 4 3 8 2 2 Fyrhjuling 0 0 0 0 3 2 3 1 - Tabell 5. Terrängtransport för olika ägarkategori. I Övrigt ingår skoter, järnhäst, fyrhjuling och häst Domänverket Övr allmänna Aktiebolag Enskilda Antal % Antal % Antal % Antal % Skotare 33 100 28 97 60 97 299 87 Jbrtraktor 0 0 0 0 0 0 28 8 Övrigt 0 0 1 3 2 3 15 4 HU R G A L L R I N G A R N A U P P F Y L L E R SVL (SKSFS 1986:6) F Ö R E S K R I F T E R O C H A L L M Ä N N N A R Å D Gallringsform Gallringsformen kan definieras genom den s k gallringskvoten. Denna kvot kan uttryckas på olika sätt. SKS har valt att definera gallringskvoten som kvoten mellan den grundytevägda medeldiametern på de utgallrade barrträden och de kvarstående barrträden. 9

Gallringsformen benämns med utgångspunkt från gallringskvot och indelas i fyra klasser enligt nedan. Låggallring (gallringskvot < 0.9) Likformig gallring (gallringskvot 0.9.-.0.99) Krongallring (gallringskvot 0.99-1.1) Höggallring (gallringskvot > 1.1) Den dominerande gallringsformen i de undersökta bestånden var låggallring. Åttiofem procent av bestånden har en gallringskvot under 0,9. Detta kan jämföras med 1987 års studie då motsvarande siffra var 94 %. Endast 1 % av bestånden hade höggallrats, medan 10% hade gallrats likformigt. Jämfört med 1987 är andelen höggallrade bestånd konstant, däremot har andelen likformigt gallrade bestånd ökat från 1 till 10 %. Den genomsnittliga gallringskvoten för hela materialet är 0.78 vilket kan jämföras med 0,74 för 1987-års studie. Figur 2. Gallringsform 11% 1% 4% Låggallring Krongallring Likf gallring Höggallring 84% Av ovan följer att gallringarna i 1992-års material orienterats högre upp i kronskiktet jämfört med 1987. En anledning till detta är sannolikt den debatt som pågått de senaste åren om den s.k. kvalitetsgallringens fördelar. Samtidigt som forskningen visat att en hög gallringskvot inte behöver påverka volymproduktionen negativt i någon större utsträckning. Någon skillnad i gallringsform mellan olika ägarkategorier kan inte konstateras. Däremot visar en jämförelse av gallringsk voterna i röjda re s p e k t i ve oröjda första gallringsbestånd en högre gallringskvot för t i d i g a re röjda bestånd, 0.79 jämfört med 0,75. Som framgår av tabell 6 föreligger inga större skillnader mellan de olika drivningsmetoderna vad gäller gallringskvot. 10

Tabell 6. gallringskvot för olika drivningsmetoder Gallringskvot d/d Motormanuellt 0,82 Delmek 0,74 Gallringsskördare med mellan- 0,77 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 0,76 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 0,77 Beståndsgående gallringsskördare 0,79 Gallringsstyrka Enligt då gällande skogsvårdslag (SKSFS 1986:6) skulle Gallringsstyrkan anpassas så att produktionsförluster och betydande vind- och/eller snöskador undviks i det kvarvarande beståndet. Gallringsuttaget räknat på grundytan skulle inkl stickvägar ej vara större än 40 % i yngre skog och 35 % i äldre skog. Medeluttaget i de yngre bestånden var 27 % och i medelålders och äldre bestånd 29 %. Av de yngre bestånden hade ca 5 % ett uttag större än 40 %, motsvarande siffra i 1987-års studie var 15 %. Av de äldre bestånden hade 25 % ett uttag större än lagens rekommendation. En jämförelse mellan de olika drivningsmetoderna visar att bestånd som gallrats med gallringsskördare utan mellanzonsfällning, har en högre gallringsstyrka än bestånd som gallrats med andra metoder, tab 7. Figur 3. Gallringsstyrka i yngre bestånd Andel bestånd, % 30 25 25 26 SVL gräns 20 19 15 10 12 10 5 0 4 2 2 1 < 15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 40-45 45-50 > 50 Uttagsprocent 11

Figur 4. Gallringsstyrka i äldre bestånd Andel bestånd, % 25 25 SVL gräns 20 18 18 15 12 14 10 7 5 2 2 2 0 < 15 15-20 20-25 25-30 30-35 35-40 40-45 45-50 > 50 Uttagsprocent Tabell 7. Gallringsstyrka för olika drivningsmetoder Andel bestånd som överskrider SVL:s rekommderade gallringsstyrka Yngre bestånd Äldre bestånd Totalt Motormanuellt 3 20 8 Delmek 11 10 11 Gallringsskördare med mellan- 4 25 12 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 11 33 22 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 0 0 0 Beståndsgående gallringsskördare 5 31 12 Grundyta efter gallring I dåvarande SVL (SKSFS 1986:6) angavs att: De lägsta grundytor efter gallring som anges i skogsstyrelsens gallringsmallar (1984) får i regel inte underskridas med mer än 3 m 2 per hektar. I 14 % av de inventerade bestånden har denna miniminivå underskridits. Detta är en viss ökning jämfört med resultaten 1982 och 1987, tab 8. Jämfört med den i gallringsmallarnas rekommenderade nivån på grundyta efter gallring, underskrids denna i 38 % av bestånden. 12

Tabell 8. Grundyta efter gallring. Andel bestånd som underskrider SVL:s krav och gallringsmallens rekommendationer. Fördelat på landsdelar. SVL krav Gmall rek Götaland 10 29 Svealand 20 45 Norrland 12 43 Riket 14 38 Tabell 9. Grundyta efter gallring. Andel best i % som underskrider SVL krav och gallringsmallens rekommendationer.fördelat på drivningsmetoder. SVL krav Gmall rek Motormanuellt 10 35 Delmek 5 26 Gallringsskördare 14 41 med mellanzonsfällning Gallringsskördare 19 45 utan mellanzonsfällning Träddels-/ 0 38 Helträdsmetod Beståndsgående 17 31 gallringsskördare Gallring i äldre skog Yngre bestånd definieras som bestånd som ej uppnått halva rekommenderade växttiden. Medelålders bestånd har en ålder mellan halva och tre fjärdedelar av den rekommenderade växttiden. Bestånd vars ålder är högre än tre fjärdedelar av den rekommenderade växttiden definieras som äldre. Enligt SVL (SKSFS 1986:6) fick Gallring i äldre skog utföras endast om föryngringssvårigheter inte uppkommer. Gallring i äldre granskog får förekomma endast i undantagsfall och då i form av svag s.k. rensningshuggning. Som framgår av tabell 10 var 3 % av grangallringarna utförda i äldre bestånd, vilket är i stort sett samma utfall som i 1987-års studie. Tabell 10. Gallringarnas fördelning på yngre, medelålders och äldre skog Yngre Medelålders Äldre Antal % Antal % Antal % Tall 152 59 75 29 29 11 Gran 140 66 65 31 6 3 Stickvägsareal Enligt SVL (SKSFS 1986:6) fick Stickvägar inte vara så breda och upptaga sådan areal att det kvarvarande beståndet inte tillfredställande kan utnyttja markens produktionsförmåga. Stickvägarna bör ej upptaga en sammanlagd areal större än 20 %. Medelstickvägsarealen i de inventerade bestånden var 15 %, identisk med 1987- års resultat. Jämfört med lagens rekommendation så överskreds i 12 % av bestånden denna rekommendation. Detta är en förbättring jämfört med 1987 då motsvarande siffra var 19 %. En jämförelse mellan de olika drivningsmetoderna visar att bestånd som gallrats med stickvägsgående gallringsskördare haft den i genomsnitt största stickvägsarealen, ca 16 %. Övriga metoder är relativt jämbördiga, ca 13 %, tab 11. Andelen bestånd med en stickvägsarel större än 20 % är också högre för bestånd gallrade med stickvägsgående gallringsskördare jämfört med bestånd gallrade med andra metoder, tab 11. 13

Tabell 11. Genomsnittlig stickvägsareal och andel bestånd med stvickvägsareal olika drivningsmetoder. > 20 % för Medel stickvägsareal Stickvägsareal % > 20 % Motormanuellt 13 8 Delmek 13 0 Gallringsskördare med mellan- 16 15 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 17 9 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 13 6 Beståndsgående gallringsskördare 13 6 Ovanstående resultat baseras på hela materialet. Motsvarande resultat beräknat på förstagallringsbestånd framgår av tab 12. Tabell 12. Genomsnittlig stickvägsareal och andel bestånd med stickvägsareal > 20 % för olika drivningsmetoder. Förstagallringar. Medel stickvägsareal Stickvägsareal % > 20 % Motormanuellt 13 6 Delmek 13 0 Gallringsskördare med mellan- 16 11 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 17 15 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 12 9 Beståndsgående gallringsskördare 13 0 Figur 5. Stickvägsarealens fördelning Andel bestånd, % 40 35 30 25 20 38 34 SVL gräns 15 10 11 10 5 0 1 1 5-10 10-15 15-20 20-25 25-30 > 30 Stickvägsareal, % 14

Gallringsuttag i stickväg Enligt SVL (SKSFS 1986:6) bör gallringsuttaget i stickvägar inte utgöra mer än hälften av det totala gallringsuttaget. I tidigare gallrad skog bör uttaget vara avsevärt mindre än hälften. Endast i ett fåtal bestånd, 16 st, var uttaget i stickväg större än 50 %. Skador på kvarstående träd I SVL (SKSFS 1986:6) stipulerades följande Avverkning och utforsling av virke får inte utföras så att betydande skador uppstår på mark och kvarstående träd. Andelen skadade träd bör inte tillåtas överstiga 5 % av de kvarlämnade stammarna. Av fig 6 framgår att i 29 % av bestånden finns inga skadade träd efter gallring. I 15 % av bestånden översteg däremot antalet skadade träd lagens rekommendation. Detta är en viss försämring jämfört med 1982 och 1987 års inventeringar, då 10 resp 12 % av bestånden inte uppfyllde gällande rekommendation. Jämfört med tidigare inventeringar så har också andelen bestånd med jämförelsevis hög andel skadade träd ökat. Generellt har de mekaniserade systemen en högre andel skadade träd än motormanuell avverkning, tab 13. Mest påtagligt är detta i förstagallringar, där framförallt gallringsskördarna haft svårt att klara rekommendationerna. Orsaken är sannolikt det högre stamantalet. Generellt är andelen skadade träd högre i första gallringar och högre i granbestånd än i tallbestånd. Högsta skadefrekvensen finns följaktligen i förstagallringar av gran. Figur 6. Skador på kvarstående träd Andel bestånd, % 30 29 SVL gräns 25 20 18 15 12 13 10 5 0 7 7 5 3 2 2 1 1 0 0-1 1-2 2-3 3-4 4-5 5-6 6-7 7-8 8-9 9-10 > 10 Skadade träd, % 15

Tabell 13. Skador på kvarstående träd fördelat på drivningsmetod. Genomsnittlig Andel bestånd med skadefrekvens skador > 5 % % % Motormanuellt 1,3 5 Delmek 3,1 16 Gallringsskördare med mellan- 2,9 17 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 4,3 24 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 1,2 6 Beståndsgående gallringsskördare 3,2 17 Tabell 14. Andel tall- och granbestånd med andel skadade träd > 5 %. Fördelning 1:a gallring och tidigare gallrat. 1:a gallring Tid. gallrat % % Tall 10 6 Gran 25 19 Tabell 15. Andel 1:a gallringsbestånd av gran med andel skadade träd > 5 % Fördelat på drivningsmetoder. Andel bestånd med skador > 5 % % Motormanuellt 11 Delmek 0 Gallringsskördare med - 30 mellanzonsfällning Gallringsskördare utan - 41 mellanzonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 0 Beståndsgående 20 gallringsskördare När det gäller de olika drivningssystemen kan konstateras att beståndsgående gallringsskördare verkar ha störst svårigheter att gallra helt skadefritt, endast knappt 10 % av bestånden gallrade med denna metod är helt skadefria. Generellt sett är dock gallringsskördare utan mellanzonsfällning den metod som i denna studie har störst svårigheter att klara rekommendationerna avseende skador. Skador på marken Vid inventeringen registrerades andel stickväg med spår djupare än 10 cm. Drygt hälften av bestånden saknade spår djupare än 10 cm, fig 6. En jämförelse mellan de olika drivningssystemen visar att de helmekaniserade systemen medför en högre andel markskador, tab 15. 16

Figur 7. Skador på marken Andel bestånd, % 60 54 50 40 30 20 10 0 8 9 8 5 4 4 2 2 2 0 0-2 2-4 4-6 6-8 8-10 10-20 20-30 30-40 >40 Skadad stickvägsareal, % Tabell 16. Andel bestånd utan mark-skador fördelat på drivningsmetoder. Andel bestånd % Motormanuellt 65 Delmek 50 Gallringsskördare med 49 mellanzonsfällning Gallringsskördare utan - 45 mellanzonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 75 Beståndsgående 51 gallringsskördare Tabell 17. Andel gallringar som ej uppfyller samtliga krav och rekom-mendationer enligt SVL 12. 1987 Antal % % Götaland 58 31 34 Svealand 50 42 41 Norrland 72 44 53 Riket 180 38 43 Helhetsresultat jämfört med SVL (SKSFS 1986:6) 12. Jämfört med samtliga föreskrifter och allmänna råd i 12 SVL (SKSFS 1986:6) är det 38 % av bestånden som inte uppfyller ett eller flera av dessa krav och rekommendationer, tab 16. Resultatet är en förbättring jämfört med 1987-års studie. Framförallt har det i norrlandslänen skett en klar förbättring av kvaliteten på gallringsarbetet. I första hand har kvaliteten, jämfört med 1987, höjts i motormanuellt gallrade bestånd. För mekaniserade system har inte motsvarande förbättring skett, utan kvaliteten i gallringsarbetet ligger på samma nivå som vid tidigare studier. 17

Tabell 17. Andel gallringar som ej uppfyller samtliga krav och rekommendationer enligt SVL 12 fördelat på olika drivningsmetoder Gtaland Svealand Norrland Riket 1987 % % % % % Motormanuellt 22 27 23 23 37 Delmek 17 0 44 26 43 Gallringsskördare med mellan- 33 37 54 43 48 zonsfällning Gallringsskördare utan mellan- 49 58 64 57 zonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 0 0 37 19 64 Beståndsgående gallringsskördare 35 41 53 42 Tabell 18. Andel gallringar som ej uppfyller samtliga krav enligt SVL 12 fördelat på trädslag & drivningsmetod. Tall Gran 1:a gallring 2:a gallring 1:a gallring 2:a gallring Motormanuellt 17 37 26 27 Delmek 40 0 0 50 Gallringsskördare med 35 42 56 44 mellanzonsfällning Gallringsskördare utan 44 60 66 56 mellanzonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 37 0 0 0 Beståndsgående 32 71 53 27 gallringsskördare För metoderna delmek, träddelar/helträd och beståndsgående gallringsskördare blir materialet litet i de olika grupperna, varför resultatet får tolkas med stor försiktighet. 18

AV V E R K N I N G S AV FA L L 20 SVL (SKSFS 1986:6) behandlade regler om insektsfarligt avverkningsavfall. Högst 200 enheter barravfall varav högst 50 enheter stock och lump fick kvarlämnas per hektar. Stock och lump samt kvarlämnade fällda träd vars diameter överstiger 10 cm mäts ner till 7 cm diameter. En meter motsvarar en enhet. Toppar grövre än 7 cm vid kapstället samt kvarlämnade fällda träd som är 7-10 cm i stubbskäret motsvarar en enhet. I 27 % av bestånden har bestämmelserna i dåvarande 20 SVL överskridits, fig 8. Figur 8. Andel bestånd som överskrider 20 SVL avseende kvarlämnat avverkningsavfall. 27% Godkända bestånd Icke godkända bestånd 73% Andel bestånd % Motormanuellt 23 Delmek 37 Gallringsskördare med 25 mellanzonsfällning Gallringsskördare utan 37 mellanzonsfällning Träddels-/Helträdsmetod 6 Beståndsgående 23 gallringsskördare Tabell 19. Andel bestånd som över-skrider 20 SVL avseende kvarlämnat avverkningsavfall, fördelat på drivningsmetoder. 19

DI S K U S S I O N Generellt har kvaliteten på gallringsarbetet inte förbättrats i någon nämnvärd omfattning jämfört med 1987-års resultat. Den enda förbättring av någon dignitet, har skett i de manuellt gallrade bestånden, medan mekaniserade avverkningssystem fortfarande medför en klart sämre kvalitet. Ser man till de olika föreskrifter och allmänna råd i då gällande SVL (1986:6) kan det konstateras att, jämfört med 1987, är medelstickvägsarealen i medeltal oförändrad, men antalet bestånd med stickvägsareal >20 % har minskat. Övriga parametrar har försämrats t.ex. har skadorna ökat likaså gallringsstyrkan. Det relativt dåliga resultatet 1987 vad gäller mekaniserad gallring förklarades delvis med att utbildningsinsatserna inte stod i paritet med den snabba utvecklingen och att resultatet troligen var mer förar- än maskinberoende. Förvisso har utbildningen ökat mellan 1987 och 1992, men enligt denna undersökning har detta inte lett till någon märkbar förbättring. Onekligen visar 1992-års resultat att ju mindre motor-.manuellt inslag i gallringsarbetet desto sämre resultat kvalitetsmässigt. Å andra sidan ingår även objekt i det undersökta materialet som visar att det med maskinell gallring går att nå ett bra resultat. Metoder som bygger på någon form av gallringsskördarteknik kommer även i framtiden att svara för den övervägande delen av gallringsvolymen. Detta faktum understryker behovet av fortsatt utveckling av teknik, metoder och utbildning för att förbättra kvaliteten i gallringsarbetet. En utvärdering av materialet gentemot 10 i nya SVL är inte möjlig. I nya SVL finns tre allmänna råd till vägledning för gallringens utförande varav ett är preciserat, lägsta virkesförråd efter gallring. De andra två är allmänt hållna avseende de kvarlämnade trädens areella fördelning och skador på mark och kvarlämnade träd. 20

Skogsvårdsorganisationen har sedan 1977 med 5 - års intervall gjort s.k. gallringsundersökningar. Hittills har således undersökningar genomförts 1977, 1982, 1987 och 1992. Syftet med dessa undersökningar är att studera och beskriva kvaliteten i gallringsarbetet. Resultatet jämförs också med tillämpliga föreskrifter och allmänna råd i SVL.