1 Riktlinjer för forskarutbildningen vid Socialantropologiska institutionen (tillämpning av fakultetsnämndens riktlinjer antagna 2004-12-17). Senast reviderade juni 2006 1. Antagning Antagningsordning för forskarutbildningen framgår av institutionens allmänna studieplan. 1.1 Vid antagning skall beslut om finansieringsplan fattas. Alla doktorander förväntas söka extern finansiering tillsammans med handledare om projektet inte finansieras på annat sätt. 1.2 I anslutning till introduktionen till forskarutbildningen skall individuell studieplan upprättas mellan handledare och doktorand. 1.3 Kopia på individuell studieplan/finansieringsplan skall meddelas fakultetsnämnden. 2. Forskarutbildningens genomförande 2.1 Introduktion Institutionen skall se till att forskarstuderande ges en god introduktion. Normalt utses en handledare vid antagning till forskarutbildningen. Vid introduktionen sker följande: - en individuell studieplan upprättas. - den forskarstuderande anvisas arbetsplats med tillgång till dator samt erhåller till institutionen ansluten telefonanknytning samt e-postadress (se även 2.2. nedan). - den forskarstuderande informeras om institutionens forskning och profilgrupper, seminarieverksamhet och annan relevant verksamhet - den forskarstuderande informeras om de kurser som ingår i utbildningen - den forskarstuderande introduceras om institutionens övriga verksamheter, inklusive relevanta administrativa rutiner - den forskarstuderande informeras om sina rättigheter och skyldigheter som forskarstuderande. - Institutionens doktorandhandbok tillhandahålls vid introduktionen. Den skall uppdateras av institutionen inför varje nyantagning. Doktoranderna ansvarar sedan själva för att uppdatera sitt eget ex med relevant information rörande forskarutbildningen 2.2 Resurser Arbetsplats, postfack telefonanknytning och e-post adress ingår i doktoranders basutrustning. I möjligaste mån skall doktorander ha tillgång till eget rum, i synnerhet under avhandlingsskrivande. Se för övrigt institutionens rumsfördelningspolicy, fastställd av institutionsstyrelsen 2005 06 07. När det gäller datorer bekostas dessa i möjligaste mån av externa anslag (skall ingå i anslagsansökan). Vid intern eller övrig finansiering ingår dator för eget
2 bruk under själva utbildningstiden. Utöver denna tidsgräns kan doktorander fortsätta använda institutionens datorer i mån av tillgång. Vid längre tids frånvaro (3 månader eller mer) kan datorn komma att nyttjas av annan. 2.3 Studiegång, kurser och seminarier Ambitionen är att inom en fyraårig forskarutbildning ha följande tidsplan: Första året är målsättningen att doktoranden genomför kurser, söker externa medel vid behov och förbereder fältarbete. Vissa kurspoäng kan med fördel tas i anslutning till avhandlingsskrivandet. Metodkursen skall dock vara genomförd innan fältarbetet påbörjas. Senast år 2 bör fältarbetet slutföras, och i början av år 4 bör ett råmanus av avhandlingen ligga framme (se progressionsbedömning under 2.5) Institutionens målsättning är att ge åtminstone en lärareledd kurs/termin. För läskurser (som kan ske individuellt eller gruppvis) skall kursplan och litteraturlistor finnas. Dessa skall revideras en gång/år. De krav som gäller för redovisning av kurspapper skall klargöras av kursansvarig inför varje kurs. Ett av dessa är att kurspapper skall vara välskrivna, syftet är att tillägna sig en god vetenskaplig prosa. Fältarbetet är en central del av forskarutbildningen i Socialantropologi. Med tanke på forskarutbildningens snäva tidsramar är det viktigt att fältarbetet är väl förberett. Metodkursen skall tjäna som föreberedelse och ge möjlighet för doktorander att diskutera metodologiska och fälttekniska aspekter av sitt förestående arbete. Kontinuerlig kontakt mellan handledare och doktorand under fältarbetet skall upprätthållas. Doktoranden skall regelbundet rapportera om sitt arbete till handledaren. Uppföljning skall ske snarast efter avslutat fältarbete. Varje doktorand skall ha ett hemkomstseminarium snarast efter avslutat fältarbete (tidpunkten beror på om doktoranden gör ett längre eller flera korta fältstudier), där handledare, professor och 1-2 andra forskare vid institutionen medverkar. Syftet är att ge doktoranden möjlighet att diskutera sina fälterfarenheter och data i förhållande till forskningsproblemet, behovet att ev revidera projektplanen, och synpunkter på möjligt upplägg av arbetet och förslag till strategier för att komma igång med analys och skrivande. 2.4 Doktorandens lönestege följer progression beräknat i fullgjord tid på forskarutbildningen (s k mekanisk modell).: Det betyder att 50% av utbildningen anses uppnått när två år har fullgjorts, och 80% när 10 månader återstår. Denna modell förutsätter att den den individuella studieplanen på 4 år (heltid) och 8 år (halvtid) följs strikt. Vid 80% förväntas doktoranden ha färdigställt ett första avhandlingsmanus. Det som då återstår till disputation (resterande 20%) är en sista genomskrivning av texten, andreläsarens bedöming, slutseminarium samt efterarbete och tryckning av avhandlingen.. Forskarstuderande skall fortlöpande få sitt vetenskapliga arbete, t.ex. utkast till delar av avhandlingen, diskuterat vid seminarier. Formerna för detta regleras inom ramen för institutionens allmänna studieplan: Det högre seminariet är en väsentlig
3 del av institutionens forskarutbildning. Utbildningen förutsätter aktivt deltagande, både i form av egna presentationer och som diskussant vid andras presentationer. För doktorander med anställning, internt eller externt finansierad, är närvaro obligatorisk. Legitim frånvaro meddelas seminarieledaren. Doktorander förväntas presentera väsentliga delar av avhandlingen på seminariet. Förutom doktorander förutsätts aktivt deltagande av institutionens lärare/forskare. Detta gäller i synnerhet de som är handledare för aktiva doktorander. 2.5 Samtliga undervisande forskarstuderande har rätt att delta i högskolepedagogisk utbildning. Som undervisande doktorand avses här den med minst en genomförd eller planerad 5-poängskurs. Högskolepedagogisk utbildning kan antingen tas som en 5 p kurs inom forskarutbildningens valfria kursdel eller som institutionstjänstgöring (se nedan). Valet sker i samråd med handledare 2.6 Utbildningen skall genomföras utan att de forskarstuderande vållas onödiga eller oskäliga kostnader. Om det ingår något för de forskarstuderande särskilt kostnadskrävande obligatoriskt moment, t.ex. en studieresa, skall det finnas ett likvärdigt, avgiftsfritt alternativ. 2.7 Forskarstuderande skall så långt möjligt ha rätt att bedriva avhandlingsarbetet med den huvudsakliga inriktning som anges i den individuella studieplanen, även om han eller hon måste byta handledare. 2.8 Kvalitetssäkring: seminarier och andreläsare Avhandlingskapitel presenteras regelbundet vid högre seminariet. I slutskedet, när avhandlingsmanuset är så färdigt som handledare och doktorand anser vara möjligt, kan manuset lämnas till en andreläsare. Andreläsaren utses av handledare i samråd med handledarkollegiet och doktoranden. Lämplig andreläsare bör kontaktas i god tid och uppdraget bör utföras inom max en månad. Andreläsarens bedömning är av rådgivande karaktär och det är handledaren, med hjälp av handledarkollegiet vid behov, som bedömer hur, och i vilken omfattning, andreläsrens utlåtande påverkar omarbetningen. Andreläsarens mer genomgripande synpunkter skall avges skriftligen. Vid ett eventuellt slutseminarium kan andreläsaren vara en lämplig opponent. Slutseminarium ( provdisputation ) skall i möjligaste mån anordnas för doktorander antagna efter 1998. 3. Handledning Handledning utgår i normalfallet under 4 år (heltidsstudier). Doktorander med nedsättning för institutionstjänstgöring, föräldraledighet eller andra godkända studieavbrott (militärtjänstgöring eller facklig aktivitet), har möjlighet till motsvarande förlängning. Ersättning till handledare ges motsvarande 6% av
4 heltidstjänst för varje heltidsstuderande doktorand. Det motsvarar ungefär en halvdags handledningsmöte per månad, inklusive tid för inläsning. Handledningsresursen fördelas lämpligen över forskarutbildningens fyra år så att mindre handledning ges (ca 50%) under doktorandens fältarbete men ökas i motsvarande grad i avhandlingens slutskede. 3.1 För varje forskarstuderande skall utses en huvudhandledare med huvudansvar för den forskarstuderandes handledning enligt den individuella studieplanen. En biträdande handledare kan utses om det av institutionsstyrelsen anses lämpligt. 3.2 Vid tilldelning av huvudhandledare och ev biträdande handledare skall den forskarstuderandes önskemål så långt möjligt beaktas. Tilldelning av handledarna sker utifrån tillgängliga handledningsresurser vid institutionerna. Byte av handledare kan ske om samarbetet inte fungerar. Även här beaktas doktorandens önskemål som långt det är möjligt. Kontinuitet i handledningen är en förutsättning för doktorandens progression. När ordinarie handledare behöver vara tjänstledig i 3 månader eller mer skall frågan om vikarierande handledare diskuteras i samråd mellan berörd(a) handledare, doktorand och studierektor på Forskarutbildningen. En vikarierande handledare kan utses på 100% eller 50% med delat handledaransvar. Arrangemanget förutsätter ett god samordning av arbetet mellan handledarna. 3.3 Handledningens kvalitet och kvantitet skall vara sådan att den forskarstuderande har möjlighet att slutföra utbildningen inom avsatt tid. Huvudhandledaren ansvarar tillsammans med doktoranden för att valet och avgränsningen av avhandlingsämnet sker på sådant sätt att forskarutbildningen skall kunna slutföras inom denna tid. Ansvaret inbegriper också uttömmande respons från handledaren - och inom rimlig tid - på kurspapper och kapitelutkast. Det ankommer också på doktoranden att lämna in utkast, kapitel m m i god tid före handledningstillfället. 3.4 För att bli handledare vid institutionen krävs numera att man är docentkompetent och har genomgått universitetets handledarutbildning. Även befintliga handledare uppmanas genomgå handledarutbildning om de inte redan gjort det. 3.5 Vid upprättandet av en individuell studieplan skall den forskarstuderande och handledaren planera handledningens omfattning och uppläggning. Den individuella studieplanen skall även innehålla en finansieringsplan för hela utbildningstiden, samt en tidsplan för obligatoriska kurser och utbildningsmoment. Tidsplan och progression revideras en gång per termin. Studieplanerna följs upp en gång/år i FUN. 3.6 Institutionen skall i sina arbetsmiljöplan särskilt uppmärksamma de specifika konflikter som kan uppstå mellan handledare och forskarstuderande, se övrigt 3.2.
5 4. Institutionstjänstgöring 4.1 Förväntar institutionen att en forskarstuderande skall utföra institutionstjänstgöring skall institutionen snarast möjligt efter antagningen klargöra tjänstgöringens omfattning för den forskarstuderande. 4.2 Institutionstjänstgöringen bör, om möjligt, utformas så att den har relevans för forskarstudierna och kommande arbetsliv. Som institutionstjänstgöring räknas arbetsuppgifter såsom undervisning, förberedelser för undervisning, tentamensrättning, handledning av uppsatser eller examensarbeten, pedagogisk utbildning, forskning utan direkt anknytning till doktorandens avhandlingsarbete, administrativa uppgifter, förtroendeuppdrag inom universitetet eller för universitetets räkning, drift av datornätverk och dylikt samt utbildning som krävs för att utföra arbetet. 4.3 Forskarstuderande som bedriver institutionstjänstgöring (nedsättning i tjänst, som högst 20%) har rätt till förlängning av studiefinansieringen i motsvarande omfattning. Bedriver den forskarstuderande institutionstjänstgöring i form av undervisning, skall även den tid som ägnas åt förberedelser och efterarbete beaktas. 5. Examination 5.1 Efter två underkända examinationer på samma kursinnehåll skall den forskarstuderande efter begäran ha rätt att få en ny examinator. 5.2 Examinationsresultatet skall normalt ha inrapporterats i LADOK senast 15 arbetsdagar efter examinationstillfället. 5.3 Examensbevis skall utfärdas högst två månader efter det att ansökan kommit in. 6. Studiesocial miljö 6.1 Institutionen skall se till att samtliga forskarstuderande är tillförsäkrade en god studiesocial miljö. En sådan innebär ömsesidig öppenhet och en pågående dialog mellan doktorander och övriga medarbetare vid institutionen. Den innebär även att doktorander kan känna sig välkomna och delaktiga i verksamheten. En god studiesocial miljö kräver också att riktlinjerna för forskarutbildningen efterföljes. Årliga medarbetarsamtal med prefekten och/eller studierektorn på Forskarutbildningen bör hållas där doktoranders utvecklingsmöjligheter inom forskning och annan verksamhet vid institutionen kan diskuteras. 6.2 Samtliga forskarstuderandes arbetsmiljö skall motsvara de krav som ställs i gällande lagstiftning för universitetsanställda. 7. Doktorandrepresentation
6 7.1 Forskarstuderande har enligt HF 3 kap. 9 samt Policy för studentinflytande vid Göteborgs universitet rätt till att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. De forskarstuderande skall därför vara representerade under beredningsstadiet av ärende om antagning till forskarutbildningen och tilldelning av finansiering för forskarstudierna. 7.2 En forskarstuderande får inte missgynnas på grund av att han eller hon innehar förtroendeuppdrag. För att exempelvis kunna delta i sammanträden med olika universitetsorgan skall förtroendevald forskarstuderande, då detta är genomförbart, ges möjlighet att vid annan tidpunkt genomgå obligatoriska kursmoment, dock med undantag för examination. 7.3 För förtroendeuppdrag inom studentorganisationer och för studentrepresentation i universitetsorgan skall förlängning ges av anställningstid som doktorand och av utbildningsbidrag i enlighet med de gemensamma riktlinjer som gäller inom SamFak. Principen för ersättning är reellt nedlagd tid, dvs antal möten man varit närvarande (räkna ½ dag per möte, inkl mötestid, förberedelse och ev efterarbete)den maximala ersättning som ges är 15 dagar för institutionsstyrelse och FUN; för ÄG är ersättningen högst 10 dagar för ordf och för styrelseledamot 5 dagar. Ersättning inom andra organ än institutionens framgår av fakultetens riktlinjer. Tiden förs lämpligen in i den individuella studieplanen för varje termin, medan ansökan om förlängning av studietid skall göras efter uppdragets avslut, och tillställas institutionsstyrelsen. Det skall enligt fakultetens riktlinjer bifogas protokoll som styrker mötesnärvaro (gäller även suppleanter). 8. Ansvarsfrågor 8.1 Den forskarstuderande eller respektive studentkår kan, om dessa riktlinjer inte följs, vända sig till fakultetsnämnd eller annat ansvarigt organ. 9 Studieuppehåll Se bilaga 1 (Fakultetsnämndens riktlinjer daterade 2005 05 03)).